Minnesanteckningar från möte med tvistemålsombud

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (8) Tvistemålsgruppen Minnesanteckningar från möte med tvistemålsombud den 26 april 2016 Närvarande Se bilaga 1. Bakgrund Tvistemålsgruppen vid Malmö tingsrätt har lagt fram en rapport med gemensamma riktlinjer för en aktivare, effektivare och enhetligare handläggning av de dispositiva tvistemålen vid tingsrätten. Samtliga domare vid tingsrätten har efter genomgångar och möten enats om att handlägga tvistemålen enligt de nio punkter som finns i denna. Sedan september 2015 arbetar tingsrätten utifrån dessa punkter. Tingsrätten har bjudit in ett antal representanter från byråer för ett möte där ombuden ges möjlighet att få information om de nio punkterna, men även för att tingsrätten ska få synpunkter på om ombuden märkt av några effekter av de nya riktlinjerna samt för att diskutera hur också ombuden kan bidra till en aktivare och effektivare tvistemålshantering. Dagordning - Inledande ord av lagmannen

2 Bilaga 1 2 (8) - Marie B. Hagsgård går igenom arbetats fortskridande - Anna Täcklind redogör för de antagna de nio punkterna - Diskussion gruppvis angående effekter av implementeringen - Återredovisning gruppvis - Avslut och efterföljande mingel Resultatet av Tvistemålsprojektet Anna Täcklind redogör för tvistemålsgruppens arbete. Resultatet har blivit de nio punkterna för en aktivare, effektivare och enhetligare tvistemålshantering. Alla domare vid Malmö tingsrätt har ställt sig bakom dessa nio punkterna, som även beredningsjurister och domstolshandläggare har varit delaktiga i att ta fram. Punkterna presenteras enligt följande. 1. Goddagbrev 2. Förelägganden 3. Skyndsam utsättning 4. Kontakt inför muntlig förberedelse 5. Sammanställningens utformning 6. Tidsplanens utformning 7. Kontakt inför huvudförhandling 8. Ensits/tresits 9. Förlikning Innebörden av de nio punkterna kommer att läggas ut på tingsrättens externa hemsida senast den 1 juni En intern och extern utvärdering planeras under hösten 2017.

3 Bilaga 1 3 (8) Ombudens synpunkter på de nio punkterna Nedan redovisas de synpunkter som har noterats av ombuden och de åtaganden ombuden kan göra med anledning av de nio punkterna. Punkt 1 - Goddagbrev Noterade effekter: Några har fått goddagbrev, men inte alla. Särskilt som svarandeombud tycks det inte ha alltid ha förekommit. De som har fått goddagbrev uppskattar detta. Ombuden skulle kunna åta sig att: Aktivt samarbeta med tingsrätten angående handläggningen av målet. Innan man ansöker om stämning har kärandeombud regelmässigt haft kontakt med motpartssidan. Därför finns mer information av betydelse för hur handläggningen skulle kunna fortgå. Det är inte alltid som det är lämpligt att hålla en muntlig förberedelse i ett tidigt skede. Ibland är det bättre att skriftväxlingen pågår viss tid för att reda ut eventuella oklarheter. Det innebär dessutom en stor kostnad för parter att delta vid muntlig förberedelse, och därför är det viktigt att den ger maximal nytta för målets handläggning. Ombuden borde kunna ange i stämningsansökan hur man tänker sig att målet kan handläggas, eller ringa till tingsrätten och diskutera frågan. Efter att svaromålet getts in skulle ombuden och tingsrätten kunna ha en telefonkonferens för att diskutera om det är tid för muntlig förberedelse eller om skriftväxlingen ska fortgå. Övriga synpunkter: Det är värdefullt för målets handläggning att samma person är ansvarig för målet genom hela handläggningen. Särskilt angeläget är det att samma domare som har den muntliga

4 Bilaga 1 4 (8) förberedelsen också har huvudförhandlingen. Det vore bra om ombuden fick reda på vem som var domare tidigare än en vecka före den muntliga förberedelsen. Punkt 2 - Förelägganden Noterade effekter: Viss förekomst av fler riktade förelägganden har noterats. Ombuden skulle kunna åta sig att: Sända kopia på sina inlagor till motparten samtidigt som de skickas in till tingsrätten. Övriga synpunkter: Ombuden önskar i högre grad få kopia på de förelägganden som riktas till motparten. På så sätt hålls de informerade om vad som sker i processen. Ett ombud framförde den synpunkten att tidsfristen i föreläggandena sätts alltför slentrianmässigt och att domstolen istället borde göra en bedömning i varje enskilt fall angående hur lång tid som kommer behövas, exempelvis för att ge in ett svaromål efter en omfattande stämningsansökan. Det skulle vara positivt om domstolen kontaktade parten och i samråd med denne avgjorde hur lång tid som skulle krävs för att svara på föreläggandet. Punkt 3 - Skyndsam utsättning Ombuden hade inga synpunkter på punkten angående skyndsam utsättning till muntlig förberedelse. Punkt 4 - Kontakt inför muntlig förberedelse Noterade effekter: Några ombud har kontaktats av domaren inför den muntliga förberedelsen, vilket uppskattas.

5 Bilaga 1 5 (8) Flera ombud anser att det är bra att kontaktas av domaren inför den muntliga förberedelsen, och att eventuellt få ett mail från domaren angående vad denna anser vara oklart och bör redas ut inför sammanträdet. Det framkom dock en farhåga att det fanns risk för att domaren med sina frågor kunde gå för långt i sin materiella processledning. Punkt 5 - Sammanställningens utformning Noterade effekter: Fler sammanställningar efter muntlig förberedelse har noterats. Kvaliteten på dessa kan dock vara väldigt skiftande. Det är angeläget att genom sammanställningen få veta hur domstolen uppfattar parternas talan. Ombuden skulle kunna åta sig att: Bidra till bättre sammanställningar genom att skriva ännu kortare och mer strukturerade inlagor. Punkt 6 - Tidsplanens utformning Noterade effekter: Fler tidsplaner har noterats. Det är bra med tidsplaner som tingsrätten och ombuden kommer överens om. Om detta sker finns en vilja hos ombuden att hålla sig till tidsplanen och att inte begära anstånd. Ombuden åtar sig att: Vara lojala mot den tidsplan som man kommit överens om. Övriga synpunkter: Det vore önskvärt att bestämma tidsplanen tidigare i processen, exempelvis vid en telefonkonferens när svaromålet kommit in (se ovan). Som ombud måste man vara lojal med tingsrättens strävan att driva målet framåt. Ett problem kan

6 Bilaga 1 6 (8) dock vara att ena ombudet inte har så starka intressen av att åstadkomma en effektiv handläggning. Ett inledande telefonmöte med domaren där man sätter en tidsplan tidigare kan medföra att parterna måste driva processen framåt. Ett ombud påpekar att det kan vara svårt att undvika anståndsbegäran med hänsyn till svårhanterade klienter. Det kan ibland också vara svårt att få tag på personer för att kunna ta fram de handlingar som utlovats. Det skulle vara mindre effektivt för tvisten om ett ombud behövde kliva av och ombudsbyte skulle tvingas ske. Det upplevs dock som lättare att vara tydlig mot klienten om det finns en tidsplan som är gemensamt fastslagen. Punkt 7 - Kontakt inför huvudförhandling Tingsrätten tar regelmässigt kontakt med ombuden före huvudförhandling, något som även skett tidigare. Synpunkter i övrigt Tid för huvudförhandling Noterade effekter: Det är mer vanligt numera att det bestäms tid för huvudförhandling tidigt i processen, vilket är bra för det tvingar handläggningen framåt. Övriga synpunkter: Det är viktigt med skyndsam utsättning av huvudförhandling efter muntlig förberedelse. Om så inte sker finns det risk för att skriftväxlingen fortsätter och att målet blir liggande. Ombuden kan försöka ha en klar bild av vilken bevisning som ska åberopas så att man kan planera huvudförhandling redan vid

7 Bilaga 1 7 (8) den muntliga förberedelsen. Om det inte kan fastställas helt vilken bevisning som kommer att åberopas kan det ändå vara en fördel att planera för en huvudförhandling, och att då göra det med marginal med någon extra förhandlingsdag. Den mjuka stupstocken Den så kallade mjuka stupstocken borde kanske användas mer. I Stockholms tingsrätt används den mycket med gott resultat. Vid protokollet /Kristina Feldt

8 Bilaga 1 8 (8) Närvarande Moderator Konsulten Marie B. Hagsgård Tingsrätten 1. Lagmannen Eva Wendel Rosberg 2. Rådmännen Karin Mårtensson Telde, Anna Täcklind, Jenny Wennhall och Li Österman 3. Handläggarchefen Karin Thorsen 4. Beredningsjuristen Kristina Feldt Tvistemålsombud 1. Lars Wallersköld, Advokatbyrån Ranstam & Partners 2. Advokaten Stefan Clemén, Advokaterna A & Partners 3. Advokaten Mats Engstrand, Advokatfirman Delphi 4. Advokaten Leif Ljungholm, Advokatfirman Glimstedt Malmö AB 5. Advokaten Claes Henriksson Svegfors, Advokatfirman LA Partners AB 6. Advokaten Cecilia Kindgren-Bengtsson, Advokatfirman Lindahl KB 7. Advokaten Daniel Daun, Advokatfirman Vinge KB 8. Advokaten Nils Petersen, Fredersen Advokatbyrå AB 9. Advokaten Niklas Åstenius, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB 10. Advokaten Susanne Edensvärd, MAQS Advokatbyrå Malmö KB 11. Advokaten Ulrica Dahlberg, Moll Wendén Advokatbyrå AB 12. Jur kand Ilan Sadé, Nordbro AB 13. Advokaten Magnus Myrbäck, Setterwalls Advokatbyrå AB 14. Advokaten Patrik Kalman, Trägårdh Advokatbyrå AB 15. Advokaten Alexandra Westerlund, Vida Advokatbyrå AB