9969/2/19 REV 2 1 GIP.1

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2019 (OR. en) 9969/2/19 REV 2 CO EUR-PREP 20 POLGEN 112 ECOFIN 574 UEM 187 SOC 442 EMPL 337 COMPET 479 ENV 562 EDUC 288 RECH 320 ENER 319 JAI 642 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna Europeiska planeringsterminen övergripande rapport om landsspecifika rekommendationer För delegationerna bifogas den övergripande rapporten om landsspecifika rekommendationer för 2019, som utarbetats av ordförandeskapet. 9969/2/19 REV 2 1

2 Övergripande rapport om landsspecifika rekommendationer I. Inledning I denna rapport sammanförs de viktigaste aspekterna i den övergripande noten om de aspekter av de landsspecifika rekommendationerna som rör sysselsättnings- och socialpolitiken 1, som utgör grunden för riktlinjedebatten vid mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 13 juni 2019, och i den övergripande noten om de ekonomi- och finanspolitiska aspekterna av 2019 års landsspecifika rekommendationer 2, som utgör grunden för riktlinjedebatten vid mötet i rådet (ekonomiska och finansiella frågor) den 14 juni De övergripande noterna har utarbetats av de berörda utskotten (kommittén för ekonomisk politik, ekonomiska och finansiella kommittén, sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd) och godkänts av delegationerna. Rapporten innehåller också de huvudpunkter som ministrarna framhöll i diskussionerna vid de två rådsmötena. Rådet (allmänna frågor) kommer den 18 juni 2019 att godkänna rapporten och översända den till Europeiska rådet. Kommittéerna kommer att fortsätta sitt arbete med de landsspecifika rekommendationerna. Slutligen kommer rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälsooch sjukvård samt konsumentfrågor) att godkänna de landsspecifika rekommendationerna den 8 juli. Rådet (ekonomiska och finansiella frågor) kommer att anta dem den 9 juli. Detta exceptionella tillvägagångssätt, som avviker från den etablerade praxisen för den europeiska planeringsterminen, föreslogs av ordförandeskapet i samband med det försenade offentliggörandet av de landsspecifika rekommendationerna (den 5 juni 2019) och eftersom det behövs meningsfulla bidrag till Europeiska rådets diskussioner den juni. Rådet (allmänna frågor) enades om detta tillvägagångssätt den 19 mars , utan att skapa ett prejudikat / / /2/ /2/19 REV 2 2

3 II. Europeiska kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer för 2019 Europas ekonomi förväntas att fortsätta växa i år och nästa år, om än i långsammare takt. De privata investeringarna har återgått till den nivå de hade före krisen och ser ut att fortsätta att expandera, om än i långsammare takt, medan de offentliga investeringarna fortfarande är lägre än före krisen. Sysselsättningen har nått sin högsta nivå någonsin, även om skillnaderna mellan olika länder är avsevärda. Den totala statsskulden har minskat men ligger fortfarande kvar markant över sin nivå före krisen. Kommissionen meddelar att de makroekonomiska obalanserna håller på att korrigeras, men att det krävs ytterligare politiska åtgärder. Stora underskott i bytesbalansen har korrigerats, men trots vissa blygsamma tecken på justeringar kvarstår stora överskott i bytesbalansen i flera länder. Enligt kommissionens bedömning måste medlemsstater med underskott i bytesbalansen eller hög utlandsskuld fortsätta höja konkurrenskraften, medan medlemsstater med stora överskott i bytesbalansen bör förbättra förutsättningarna för att främja löneökningar och investeringar. Efter åtta år av planeringsterminen är reformgenomförandet fortfarande ojämnt. Kommissionen anger att åtminstone vissa framsteg har kunnat skönjas vad gäller genomförandet av mer än två tredjedelar av de landsspecifika rekommendationer som gjorts till och med De årliga framstegen med genomförandet av 2018 års landsspecifika rekommendationer är mindre än tidigare år. Mot bakgrund av de återstående ekonomiska och sociala utmaningarna och de nedåtrisker som de ekonomiska utsikterna medför är en starkare prioritering av reformer och genomförande av reformer avgörande för att stärka motståndskraften hos EU:s ekonomier, stärka en hållbar och balanserad tillväxt, hantera makroekonomiska obalanser och åstadkomma en hållbar ekonomisk och social konvergens. 9969/2/19 REV 2 3

4 I kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer för 2019 uppmanas medlemsstaterna att öka tillväxtpotentialen genom att modernisera ekonomierna och ytterligare stärka motståndskraften. Förslagen förordar på nytt den goda triangeln med i) ökade investeringar, ii) fortsatta effektiva reformer som främjar hållbar tillväxt för alla och iii) en sund finanspolitik. Kommissionen understryker behovet av både en starkare reformdynamik och en prioritering av reformer som syftar till hållbar tillväxt för alla. Det handlar bland annat om att öka effekten och omfattningen av innovation och säkerställa att kompetensen är av god kvalitet och relevant för arbetsmarknaden. För att mildra effekterna av en långsammare tillväxt på sysselsättning och ojämlikhet är det mycket viktigt att främja social delaktighet och socialt skydd, skydda och främja investeringar och höja de offentliga finansernas kvalitet. De föreslagna landsspecifika rekommendationerna lägger i år särskilt fokus på att underlätta investeringar. Alla medlemsstater har tagit emot utkast till en investeringsrelaterad rekommendation. Rådet har redan konstaterat att investeringar är avgörande för att uppnå EU:s mål om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi 4 och upprepat att ytterligare strukturreformer bör prioriteras för att undanröja investeringshinder, öka tillväxtpotentialen, ytterligare förbättra den institutionella miljön och företagsklimatet, effektivisera förvaltningen och förbättra lagstiftningens kvalitet 5. Offentliga finanser och beskattning: De föreslagna rekommendationerna uppmanar medlemsstater med höga nivåer av offentlig skuldsättning att återuppbygga de finanspolitiska buffertarna, och medlemsstater som har finanspolitiskt utrymme och där investeringsnivåerna anses vara låga att öka de offentliga investeringarna. Effekterna av en åldrande befolkning innebär utmaningar när det gäller hållbarhet och tillräcklighet, vilket kräver reformer av pensions- och hälso- och sjukvårdssystemen, vilket föreslås i de landsspecifika rekommendationerna för ett antal medlemsstater / / /2/19 REV 2 4

5 Arbetsmarknad, utbildning och socialpolitik: Förhållandena på arbetsmarknaden fortsätter att förbättras men finns det fortfarande stora skillnader mellan länder, regioner och befolkningsgrupper, och vissa medlemsstater har brist på arbetskraft medan andra fortfarande lider av hög arbetslöshet. Löneökningarna sker i olika takt samtidigt som reallöneutvecklingen för euroområdet som helhet förblir måttlig. De föreslagna landsspecifika rekommendationerna främjar riktade investeringar för att göra de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna mer effektiva. Dessutom rekommenderas vissa medlemsstater att ta itu med den höga andelen arbetstagare med tidsbegränsade anställningar eller atypiska anställningsformer, bland annat genom att främja övergångar till tillsvidareanställningar. Bristande jämställdhet kvarstår ofta på grund av brist på ekonomiskt överkomliga tjänster när det gäller barnomsorg och långvarig vård, vilket betonas i ett antal rekommendationer. De föreslagna landsspecifika rekommendationerna främjar en förstärkning av utbildningssystemen i många medlemsstater, bland annat genom att göra kompetensutveckling relevantare för arbetsmarknaden, genom att främja vuxenutbildning och genom att öka kapaciteten inom yrkesutbildningen. Det krävs ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten och delaktigheten i utbildningssystemen. Fattigdomen minskar, men den är fortfarande hög i vissa medlemsstater, och innefattar fattigdom bland förvärvsarbetande. Dessutom står vissa utsatta grupper, såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och personer med invandrarbakgrund, inför ihållande utmaningar. Många landsspecifika rekommendationer föreslås för att förbättra täckningen, tillräckligheten eller effektiviteten i systemen för socialt skydd, inklusive effektivare minimiinkomstsystem, och för att främja tillgången till integrerade sociala tjänster av god kvalitet. Rekommendationer för att förbättra pensionssystemens tillräcklighet och hållbarhet, samt för att säkerställa tillgång till högkvalitativ och hållbar hälso- och sjukvård för alla och till överkomligt pris, har en framträdande plats i 2019 års landsspecifika rekommendationer. 9969/2/19 REV 2 5

6 Investeringar, konkurrenskraftspolitik och (ett) bättre företagsklimat för att öka produktiviteten: De föreslagna landsspecifika rekommendationerna lägger ytterligare fokus på investeringar i syfte att fastställa investeringsprioriteringar med hög makroekonomisk avkastning och tar hänsyn till regionala och territoriella skillnader. Kommissionen förordar också möjligheten att EU-medel ska användas för att bidra till att tillgodose de investeringsbehov som identifierats i de föreslagna landsspecifika rekommendationerna. Mot bakgrund av den starkare politiska koppling som föreslagits mellan den europeiska planeringsterminen och EU:s finansiering för är det mycket viktigt att man genomför programplaneringen för de kommande sammanhållningsfonderna. Dialogen med nationella myndigheter har precis börjat och kommissionen betonar att de föreslagna landsspecifika rekommendationerna utgör en analytisk ram för att tjänstgöra som underlag till programplaneringen av EU-medel. Bland övriga strukturreformprioriteringar som kommissionen anger återfinns stärkande av den finansiella stabiliteten och en minskning av andelen nödlidande lån, åtgärder mot flaskhalsar i bostadsutbudet och för sektorsspecifik lagstiftning samt en minskning av den administrativa bördan. * Rådet har uppmanat medlemsstaterna att utnyttja det relativt gynnsamma ekonomiska klimatet för att gå vidare med strukturreformer för att stärka en hållbar och balanserad tillväxt, åtgärda makroekonomiska obalanser och leverera varaktig ekonomisk och social konvergens 6. Delegationerna har redan uttryckt sitt stöd för kommissionens analys av de socioekonomiska utmaningar som Europa står inför och är i allmänhet överens om att konkreta politiska åtgärder skulle möta dessa utmaningar. Delegationerna noterar de politiska riktlinjerna i utkastet till landsspecifika rekommendationer / /2/19 REV 2 6

7 III. Prioriteringar avseende investeringar, finansmarknader och finanspolitik i EU:s medlemsstater Delegationerna välkomnar generellt inriktningen på investerings- och reformbehov. Det finns en rad flaskhalsar som hindrar investeringar och som handlar om allt från tillgången till rätt kompetens till störningar av företagsklimatet i form av sektorsspecifik reglering, ineffektiva insolvensregler osv. Den möjlighet som erbjuds genom den senaste perioden av ekonomisk tillväxt bör därför användas för att främja investeringar i bland annat modernisering och omställning till klimatneutralitet inom Europas industri-, transport- och energisystem och inom utbildning och kompetens. Europeisk finansiering kan vara viktig för ett antal medlemsstater när investeringsbehoven ska tillgodoses. De föreslagna landsspecifika rekommendationerna ger vägledning inför programplaneringen av EUmedel för perioden , samtidigt som det betonas att tillräcklig flexibilitet fortfarande måste erbjudas medlemsstaterna så att de kan anpassa finansieringen till ländernas särdrag. Finansmarknaderna: Även om finanssektorn har blivit betydligt starkare sedan krisen finns det fortfarande sårbarheter som måste hanteras. I synnerhet måste efterlevnaden och tillsynen av ramarna mot penningtvätt stärkas ytterligare. Ökad hållbarhet i de offentliga finanserna: Ett viktigt inslag i medlemsstaternas finanspolitik är även att förbättra de offentliga finansernas kvalitet och sammansättning. I kommissionens föreslagna landsspecifika rekommendationer anges en nödvändig finanspolitisk anpassning som är förenlig med stabilitets- och tillväxtpakten för de medlemsstater som ännu inte har uppnått det medelfristiga budgetmålet. Kommissionen rekommenderar de medlemsstater som har tillräckligt finanspolitiskt utrymme och låga investeringsnivåer att öka de offentliga investeringarna för att stödja tillväxten och underlätta ekonomisk ombalansering. 9969/2/19 REV 2 7

8 IV. Den europeiska planeringsterminen och sysselsättning och socialpolitik lärdomar från den gångna perioden och vägen framåt Medlemsstaterna är i allmänhet överens om att planeringsterminen är ett användbart verktyg, i synnerhet för politisk samordning och ömsesidigt lärande, och en lämplig vägledning för att nå Europa 2020-målen. Under de senaste åren har den sociala dimensionen av den europeiska planeringsterminen blivit mer relevant, och den bör konsolideras ytterligare eftersom de sociala och ekonomiska aspekterna är sammanflätade. Med tanke på att reformernas sociala konsekvenser är nyckeln till att nå verklig tillväxt uttryckte vissa medlemsstater ett behov av att säkerställa mer relevant övervakning inom planeringsterminen på grundval av en uppdaterad process och att ge mer tid för genomförande och bedömning av reformer avseende sysselsättning och socialpolitik. Inom ramen för den multilaterala övervakningscykeln för måste medlemsstaterna snarast förnya och påskynda sina reformansträngningar i syfte att nå uppåtgående social konvergens och öka den ekonomiska motståndskraften. De europeiska strukturfonderna bör användas effektivt för att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra de landsspecifika rekommendationerna, och de flesta medlemsstater välkomnar en starkare koppling mellan användningen av europeiska fonder och den europeiska planeringsterminen. Dessutom bör en vidare integrering av den europeiska pelaren för sociala rättigheter i planeringsterminen fungera som en kompass för bredare insatser inom den europeiska planeringsterminen för att bygga upp en mer inkluderande och hållbar tillväxtmodell genom att öka Europas konkurrenskraft och göra Europa till en bättre plats för att investera, skapa arbetstillfällen och främja social sammanhållning samtidigt som nationella behörigheter och särdrag respekteras. Delegationerna är överens om att om man når ut till de grupper som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, till dem som har störst behov, och fokuserar på kontinuerliga investeringar i utbildning, yrkesutbildning, kompetenshöjning och omskolning av god kvalitet, skulle detta främja deltagande och inkludering på arbetsmarknaden och i samhället och ge en möjlighet att anpassa sig till det föränderliga arbetslivet och samtidigt stödja konkurrenskraften och motståndskraften i den europeiska ekonomin och medlemsstaternas ekonomier. Växande ojämlikhet, fattigdom bland förvärvsarbetande, långtids- och ungdomsarbetslöshet, en åldrande befolkning samt behovet av att säkerställa rättvisa mellan generationerna är ofta likartade utmaningar för alla medlemsstater, men i varierande grad. 9969/2/19 REV 2 8

9 Tillgång till socialt skydd och sociala tjänster bör vara en rättighet som är tillgänglig för alla samtidigt som man bevarar incitamenten att arbeta för dem som kan göra det. Tillräckliga och hållbara pensionssystem, inkluderande utbildningssystem av hög kvalitet samt investeringar i system för barnomsorg, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg som garanterar tillgång till dessa tjänster i rätt tid, tillsammans med sysselsättning av god kvalitet krävs för att garantera alla européers välbefinnande och för att hantera det demografiska trycket. Den människoorienterade, riktade och skräddarsydda typen av åtgärder för sociala, utbildningsrelaterade och sysselsättningsrelaterade behov kan sammantagna ses som de främsta verktygen för att nå ovannämnda mål. För att säkerställa ett ökat egenansvar för den europeiska planeringsterminen hos medlemsstaterna är det slutligen nödvändigt att stärka dialogen mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen under planeringsterminens samtliga faser. Samtidigt är ett genuint deltagande av arbetsmarknadens parter och alla berörda parter avgörande. Arbetsmarknadens parter bör aktivt delta i fastställandet och genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna, och därmed bidra till att säkerställa reformernas effektivitet. Den europeiska planeringsterminen bör inte minst anta en helhetsstrategi genom att utöver ekonomisk och social politik och reform även integrera andra relevanta politikområden, särskilt utbildning, jämställdhet, bostäder till rimliga priser och klimatförändringar. 9969/2/19 REV 2 9