Benchmark-undersökning: Hållbar utveckling inom svenska universitet och högskolor

Transkript

1 Benchmark-undersökning: Hållbar utveckling inom svenska universitet och högskolor 1

2 LÄROSÄTENAS MÅL 3 CHALMERS MÅL 3 GÖTEBORGS UNIVERSITETS MÅL 5 HÖGSKOLAN I BORÅS MÅL 8 LINNEUNIVERSITETETS MÅL 9 KTH:S MÅL 12 SLU:S MÅL 15 UMEÅ UNIVERSITETS MÅL 16 ORGANISATION FÖR LÄROSÄTENAS HÅLLBARHETSARBETE 17 CHALMERS ORGANISATION 17 GÖTEBORGS UNIVERSITETS ORGANISATION 17 HÖGSKOLAN I BORÅS ORGANISATION 18 KTH:S ORGANISATION 18 LINNEUNIVERSITETETS ORGANISATION 18 SLU:S ORGANISATION 18 INTERN OCH EXTERN KOMMUNIKATION 19 CHALMERS KOMMUNIKATION 19 GÖTEBORGS UNIVERSITETS KOMMUNIKATION 19 HÖGSKOLAN I BORÅS KOMMUNIKATION 20 KTH:S KOMMUNIKATION 21 LINNÉUNIVERSITETETS KOMMUNIKATION 22 SLU:S KOMMUNIKATION 22 NÅGRA GENERELLA RÅD OCH REKOMMENDATIONER 23 2

3 Lärosätenas mål Lärosätena uppger att de har utgått ifrån FN:s globala hållbarhetsmål, de nationella miljömålen och högskolelagen när de har formulerat sina egna mål. De har också inspirerats av andra lärosäten och tagit hänsyn till miljöutredningar vid det egna lärosätet. Chalmers mål Hållbarhetsmålen är organiserade efter Chalmers processorganisation i områdena utbildning forskning nyttiggörande intern miljö. För varje separat mål finns nyckeltal för uppföljning. Det finns ett processövergripande område för att implementera hållbar utveckling som drivkraft för verksamheten. Med Chalmers uppdrag - att genom internationellt erkänd utbildning, forskning och nyttiggörande verka för hållbar utveckling, följer ett åtagande att agera etiskt och hållbart, såväl globalt som på det interna, lokala planet. Våra studerande ska ha tillgång till en utbildning i världsklass så att de sedan kan göra skillnad och medverka till en hållbar samhällsutveckling. Genom excellent forskning ska Chalmers medarbetare bidra till långsiktiga lösningar av dagens och framtidens utmaningar. Genom effektivt nyttiggörande ska vi tillsammans med vår omvärld driva utvecklingen för ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt. Vi ska skapa en utmärkt intern miljö för studenter och anställda med campus som speglar våra ambitioner inom hållbar utveckling. Vi ska ständigt förbättra och utvärdera vårt hållbarhetsarbete, där lagar och andra krav utgör miniminivå och förorening förebyggs. Ansvarsfördelningen för hållbarhetsarbetet sker i enlighet med vårt certifierade miljöledningssystem. Utbildning Chalmers erbjuder utbildningar i världsklass som ger våra studenter förmågan att skapa hållbara, samhälleliga och tekniska lösningar som gör skillnad lokalt och globalt. Det ska i varje utbildningsprogram finnas minst ett programlärandemål som kopplar till hållbar utveckling. Inslagen om miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar ska ha god kvalitet och uppfylla omvärldens behov av kompetenser. Grundutbildningarna ska innehålla dels separata inslag motsvarande kursobligatoriet på minst 7,5 högskolepoäng inom miljö och hållbar utveckling, dels integrerade inslag inom detta område. Alla studenter vid Chalmers ska få en introduktion till miljö och hållbar utveckling. Alla studenter vid Chalmers ska under sin utbildningstid få möjlighet att på ett organiserat sätt reflektera över hur de i sina framtida yrkesroller kan bidra till en hållbar utveckling. 3

4 Forskning Genom excellent forskning ska Chalmers medarbetare bidra till långsiktiga lösningar av dagens och framtidens utmaningar Alla forskare på Chalmers ska ha en grundläggande förståelse för vad hållbarhet innebär och hur hållbarhet är en drivkraft för Chalmers. Alla forskare på Chalmers ska kunna reflektera över den egna forskningens betydelse för hållbar utveckling. Det gäller inom grundläggande forskning såväl som i områden med kortare tid till tillämpning och alla aspekter av forskningen, från själva forskningsmetoden till det som kommer ut ur forskningen i form av resultat, nya metoder, modeller, etc. Det ska finnas en Chalmersövergripande struktur som hjälper forskare att reflektera kring hållbar utveckling kopplat till sitt arbete. Detta åstadkoms bland annat genom en tydlig övergripande strategi för hållbar utveckling på Chalmers, samt genom att alla forskare, inklusive doktorander, på ett organiserat sätt har fått tillfälle att reflektera över sina projekts betydelse för miljö och hållbar utveckling. Nyttiggörande Genom effektivt nyttiggörande ska vi tillsammans med vår omvärld driva utvecklingen för ett hållbart samhälle såväl lokalt som globalt Hållbarhetsaspekter av Chalmers-baserad forskning, utbildning och nyttiggörande ska ha en framträdande roll i den externa och interna kommunikationen. De långsiktiga strategiska samarbetsavtal inom COINS som ingås ska beskriva hur samarbetet bidrar till en hållbar utveckling. Chalmers ska ha ett integrerat, tydligt och lättillgängligt stödsystem som kan ge metodstöd, kompetensstöd och genomförandestöd kring inventering av kunskapstillgångar, verifiering och innovationsprocesser, där hållbar utveckling är en integrerad aspekt. Intern miljö Vi ska skapa en utmärkt intern miljö för studenter och anställda med campus som speglar våra ambitioner inom hållbar utveckling. Vi ska ständigt förbättra och utvärdera vårt miljöarbete, där lagar och andra krav utgör miniminivå och förorening förebyggs. Miljöpåverkan från tjänste- och arbetsresor ska ha minskat. År 2017 ska andelen anställda som använder bil för sina resor mellan hemmet och Chalmers underskrida 20 %. Andelen hållbara inköp ska ha ökat med 20 % år 2019 jämfört med år Chalmers ska årligen investera i åtgärder som bidrar till en hållbar campusutveckling och synliggör Chalmers vision. Hållbarhetsarbetet och miljöledningssystemen inom Chalmerssfären samt stiftelsen ska närma sig varandra för att på sikt bli ett. Hur fungerar målen? Anna Ohlson, tf chef vid miljöenheten menar att vissa nyckeltal kan bli lite krystade och alltför specifika. Hon berättar att de har två parallella processer, dels hållbarhetsmålen, dels verksamhetsmålen. Hon skulle gärna se att processerna integrerades. Målen är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. 4

5 Göteborgs universitets mål Universitetet har delat upp sina mål i åtta områden, med indikatorer för varje område. Forskning Utbildning Studentmedverkan Inköp och upphandling Resor Energi och byggnader Kemiska ämnen och miljörisker Återanvändning och avfall Forskning Universitetet skall främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar. Exempel på uppdrag för att nå målet(många fler finns att läsa i länken) Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten och skriva in dessa i verksamhetens handlings- och verksamhetsplan eller i en aktivitetslista. I samverkan med forsknings- och innovationskontoret, informera och stimulera forskare att söka forskningsmedel inom hållbar utveckling Ta initiativ och stimulera till tvärvetenskapliga forskningsprojekt med inriktning mot hållbar utveckling Stärka samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter i syfte att överföra forskningskunskap inom hållbar utveckling Samverka med nationella och internationella universitet kring miljöledning och hållbar utveckling Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara campus Arrangera möten och konferenser inom hållbar utveckling, i egen regi och i samverkan med andra parter Utbildning Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen Exempel på uppdrag för att nå målet (många fler finns att läsa i länken) Integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram. Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier Initiera och organisera tvärvetenskapliga doktorandkurser inom hållbar utveckling 5

6 Studentmedverkan Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället. Exempel på uppdrag för att nå målet Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna Stödja studentinitiativ och utveckla samarbetet med universitetets student- kårer inom hållbarhetsområdet I samverkan med studenternas hållbarhetsorganisationer, årligen arrangera en temadag för studenter med fokus på hållbar utveckling Upphandling och inköp Universitetet skall ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden. Exempel på uppdrag för att nå målet (många fler finns att läsa i länken) Säkerställa att hållbarhetskrav ställs vid avrop och upphandling Säkerställa att det ställs hållbarhetskrav vid nya hyreskontrakt med caféer och restauranger i universitetets lokaler Säkerställa att universitetets profilprodukter upphandlas med hänsyn taget till högt ställda hållbarhetskrav Utöka sortimentet av ekologisk, KRAV-märkt, rättvisemärkt, klimatanpassad eller närproducerad mat och dryck i universitetets restaurangverksamhet samt informera kunder om dessa alternativ. I samverkan med IT-enheten, årligen följa upp IT-verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv Resor Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med Exempel på uppdrag för att nå målet: Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm Underlätta och skapa incitament för personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet. Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara resor, resfria mötesformer och minskad klimatpåverkan. Tillhandahålla och utveckla teknik och resurser för resfria möten och sprida kunskap om sådana. I samverkan med relevanta aktörer utveckla koncept för att få fler studenter och anställda att cykla till och från universitetet. I samverkan med fastighetsägare säkerställa att adekvat cykelparkering finns vid samtliga universitetsbyggnader. 6

7 Energi och byggnader Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med Exempel på uppdrag för att nå målet: Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt Driva en samverkansgrupp med fastighetsägare för att minska energianvändningen samt öka den förnybara energiproduktionen Prioritera förnybar energi vid ny och ombyggnationer Verka för byte till miljömärkt fjärrvärme eller annat miljömärkt uppvärmningssystem Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa hållbara campus Kemiska ämnen och miljörisker Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter. Exempel på uppdrag för att nå målet: Verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ. Arrangera utbildningar i riskbedömning och riskhantering för lärare och laboratoriepersonal som arbetar inom områden med hög miljörisk. Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att minimera miljörisker och förbättra hantering av farliga kemiska ämnen. Återanvändning och avfall Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015 Exempel på uppdrag för att nå målet: Verka för att allt avfall som uppkommer källsorteras enligt avfallsplanen. Verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras. Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan återanvändas på ett effektivare och resursoptimerat sätt. Genomföra seminarier och utbildningar om resurshushållning, verksamhetsavfall samt farligt avfall för personal och studenter. Verka för ökad tillämpning av forskningsresultat i universitetets verksamhet i syfte att skapa god resurshushållning och förbättrad avfallshantering 7

8 Högskolan i Borås mål Övergripande mål: Det övergripande målet för högskolans hållbarhetsarbete är att öka integrationen av hållbar utveckling i utbildning, forskning, samverkan och på campus. Detta innefattar att minska organisationens negativa inverkan på miljön. Indikatorer finns för varje separat mål. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildning Följande mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2019: Samtliga utbildningsprogram innehåller ett introduktionsmoment i hållbar utveckling i syfte att ge studenterna en grund för fördjupning och breddning inom hållbar utveckling i relation till ämne och profession. Samtliga utbildningsprogram med antagning hösten 2016 eller senare innehåller minst en obligatorisk kurs som är hållbarhetsdiplomerad. En fördjupad behandling av hållbar utveckling, i relation till ämne och professionsinriktning, sker i samtliga utbildningar på avancerad nivå. För att främja en sådan utveckling integreras ett moment som speglar olika ämnesperspektiv på hållbar utveckling i högskolans masterutbildningar. Studenternas problemställningar i självständiga arbeten belyser i ökad utsträckning ämnet i relation till hållbar utveckling. Utbildningsplaner för samtliga programutbildningar innehåller examensmål och/eller lokala utbildningsmål med relevans för hållbar utveckling. Andelen lärare som genomgått utbildning i lärande för hållbar utveckling har ökat. Högskolans forskarutbildningar innehåller ett utbildningsmoment, där doktoranderna relaterar sitt forskningsämne till hållbar utveckling. Forskning Följande mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2019: Omfattningen av publikationer som behandlar hållbar utveckling respektive bidrar till att lösa samhällsutmaningar kopplade till hållbar utveckling har ökat inom samtliga forskningsområden. Högskolan i Borås har medverkat i fem ansökningar till Horizon 2020, eller motsvarande, gällande flervetenskaplig forskning med relevans för hållbar utveckling. Högskolan har varit huvudansvarig för en av ansökningarna. Högskolan har genomfört årliga forskningskonferenser på temat hållbar utveckling med representation från högskolans forskningsområden. 8

9 Samverkan Följande mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2019: Näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet involveras i högre utsträckning i, av högskolan anordnade, konferenser, seminarier, workshops och projekt med relevans för hållbarutveckling. Högskolans aktiva deltagande i regionala, nationella och internationella nätverk/organisationer inom hållbar utveckling har ökat. Högskolan främjar studenternas medverkan i samverkansaktiviteter (i enlighet med mål 1 under samverkan ovan). Campus Området campus innefattar hållbar resursanvändning i organisationen samt stödjande mål och aktiviteter i syfte att högskolan ska vara ett hållbart lärosäte som trovärdigt och övertygande kan kommunicera detta. Klimatpåverkan och energi, upphandling, Återanvändning och återvinning Följande mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2019: Högskolan har minskat koldioxidutsläppet från tjänsteresor med minst 10 % per årsarbetskraft. Användningen av distansteknik som alternativ till såväl möten som utbildningstillfällen har ökat. Högskolan har minskat den totala energianvändningen med minst 7 %. Högskolan ställer hållbarhetskrav, utifrån ett livscykelperspektiv, på all upphandling och direktupphandling som sker i egen regi. Högskolan i Borås har minskat det totala avfallet med minst 5 % och det brännbara avfallet med minst 10 % genom att undvika att avfall uppkommer, ha en effektiv och verksamhetsanpassad källsortering av högskolans avfall och återanvända avfallet och ställa krav på leverantörer vid upphandling och inköp samt upprätta och tillämpa rutiner för återanvändning och återvinning, med fokus på möbler och IT. Högskolan i Borås har minskat pappersförbrukningen med 15 %, genom ökad digitalisering och ökad styrning av utskrifter. Förekomsten av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan har minskat, och där så har varit möjligt, ersatts med mindre miljöbelastande produkter. Linneuniversitetets mål Linneuniversitetet inspirerades av andra lärosäten när de formulerade sina mål (framför allt Göteborgs universitet). De har delat upp målen i åtta områden med indikatorer för varje område: Utbildning, Forskning, Samverkan, Studentmedverkan, Kompetensutveckling, Resor och transporter, Resursanvändning, Riskhantering. Under varje övergripande mål står att varje fakultet ska: Utifrån ovan angivna mål planera för och genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten. 9

10 Utbildning Universitetet ska öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen genom att t.ex. integrera hållbarhetsperspektivet i kurser och program stimulera till fakultetsövergripande samarbeten för att utveckla kurser/program inom hållbar utveckling utreda förutsättningarna för ett system med hållbarhetsmärkning av kurser synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom grundutbildningen. Forskning Universitetet ska öka andelen forskning som integrerar ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv för en hållbar utveckling genom att t.ex. utveckla fakultetsövergripande forskarutbildningskurser inom hållbar utveckling inventera och beskriva forskningen inom hållbar utveckling vid universitetet synliggöra universitetets arbete med hållbar utveckling inom forskningen inventera och synliggöra sökbara stipendier och forskningsmedel inom området hållbar utveckling. Samverkan Universitetet ska bidra till ett ökat antal samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet genom att t.ex. utveckla mötesplatser som främjar tankeutbyte kring hållbar utveckling stödja och stimulera internationellt utbyte och samverkan kring hållbar utveckling stödja och stimulera integrationen av hållbar utveckling i universitetets externa relationer. Studentmedverkan Universitetet ska skapa förutsättningar för studenter att bli delaktiga i hållbarhetsarbetet genom att t.ex. i samverkan med studenter arrangera en årligt återkommande temadag för hållbar utveckling, riktad mot studenter stödja studenternas arbete med hållbar utveckling vid universitetet utlysa medel för studentprojekt inom hållbar utveckling främja studenternas delaktighet i grundutbildningen med avseende på hållbar utveckling synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenter. 10

11 Kompetensutveckling Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling genom att t.ex. säkerställa att universitetslärare som ges möjlighet till kompetensutveckling inom hållbar utveckling också får tid i tjänsteplaneringen för detta regelbundet ge kursen Lärande för hållbar utveckling säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en utbildning i hållbar utveckling Resor och transporter Universitetet ska minska sina totala koldioxidutsläpp från resor jämfört med 2015 genom att t.ex. utreda förutsättningar för minskat resande med egen bil i tjänsten underlätta och stimulera till resfria möten synliggöra och implementera universitetets mötes- och resepolicy underlätta för cykelresor till och från arbetsplatsen i samverkan med fastighetsägare utveckla ett system för laddning av elbilar i dialog med tågbolagen verka för minskade driftstörningar i tågtrafiken. Resursanvändning Universitetet ska öka effektiviteten i resursanvändningen(d.v.s. energianvändning i lokaler och från utrustning, avfallshantering samt upphandling/inköp) genom att t.ex. genomföra energisparprojekt i syfte att minska energianvändningen i universitetets lokaler verka för att ny - och ombyggnationer leder till effektivare energianvändning utveckla former för att miljöanpassa inköp av IT utrustning upprätta en avfallsplan som årligen uppdateras verka för att öka andelen avfall som materialåtervinns och komposteras Utarbeta rutiner för hur möbler, datorer och annan utrustning kan återanvändas på ett effektivare och resursoptimerat sätt ställa hållbarhetskrav på såväl leverantören som på upphandlade produkter verka för en tydlig miljömärkning i inköpssystemet, säkerställa att universitetets profilprodukter köps in med miljö - och sociala krav i dialog med restaurangföretagen i universitetets lokaler upprätta en plan för att öka andelen ekologiska råvaror och vegetariska rätter. 11

12 Riskhantering Universitetet ska förbättra sitt systematiska arbete med riskhantering (strålning, biosäkerhet samt kemikalier) inom hållbarhetsområdet genom att t.ex. verka för ökad utfasning och minskad volym av farliga kemiska produkter till förmån för mindre farliga alternativ arbeta aktivt för att ersätta farliga kemikalier vid universitetet. Hur fungerar målen? Koordinatorn Johan Älvgren upplever att målet om resor och transporter är lätt att mäta och att utbildningsmålen fungerar bra, men att målet om samverkan är svårt att mäta eftersom indikatorerna är svåra att utgå från. KTH:s mål Övergripande mål: KTH ska bli ett av Europas ledande universitet inom miljö och hållbar utveckling. KTH ska aktivt och ansvarsfullt bidra till en hållbar utveckling genom utbildning, forskning, samverkan och genom att minska vår egen miljöbelastning och verka för socialt ansvarstagande. Målen är indelade i tio områden: Utbildning Forskning Samverkan Arbetsmiljö Campus Resor Upphandling och inköp Kemikaliehantering Investering av stiftelse- och donationskapital Organisation och ledning Utbildning KTH ska öka alla anställdas och studenters kunskap om och engagemang i frågor gällande hållbar utveckling. Hållbar utveckling ska vara integrerat i alla utbildningsprogram på samtliga nivåer så att studerande efter examen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hållbar utveckling ska integreras i KTH:s samtliga program, inklusive forskarutbildningen. Det ska också finnas utbildningsprogram på alla nivåer som har fokus på hållbarhetsfrågor. Kopplat till miljöledningssystemet ska skolorna upprätta handlingsprogram för hur integrering av hållbar utveckling i utbildningsprogrammen ska stärkas. Detta kan om möjligt ske integrerat med programutvecklingsplaner. Vid centrala uppdrag och utredningar med koppling till utbildning ska hållbar utveckling integreras i arbetet. En pedagogisk kurs i Lärande för hållbar utveckling ska ges minst årligen. Seminarier och nätverksträffar för undervisande personal ska ordnas. KTH ska ge 12

13 anställda och studenter kunskap och medvetenhet om hållbar utveckling i det dagliga arbetet och studielivet. Forskning KTH:s forskning för hållbar utveckling ska öka. Integreringen av hållbar utveckling i KTH:s forskningsbas ska öka. I KTH:s forskningsbas ingår fakultetstjänster, fakultetsmedel, centrumbildningar och externa forskningsanslag. Forskning för hållbar utveckling ska finnas på alla KTH:s skolor. Hållbar utveckling ska vara en drivkraft för utveckling av nya forskningsområden. Kompetens om hållbar utveckling behöver integreras inom flera ämnesområden. KTH:s forskning ska utveckla, tillämpa och sprida teknik, metoder, synsätt och kunskaper som bidrar till hållbar utveckling. I kommande utvärderingar av KTH:s forskning ska hållbar utveckling ingå. Samverkan I samverkan med befintliga och nya partners, intressenter och studenter ska KTH arbeta för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Genom kommunikation, dialog och samverkan med omgivande samhälle ska en tydligare bild av KTH som ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling förmedlas. Samverkan ska stärka kvaliteten på forskning och utbildning för hållbar utveckling. KTH ska arbeta med partners som bidrar till en hållbar utveckling och studenter ska involveras i KTH:s arbete för en hållbar utveckling. KTH ska utveckla en strategi för hur varumärket ska förknippas med hållbar utveckling. Detta innefattar ökad synlighet för KTH:s verksamhet och samhällspåverkan med koppling till hållbar utveckling. I marknadsföringen av KTH:s utbildningar ska betonas att man med en teknisk utbildning konkret kan bidra till hållbar samhällsutveckling. KTH:s hållbarhetsarbete ska ha en synlighet på startsidan på KTH:s webb ( Arbetsmiljö KTH ska ha en god fysisk, organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö. KTH ska bedriva ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Campus KTH:s campus ska utvecklas och förvaltas hållbart. Ekologiska och sociala värden ska bevaras och stärkas. Vid ny- och ombyggnad ska högsta möjliga miljöprestanda eftersträvas. KTH:s energianvändning ska minska med 10 % (el, fjärrvärme, kyla) per årsarbetskraft, helårsstudent och per kvadratmeter. Till, från, inom och mellan våra campus ska resor och transporter i större utsträckning ske på ett hållbart sätt. KTH ska öka kunskapen om och ha en säker och välfungerande hantering av farligt avfall. Förutsättningar för källsortering av relevanta avfallsfraktioner ska finnas på hela KTH, mängden avfall ska minska per person och andelen källsorterat avfall ska öka. KTH:s campus ska användas i utbildning, forskning och samverkan för en hållbar samhällsutveckling. Ekologiska och sociala förutsättningar ska finnas med i all planering. Ekologiska värden ska bevaras och stärkas där behov finns genom t.ex. värnande av gamla ekar, återplantering av träd och val av växter. Byggnader ska miljöcertifieras enligt högsta möjliga klass inom ramen för 13

14 ekonomiska förutsättningar. Energianvändningen ska minska utan att avkall görs på inomhusklimatet. Andelen förnybar och lokalt producerad energi ska öka. Hållbara transportslag premieras genom att underlätta för de som cyklar, går och åker kollektivt och för att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. Farligt avfall, speciellt kemikalier, ska omgående skickas på destruktion. Andelen källsorterat avfall ska öka genom att källsorteringsmöbler installeras på hela KTH. Sortering av organiskt avfall och pappförpackningar ska införas. KTH ska öka samverkan med fastighetsvärdar och restauranger som finns på campus i syfte att förbättra avfallshanteringen. Mängderna avfall ska minskas genom planering, smarta inköp och dialog med leverantörer liksom ökat internt återbruk. Campus ska i ökad grad användas i utbildning och forskning för att testa nya hållbara lösningar och samtidigt stärka en hållbar campusutveckling. Resor Koldioxidutsläpp från KTH:s resor ska minska med 20 % per årsarbetskraft. KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för IT-lösningar som möjliggör resfria möten. Koldioxidutsläpp från resor ska fortsätta att minska. Behovet av att resa ska alltid utvärderas och digitala mötesformer ersätta fysiska resor i så stor utsträckning som möjligt. Korta flygresor, under 50 mil, ska ersättas av tågresor. Taxi och hyrbil ska användas sparsamt, miljöbil och samåkning premieras. Utrustning för digitala mötesformer så som videokonferenser och telefonmöten ska finnas lättillgängligt. Kunskapen hos anställda ska höjas genom utbildningar. En bra och fungerande support ska finnas för digitala möten. Möjligheterna att införa klimatkompensation eller intern beskattning ska utredas. Upphandling och inköp Hållbarhetskrav ska ställas i samtliga upphandlingar, avrop och inköp, där så är möjligt. Kraven ska kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas. KTH ska upprätta och utveckla hållbarhetskrav som kan ställas vid upphandlingar, avrop och vid inköp. Antalet upphandlingar där hållbarhetskrav ställs ska öka och kraven ska kontinuerligt vidareutvecklas. Kunskap om hållbarhetskrav i upphandlingar, avrop och inköp ska förbättras genom utbildning. Kemikaliehantering KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för en välfungerande kemikaliehantering ur säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. Ytterligare förbättringar ska göras i alla led i kemikaliehanteringen. Nya verktyg för kemikaliehanteringssystemet ska införas på fler platser och fler specialinriktade utbildningar genomföras, så att alla som använder kemikalier får rätt information och kunskap om hur dessa hanteras säkert ur säkerhets-, miljö- och hälsosynpunkt. Uppföljning av inköpta mängder förbättras liksom kvalitén på riskbedömningar. Utsläpp av farliga ämnen till luft och vatten ska undersökas och minskas där det bedöms relevant. 14

15 Investering av stiftelse- och donationskapital KTH:s stiftelse- och donationskapital ska placeras så att det bidrar till en hållbar utveckling. Möjligheterna att placera KTH:s kapital så att det bidrar till en hållbar utveckling ska utredas och nya placeringspolicys som stödjer en sådan utveckling tas fram. Kapitalet ska placeras så att en god avkastning erhålls samtidigt som placeringarna bidrar till en hållbar utveckling. Organisation och ledning Miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i ordinarie verksamhet och vara en del i alla relevanta processer, planer och beslut. Processer, planer och beslut där det är relevant att ha med miljö och hållbar utveckling ska identifieras och frågorna ska integreras allt mer under målperioden. Miljöledningssystemet ska integreras i ordinarie verksamhet och styrning. Hållbarhetsmålen ska integreras i KTH:s utvecklingsplan och andra strategiska dokument. På skolnivå ska miljöarbetet integreras i utvecklingsplaner och verksamhetsplaner samt andra relevanta styrdokument. SLU:s mål SLU har delat upp sina övergripande miljömål i fem områden där den senaste uppföljningen finns redovisad på hemsidan: energianvändning, tjänsteresor inköp fortlöpande miljöanalys utbildning för hållbar utveckling SLU är ett miljöcertifierat universitet enligt ISO och har elva certifikat (två har även ISO 9001). Energianvändning Med 2014 som basår, ska SLU ytterligare öka självförsörjningsgraden på elenergi i hyrda och i eget förvaltade fastigheter till minst 13 % till år När det gäller värme ska självförsörjningsgraden fortsatt vara högre än 90 % på eget förvaltade fastigheter. SLU ska i egna fastigheter och i inhyrda lokaler energibespara med minst 1 % per m2 och år, där 2012 utgör basår. Det uttrycks med andra ord att till och med 2020 ska minst 9 % per m2 totalt ha energibesparats 15

16 Tjänsteresor Inköp SLU ska minska koldioxidutsläpp från resande med 10 % och helårsanställd till utgången av år 2020 i jämförelse med år Koldioxidutsläppen från inrikes resande med flyg skall i jämförelse med år 2013 minska med 20 % och helårsanställd till och med år Antal IT-resor (videokonferensmöten)ska öka med 15 procent till 2020 med 2016 som basår. Samtliga upphandlade avtal där miljökrav bedöms som relevanta att ställa utifrån miljöriskanalys, ska resultera i att bra-miljöval alternativ1 finns där så är möjligt, senast Årligen ska uppföljning ha genomförts av minst en (1) upphandling för att fastställa om, och i vilken utsträckning, en reducerad miljöpåverkan uppnåtts. Utbildning Alla studenter som deltar i något av SLU:s program ska få en bra bas att hantera alla perspektiv (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) på hållbarhet i sin framtida yrkesutövning. Det uppnår vi genom att uppnå följande delmål: Integrera hållbar utveckling i alla program till I kursutvärderingar få minst 70 % positivt svar på fråga om hållbarhet integrerats i utbildningen, senast Årligen arrangera en workshop med PSR (programstudierektorer) för att dela erfarenheter och utveckla UHU. Minst 80 % av alla kursledare/kursansvariga lärare ska delta i en dags fortbildning i utbildning för hållbar utveckling, senast vid utgången av Minst 70 % av tillfrågade alumner ska uppleva att deras utbildning (i program) ska ha gett dem verktyg att arbeta med alla tre dimensioner av hållbar utveckling i deras nuvarande yrkesutövning. Umeå universitets mål Övergripande miljömål: Universitetets arbete för hållbar utveckling ska synliggöras och öka, och universitetets klimat och miljöpåverkan ska minska i jämförelse med år Centrala miljömål och miljöpolicy uppdateras så att dessa inkluderar universitetets kärnverksamhet. Umeå universitets centrala delmål inkluderar universitets kärnverksamhet då målet pekar ut att universitetets arbete för Hållbar utveckling ska öka. Umeå universitets klimat och miljöpåverkan från energi, resor, upphandling, avfall och kemikalieanvändning ska minska 16

17 Organisation för lärosätenas hållbarhetsarbete Chalmers organisation Chalmers ledning är ansvarig för miljöledningssystemets verkan, att det uppnår avsett resultat samt att det ges nödvändiga resurser. Chalmers rektor beslutar bland annat om policyfrågor och gemensamma mål. Prefekter och motsvarande chefer ansvarar för den lokala tillämpningen av miljöledningssystemet och för sina verksamheters miljöarbete. Varje institution eller motsvarande enhet på Chalmers är ansvariga för att fastställa lokala hållbarhetsmål. Ansvaret för hållbar utveckling i grundutbildningen följer grundutbildningsorganisationen, som leds av vicerektor för utbildning, samtidigt som vicerektor för forskning ansvarar för att forskning är förenlig med Chalmers vision om hållbar framtid. Chalmers gemensamma interna miljöarbete drivs av Chalmers miljöenhet. Chalmers miljöchef är metodansvarig för miljöledningssystemet, säkerställer att hållbarhetsplanen upprättas årligen och utgör ett stöd för hela Chalmers miljöarbete. Chalmers har sedan flera år tillbaka etablerade miljörepresentanter på de flesta institutioner/motsvarande, som framför allt är ett stöd i det praktiska miljöarbetet. Representanterna träffar miljöenheten 4 ggr/år. Göteborgs universitets organisation Det finns en miljöledningsgrupp bestående av hållbarhetsstrateger, hållbarhetscontroller och hållbarhetssamordnare. Fakulteterna har egna miljösamordnare, d.v.s. kontaktpersoner för miljö och hållbar utveckling. Dessa personer bildar ett råd som har till uppgift att samordna miljöarbetet och ska verka för erfarenhetsutbyte mellan fakulteterna. I rådet sitter förutom samordnarna miljöchefen och de universitetsgemensamma miljösamordnarna. Rådet fungerar också som en referensgrupp som kan diskutera t.ex. universitetets övergripande miljömål, universitetets bedömning av miljöaspekter och övergripande miljömål. Rektor är ansvarig för, och beslutar om, miljöledningssystemet inom Göteborgs universitet. Rektor ansvarar för delegation och uppdrag av miljöansvar till relevanta nivåer i organisationen. Övriga roller, ansvar och befogenheter (universitetesdirektör, överbibliotekarie, dekaner, prefekter) finns noga beskrivna i detta dokument: GMV- Göteborgs miljövetenskapliga centrum är Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma organisation för att främja forskning, utbildning och samverkan inom hållbar utveckling. GMV fungerar som en neutral plattform som initierar, driver, administrerar och stöttar projekt och satsningar inom miljö och hållbar utveckling. En av våra främsta uppgifter är att skapa förutsättningar för samverkan mellan forskare från olika ämnesområden, samt mellan forskning, näringsliv och samhälle. 17

18 Högskolan i Borås organisation Det övergripande ansvaret för att hållbar utveckling integreras i högskolans verksamhet har rektor, som också är ordförande i Strategigruppen för hållbar högskola. Som stöd för det övergripande strategiska arbetet finns en central samordnare för hållbar utveckling. Gruppen diskuterar bland annat uppföljning av hållbarhetsarbetet, policy och långsiktiga mål och högskolegemensamma aktiviteter och evenemang inom hållbar utveckling samt omvärldssamverkan. Det finns också en handläggare för hållbar utveckling som utvecklar och samordnar högskolans miljöledningssystem och arbetar med frågor som berör organisationens direkta miljöpåverkan Varje akademi/enhet har också en samordnare för hållbar utveckling, som tillsammans med akademi- och enhetschef stödjer arbetet inom dessa funktioner. KTH:s organisation KTH Sustainability Office leds av vicerektor för hållbar utveckling. Vicerektor för hållbar utveckling ansvarar för utbildning, forskning och samverkan och hållbarhetschefen är ansvarig för universitetets interna miljöarbete. De arbetar med integrering av miljö och hållbar utveckling inom utbildning, forskning och samverkan och ansvarar för KTH:s miljöledningssystem och miljöfrågor som rör campus. Arbetet med KTH:s miljöledningsystem leds av hållbarhetschefen, tillsammans med medarbetare på KTH Sustainability Office under universitetsförvaltningen. För att nå ut i KTH:s verksamhet finns det också miljöombud utsedda på varje skola respektive universitetsförvaltningen. Linneuniversitetets organisation Organisationen kring hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet består av en kommitté för hållbar framtid, med ledamöter från fakulteterna och från studentkåren och där prorektor står för ordförandeskapet. Kommitténs uppgift är att vara ett fakultetsövergripande ledningsstöd i strategiska frågor rörande hållbar utveckling och lika villkor. Arbetet med hållbar utveckling samordnas av koordinatorer för hållbar utveckling. Lika villkors- och hållbarhetsarbetet vid Linnéuniversitetet organiserades tidigare i två separata kommittéer, men nu ansvarar den nya kommittén för båda dessa ansvarsområden. Kommittén träffas 5 ggr/år och följer upp hållbarhetsmålen årligen. Det finns också sidogrupper som redovisar till kommittén, t.ex. grupper som jobbar med miljöcertifiering. Koordinator Johan Älvgren menar att tanken med organisationen är bra men att det kan vara svårt att representanterna lyckas bära med sig arbetet med hållbar utveckling till sina fakulteter. Det är viktigt de får tid och gensvar från sin respektive fakultetsledning. SLU:s organisation SLU är ett miljöuniversitet. Det finns en miljöenhet på SLU som arbetar med övergripande miljöfrågor och är ett stöd ut i verksamheterna. Det finns även miljösamordnare inom de olika certifikaten, men de tillhör inte miljöenheten. Det finns också enheter som arbetar med Undervisning för hållbar utveckling, Fortlöpande miljöanalys m.fl. Miljöenheten har kontakt och samarbetar med dessa. 18

19 Intern och extern kommunikation Chalmers kommunikation Chalmers har en rutin för kommunikationen av Chalmers miljöledningssystem och miljöprestanda och denna rutin syftar till att alla som berörs av Chalmers miljöledningssystem ska få tillgång till relevant och aktuell information om Chalmers interna miljöarbete. Chalmers är också transparant i sin kommunikation till omvärlden, vilket är en viktig del av hållbarhetsperspektivet. Kunskap och information skall delges till omvärlden via webben och den publika delen av insidan. Den externa webben är utförlig och lättillgänglig när det gäller kommunikationen av arbetet med hållbar utveckling. Här finns hållbarhetsmål, miljö-och hållbarhetspolicy, vision och strategier m.m. Ansvar Chalmers ska upprätta, införa och underhålla rutiner för intern kommunikation mellan olika nivåer och funktioner inom organisationen samt ta emot, dokumentera och svara på relevanta synpunkter från externa intressenter. Miljöenheten är samordnande enhet för miljöledningssystemet vid Chalmers inklusive kommunikation av detsamma. Kommunikatörer på central och institutionsnivå fungerar som ett stöd till Miljöenheten i kommunikationsfrågor. Miljöchefen ansvarar för att information inom det centrala miljöledningssystemet hanteras, kommuniceras och dokumenteras på ett korrekt sätt. Chefer i linjeorganisationen ansvarar för att förmedla relevant information vidare till berörda medarbetare. Kommunikationschefen ansvarar för kanaler för intern och extern kommunikation. Göteborgs universitets kommunikation Lärosätet har formulerat riktlinjer för kommunikation av miljöarbetet. Universitetet har ett ansvar att kommunicera miljöarbetet både internt till medarbetare men också externt till alla intressenter vi samverkar med. Universitetet ska kunna ta emot och svara på frågor om det egna miljöarbetet från externa intressenter likväl som att kommunicera miljöarbetet i den egna organisationen för att förankra det. 19

20 Kommunikationskanaler Interna kommunikationskanaler De interna kommunikationsvägarna är bland andra: möten (ledningens genomgång, miljösamordnarnas råd, arbetsplatsträffar m.m.) utbildning miljöhandbok hemsida anslagstavlor Grönheter (GU:s interna nyhetsbrev för miljöarbetet) elektroniska nyhetsbrev universitets-tv Externa kommunikationskanaler Externa kommunikationsvägar är bland andra: hemsidan hållbarhetsredovisning GU-journalen konferenser/seminarier temadagar TV Tidningar radio På hemsidan finns lärosätets miljöpolicy tillgänglig, liksom handlingsplan, miljömål och information om ansvar och organisation. Ansvar Miljöchefen ansvarar för intern och extern kommunikation på universitetsgemensam nivå. Dekanen ansvarar för intern och extern kommunikation på fakultetsnivå. Högskolan i Borås kommunikation Väntar på kompletterande svar 20

21 KTH:s kommunikation KTH har rutiner och planer för att beskriva hur miljö- och hållbarhetsarbetet på KTH kommuniceras internt och externt. Kommunikationskanaler Miljöledningssystemet och andra miljö-och hållbarhetsfrågor på KTH kommuniceras internt och externt genom olika kanaler. Interna kommunikationskanaler Intranätet Internt nyhetsbrev Mejl Möten Seminarier Nätverk Miljöredovisning Evenemang Externa kommunikationskanaler Hemsidan Externt nyhetsbrev Miljöredovisning Nätverk Seminarier Evenemang Pressmeddelanden På den externa webben finns omfattande information om lärosätets hållbarhetsarbete tillgänglig och lätt att hitta, bland annat policy för hållbar utveckling, övergripande hållbarhetsmål och information om organisationen och miljöledningssystemet. Ansvar Hållbarhetschef är övergripande ansvarig för intern och extern kommunikation gällande KTH:s miljöledningssystem och för hållbarhetspolicyn och hållbarhetsmålen. Vicerektor för hållbar utveckling är övergripande ansvarig för intern och extern kommunikation gällande hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan. 21

22 Avdelningen för Kommunikation har övergripande ansvar gällande strategin för kommunikation av hållbar utveckling kopplade till KTH:s varumärke. KTH Sustainability Office är övergripande ansvarig för att upprätta, införa, underhålla de verksamhetsprocesser som är relevanta för den interna och extern kommunikation avseende miljöoch hållbarhetsfrågor och för kommunikationen avseende KTH:s miljöprestanda. Skolornas chefer och cheferna inom förvaltningen ansvarar för intern och extern kommunikation inom respektive skola/avdelning inom förvaltningen samt ansvar inom ramen för sina ansvarsområden att tillämpa strategin för kommunikation av hållbar utveckling. Miljöombuden ansvarar för att kommunicera intern och externt miljö- och hållbarhetsfrågan inom respektive skola enligt lokala rutiner och sprida information som distribueras av KTH Sustainability Office. Samtliga medarbetare ansvarar för att känna till Policy för hållbar utveckling för KTH och KTH:s hållbarhetsmål och ta del av relevant information som medarbetaren berörs av i sitt arbete. Medarbetare ska där så är relevant inom ramen för sina arbetsuppgifter kommunicera både internt och externt KTH:s Policy för hållbar utveckling och KTH:s hållbarhetsmål. Ett nyhetsbrev sammanställs av KTH Sustainability Office. Nyhetsbrevet utkommer cirka sex gånger om året och rapporterar om forskning och innovationer, evenemang, konferenser och seminarier. Linnéuniversitetets kommunikation Linnéuniversitetet uppger att man har tagit fram kommunikationsplaner för hållbarhetsarbetet och miljöcertifieringen, men att både den interna och externa kommunikationen utgör ett utvecklingsområde. Tillgängligt på den externa webben finns policy för hållbar utveckling, vision och strategi, hållbarhetsmål, handlingsplan m.m. men det behöver bli lättare att hitta fram till dokumentationen. Man planerar att ta mer hjälp av kommunikationsavdelningen. En viktig intern kommunikationskanal är universitetets internwebb 'Medarbetare', men koordinator Johan Älvgren menar att det inte räcker med att lägga ut en nyhet. Bästa kommunikationen är när man träffas och får fler att engagera sig. Han upplever att det finns stort stöd från rektor i frågan och att diskussioner om hållbarhet har fått utrymme under chefsdagar. Om högsta ledningen är med får arbetet viktig tyngd. SLU:s kommunikation SLU har en fastställd kommunikationsplan som hjälper dem med styrningen av kommunikationen. På den externa webben finns mycket information om arbetet med hållbar utveckling och den är lätt att hitta. Där finns hållbarhetsredovisningar, övergripande miljömål, information om miljöledningssystemet, miljöpolicy och miljöcertifieringar. Miljöenheten försöker att synas både på medarbetarwebben, externwebben och i pressmeddelanden i olika nyhetssammanhang. Ett nyhetsbrev från miljöenheten ges ut en gång per kvartal och kan läsas också av andra intresserade än anställda. SLU har också en Facebookgrupp. Två gånger per år anordnar miljöenheten en miljösamordnardag för SLU:s miljösamordnare. Det är ett tillfälle att informera om arbetet som sker centralt, genomföra någon utbildningsinsats och nätverka. 22

23 Några generella råd och rekommendationer Följande råd och rekommendationer är sammanställda utifrån de telefonintervjuer som genomförts med nyckelpersoner inom ovanstående lärosäten. Försök knyta ihop den fysiska miljön med kärnverksamheten (utbildning och forskning). Låt inte olika personer ansvara för de två utan se det som en helhet. Bind samman det dagliga med innehållet i akademien och forskningen. Hur kan mitt ämne bidra? Det gynnar verksamhetsutvecklingen om man lyckas integrera. Linneuniversitetet har en uppskattad kurs för personal, dit även andra lärosäten bjuds in. Lärande för hållbar utveckling. Där kan möten skapas mellan människor från olika ämnen och sådana fora är viktiga. Beroende på hur verksamheten ser ut så kan det ibland ta lite tid att utveckla arbetet och det behöver ju inte vara något negativt. Det tar ibland tid att integrera exempelvis miljöledningssystem. Vi hade kvartalsvis uppföljning på våra övergripande miljömål, vilket var för mycket. Nu följer vi upp dem halvårsvis (några på helårsbasis) och det är en lagom nivå just nu. Gör konkreta och synliga åtgärder, t.ex. cykeldagar där studenter får ta med cyklar och reparera gratis. Kommunen kan skänka bortglömda och omhändertagna cyklar som kan lagas och säljas billigt till studenter. Locka till förändrat beteende istället för att tvinga. Det ska underlätta att välja rätt. Involvera fastighetsägarna i arbetet. De har intresse av att exempelvis spara energi och avfall. 23