Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006

Transkript

1 24 februari 2006 Till Miljökontoren i Västra Götalands län via kontaktpersonerna Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Denna information ges för att ni ska kunna förbereda, och kanske inleda, er medverkan i tillsynskampanjen. Mer information och material kommer efterhand. Men med ledning av den information ni får här, och med stöd av Fritidsbåtshamnar a tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 ska ni kunna börja arbetet redan nu. Vi vänder oss i första hand till miljökontoren i de kommuner vi identifierat som båtkommuner (se handledningen sid 12-13). Men kanske finns det också småbåtshamnar i ytterligare kommuner som då också kan delta i kampanjen. Målsättning och inriktning Tillsynskampanjen omfattar flera olika, avgränsade frågor, så att varje miljökontor kan välja om man vill delta i en, några eller alla delar. Samtidigt finns alltid möjligheten, för de miljökontor som så önskar, att göra en mer heltäckande tillsyn och använda sig av hela checklistan i vår handledning från maj 2005 på alla eller flertalet fritidsbåtshamnar i kommunen. Utgående från de prioriteringsförslag som redan gjorts i handledningen, samt resultatet av spolplatteprojektet (rapport från Miljöanpassat Båtupptag är nu på remiss och väntas bli klar i mars) har projektgruppen bestämt att tillsynskampanjen 2006 ska omfatta följande delmoment, och med dessa målsättningar: Delmoment A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m. Tid på året Valfritt Målsättning 1) Flertalet bör tillhandahålla alkylatbensin från pump, men minst en i varje kommun. 2) Lämpliga skyddsåtgärder mot spill och läckage ska finnas a 1

2 B Upptagsplatser: Spolplattor med rening C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling. D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall. Valfritt Mars - juni Mars - juni (alternativt oktober) 1) Alla nya ska förses med rening enligt rapportens rekommendationer (eller motsvarande resultat) redan från början. 2) Många eller flertalet befintliga (kan bero på storlek och lokalisering) bör efterhand också anlägga sådan rening. I år är målet att sälja in den idén hos huvudmännen för de olika upptagningsplatserna. 1) Kraftigt minska tillgång till fartygsfärger och andra i Sverige för fritidsbåtar otillåtna antifoulingfärger. 2) Bidra till ökad medvetenhet hos båtägarna om riskerna, så att användningen kan minska. Tillgång till godtagbar avlämning av farligt avfall ska finnas. Oftast i form av miljöbod på plats (som ska vara utformad och skötas på rätt sätt), men avlämning på annat ställe kan vara godtagbar, om rimligt avstånd, skyltning m.m. finns. Några tips och kommentarer Allmänna förberedelser Det är bra att börja med en översiktlig inventering av vad som finns i kommunen. Se handledningen sid 37. Men vill ni inte ta allt nu, så koncentrera er på de kategorier som berörs av delmomenten A-D. Det är också bra att ta kontakter med dem som berörs av fritidsbåtsfrågorna i kommunen. Se handledningen sid Informera om att ni planerar att delta i Miljösamverkans tillsynskampanj, och ta gärna redan nu initiativ till en träff med representanter för kommunen, båtklubbar m.fl. Men vänta med att genomföra träffar tills ni får mer material från oss. Om de olika momenten Mer information kommer som sagt efterhand. Men här är några förslag redan nu: A Sjömackar Oavsett om ni gjort det redan förra året eller ej: Använd Miljösamverkans informationsblad från 2005 om alkylatbensin och dela ut/skicka till b mackarna. b 2

3 B Upptagsplatser I nuläget, innan rapporten om Miljöanpassat Båtupptag är helt klar, kan det vara lämpligt att avvakta med närmare råd till dem som driver upptagsplatserna. Men ta reda på vilka upptagsplatser som finns, vilka som ansvarar för dem, och ungefär hur många upptag de har per år. C Båtbottenfärger Tillsynen för att motverka försäljning av otillåtna färger bör inte främst inriktas på vanlig färghandel, där tror vi inte att risken för fusk är så stor. Marinor, småbåtsvarv, kranfirmor m.fl. är viktigare målgrupper för denna tillsyn. Försök identifiera dessa tillsynsobjekt nu. Men påbörja inte tillsynen. Mer information om hur tillsynen kan genomföras kommer snart. D Uppläggningsplatser Ta inledningsvis reda på vilka uppläggningplatser som finns, och vilka som ansvarar för dem. Kommunens renhållningsavdelning eller entreprenör kanske dessutom kan ge er uppgifter om vilka rutiner/avtal som finns för hämtning av farligt avfall från de olika uppläggningsplatserna. För projektgrupp Fritidsbåtshamnar Lasse Lind PROJEKTLEDARE MILJÖSAMVERKAN VÄSTRA GÖTALAND EDSGATAN ÅMÅL TEL: , FAX E-POST: lind.lasse@telia.com 3

4 9 april 2006 kompletterad 19 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 2. Tillsyn båtbottenfärger Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i delprojektet: A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m. B Upptagsplatser: Spolplattor med rening C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling. D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall. Nr 2. Båtbottenfärger (moment C) Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D) Nr 4. Spolplattor och rening (moment B) Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl. Nr 2-5 ges ut i april Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand. Bakgrund 1 Se först Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 sid Mer om regler och vilka produkter som förekommer Båtbottenfärger, eller antifoulingprodukter (AFP) som motverkar påväxt på kemisk väg måste godkännas som bekämpningsmedel av Kemikalieinspektionen (se bilaga 2). Bestämmelserna finns i förordning (2000:338) om biocidprodukter. Av godkännandet framgår om produkten är avsedd för fritidsbåtar eller för yrkesmässigt bruk samt i vilka vatten den får användas. Färger som verkar fysikaliskt behöver inte godkännas. Följande gäller för båtbottenfärger som är bekämpningsmedel (kemiskt verksamma AFP):! Båtbottenfärg med kemisk verkan får endast användas på båtar med huvudsaklig användning på västkusten, med undantag av en produkt som får användas även på ostkusten (se lista A bilaga 2). En produkt är godkänd endast för användning mot skeppsmask på träbåtar (se lista B, bilaga 2)

5 ! Båtbottenfärg avsedd för yrkesmässig användning på fartyg får inte användas på fritidsbåtar (se lista C, bilaga 2).! Båtbottenfärg vars godkännande upphört får inte överlåtas oavsett användningsområde (se lista D, bilaga 2).! Båtbottenfärg vars godkännande upphört, och är avsedd för fritidsbåtar, får trots detta användas, men inte överlåtas.! Inga båtbottenfärger är godkända för båtar med en egenvikt under 200 kg. Norgefärger För säkerhets skull påpekas här att kemiskt verksamma antifoulingfärger som är tillåtna i annat land inte är tillåtna i Sverige om de saknar svenskt godkännande. Färg som säljs och används i Norge och erbjuds svenska båtägare är exempel på detta. Det saknas ännu krav på godkännande av dessa färger i Norge. Norge är visserligen bundet av biociddirektivet, men har till 2010 på sig att införa bestämmelser. Tennorganiska ämnen är dock förbjudna i Norge. Vad de norska fritidsbåtsfärgernas innehåller har vi inte tagit reda på, men man kan anta att det i vart fall är mer koppar än i färger godkända i Sverige. De norska färgerna är naturligtvis inte tillåtna vare sig att överlåta eller att använda i Sverige. Mer om miljöpåverkan Kemiskt verkande färger fungerar genom att giftiga ämnen kontinuerligt läcker ut till omgivande vatten. Läckaget av giftiga ämnen är störst i början för att sedan gradvis minska. Småbåtshamnar är oftast lokaliserade till grunda, skyddade vikar med begränsad vattenomsättning, vilket ger en hög koncentration av giftiga ämnen i vattnet. Grunda vikar fungerar också som barnkammare för många vattenlevande organismer, t.ex. fisk. Sjösättningen av fritidsbåtar sammanfaller i tiden med den känsliga reproduktionsperioden för många arter. Detta kan ha stor påverkan på det marina ekosystemet, bland annat genom negativa effekter på blåstång och torsk, som båda betraktas som arter viktiga för ekosystemets struktur och stabilitet. Störningar av reproduktionen hos blåstång är allvarlig eftersom tångbältena tillhör den artrikaste biotopen i havet och fungerar som yngelplats, skydd och födosöksområde för t.ex. fisk. Godkända färger för fritidsbåtar innehåller kopparföreningar och/eller Irgarol. Ur hälsosynpunkt är dessa färger farliga vid inandning, hudkontakt och förtäring. Irgarol kan ge allergi vid hudkontakt och irriterar ögonen. Fartygsfärger kan innehålla andra ämnen än kopparföreningar och Irgarol. Färger som innehåller isotiazolin är farliga vid inandning, hudkontakt och förtäring. Den främsta hälsorisken är hudsensibilisering med påföljande allergier. I djurförsök med zinkpyrition har skador på nervsystem och reproduktionen påvisats. Den allvarligaste risken för hälsan vid användning av produkter med zinkpyrition är irritation på ögon och hud. Tennorganiska föreningar, som kan förekomma i fartygsfärger vars godkännande upphört, kan medföra skador på centrala nervsystemet, immunförsvaret, fortplantningsförmågan, foster samt ögonskador. 2

6 Mer om alternativen till bekämpningsmedel (kemiska AFP) Båtägare som avstår från kemiskt verksamma AFP måste vidta andra åtgärder för att minska problemen med beväxning. Helt giftfria bottenfärger som på annat sätt än med kemisk verkan ska minska beväxning finns, men är i de flesta fall ännu inte tillräckligt effektiva som enda åtgärd. Det tillåtna läckaget av giftiga ämnen från nu godkända kemiskt verksamma AFP är mycket lägre än från de gamla färgerna, vissa fall % lägre än tidigare. Dessutom har flera ämnen som är extremt giftiga för vattenlevande organismer förbjudits. Tillsammans innebär detta att den påväxthindrande effekten är mindre än tidigare och att också båtägare som använder kemiskt verksamma AFP kan behöva komplettera med andra åtgärder för att uppnå samma effekt. Exempel på åtgärder! Vänta med att sjösätta båten tills man vet att den ska användas.! Tvätta båten i sjön, manuellt eller i särskild båttvätt om sådan finns att tillgå. Inte lämpligt för båtar med kemiskt verksamma AFP, såvida inte tvätten är utrustad med uppsamling och rening.! Ta upp och tvätta av, eventuellt skrapa, båten några gånger under säsongen. Inte lämpligt för båtar med kemiskt verksamma AFP, såvida inte tvätten är utrustad med uppsamling och rening.! Ta upp båten på land när den inte används. Lämpligt när båten inte används så ofta (lämpar sig bäst för mindre båtar).! Ta upp båten lite tidigare på säsongen, i stället för att låta den ligga oanvänd.! Luftdocka : Båten körs upp på, eller lyfts upp av, en anordning på båtplatsen så att båten ligger förtöjd utan vattenkontakt. Ett par exempel på sådana tekniker som finns på marknaden är GreenMarine ( och JetFloat ( Förvara båten i sötvatten en tid (där de marina organismerna dör) t.ex. i en älvmynning om möjlighet finns. Mer information Kemikalieinspektionens sida Båtbottenfärger ( aspx) med bland annat information om verksamma ämnen, listor över kemiskt och fysikaliskt verkande färger samt mekaniska metoder, samt faktabladet Båtbottenfärger för fritidsbåtar. Sjöfartsverkets sida Ren båtbotten ( aspx), med bland annat Antifoulingsystem på svenska marknaden som redovisar både kemiska AFP, andra bottenfärger och andra tekniker såsom båttvätt med mera. Se även de länkar som anges under rubriken Information, uppmuntra till alternativ nedan. 3

7 Tillsyn av försäljning! Tillsynen bedrivs genom att försäljningsställen i kommunen besöks. Det gäller då att inte enbart titta i hyllor och försäljningsdiskar, utan också i förråd, bodar m.m. som finns i verksamheten.! Försäljningsställen/eventuella försäljningsställen som bör inspekteras är småbåtsvarv, marinor, båtservicefirmor, sjömackar, kranfirmor som arbetar med sjösättning och snarlika verksamheter. Vanlig färghandel är inte lika prioriterad.! Eftersom denna tillsyn nästan uttryckligen innebär en misstanke om att allt kanske inte går rätt till, så kan den vara lite känslig och tuff. Vi rekommenderar därför att den utförs av två inspektörer gemensamt. Varför inte arbeta tillsammans med grannkommunen?! Syftet med tillsynen är inte att sätta dit någon, syftet är att få bort de otillåtna färgerna för att skydda miljön. Därför rekommenderas att miljökontoret går ut med förhandsinformation om att kontroller kommer att göras. Det kan ske via utskick till de ställen man planerar att inspektera, och/eller via annons i lokalpressen och/eller på kommunens webbplats. Bilaga 1: Förslag på information. Några praktiska tips för tillsynsbesöken:! Ta med kamera och fotodokumentera förpackningar, etiketter m.m. så snart något som eventuellt kan vara orätt eller olämpligt påträffas.! Ta med provtagningsburkar, så att det finns möjlighet att ta prov om det skulle visa sig intressant vid inspektionen. Det skulle t.ex. kunna gälla färg från eventuella förpackningar eller kärl med otydlig eller ingen märkning, som kan misstänkas handla om att färg avsedd för fartyg portioneras ut från storförpackning till småbåtsägare. Provtagning ser vi dock inte som en rutinmässig eller central del av denna tillsyn. Och även om ett prov tas, är det inte säkert att det direkt behöver skickas för analys. Men om en lagöverträdelse misstänks och det blir en åtalsanmälan kan provet kanske komma att analyseras som ett led i åklagarens utredning.! Om omärkt eller otydligt märkta produkter påträffas be alltid verksamhetsutövaren om en förklaring till vilken produkt det är.! Hur känna igen om produkten är otillåten? Kolla märkningen! Se om produkten förekommer på lista A eller B i bilaga 2. Om det är ett bekämpningsmedel men den inte förekommer på lista A eller B, så är den otillåten för fritidsbåtar. Är burken omärkt, se föregående punkter.! Påträffas korrekt märkt och godkänd fartygsfärg, se lista C i bilaga 2, som överlåts till fritidsbåtsägare gör sig verksamhetsutövaren inte skyldig till ett direkt brott mot förordning (2000:338) om biocidprodukter. Överlåtaren har nämligen ingen skyldighet att kontrollera vad färgen ska användas till. Däremot strider det mot miljöbalkens syften och hänsynsregler och sådan överlåtelse bör påtalas. Se uppföljning av inspektion nedan. 4

8 Uppföljning av inspektion! Kontakta åklagare när ni påträffat en säker (eller trolig) straffbar regelöverträdelse hos verksamhetsutövaren/överlåtaren. Vi bedömer att det kan handla om följande överträdelser: N Inte längre godkänd antifoulingfärg överlåts (lista D i bilaga 2). MB 29:4 (sälja bekämpningsmedel som inte är godkända) N Antifoulingfärg från annat land som saknar svenskt godkännande överlåts. MB 29:4 (sälja bekämpningsmedel som inte är godkända) N Färgförpackningar som är omärkta, eller inte alls uppfyller kraven på märkning enligt reglerna för märkning av kemiska produkter överlåts. Det gäller vare sig det är en färg som är bekämpningsmedel eller annan färg. MB 29:6 (underlåter skyldighet att märka en kemiska produkt) N Verksamhetsutövaren blandar ihop egna antifoulingprodukter genom att t.ex. hälla kopparpulver i en vanlig giftfri bottenfärg. MB 29:4 (sälja bekämpningsmedel som inte är godkända) och MB 29:3 (miljöfarlig kemikaliehantering)! Om överlåtelse av fartygsfärg till privatpersoner förekommer eller verkar sannolik: Skriv ett inspektionsmeddelande och påtala det olämpliga i att överlåta fartygsfärg på ett sätt som medverkar till att båtägare blir lagbrytare om de kommer att använda färgen på sina fritidsbåtar. I uppenbara och grova fall kan i stället ett föreläggande skrivas om att upphöra med försäljning till fritidsbåtsägare. Hänvisningar görs till MB 2:3 (försiktighetsprincipen) och MB 2:6 (utbytesregeln).! Om det genom inspektionerna framkommer uppgifter om fritidsbåtsägare som använder inte tillåten färg (d.v.s. godkänd eller tidigare godkänd fartygsfärg eller eventuella hemkörda bekämpningsmedelsfärger eller färg för fritidsbåtar från annat land som saknar svenskt godkännande - däremot är det inte otillåtet att använda fritidsbåtsfärger vars godkännande upphört) rekommenderar vi inte uppföljning i form av åtalsanmälan, det är knappast realistiskt att sådana ärenden kan drivas till åtal och därför inte värt att lägga kraft på. I mycket klara och säkra fall av otillåten användning är tillsynsmyndigheten dock skyldig att åtalsanmäla. Information, uppmuntra till alternativ Se ovan under Bakgrund - Mer om alternativen till bekämpningsmedel. Uppgiften är alltså att göra dessa alternativ kända, och väcka intresse för att tillämpa dem. Träffar Vi tror det i första hand kan göras via de träffar med representanter för båtklubbar med 2 flera som vi rekommenderar miljökontoren att ta initiativ till. Dessa kan sedan föra frågan vidare till medlemmar och andra båtägare. 2 Se kampanjinformation nr 5. 5

9 Information i annonser eller på kommunens webbplats Det är naturligtvis också möjligt och bra att via annonser, artiklar i kommunens informationsblad, på dess webbplats eller på liknande sätt också vända sig direkt till varje båtägare. Miljösamverkan Västra Götalands affisch Båtbottenfärger kan användas för sådan information, eller som underlag. Det finns också annat material att använda sig av som underlag eller för att hitta formuleringar, eller att helt enkelt länka till från kommunens webbplats: Håll Sverige Rent har bra information på denna webbadress: Det samma gäller Svenska Naturskyddsföreningen på Titta gärna också i broschyren I love båtliv som finns på Svenska Båtunionens webbplats: Beväxningen är ett problem I information och dialog om dessa frågor måste man ha respekt för att påväxten på båtar som används i havet är ett reellt problem. Påväxten av alger, havstulpaner och musslor på båtbotten kan lätt bli mycket omfattande och medför att båtens fart hämmas betydligt, och att bränsleåtgången ökar för motorbåtar. Påväxten innebär också merarbete och kostnader för båtägaren vid underhållet av båten. Båtar på västkusten med träskrov kan också allvarligt skadas (skeppsmask). Men miljöpåverkan från färgerna är också ett reellt problem. Det kan därför vara rimligt att båtägarna, när det är praktiskt genomförbart, tar på sig både lite mer arbete och kanske lite högre kostnader för att undvika att använda bekämpningsmedlen. Positiv marknadsföring I all information i dessa frågor, vare sig det är muntligt på möten m.m. eller via annonser och annat skriftligt material rekommenderas ett positivt angreppssätt som visar på möjligheter istället för att anklaga. Hellre något i stil med: Du kan bidra till en friskare miljö... än Förgifta inte vår miljö... 6

10 Bilaga 1 till kampanjinformation 2 Förslag på information att gå ut med innan tillsynsbesöken Kontroll görs av att inga otillåtna båtbottenfärger säljs Giftiga båtbottenfärger, så kallade antifoulingprodukter, får endast användas om de är godkända som bekämpningsmedel av Kemikalieinspektionen. Numera är med hänsyn till miljön endast vissa sådana färger godkända för fritidsbåtar. Dessutom får inte alla båtar överallt använda dessa färger. För fritidsbåtar gäller att inga färger är godkända för båtar upp till 200 kg vikt, och inga är heller godkända för på båtar som huvudsakligen används i sötvatten. Även godkänd användning av godkända antifoulingfärger medför dock ofrånkomligen en påverkan på miljön, det handlar ju trots allt om ämnen med giftverkan som ska hindra beväxning på båtbottnen. Alla båtägare bör därför så långt det är praktiskt möjligt övergå till alternativa, helt giftfria båtbottenfärger. Det kan ofta innebära en del merarbete i form av bottentvätt under säsongen, men det kan väl miljön vara värd! I denna information vill vi dock särskilt uppmärksamma ett annat problem: Enligt uppgifter från båtägare och andra förekommer det tyvärr att antifoulingprodukter som inte är godkända för fritidsbåtar används, både fartygsfärger och färger vars godkännande har upphört. Och än värre, att sådana produkter fortfarande kan köpas. Den båtägare som har kvar båtbottenfärg avsedd för fritidsbåtar men vars godkännande har upphört begår inget formellt brott om färgen används. För miljöns bästa bör man emellertid avstå från att använda färgen och i stället lämna in den på en miljöstation Den som säljer, eller på annat sätt överlåter, sådan färg begår däremot ett brott. Miljökontoret kommer under våren/försommaren att kontrollera att sådan otillåten försäljning inte sker i kommunen. Kontrollen omfattar också överlåtelse av fartygsfärg till fritidsbåtsägare. Varv, marinor, butiker med flera verksamheter med båtanknytning kommer att inspekteras. Motsvarande kontroller görs också i andra kommuner i länet. Vår förhoppning är givetvis att vi inte ska göra några fynd alls i vår kommun! De som eventuellt har numera otillåtna färger kvar i lager bör därför snarast lämna in dem som farligt avfall till...xxx miljöstation..., eller ring entreprenör... för att få det hämtat. Miljökontoret i xx - kommun, tel xxxx 7

11 Bilaga 2 till kampanjinformation 2 För utförligare information om godkända antifoulingprodukter och om sådana vars godkännande upphört efter 1986, se Kemikalieinspektionens webbplats på aspx Där finns uppgifter om ingående substanser, användningsområde med mera. Listorna här är dock kompletta (13 mars 2006) vad gäller produktnamn och registreringsnummer. Lista A Antifoulingprodukter godkända som bekämpningsmedel klass 3 för fritidsbåtar Preparatnamn och registreringsnummer Basic 4183 Cruiser 4334 Cruiser Polishing Antifouling 4725 Cruiser White 4337 EcoMar (anm: godkänt också för ostkusten, övriga endast för västkusten) Fabi 3959 Hard Racing Xtra 4596 Micron WQ 4333 Micron WQ White 4336 Mille White SE 4369 Mille Xtra 4595 Seajet 032 ECO 4724 Trilux 4335 Trilux Prop-o-Drev 3914 Trilux White 4338 VC 17 New Technology 4116 Lista B Antifoulingprodukter godkända bekämpningsmedel klass 3 för bekämpning av skeppsmask på träbåtar CT Kopperstoff Fabi Skeppsmask 4938 Basic 4183 (finns även med på lista A) Lista C Antifoulingprodukter godkända som bekämpningsmedel klass 2 för fartyg Preparatnamn och registreringsnummer Antifouling Sargasso AL KNM 4223 Antifouling Seaguardian 4318 Antifouling Seaquantum Classic 4697 Antifouling Seaquantum Classic Blue 4698 Antifouling Seaquantum FB 4676 Antifouling Seaquantum Plus 4696 Antifouling Seaqueen

12 Antifouling Super Tropic 3895 Hempel's Antifouling Classic S Hempel's Antifouling Combic ALU Hempel's Antifouling Globic Hempel's Antifouling Globic Hempel's Antifouling Globic Hempel's Antifouling Olympic Interclene BCA 400-serie 3896 Intersmooth 360 Spc 4480 Intersmooth 460 Spc 4479 Interspeed Interspeed Extra BWO 500 Röd 3931 Interspeed Premium Antifouling Black (BWO 992) 4296 Seatender Shiranami - Vit Våg 4079 Sigmaplane Ecol Antifouling 4008 Sigmarine Antifouling 3948 Trilux 33 Superyacht 800 Tin Replacement Antifouling 4594 Lista D Tidigare men inte längre godkända antifoulingprodukter Omfattar preparat vars godkännande upphörde efter Preparatnamn, registreringsnummer, datum då godkännande upphävts Färger för fritidsbåtar (bekämpningsmedel klass 3) Cruiser Superior Fabi Bottenfärg Hard Racing K Hard Racing V Hempel's yacht classic Interspeed Le Fant Antifouling Silk - Finish O Le Fant Antifouling Silk - Finish P Le Fant Antifouling Silk-Finish Pow Micron Mille Alu Mille Alu S Mille Dynamic K Mille Dynamic V MPX Penguin Durahart Penguin Non Stop Penguin Racing Penguin Racing Ostkust Seajet 033 SW Seajet 033 SW White Shiranami II - Vit Våg V P - Antifouling VC 17 m

13 VC 17 m Ostkustkvalitet VC 17 M Västkustkvalitet VC 17 Original VC Offshore Volvo Penta Antifouling Yacht classic II Yacht Classic S II Färger för fartyg (bekämpningsmedel klass 1 eller 2) Antifouling Alusea Antifouling seaconomy Antifouling Seaconomy S Antifouling Seaconomy S Antifouling Seamate FB Antifouling seamate hb Antifouling Seamate HB 33 S Antifouling Seamate SB Antifouling Seavictor Antifouling Seavictor Antifouling Super Tropic-F Hempel's antifouling classic Hempel's Antifouling Classic Hempel's Antifouling Nautic Hempel's Antifouling Nautic SP-ACE Hempel's Antifouling Nautic SP-ACE Hempel's antifouling olympic hi Hempel s Antifouling Mille Alu Intersmooth BFA 230-serie Interswift BKA 040-serie Interswift tin free bto 540-serie Interviron Super Interviron Super BQO netrex af Seaflo Sigmaplane HB Antifouling

14 9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 3. Sjömackar samt uppläggningsplatser. Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i delprojektet: A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m. B Upptagsplatser: Spolplattor med rening C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling. D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall. Nr 2. Båtbottenfärger (moment C) Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D) Nr 4. Spolplattor och rening (moment B) Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl. Nr 2-5 ges ut i april Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand. Denna kampanjinformation tar upp Invallning och andra skyddsåtgärder mot spill och läckage på sjömackar (del av moment A). För den andra delen av moment A, alkylatbensin, ges ingen ytterligare information. Det som finns i kampanjinformation nr 1 bedöms tillräckligt. Hantering av farligt avfall på uppläggningsplatser (moment D) Sjömackar a Se Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 : sid Högerspalten i Schema för bedömning av miljöfrågor i fritidsbåtshamnar, i handledningens bilaga 1 a 1

15 Bilaga 3, inspektionschecklista, avsnitt F och framförallt bilaga 5, Tankningsplatser för fritidsbåtar (utdrag ur Handbok i kemikaliehantering.). Handbok i kemikaliehantering är när detta skrivs under revidering. I nya upplagan väntas ett tillägg under Tankningsplatser för fritidsbåtar om att pumpar placerade på träbryggor är olämpligt. Detta med tanke på att spill knappast kan samlas upp utan rinner genom bryggan. Risk för skador och utsläpp till följd av påsegling kan också vara större på en träbrygga än vid mer stabila betongkonstruktioner. Här är några kommentarer som komplement till ovannämnda information Eftersom cisterner på sjömackar alltid finns nära ytvatten bedömer vi det som att särskilda risker finns, och det bör därför normalt krävas att även befintliga ovanjordscisterner invallas. Se bilaga 10 Policy för krav på förvaring av kemikalier i Miljösamverkan Västra Götalands Cisterntillsynshandledning (Tanums b kommun har med framgång begärt att sådana cisterner i kommunen ska invallas.) T-kojor, för uppsamling av spill vid tankning av utombordartankar är mer en idé, än något som ännu genomförts praktiskt, så vitt vi vet. Men väck frågan hos mackägaren. Sammanfattning, viktigt att titta på Cisterner: Placering. Invallning och annat skydd. Kontrollerade av ackrediterat kontrollorgan. Utrustning för att snabbt kunna begränsa och samla upp spill. Pumpars placering. Helst på land. Inte på träbrygga. Spilluppsamling (T-koja eller liknande) vid tankning av utombordartankar. Fat och andra lösa behållare. Placering, ordning m.m. Hur ser det ut: Finns synlig påverkan av spill och läckage? Hantering av farligt avfall på uppläggningsplatser Se Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005: sid (om vilket avfall som kan uppkomma) sid (dito, samt om utformning av miljöbod ) sid om regler enligt SJÖFS 2001:13. Dessa är bra att känna till - men de gäller bara hamnar i snävare bemärkelse, uppställningsplatser räknas inte hit. sid 30 (under rubrik Farligt avfall om anmälningsplikt - oftast inte för miljöbodar b 2

16 inne på uppläggningsplatser) Sid 31 (Projektgruppen anser) Sid (egenkontroll och ansvarsfrågor) Kolumnen Vinteruppställning i Schema för bedömning av miljöfrågor i fritidsbåtshamnar, i handledningens bilaga 1. Bilaga 3, inspektionschecklista, avsnitt C Här är några kommentarer som komplement till ovannämnda information Behov att ta hand om farligt avfall torde finnas vid alla uppläggningsplatser, eftersom rustningsarbeten m.m. gör att avfall uppkommer. Finns inte miljöbod eller liknande på själva området, men mottagningsmöjlighet finns i närheten kan det vara godtagbart. Men i så fall ska tydlig information och skyltning om det finnas på själva uppställningsplatsen. Avfallshanteringsplan krävs inte för en uppläggningsplats, och dokumenterad egenkontroll är heller inte obligatorisk. Fungerande rutiner måste ändå finnas för skötsel av miljöbod eller motsvarande, och för information till dem som använder uppläggningsplatsen. Vid inspektionen bör uppläggningsplatsen helst besökas tillsammans med någon ansvarig för platsen som kan visa miljöbod, skyltning och förklara rutinerna. Sammanfattning, viktigt att titta på Miljöbod för farligt avfall på området eller skyltning till annan godtagbar mottagning i närområdet. Miljöbodens utformning. Tätt golv med tröskel som kan kvarhålla spill. Ventilerad. Tydlig skyltning på och i miljöboden om vad som kan lämnas och var i boden det ska placeras. Separata kärl för olika avfallsslag i tillräcklig omfattning i miljöboden. Den faktiska ordningen i och runt miljöboden. 3

17 9 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 4. Spolplattor och rening Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i delprojektet: A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m. B Upptagsplatser: Spolplattor med rening C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling. D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall. Nr 2. Båtbottenfärger (moment C) Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D) Nr 4. Spolplattor och rening (moment B) Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl. Nr 2-5 ges ut i april Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand. Underlag a Se Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 : sid 9 (om Upptagnings- och sjösättningsplatser) sid (Spolplatta och rening av spolvatten) Kolumn Upptagningsplats i Schema för bedömning av miljöfrågor i fritidsbåtshamnar, i handledningens bilaga 1. Men observera att rekommendationerna i Miljöanpassat båtupptag vad gäller storleksgränser skiljer sig lite från detta. Bilaga 3, inspektionschecklista, avsnitt D Det viktigaste underlaget är dock rapporten Miljöanpassat båtupptag. I bilaga till denna kampanjinformation finns ett kort referat av rapporten, och i nedanstående stycke finns några kommentarer till dess rekommendationer. Men ta gärna del av hela rapporten. När detta skrives är rapporten ännu inte publicerad, men kommer snart på Miljösamverkan Västra Götalands webbplats. a 1

18 Några kommentarer om Miljöanpassat båtupptags rekommendationer Rekommendationerna i korthet Rening föreslås i två steg, där endast steg 1 ska ses som alltid obligatoriskt. Men utrymme ska reserveras för steg 2, så att en senare utbyggnad med steg 2 inte onödigtvis fördyras när/om det görs. Steg 2 bör införas där det är ekonomiskt rimligt och de lokala förhållandena inte talar emot att det är miljömässigt motiverat. Steg 1 innebär spolplatta med gallerdurk över tvättrännan och ett enkelt tömningsbart gallerfilter + slamavskiljare. Steg 2 innebär fällning + påsfilter + kolfilter. (Vid mindre upptagsplatser kan någon eller några komponenter uteslutas) Se bilagan till denna kampanjinformation för mer uppgifter om utförande, och exempel på kostnader. Kommentarer I ett tidigare skede ville Miljöanpassat båtupptag ha med att också steg 2 i princip alltid ska införas (utom på de allra minsta upptagsplatserna), men att det kunde ske något senare än steg 1. Efter diskussion med företrädare för Svenska Båtunionen har det framkommit att de kraftigt kommer att motsätta sig krav på rening om steg 2 också krävs. De är däremot helt med på steg 1 och vill rekommendera det för de upptagningsplatser som drivs av båtklubbarna. De framhåller att en stor del av föroreningarna avskiljs redan i steg 1. Detta påpekande är riktigt. Samtidigt är det så att det efter steg 1 kvarstår föroreningar som det ofta är önskvärt att avskilja genom ett steg 2. Där intresse och möjlighet finns bör miljökontoret alltså uppmuntra till att även införa steg 2. Men det bör accepteras att endast steg 1 ska ses som obligatoriskt, eftersom denna hållning innebär betydligt bättre förutsättningar för att många upptagsplatser kommer att förses med denna rening. Steg 2 är därmed en rekommendation. En rekommendation som, vilket får bedömas från fall till fall, ibland kan ges lite extra eftertryck. Det kan förstås finnas fall där förhållandena är sådana att steg 2 också bör krävas, exempelvis en stor upptagsplats i område med låg vattenomsättning. Men även i sådana fall är det naturligtvis angeläget att steg 1 först kommer till stånd, även om det inte finns garantier för att steg 2 kommer att byggas. Att göra Uppgiften för miljökontoren är i år främst att initiera en process, väcka intresse hos ansvariga för upptagningsplatser och få igång deras arbete med att planera för spolplattor med rening i enlighet med rekommendationerna i Miljöanpassat båtupptag. Ett första steg kan vara att ta reda på vilka upptagningsplatser som finns i kommunen, och vilka som driver dem. 2

19 Den viktigaste insatsen bör vara att ta upp frågan på de träffar miljökontoret tar initiativ till. Träffar där också andra frågor tas upp. Se kampanjinformation 5 med förslag och rekommendationer för hur dessa träffar kan ordnas. Referera då resultat och rekommendationer som finns i rapporten Miljöanpassat båtupptag. De finns också kort sammanfattade i affischen Upptagsplatser - miljöanpassat båtupptag som ni visar/delar ut. Fråga vad de närvarande själva planerat eller funderat på för åtgärder. Be att de efter mötet i lugn och ro tittar närmare på rapporten (som ni kan ha kopierat upp och delar ut på mötet, eller hänvisar till på vår webbplats). Poängtera att ni i första hand vill verka för åtgärder på frivillig väg, och att tidsplanen i rapporten Miljöanpassat båtupptag är bra att utgå ifrån, men kanske inte måste klaras till hundra procent. Finns det upptagningsplatser där rening bedöms angelägen och där inget verkar hända med införande av rening, så finns i slutändan dock möjligheten att miljönämnden kan komma att förelägga om åtgärder med stöd av miljöbalken. Detta bör också nämnas. Känner ni att ni behöver stöd och medverkan av andra, så kan det finnas möjlighet att Per-Olof Samuelsson, författaren till Miljöanpassat båtupptag, kan medverka på en träff (mot viss ersättning). Det kan vara på den första träffen enligt ovan. Eller så kanske ni bestämmer att ha ett uppföljande möte när deltagarna hunnit studera rapporten och i stället anlitar Per-Olof då. Gör en uppföljning senare under året, då ni kontaktar dem som ansvarar för upptagningsplatser i kommunen och frågar hur långt de kommit i planeringen. Det fortsatta arbetet är uppföljning som kommer att ligga efter 2006 då Miljösamverkans delprojekt Fritidsbåtshamnar avslutats. 3

20 Bilaga till kampanjinformation nr 4 Referat av rapporten Miljöanpassat båtupptag Bakgrund till projekt Miljöanpassat båtupptag När fritidsbåtar tas upp på hösten sker avspolning vanligtvis direkt vid upptagsplatsen. På de flesta upptagningsplatser går det använda tvättvattnet utan rening tillbaka till havet. Det är troligt att bekämpningsmedelsrester från beväxningshämmande bottenfärger, antifoulingfärger, följer med spolvattnet och riskerar att påverka miljön. Det är inte klarlagt hur bra rening som är möjlig respektive nödvändig för denna verksamhet. För att få svar på detta och få underlag för rekommendationer startade projekt Miljöanpassat Båtupptag i samverkan mellan flera organisationer och myndigheter. Projektets genomförande och resultat Analysresultat i siffror redovisas under egen rubrik sist i denna bilaga. Projektet har genomfört prov av reningsteknik vid Valla Sandö båthamn i Kungsbacka i samband med båtupptag hösten Proven har inneburit att filter från fyra olika leverantörer har anslutits till befintlig spolplatta och slamavskiljare på platsen. In- och utgående vatten samt slam har analyserats på innehåll av koppar, zink och Irgarol. Toxicitetstest av utgående vatten har också gjorts. Resultaten visar att behov av rening finns. Spolplatta med gallerdurk över tvättrännan och ett enkelt tömningsbart gallerfilter samt slamavskiljare innebär att en stor andel av föroreningarna avskiljs. För en mer fullständig rening krävs dock efterföljande filter och försöket visade att vissa, men inte alla, filter avskiljer en stor del av de analyserade ämnena. Resultaten visar också att slam (inklusive rens från spolplattan) som avskiljs i anläggningarna måste omhändertas som farligt avfall. En granskning av resultaten ledde till bedömningen att ytterligare rening, utöver slamavskiljare och filter kan vara önskvärd. Därför genomfördes ett kompletterande prov med kemisk fällning, vilket gav ett gott resultat. För en optimal anläggning bedömdes vidare, med stöd av resultaten av toxicitetsproven, att ytterligare partikelavskiljning bör ske. Detta kan åstadkommas med förfilter av påstyp före slutfiltret. Projektet har inte studerat behov av rening av spolvattnet på upptagsplatser där endast båtar som bottenmålats med annan färg än kemiskt verkande antifouling tas upp. 4

21 Projektets rekommendationer: Steg 1 och steg 2 Steg 1 bör vara obligatorisk rening för alla upptagsplatser medan steg 2 är en önskvärd komplettering som bör införas där det är ekonomiskt rimligt och de lokala förhållandena inte talar emot att det är miljömässigt motiverat. Steg 1 innebär spolplatta med gallerdurk över tvättrännan och ett enkelt tömningsbart gallerfilter + slamavskiljare b Steg 2 innebär fällning + påsfilter + kolfilter. (Vid mindre upptagsplatser kan någon eller några komponenter uteslutas). En provtagningsbrunn bör finnas, också i steg 1 När steg 1 införs ska utrymme alltid reserveras för steg 2, så att en eventuell senare utbyggnad med steg 2 inte onödigtvis fördyras. Den pumpbrunn som behövs för steg 2 bör anläggas redan i steg 1. Den tjänstgör då som provtagningsbrunn. Exempel på anläggning I rapporten ges flera förslag på anläggningar, anpassade för upptagsplatsens storlek (antal upptag per år). Här är som exempel förslaget på anläggning för båtupptag på 250 båtar eller fler per år om både steg 1 och steg 2 införs. Spolplatta med gallerdurk och ett enkelt tömningsbart gallerfilter med t.ex. stansad plåt med 5 mm hål i slutet av rännan. Rännan rensas efter 4-5 båttvättar med t.ex. en smal dikesspade. I tvättrännan doseras fällningskemikalie som fäller först och främst partiklarna i vattnet. 3 Tvättvattnet rinner sedan ner till en trekammarbrunn på minst 3-4 m där flockarna sedimenterar tillsammans med annat avfall från båtbottnen. Därefter rinner vattnet till en pumpbrunn försedd med dränkbar pump med nivågivare. Vattnet pumpas till 2 seriekopplade påsfilter från 50 och ner till 1-5 ìm. Slutfiltret innehåller ca kg kol. Vattnet rinner avslutningsvis ner i en provtagningsbrunn, alternativt monteras provtagningskran. Kostnaderna för en sådan anläggning (Steg1+2) per år har beräknats till: Fasta kr + löpande kr = kr Vid ett upptag om 250 båtar per år ger detta en kostnad på 125 kr/båt. b För upptagsplatser under 15 upptag per år kan godtas att regelrätt slamavskiljare inte ingår utan anläggningen utgörs av enbart spolplatta med tvättränna och gallerfilter eller annan anordning för grovavskiljning. 5

22 De fasta kostnaderna är ränta och amortering (under 15 år) för investeringen som beräknats till kr. De löpande kostnaderna per år utgörs av slam kr + avfall pås- och kolfilter 500 kr + nytt kolfilter (varannat år) och påsfilter 3000 kr + fällningskemikalier 900 kr = kr. Slamkostnaden är så pass hög eftersom slammet måste omhändertas som farligt avfall. Om slammet kan avvattnas på plats (vattnet återförs till reningsanläggningen) kan slamkostnaden bli betydligt lägre. Om enbart steg 1 anläggs har kostnaderna per år beräknats till: Fasta kr + löpande kr = kr Vid ett upptag om 250 båtar per år ger detta en kostnad på 57 kr/båt. Upptagsplatser som inte ligger vid kusten Projekt Miljöanpassat båtupptags försök utfördes på västkusten med de färger som används där. De föreslagna reningsanläggningarna har utifrån försöket och testerna utformats för att klara kraven för en spolplatta på västkusten. Det är dock känt att i vissa inlandshamnar tas många båtar upp som huvudsakligen används på kusten och därför målats med kemiskt verkande antifoulingfärg. Projektets bedömningar och rekommendationer ovan gäller givetvis även sådana upptagsplatser. Detta är sannolikt gällande för åtminstone Göta Älv och södra Vänern. Projektet har inte studerat, och kan därför inte ge säkra rekommendationer om, behov av rening av spolvattnet på upptagsplatser där endast båtar som bottenmålats med annan färg än bekämpningsmedelsklassad antifouling tas upp. Det är dock sannolikt att det även här är önskvärt med viss avskiljning av färgpartiklar m.m. från spolvattnet, och det uppkomna slammet kan behöva tas om hand som avfall eller farligt avfall. Analysresultat Här är några av de analysresultat som redovisas i rapporten, som också har redovisning i diagramform. För Irgarol användes två analysmetoder, här redovisas resultat från den metod som gav de högsta värdena. Analyserna på vatten gjordes under tre helger då båtupptag förekom. Analyserna på rens och slam gjordes den sista helgen Cu Zn Irgarol Efter spolplatta, ingående vatten till slamavskiljare Utgående vatten från slamavskiljare Vatten efter ett av de testade filtren (kolfilter) 4,1-10 mg/l 9,2-20 mg/l ìg/l 2,7-7,2 mg/l 6-19 mg/l ìg/l 0,74-2,2 mg/l 1,9-7,9 mg/l 5,6-62 ìg/l Rens i spolränna mg/kg Ts mg/kg Ts 770 mg/kg Ts Slam från slamavskiljaren mg/kg Ts mg/kg Ts 390 mg/kg Ts 6

23 8 april 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 5. Informations- och diskussionsträffar Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i delprojektet: A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m. B Upptagsplatser: Spolplattor med rening C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling. D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall. Nr 2. Båtbottenfärger (moment C) Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D) Nr 4. Spolplattor och rening (moment B) Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnsvariga, båtklubbar m.fl. Nr 2-5 ges ut i april Ytterligare kampanjinformation kan komma efterhand. Syfte och bakgrund Förslag om att ordna träffar gavs kortfattat redan i kampanjinformation nr 1. Syftet med att ordna träffarna är att informera om tillsynskampanjen och dess olika moment för att stimulera till initiativ och insatser, och för att få information och synpunkter från båtlivet i kommunen. Vi ser alltså information som ett minst lika viktigt inslag i tillsynen som inspektioner när det gäller båthamnar. Kan intresse väckas och åtgärder initieras genom träffarna, kan också de inspektionsbesök som i flera av tillsynskampanjens moment ändå bör göras bli enklare och effektivare. Målgrupper, vilka bör delta Sammanfattningsvis bör personer som representerar båtliv i kommunal verksamhet, i föreningar och i kommersiella verksamheter bjudas in. Det kan främst handla om följande: 1

24 Hamnkapten och/eller fritidskontor eller annan kommunal avdelning som ansvarar för båthamnsfrågor Båtklubbar och segelsällskap Föreståndare för sjömackar Eventuella föreningar som driver uppläggningsplatser eller upptagningsplatser Eventuella småbåtsvarv Eventuella privata marinor och liknande Se även sid i Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj Mötets karaktär, upplägg och inbjudan Se det inte som ett stort möte med regelrätta föredragningar, utan mer som ett informellt möte då ni väcker frågorna och ger lite information. Med en eller ett par personer från kommunen, från varje båtklubb och övriga nämnda ovan kan det kanske komma att handla om personer. Ordna gärna mötet tillsammans med hamnkapten, fritidskontor eller motsvarande, så kan det också ges annan information än enbart om miljöfrågorna, och alla kan bli mer motiverade att komma. Hamnkapten/fritidskontor har troligen information som man vill ut med, det kan exempelvis handla om avgifter, planer på nya anläggningar och annat aktuellt. Bjud gärna in via direktkontakt och inte endast genom brevutskick. Börja med att tala med hamnkapten/fritidskontor och få via dem förslag på lämpliga kontaktpersoner för övriga målgrupper, om ni inte redan har de uppgifterna. På mötet berättar ni om vart och ett av momenten A-D, även om ni bara planerar att vidare arbeta aktivt med några av dem. Syftet med respektive moment, och vilka insatser i form av inspektion och annat ni själva planerar eller överväger. Material att använda Tillsynshandledning Miljösamverkan Västra Götalands Fritidsbåtshamnar tillsynshandledning för miljökontoren, maj 2005 är ett övergripande stöd och uppslagsbok. Här kan man få vägledning också i frågor som inte omfattas av tillsynskampanjen, men som kan komma upp på mötet

25 Kampanjinformation Viktigast att utgå från i anslutning till varje moment är kampanjinformation nr 2-4. Affischer Som en hjälp att presentera frågorna finns för varje moment i tillsynskampanjen en affisch i A3-format: Alkylatbensin. Tar under rubriken Äger du en sjömack? även upp frågor om skydd mot spill m.m. Upptagsplatser miljöanpassat båtupptag Båtbottenfärger. Uppläggningsplatser hantering av farligt avfall Affischerna kan givetvis användas även vid andra tillfällen än på mötet. Exempelvis kan de överlämnas i samband med tillsynsbesök, skickas till berörda föreningar m.fl. som inte kunde delta på mötet etc. Affischerna finns som pdf-filer på Miljösamverkans webbplats under Fritidsbåtshamnar (direktlänk: aspx) A3 har valts eftersom vi räknar med att alla kommuner har möjlighet att ordna färgutskrift i A3-format. För den som har möjlighet till det kan de förstoras till A2. Skulle ni sakna tillgång till A3-skrivare på kommunen så kontakta tryckeri eller företag under rubrik Kopieringsarbeten på gula sidorna. 3

26 27 september 2006 Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Kampanjinformation nr 6. Information och tips för slutet av kampanjtiden m.m. Kampanjinformation i delprojekt Tillsyn fritidsbåtshamnar 2006 Nr 1. (24 februari 2006). Översiktlig redovisning av alla moment A - D i delprojektet: A Sjömackar: Alkylatbensin från pump + frågor om invallning m.m. B Upptagsplatser: Spolplattor med rening C Båtbottenfärger: Ingen otillåten försäljning och minskad användning av antifouling. D Uppläggningsplatser: Hantering av farligt avfall. Nr 2. Båtbottenfärger (moment C) Nr 3. Sjömackar (del av moment A) och uppläggningsplatser (moment D) Nr 4. Spolplattor och rening (moment B) Nr 5. Informations- och diskussionsträffar med hamnansvariga, båtklubbar m.fl Nr 2-5 gavs ut i april Nr 6. Information och tips för slutet av kampanjtiden m.m. (september 2006). Vad har gjorts. Resultat av rundringning m.m. Projektgruppen har i början av september ringt runt till nitton av de tjugosju båtkommunerna i länet för att höra hur arbetet går. Hälften av de tillfrågade kommunerna har arbetat aktivt med projektet hittills i år, och ett par till planerar insatser under hösten, dessutom har några gjort insatser redan förra året då vår handledning blev klar. Några planerar för insatser nästa år (efter kampanjtiden alltså), medan ett fåtal inte alls prioriterar arbetet för närvarande. De kommuner som varit aktiva har inriktat sig på lite olika saker. Kampanjen är ju också upplagd så att man kan välja att delta i bara något av momenten A-D om man vill. Exempel på insatser som gjorts: Information till båtklubbar med flera. Uppsättning av Miljösamverkans affischer i båthamnar. Information till eller inspektion av uppläggningsplatser. Inspektion av sjömackar. Kontroll av bottenfärger i butiker. Samt ett fall av åtalsanmälan om användning av 1