FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2012/2035(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors roll i den gröna ekonomin (2012/2035(INI)) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Föredragande: Mikael Gustafsson PR\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...9 PE v /12 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om kvinnors roll i den gröna ekonomin (2012/2035(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (FEU) och av artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2011 med titeln Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning (COM(2011)0363), med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2011 med titeln Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112), med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 februari 2011 med titeln Utvecklingen av jämställdheten mellan kvinnor och män årsrapport 2010 (SEC(2010)0193), med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010, med titeln Strategi för jämställdhet (COM(2010)0491), med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den deklaration och handlingsplattform som antogs i Peking och de påföljande slutdokument som blev resultatet och som antogs vid FN:s särskilda sessioner Peking +5, +10 och +15 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen som antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005 och den 2 mars 2010, med beaktande av Förenta nationernas konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), med beaktande av det europeiska jämställdhetsinstitutets rapport 2012 med titeln Granskning av genomförandet av område K i handlingsplanen från Peking i EU: Kvinnor och miljön, jämställdhet mellan kvinnor och män och klimatförändringar, med beaktande av den gemensamma publikationen från FN:s miljöprogram (Unep), FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad) och den höga representantens kansli för de minst utvecklade länderna, landbundna utvecklingsländer och små önationer med u-landsstatus (UN-OHRLLS) av rapporten Why a Green Economy Matters for the Least Developed Countries 1, som utarbetades för LDC-IV-konferensen i maj 2011, 1 PR\ doc 3/12 PE v01-00

4 med beaktande av Uneps rapport från september 2008 med titeln Green Jobs: Towards Decent Work in a Sustainable, Low-Carbon World 1, med beaktande av rapporten från UN Women av den 1 november 2011 med titeln The Centrality of Gender Equality and the Empowerment of Women for Sustainable Development 2, som förberetts i väntan på slutdokumentet från Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20), som ska hållas 2012, med beaktande av sammanfattningen av ståndpunktsuttalandet från Women s Major Group Rio+20 av den 1 november , med beaktande av ståndpunktsdokumentet från Women s Major Group med titeln A Gender Perspective on the Green Economy från mars 2011 inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling , med beaktande av betänkandet från Statens offentliga utredningar (SOU) (Stockholm, Sverige) från 2005 med titeln Bilen, Biffen, Bostaden: Hållbara laster smartare konsumtion 5, med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om kvinnor och klimatförändringarna 6, med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om kvinnor i politiskt beslutsfattande kvalitet och jämställdhet 7, med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2012 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen , med beaktande av sin resolution av den 29 september 2011 om att utarbeta en gemensam ståndpunkt inom EU inför Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20) 9, med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A7-0000/2012), och av följande skäl: Document.pdf 3 s_mg_rio+20_summary.pdf Antagna texter, P7_TA(2012) Antagna texter, P7_TA(2012) Antagna texter, P7_TA(2012) Antagna texter, P7_TA(2011)0430. PE v /12 PR\ doc

5 A. En grön ekonomi definieras som en hållbar ekonomi, vilket betyder social och ekologisk hållbarhet; social hållbarhet omfattar en samhällsordning som genomsyras av jämställdhet samt social rättvisa oavsett kön, etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller politisk uppfattning. B. Klimatförändringar och minskad biologisk mångfald hotar kvinnors och mäns livsbetingelser, välfärd och välbefinnande. Bevarandet av våra ekosystem är således en grundpelare för en grön ekonomi. Dagens generation kan inte lämna över ansvaret att lösa dagens miljöproblem till kommande generationer. C. På grund av könsroller påverkar inte kvinnor miljön på samma sätt som män, och i många länder är kvinnors tillgång till resurser och möjligheter att hantera situationen och anpassa sig inskränkt på grund av diskriminering. D. Det är de fattigaste människorna, varav kvinnor beräknas utgöra 70 procent, som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringar och förstörelse av ekosystem. E. Omställningen till en grön ekonomi är nödvändig för att minska miljöbelastningen, öka den sociala rättvisan och skapa ett samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter och möjligheter. F. Kvinnor är klart underrepresenterade i miljöförhandlingar och budgetöverläggningar, liksom i beslut att nå en grön ekonomi. G. Konsumtions- och livsstilsmönster har en väsentlig inverkan på miljön och klimatet. Den rika världens konsumtionsmönster, exempelvis i fråga om livsmedel och transporter, är på sikt ohållbara, särskilt med tanke på att alla kvinnor och män på jorden har rätt att leva ett bra liv med välfärd. H. Kvinnor och män har generellt sätt olika konsumtionsmönster. Kvinnor konsumerar mindre i jämförelse med män, oavsett socioekonomisk status, men verkar även visa större vilja att agera för att bevara miljön via konsumtionsval som att äta mindre kött, köra mindre bil och vara mer energieffektiva. I. Kvinnor har inte samma makt och tillgänglighet till transportsystem som män. I grunden beror det på dagens könsmaktstruktur. Men om vi vill förbättra kvinnors transportmöjligheter måste vi idag få en bättre fungerande kollektivtrafik, fler gång- och cykelvägar samt kortare avstånd till service. J. Kvinnor måste fullt ut medverka vid utformningen av, beslutsfattandet kring och genomförandet av en grön ekonomi. Goda erfarenheter där kvinnor deltagit visar på resultat som förbättrad katastrofhantering, ökad biologisk mångfald, ökad livsmedelstrygghet, förhindrad ökenspridning och skyddade skogar. Allmänna överväganden 1. Europaparlamentet understryker behovet att ställa om samhället mot en grön ekonomi där ekologiska hänsyn går hand i hand med social hållbarhet som ökad jämställdhet och ökad social rättvisa. PR\ doc 5/12 PE v01-00

6 2. Europaparlamentet konstaterar att särskilt viktiga delar inom den gröna ekonomin berör ekosystem, konsumtion, mat, tillväxt, transporter, energi och välfärdssektorn. 3. Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande till EU:s institutioner och kommittéer om Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning helt saknar ett genusperspektiv. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in ålders- och könsuppdelade uppgifter när strategier, program och budgetprojekt planeras, genomförs och utvärderas inom miljö- och klimatområdet: Utan statistik försvåras möjligheterna att genomföra relevanta åtgärder för att öka jämställdheten. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att initiera forskning om genus och grön ekonomi. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i informationskampanjer öka medvetenheten om vikten av omställning till en grön ekonomi. Hållbar konsumtion 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa jämställdhetsmål för alla miljörelaterade politikområden och på alla nivåer av ekonomiskt beslutsfattande; dessa mål bör uppföras i samråd med det civila samhället. 8. Europaparlamentet konstaterar att arbetet för att tillgodose människors rättmätiga krav till bostad, mat, livsmedel, energi och arbetstillfällen alltid måste göras så att ekosystem bevaras och klimatförändringar begränsas, samtidigt som jordens resurser används på ett sätt som är förenligt med mänskliga rättigheter, leder till ökad jämställdhet och innebär att de fördelas utifrån principerna om miljörättvisa. 9. Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att våra barn och barnbarn ges möjlighet till goda livsvillkor och att ekonomisk utveckling därför måste möta dagens behov utan att äventyra framtida generationers behov. 10. Europaparlamentet understryker att BNP är ett mått på produktion och inte på miljömässig hållbarhet, resurseffektivitet, social integration eller samhällsutveckling i allmänhet. Parlamentet begär att det tas fram nya tydliga och mätbara indikatorer där hänsyn tas till klimatförändringar, biologisk mångfald, resurseffektivitet och social rättvisa. 11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta finanspolitiska åtgärder som leder till en grön ekonomi genom att dels sätta pris på miljöpåverkan, dels satsa medel för att stimulera till gröna innovationer och hållbara infrastruktursystem. 12. Europaparlamentet anser att EU:s offentliga medel i mycket högre grad ska användas till gröna kollektiva nyttigheter. 13. Europaparlamentet vill avskaffa EU:s subventioner till miljöskadlig verksamhet. PE v /12 PR\ doc

7 Hållbara transporter 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa hållbara transportsystem som tar lika hänsyn till kvinnors och mäns transportbehov samtidigt som de har låg påverkan på miljön. 15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att både minska transportsektorns miljöoch energipåverkan och öka jämställdheten genom att arbeta för ökad tillgänglighet till IT och för trafiksnål samhällsplanering. 16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa en transporthierarki som tydligt anger vilka transportslag som ska prioriteras för att övergripande miljö- och trafikmål ska kunna nås. 17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kraftigt stärka den lokala kollektivtrafiken och därmed även stärka kvinnors vardagssituation och möjlighet att förflytta sig. 18. Europaparlamentet betonar att satsningar på hållbara transportsystem måste ta hänsyn till att kvinnors och mäns uppfattning om offentliga miljöer är olika och baseras på olika riskbedömningar, vilket innebör att trygga miljöer inom transportsystemet måste prioriteras för både kvinnor och män. Välfärdssektorn och gröna jobb 19. Europaparlamentet konstaterar att gröna jobb, inom t.ex. jordbruk, energi, byggande och avfall är av stor betydelse i en grön ekonomi. 20. Europaparlamentet konstaterar att inte bara gröna jobb, utan alla arbeten som har låg miljöpåverkan, är viktiga i en grön ekonomi. Dessa kan finnas i privat tjänstesektor, men även inom välfärdssektorn så som skola och omsorg. 21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa kvinnors lika representation i det politiska beslutsfattandet och inom den gröna jobbsektorn. Om det inte är möjligt att uppnå detta på frivillig väg måste riktade åtgärder som kvotering användas för att stärka demokratin. 22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda och utveckla metoder för att uppmuntra kvinnor att välja utbildningar och yrken inom miljö-, transport- och energisektorn. 23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda och utveckla metoder för att uppmuntra män att välja utbildningar och yrken med låg miljöpåverkan inom välfärdssektorn. 24. Europaparlamentet konstaterar att för att kvinnor ska kunna delta i den gröna ekonomin på samma villkor som män krävs utbyggd barnomsorg och äldreboenden, att både kvinnor och män har möjlighet att kombinera arbete med familj samt att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter säkerställs. PR\ doc 7/12 PE v01-00

8 Hållbar politik i internationella relationer 25. Europaparlamentet förväntar sig att en övergång till bredare och mer hållbara ekonomiska indikatorer även i utvecklingspolitiken leder till att sociala och miljömässiga mål för utvecklingsländerna betonas. 26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram indikatorer för att bedöma de könsspecifika konsekvenserna av projekt och program samt främja ett genus- och jämställdhetsperspektiv i miljöstrategier för att nå en grön ekonomi. 27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt beakta att tillgång till rent vatten är av stor betydelse för flickor och kvinnor i stora delar av världen, då det ofta är deras ansvar att hämta och transportera vatten till hemmet. Det är även viktigt att tillvarata den kvinnliga ursprungsbefolkningens kunskaper om lokala ekosystem. 28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma att miljarder människor är helt beroende av biomassa som energikälla. Barn och kvinnor drabbas därför av hälsoproblem i samband med att de samlar in, bearbetar och använder biomassan. Det behövs därför satsningar på mera effektiva och förnyelsebara energikällor. 29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma program för modern överföring av teknik och kunnande som kan hjälpa utvecklingsländer och regioner att anpassa sig till miljöförändringar. 30. Europaparlamentet understryker att ojämlikheter mellan könen när det gäller tillgång till resurser, exempelvis mikrolån, krediter, information och teknik, bör tas i beaktande då strategier för att bekämpa klimatförändringarna utformas. 31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar. PE v /12 PR\ doc

9 MOTIVERING I det här betänkandet likställs grön ekonomi med en hållbar ekonomi, som i sin tur omfattar både social och ekologisk hållbar ekonomi. Med det menas självklart även jämställdhet mellan kvinnor och män. En grön eller hållbar ekonomi är ett system där man bevarar ekosystemens produktionsförmåga (planetens bärförmåga) samtidigt som man skapar ett samhälle där de grundläggande mänskliga behoven uppfylls för alla. Den ekonomiska utvecklingen i en grön ekonomi sker alltså inom ramen för vad naturen tål och säkerställer en rättvis fördelning av resurser mellan människor, mellan kvinnor och män samt mellan generationer. Den gröna ekonomin innebär att planetens och människans behov värderas högst och att målet är att skapa hållbara samhällen som är energieffektiva, hälsosamma samt att alla människor oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller livsåskådning kan vara delaktiga. Obalansen mellan kvinnors och mäns beslutsfattande inom politik och ekonomi är stor. En obalans mellan könen undergräver det politiska beslutsfattandets legitimitet då demokrati bygger på att förtroendevalda ska utgöra ett tvärsnitt av befolkningen. Ett jämlikt deltagande i politik och grön ekonomi är nödvändigt för att kvinnors intressen ska beaktas på samma sätt som mäns intressen beaktas idag. För att komma tillrätta med denna obalans bör länderna vidta alla lämpliga åtgärder, även kvotering, som krävs för nå en könsbalans i politik och grön ekonomi. Hållbar konsumtion Dagens ekonomiska system tar inte hänsyn till att naturresurserna är begränsade. Ständig tillväxt ses som en självklarhet. Men det kommer förr eller senare att leda till en kollaps, eftersom varje vara eller tjänst som produceras och konsumeras kräver ytterligare uttag av olika typer av naturresurser (vatten, energi, metaller m.m.). Produktionen och konsumtionen resulterar i utsläpp och föroreningar som förr eller senare hamnar i våra ekosystem. Ekosystemens förmåga att buffra och ta hand om utsläpp och anpassa sig till förändrade förhållanden har en absolut gräns. Passeras den gränsen kan viktiga ekosystemtjänster sluta producera. Tjänster som är grunden för vår existens och välfärd. För att undvika ett sådant scenario krävs en förändring i det ekonomiska systemet där uttaget av naturresurser sker i en takt som möjliggör återhämtning och nyproduktion. En förändring mot en grön ekonomi. Men en grön ekonomi kräver även ett hållbart hushållande med mänskliga resurser, social hållbarhet. Det betyder t.ex. bättre balans mellan fattiga och rika, mellan kvinnor och män. I dag är vår påverkan på jordens resurser det så kallade ekologiska fotavtrycket avsevärt mycket större i rika länder än i fattiga. Skulle alla leva som t.ex. medborgarna i Sverige skulle det behövas 3 jordklot till för att täcka resursuttaget. Denna obalans är inte rimlig. Det ekonomiska systemet leder till olika typer av kriser: finanskriser, ekosystemkollapser, klimatförändringar m.m. Detta bidrar i sin tur till sämre trygghetssystem och välfärd. När samhällen drabbas av kris görs ofta besparingar i välfärden, vilket leder till sämre utbildning, hälsa, social omsorg, pensioner och bostadsbrist. De som drabbas värst av dessa besparingar är de fattiga som inte har möjlighet att täcka upp förlusten med besparingar, privata försäkringar och liknande. 70 % av de 1,3 miljarder människor som lever på mindre än 1 dollar per dag är kvinnor. Kriser skapar alltså ännu mera ojämlika samhällen. PR\ doc 9/12 PE v01-00

10 Däremot är det viktigt att framhålla att de fattiga ländernas utveckling med en ökad konsumtion och ökat välstånd är viktigt för att uppnå en bättre balans mellan världens länder och befolkningsgrupper. En begränsning av de fattigaste ländernas utveckling är inte aktuellt. En grön ekonomi är således inte hållbar om den globala fördelningsfrågan inte tas på allvar. Kvinnor och män har olika konsumtionsmönster på grund av olika könsroller, och bidrar till miljöbelastning på olika sätt. Män konsumerar till exempel mer kött och använder mycket oftare bil. Kvinnor och mäns olika konsumtionsbeteende är del i ett identitetsskapande och en förstärkning av vår könsidentitet. Konsumtion likställs ofta med lycka, framgång och lust och utgör därför en belöning för den konsumerande. Konsumtionsvalen är alltså allt annat än rationella. Attityderna formas snarare kring en lust och en längtan att uppfylla en viss typ av identitet, som ofta är nära sammanlänkad med sexualitet och könsattribut. Manliga konsumtionsvaror är ofta energislukande och högteknologiska. Hos kvinnor är det däremot kläder som toppar konsumtionslistan. Ytterligare en del i konsumtionsskillnaderna mellan könen beror på inkomstskillnaderna. Män tjänar generellt sett mer än kvinnor varför de har större möjlighet att konsumera mer. Med stigande inkomst och välstånd spenderar individen ofta pengar på sådant som spar tid, eftersom tiden är given. Många gånger drabbar det miljön. I avvägningen mellan de olika alternativen sätts alltså tiden i relation till kostnaden, och eftersom kostnaden för miljöbelastningen inte drabbar individen resulterar valet ofta i en högre miljöbelastning. Det finns åsikter om att kvinnor av naturen är mer vårdande och miljövänliga än vad män är. Att anamma denna typ av inställning till frågan om konsumtionsskillnader mellan könen är problematiskt då möjligheten att finna lösningar undergrävs. När vi pratar om grön och hållbar ekonomi är ökad jämställdhet en självklar del av definitionen. Jämställdheten ryms i det sociala hållbarhetsbegreppet. Ett inneboende systemfel i dagens ekonomi är att vissa varor och tjänster inte värderas alls. Det är arbetsuppgifter som ofta kvinnor utför. Det kan vara barnpassning, matlagning, odling, hämta vatten m.m. Dessa sysslor blir därmed osynliga i ekonomin. Däremot återinvesterar kvinnor det mesta av det de tjänar från avlönat arbete i det lokala samhället. Kvinnans roll är därför viktig och måste synliggöras. Det krävs därför familjeplanering, utbyggd barnomsorg och delat föräldraskap så att kvinnorna har möjlighet att frigöra tid och delta i samhällsutvecklingen. Många kvinnor är idag fast i patriarkala system där kvinnors rättigheter är avsevärt mycket sämre än mäns. De kan t.ex. inte äga land, ta lån, ha rätt till naturresurser, få utbildning, få tillgång till hälso- och sjukvård eller tillgång till olika teknologiska lösningar. System som undergräver alla möjligheter för dessa kvinnor att ta sig ur sin situation. Hållbara transporter Det är viktigt att skapa ett hållbart transportsystem som tar lika hänsyn till kvinnors och mäns transportbehov samtidigt som systemet har låg påverkan på miljön. Medlemsstaterna måste minska transportsektorns miljö- och energipåverkan och öka jämställdheten genom att arbeta för en ökad tillgänglighet till IT och för en trafiksnål samhällsplanering. För om du med mer IT kan kommunicera utan att behöva flytta på dig, genom samhällsplanering förtäta bebyggelse och exploatera miljösmart, leder det till ett mer transporteffektivt och energisnålare samhälle. Fler människor kan då gå mellan olika punkter eller ta cykeln, vilket därmed gynnar kvinnors transportsätt, men även alla med låga inkomster. Under lång tid har PE v /12 PR\ doc

11 många i ord varit eniga om att vi måste få ett mer hållbart transportsystem. Men i praktiken händer ganska lite. Det är därför dags att införa en transporthierarki som tydligt anger vilka transportslag som ska prioriteras för att övergripande miljö- och trafikmål ska kunna nås. Transporthierarkin utgår ifrån att man alltid försöker välja den första åtgärden när man har ett transport- och kommunikationsproblem att lösa enligt följande ordning: 1) IT och bredband, 2) Trafiksnål samhällsplanering, 3) Gång- och cykeltrafik, 4) Kollektivtrafik med i första hand buss-, spår- och järnvägstrafik som drivs med förnyelsebara drivmedel, i andra hand kollektiva transportfordon med fossila drivmedel, 5) Sjöfart, 6) Vägtrafik. En av de viktigaste åtgärderna i strävan mot en grön ekonomi är att kraftigt stärka den lokala och regionala kollektivtrafiken och därmed även stärka kvinnors vardagssituation och möjlighet att förflytta sig. En stärkt kollektivtrafik möjliggör även för män att använda sig av ekologiskt hållbara transportsystem i högre grad, vilket är positivt eftersom män i större utsträckning måste bryta sitt beteendemönster och sin tradition av att använda bil i den utsträckning som sker idag. I detta arbete måste hänsyn tas till att kvinnors och mäns uppfattning om offentliga miljöer är olika och baseras på olika riskbedömningar. Därför ska otrygga miljöer inom transportsystemet byggas bort, så som mörka tunnlar eller passager, för att särskilt öka trygghetsupplevelsen för kvinnor. Välfärdssektorn och gröna jobb Arbetsmarknaden är idag inte jämställd mellan kvinnor och män. Risken är att kvinnor kommer att vara underrepresenterade i de framtida nya gröna jobben. Det krävs därför åtgärder för att kvinnor ska kunna få gröna jobb inom t.ex. transporter, konstruktion och tillverkning. I alla länder är det viktigt att utbildning och kompetensutveckling för gröna jobb understryker jämställdhet mellan könen. Begreppet gröna jobb innefattar även administrativa arbeten samt arbeten inom privat och offentlig tjänstesektor som gynnar miljön eller har låg miljöpåverkan. Det är områden där kvinnor idag arbetar i högre utsträckning än män, vilket bör leda till åtgärder som ökar andelen män inom dessa sektorer. Det kan vara handläggare, myndighetsarbeten, men i hög grad även många arbeten inom skola och omsorg. Utbildning har alltid spelat en viktig roll som grund för samhällsutvecklingen. Det är därför viktigt att utbildningarna anpassas till samhällsutvecklingen. Att utbilda nuvarande och kommande generationer i vad ett hållbart samhälle innebär är således avgörande för att styra mot en hållbar samhällsutveckling. Här bör sakkunskap lyftas fram liksom värden som demokrati, jämställdhet, respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna och respekt för naturen. Hållbar politik i internationella relationer De minst utvecklade länderna har en stor potential att lyckas, och till och med leda utvecklingen mot en grön ekonomi. Detta beror på att de redan idag har en koldioxidsnål produktion och en livsstil som inte påverkar miljön och klimatet alls i den utsträckning som i den rika världen. Omställningen till en grön ekonomi kräver politiska reformer och styrmedel, finansieringsmekanismer och handelsregler. Glädjande nog tar redan beslutsfattare i många av dessa länder viktiga beslut i rätt riktning för att nå målet om en grön ekonomi. Många låg- och medelinkomstländer har i allt större utsträckning utvecklat skattesystem där man beskattar miljöfarlig verksamhet och produkter. Dessvärre går en stor del av utländska investeringar till PR\ doc 11/12 PE v01-00

12 miljöskadliga verksamheter så som utvinning av olja, gas och mineraler och i mycket liten utsträckning till tillverkningsindustrier och hållbara infrastrukturprojekt som är viktiga för dessa länders utveckling. Ett viktigt steg är därför att styra om investeringarna till projekt som är långsiktigt hållbara, dvs. i linje med utvecklingen mot en grön ekonomi. Här har EU en viktig roll att i sin utvecklingspolitik styra mot sociala och ekologiska mål. I omställningsarbetet måste dessa länder få tillgång till det teknologibehov som följer av utvecklingen mot en koldioxidsnål och miljövänlig ekonomi. Det handlar främst om teknologi som underlättar för arbetet inom jordbruks- och skogsbrukssektorn, djuruppfödning, energiförsörjning, sophantering och transporter. Merparten av dessa områden sköts av kvinnor. Att underlätta arbetet inom dessa sektorer kan därmed förbättra kvinnornas situation genom frigörande av tid till eget välbefinnande och deltagande i samhällslivet. För att möjliggöra tillgång och utveckling av relevant teknologi är innovationer och tillgänglig information viktiga grundstenar. Utveckling, absorbering och anpassning till grön teknologi för inhemskt bruk och i förlängningen även för export till den utvecklade världen kräver internationellt samarbete, samverkan, forskning och utveckling. Här är det även viktigt att begränsa patentens varaktighet och underlätta för ett mer fritt användande av redan tillgängliga teknologier och innovationer. PE v /12 PR\ doc