DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS SAMTLIGA FRÅGELISTOR UPPSTÄLLDA I ÄMNESGRUPPER I ENLIGHET MED REALKATALOGENS SYSTEM.
|
|
- Charlotta Maj Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utdrag ur Dialekt- och folkminnesarkivets frågelistor Agneta Lilja, Uppsala 1995 (med tillagd kommentar 2013 att det i frågelistorna används ett tidstypiskt språkbruk gällande samer). DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVETS SAMTLIGA FRÅGELISTOR UPPSTÄLLDA I ÄMNESGRUPPER I ENLIGHET MED REALKATALOGENS SYSTEM. A. Bebyggelse och bosättning 33 Folkminnen om bygder och orter samt deras invånare. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen. Ö 2 Bebyggelse och arbetsliv i Övre Björknäs. 3 Personerna i gården och byn. M 213 Slagsmål, gräl och nid. M 176 Frågor rörande kulturkontakten mellan lapskt och svenskt i Lappland. Ö 3 Kulturkontakt med lappar. M 207 Berättelser om lappars uppträdande i svenska bygder jämte sägner och folktro om lappar. Ö 74 Marknader och handelsvägar i och omkring Tornedalen. M 266 Invandrare och flyktingar. Gården. S 62 M 80 M 68 Frk 19 Ö 4 Ö 5 Ö 39 Frk 14 M 84 Frk 15 Tomt och toft. By och gård. Källor och brunnar. Vattenverk. Byggnader. Hustyper. Husens vård. Boningshusets placering. Slåtterkojor och lador. Droppränna på hus.
2 Bostad. Est 8 Stugan och dess inredning. Est 3 Bostadsförhållanden o dyl hos skilda grupper inom bondeståndet. M 78 Möbler. Frk 16 Bord. Frk 17 Sittmöbler. Est 11 Stora matbordet. Frk Barnvaggor. M 229 Sängar och sovvanor. M 239 Kökets redskap och maskiner. S 36 Kokkärl, upphängning av. M 241 Föremålens betydelse. M 242 Televisionen. (=LUF 182) M 264 Telefonen. M 267 Berätta om Din bokhylla. Rågång och hägnad. 15 Hägnader. B. Näringar och hushållning Hushållning i allmänhet. M 220 Förändringar i det nutida samhället. M 235 När maskinerna kom till gården. Ö 6 Näringar utanför bondebruket. M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket. Jakt. Ö 1 M 25 M 86 Ö 7 Ö 8 Ö 9 Ö 10 M 15 Nybyggare i Älvdalen. Jaktens och fiskets betydelse för hushållningen. Jakt och djurfång. Jakt och djurfångst. Jakt med snara. Jakt- och fångsträtt. Jaktmarker. Jaktens folklore.
3 S 69 M 202 M 203 M 204 Varg och ulv. Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. Folkliga föreställningar om hare och räv. Folkliga föreställningar om vessla, grävling, järv och lo. Fiske. Ö1 Nybyggare i Älvdalen. M 25 Jaktens och fiskets betydelse för hushållningen. 37 Fiske. EstF 2 Fiske- och båtterminologi. Est 16 Fiskerätt, fiskelag, gemensamhetsfiske. Ö 11 Fiske. Ö 12 Dragnätsfiske. S 73 Yrkes- och deltidsfiskare i nedre Tornedalen. S 48 Notdragning efter blikta vid Nusnäs by. S 45 Nejonögonfiske. M 164 Stadstraditioner: Stadsbors fiske vid Östersjökusten. M 26 Fiskets folklore. Husdjursskötsel. Allmänt om boskapsskötseln. M 55 Husdjursskötsel. Ö 14 Husdjursskötsel. Ö 13 Djurens vård. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen. M 158 Stadstraditioner: Jordbruk och boskapsskötsel i staden. M 235 När maskinerna kom till gården. M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket. Namn och lockrop. M 36 Djurbenämningar. Ö 16 Husdjursbenämningar. Ö 17 Husdjursbenämningar. Frk 1 Benämningar på husdjur. Frk 2 Smeknamn på husdjur. Frk 3 Lockrop och skrämord till husdjur.
4 Frk 4 Kommando-ord till husdjur. Ladugård och redskap. Ö 15 Ladugård och nötkreatur. Frk 7-8 Djurens placering i ladugård och stall. Ö 67 Rökhjälle. Frk 5-6 Redskap för boskapsskötseln. Vallning, fäbodväsen och foder. Est 6 Vallning och betesgång. 12 Fäbodväsen. 1 Mjölkhushållning. Ö 19 Foderanskaffning. 19 Nödbröd.ock nödfoder. Särskilda husdjur. M 32 Djurkroppen. M 33 Kroppsliga livsyttringar hos människan och djuren. 14 Bin och biskötsel. S DAL 2 Oxar och stutar. S DAL 4 Höns. Husdjursskötselns folklore. Ö 18 Kreaturspest. M 99 Husdjurssjukdomar. Ö 20 Skydd av husdjur. M 183 Folktro om gök, skata, katt och ekorre. M 205 Folkliga föreställningar om hästen. S 77 ALE 2. Jordbruk. M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket. Jordbruksredskap. S 58 Såskäppa. K 49 Årder och plog. EstF 4 Frågor om band, segel och harv.
5 Est 18 M 113 M 114 Ö 27 Räfsor o. likn. Frågor rörande vissa transportredskap i Dalarna. Hankkörning. Liens skaft och handtag. Åkerbruk. M 158 Stadstraditioner: Jordbruk och boskapsskötsel i staden. M 46 Jord och jordmån. M 230 Kvinnan i dagens jordbruk. Ö 24 Odlare. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen. 27 Åkerns beredning. Ö 23 Åkerns beredning. Frk 9 Sådd. K 29 Skördetermer. Frk Skörd. Ö 26 Skörd. Ö 21 Nyodling. S 49 Nyodling. Ö 25 Svedjebruk. Ö 22 Odlingsväxter och växtföljd. Est 20 Om odlingsföljden på gärdorna. Frk 19 Vattenverk M 147 Översvämningsdammar och andra anordningar för ängsmarkens förbättring genom översvämning. M 52 Ängar och hagar. 25 Slåtter. M 84 Slåtterkojor och lador. 2 Tröskning. Ö 28 Tröskning och malning. M 43 Kvarnar och malning. Ö 29 Kvarntermer. Frk 18 Väderkvarnar. M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket. Jordbrukets folklore, M 20 Årsmärken för jordbruket. M 21 Vårbruket.
6 M 22 M 23 M 24 Jordens fruktbarhet. Växttiden. Skörden. Höstarbete. Tröskning och malning. Skogsbruk. M 59 Skogsbruk. Ö 32 Skogsbruk. Ö 33 Timmer och vedanskaffning. M 235 När maskinerna kom till gården. 7 Löv- och mosstäkt. Ö 31 Säv till mattor. M 85 Torvtäkt. Ö 35 Kolning. 17 Kolning. Ö 34 Tjärbränning. 18 Tjärbränning. M 222 Flottning och flottleder. S 22 Flöte och timmerflottning. Ö 36 Kärlvedsåg. M 221 Sågverk och brädgård. M 251 Mitt liv med skogen. Bergsbruk. 8 Gruvor. 26 Hyttor. 34 Folktro och folktraditioner rörande bergsbruk. Slöjd, hantverk och industri. S 29 Hantverk. Ö 37 Hantverk och hemindustri. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen. Byggnadsarbete. Ö 5 Hustyper. Ö 38 Husbygge. Ö 39 Husens vård.
7 Träslöjd och träindustri. 22 Träslöjd. Ö 40 Träarbete. M 79 Laggkärlstillverkning. Ö 41 Laggning. Ö 42 Laggkärlstillverkning. M 93 Båtar och båtbygge. Ö 72 Båtar och båtbygge. S 67 Vagnmakare och vagnmakeri. 24 Skidor, snöskor, skridskor m.m. M 94 Spånaskar. Ö 45 Spånaskar. Ö 46 Spånkorgar. Flätning, bindning, slagning. Ö 47 Om hårarbeten. (kompl. frågor) Ö 43 Vävskedstillverkning. Ö 44 Vävskedsmakare i Älvdalen. Ö 31 Säv till mattor. Skinn- och läderarbeten. 20 Skor och skotillverkning. Ö 53 Skotillverkning. 21 Strumpor,vantar,handskar m.m. Ö 54 Sämskning. Est 17 Skinnberedning. Est 13 Pälssömnad. Textilarbeten. M 74 Linberedning och spinning. S 41 Linberedning. M 71 Garnet och dess behandling före vävningen. K 35 Varp och väft. EstF 1 Vävning. S 20 Finnvävnad. M 72 Vävstol och vävning.
8 Bearbetning av metaller. 23 Bysmide och hovslageri. Ö 48 Järntillverkning. Ö 49 Järnarbete. Ö 50 Bössmide. Ö 51 Smeder. Ö 52 Mässingsarbete. Urmakeri Ö 57 Urmakeri. Krukmakeri. M 165 Krukmakeri. Kemisk-tekniska behovsarbeten. Ö 55 Kalkstensbrytning och kalkstensbränning. Ö 56 Kalkbrytning och kalkbränning. Est 12 Kalkbrytning och kalkbränning. M 104 Växtfärgning. Övrig industri. S 4 Arbetarnas levnadsförhållanden vid Lessebo bruk. S 31 Industriarbetande kvinnors levnadsförhållanden. Hushåll och levnadssätt. Eld och eldgörning. 13 Eld och eldgörning. Est 14 Eldstäder. EstF 3 Eld, grytor, magasin, kärna och stöpning. Belysning. M 76 Belysning. M 233 När elektriciteten kom. Mjölkhushållning. Ö 58 Mjölkprodukternas fördelning i fäbodar. Ö 59 Mjölkhushållning.
9 1 Mjölkhushållning. Slakt. Ö 30 M 131 S 64 Slakt. Hästslaktaren och hans arbete. Tro och sed rörande slakt. Vilt, fisk, växter. Ö 63 Äggtäkt. M 188 Vård och användning av vilda träd, buskar och örter på inägomark. M 226 Vasstäkt. M 132 Bär och frukter i hushållet. K 36 Bär och fruktnamn. Brygd och brännvinsbränning. S 17 Dryckesseder och nykterhetsrörelser. Ö 66 Drycker. M 87 Humleodling och brygd. 6 Brännvinsbränning. Bakning. 16 Brödet och dess tillredning. K 11 Matbrödet i äldre tid. Ö 60 Brödsorter. Ö 61 Bak. S 26 Förändringar i brödsortimentet. Ö 62 Första köpbrödet och första bagaren. Est 10 Brödbak. 19 Nödbröd och nödfoder. M 253 Nya livsmedel i Sverige. Konservering. Ö 67 Rökhjälle. M 219 Frågor rörande surfisk, gravfisk, lutfisk och liknande. Matlagning och måltider. M 81 Matlagning.
10 S 43 Matfett. Olika sorters användning i kosten. S 36 Kokkärl, upphängning av. K 13 Maträtt av deg med inkråm. S 27 Förändringar i kosthållet. M 224 Hälsokost. M 244 Har Du fått hjälp, blivit botad eller..? Frågor om olika vårdalternativ. Ö 65 Frågor om ispenkorv och ispenmat. Ö 64 Matordning och matlagning. M 82 Matordning och bordsseder. Frk Måltider. M 239 Kökets redskap och maskiner. M 240 Moderna festseder. S 17 Dryckesseder och nykterhetsrörelser. Ö 66 Drycker. S 76 Uppsalas ölkafeer M 271A Alkohol, nykterhet och onykterhet. M 250 Kaffe och kaffedrickning. M 253 Nya livsmedel i Sverige. Hygien. M 140 Bad och bastu. Ö 68 Kläd- och kroppsvård. S 8 Bygdedräkter. 9 Renlighet. M 249 Städat och ostädat. M 263 Föda och sköta barn. M 245 Kläder. C. Samfärdsel och handel 11 Handel och livet på färdvägarna. K 51 Handel. M 201 Bondeseglationen. Est 2 Seglation. M 252 Reklam.
11 Samfärdsel. M 95 Stig och väg. Ö 70 Kabb-bro. M 113 Frågor rörande vissa transportredskap i Dalarna. Ö 69 Vattumeden. Ö 71 Bärdon. S 3 Arbetsfordon.* Ö 33 Timmer och vedanskaffning. M 114 Hankkörning. 24 Skidor, snöskor, skridskor m.m. M 70 Skjutshållning och gästgiveri. M 93 Båtar och båtbygge. Ö 72 Båtar och båtbygge. Ö 73 Årfästet. S 25 Fyrväsendets utövare. S 33 Intervjufrågor till gamla sjömän. EstF 4 Frågor om band, segel och harv. M 248 Anders och Lottas världsresa M 257 Bilen. Handel. M 29 Tro och sed rörande pengar. M 60 Pengar och myntväsen. Est 4 Penningtillgångar. Kontantbehov. M 73 Mått, vikt och stycketalsräkning. S 54 Spannmålsmått. M 148 Handel och marknad. K 51 Handel. Ö 76 Handlande. M 166 Lanthandlaren. Ö 2 Bebyggelse och arbetsliv i Övre Björknäs. Ö 75 Forkörare. EstF 8 Grosshandeln i Visby. M 139 Om bondgårdarnas handelsförbindelser. M 160 Stadstraditioner: Stadens handel med landsbygden. M 161 Stadstraditioner: Stadens marknader. Ö 74 Marknader och handelsvägar i och omkring Tornedalen.
12 S 15 Distingsmarknad M 190 Lapska traditioner: Handeln och affärslivet. M 193 Auktioner. M 231 Julfirande. M 246 Handelsbodar och speceriaffärer i Uppsala. M 247 Handelsbodar, mjölk- och speceriaffärer. M 253 Nya livsmedel i Sverige. M 252 Reklam. M 268 Spel. M 271A Alkohol, nykterhet och onykterhet. D. Samhället By och gård som sociala enheter. M 220 Förändringar i det nutida samhället. Est 1 Samhällets organisation och grupper. EstF 5 Kompletteringsfrågor till Samhället. M 80 By och gård. Est 19 Kartskisser av byar. 3 Personerna i gården och byn. S 6 Arrendatorer. M 218 Kvinnans ställning i det gamla bondesamfundet. M 131 Hästslaktaren och hans arbete. S 40 Landsortsfotografer. Ö 84 Vallhjon i Älvdalen. M 66 Fattigt folk, fattigvård och fördoråd. M 106 Byskifte och byalag före lantmäteriet. M 75 Nybygge, skattläggning och skifte. M 83 Mantal, nummer i by och skifteslag. Ö 77 Ägorättsförhållanden. Herrgården. M 136 Herrgårdstraditioner: Herrgårdssägner. M 137 Herrgårdstraditioner: Social omvårdnad. M 141 Herrgårdstraditioner: Sällskapsliv och tidsfördriv. M 142 Herrgårdstraditioner: Musik, teater, diktning, språk. M 149 Herrgårdstraditioner: Julbegåvning etc.
13 EstF 7 Herrgårdsarbete. Arbetsliv. M 159 Livsföringens terminer. M 184 Arbetsåret i Norrland. M 150 Arbetsåret. Anvisningar för beskrivning. M 151 Arbetsdagen. Anvisningar för beskrivning. Ö 2 Bebyggelse och arbetsliv i Övre Björknäs. S 4 Arbetarnas levnadsförhållanden vid Lessebo bruk. S 5 Arbetsvandringar och säsongsarbete. S 10 Dalfolkets säsongsarbetsvandringar. Ö 83 Herrarbete. EstF 7 Herrgårdsarbete. S 6 Arrendatorer. Est 5 Bondearbetets organisation m.m. M 146 Arbetsfördelning inom lanthushållet. Ö 82 Arbetsfördelningen inom lanthushållet. M 230 Kvinnan i dagens jordbruk Ö 81 Husmödrar. Ö 84 Vallhjon i Älvdalen. S 31 Industriarbetande kvinnors levnadsförhållanden. S 40 Landsortsfotografer. Frk 41 Tjänstefolk. M 251 Mitt liv med skogen. M 254A,B Bönderna och omställningen av jordbruket. M 255 Barnarbete. M 266 Invandrare och flyktingar. Dräktskick. M 67 Klädedräkt och nakenhet. M 245 Kläder. Ö 85 Textilier och dräkt II. Ö 86 Byxor av getskinn. Ö 87 Bandludda. Ö 88 Kvinnodräkt. Ö 89 Fotbeklädnad. Ö 90 Kvinnornas skor fram till 1850-talet. M 167 Lapska traditioner: Fotbeklädnaden.
14 Ö 53 Skotillverkning. 20 Skor och skotillverkning. 21 Strumpor, vantar, handskar m.m. S 8 Bygdedräkter. Samhällsklasser. M 65 Samhällsklasser. M 163 Stadstraditioner: Stadens samhällsklasser. M 47 Fattigdom och rikedom. Est 4 Penningtillgångar. Kontantbehov. Est 7 Bondens ägor. M 64 Likhet och olikhet, skönhet och fulhet. M 66 Fattigt folk, fattigvård och födoråd. M 18 De gamla. M 131 Hästslaktaren och hans arbete. M 218 Kvinnans ställning i det gamla bondesamfundet. S 7 Bostads- och sociala förhållanden i Petterslund, Uppsala. S 31 Industriarbetande kvinnors levnadsförhållanden. M 266 Invandrare och flyktingar. Umgängesformer. K 52 Tilltal. 10 Tilltal och hälsningar. Ö 79 Tilltalsord till föräldrar. S 46 Tilltalsordet Ni. M 141 Herrgårdstraditioner: Sällskapsliv och tidsfördriv. M 240 Moderna festseder. M 63 Sämja och osämja. M 213 Slagsmål, gräl och nid. Ö 80 Nid och hån. S 11 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet I. S 12 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet II. Frk 39 Danser. M 242 Televisionen. (=LUF 182) S 17 Dryckesseder och nykterhetsrörelser. S 76 Uppsalas ölkafeer
15 M 246 M 247 M 250 M 257 M 264 M 265 M 268 M 269 M 270 M 271A Handelsbodar och speceriaffärer i Uppsala. Handelsbodar, mjölk- och speceriaffärer. Kaffe och kaffedrickning. Bilen. Telefonen. Frågor om grundskolan. Spel. Idrott. Att lyssna på musik. Alkohol, nykterhet och onykterhet. Språk: dialekter och språklig kommunikation. S 14 Dialekt och riksspråk. S 21 Fittje, fittja och vittja. S 28 Gamla västgötaord. S 32 Interjektioner. S 38 Kompl.frågelista för västgötaordboken. S 50 Ordgeografisk frågelista. S 51 Om a-ljudets uttal i vissa ord. S 56 Språksocioologiska frågor. S 57 Substantiv. S 59 Sällsynta ord från Västergötland. S 60 Särskilda former för vokativ. S 68 Varda och bliva. S 71 Verbböjning. S 75 Dativ vid adjektiv. K 34 Slutljudande t i best. form sing. K 38 Adjektiv på -ot(ter) och -et(ter). K 39 Best. form plur. av ord av typen dike. K 40 Kort a framför ld och mb. K 41 Kort a framför nd och rd. K 42 Kort vokal framför rt. K 43 Äldre långt o. K 44 Gammalt kort i,y,u,o framför k,p,t,s,r. K 45 Gammal lång vokal följd av m. K 46 Best. from sing. och plur. av mask. substantiv. K 47 Best. form sing. och plur. av enstaviga mask. o. fem. Ö 115 Ordfrågelista I-VI för Östergötland och Småland.
16 Ö 116 Verben far och taga. Ö 117 Kompl.lista 1-6 för Värmland. Ö 118 Frågor om obest. pluralform. Ö 119 Kompl.frågelistor för Dalarna Ö 129 Konditionala satsfogningar. Ö 121 Passiva s-formen av verb. Ö 122 Uppländska ord. Ö 123 Ordfrågelistor 1-5. Ö 124 Har kommit, är kommen. Ö 125 Ord som förekomma i Nora men ej i Västanfors. Ö 126 Ord som förekomma i Västanfors men ej i Nora. Ö 127 Frågelista för Sdml, Köping och Fjärdhundra. Ö 128 Kompl.lista för Västmanland. Ö 129 Lexikaliska frågor. Ö 130 Ordfrågelista för Östergötland. Ö 131 Imperativböjning. Ö 132 Ordfrågelista I. Ö 133 Ordfrågelista II. Ö 134 Ordfrågelista. Ö 135 Ordfrågor. Ö 136 Kortstaviga ord. Ö 137 Ordfrågelista 6. Ö 138 Ordfrågelista. Ö 139 Gamla sörmländska ord. Ö 140 Frågelista för substantivsuffixen. EstF 10 Ordfrågelista I. EstF 11 Ordfrågelista II. Socken och kyrka. M 103 Präst, klockare och andra kyrkotjänare. Est 9 Runöprästens villkor. M 105 Kyrkklockor och ringning. M 107 Kyrkobyggnad och kyrkogård. M 109 Kyrkfärd och kyrkbåt. M 110 Helgdagsfirande och kyrkstad. M 111 Gudstjänst och nattvardsgång. Frk 30 Kyrkbuketter. Ö 93 Konfirmation.
17 M 194 Husförhör. S 30 Husförhörsvisor. Ö 91 Folkreligiositet. S 53 Religiositet. M 223 Tänk på vilodagen (=LUF 147). S 47 Norrlandsläseriet. M 97 Tionde och annan kyrklig beskattning. M 66 Fattigt folk, fattigvård och födoråd. Est 15 Folköverskottets försörjning. Stad och stadsliknande samhällen. Ö 92 Frågebok för uppteckning av städernas traditioner. M 143 Stadstraditioner: Stad och stadsbo. M 144 Stadstraditioner: Sägner om städer och deras invånare. S 7 Bostads- och sociala förhållanden i Petterslund, Uppsala. M 164 Stadstraditioner: Stadsbors fiske vid Östersjökusten. M 158 Stadstraditioner: Jordbruk och boskapsskötsel i staden. EstF 9 Äldre hantverksmässiga näringar i Visby. EstF 8 Grosshandeln i Visby. M 160 Stadstraditioner: Stadens handel med landsbygden. M 161 Stadstraditioner: Stadens marknader. S 76 Uppsalas ölkafeer S 65 Uppsalas kafeer, konditorier och fik. M 152 Stadstraditioner: Lucia. M 153 Stadstraditioner: Julen. M 154 Stadstraditioner: Nyåret, trettondagen, tjugondagen M 155 Stadstraditioner: Vårfrudagen, fastlagen och påsken. M 156 Stadstraditioner: Valborgsmässan och Kristihimmelsfärdsdagen. M 157 Stadstraditioner: Pingst, trefaldighet och midsommar. M 163 Stadstraditioner: Stadens samhällsklasser. M 236 A Studenternas vårtraditioner. M 236 B Studenternas vårfirande. M 246 Handelsbodar och speceriaffärer i Uppsala.
18 Härad och tingslag. EstF 6 Socken- och häradsrätt. Undervisningsväsen. S 1 Akademiker, intervjuer med. Ö 78 Skolmästare. M 236 A Studenternas vårtraditioner. M 236 B Studenternas vårfirande. M 256 Historia och historiesyn. M 258 Min skoltid. M 265 Frågor om grundskolan. Rättsväsen. M 51 Giva och taga. M 58 Brott och straff I o. II. M 262 Synen på brott och straff. Militärväsen. M 17 Krig, knekt och beväring. M 217 Första (andra) världskrigets inverkan på levnadsförhållanden och tänkesätt. S 9 Båtsmanshåll. Sociala frågor. S 18 Emigration. E. Människan Människans egenskaper. Kroppsliga egenskaper. M 31 Människokroppen. M 33 Kroppsliga livsyttringar hos människan och djuren. 9 Renlighet. M 37 Människans utseende, miner, åtbörder och uppträdande.
19 M 39 Människans bakdel etc. 29 Rörelse. M 34 Ord och uttryck för förflyttning av föremål. M 64 Likhet och olikhet, skönhet och fulhet. Andliga egenskaper. M 38 Människans ålder, kön och släktskapsförhållanden. M 40 Arbete, trötthet och vila. M 41 Sömn och vaka. M 53 Hörsel och ljud. M 57 Sinnen och sinnesförnimmelser. M 42 Brådska och snabbhet, dröjsmål och långsamhet. M 48 Glädje och sorg. M 49 Lynne och karaktär. M 54 Syn, ljus och mörker. M 61 Tanke, förstånd och minne. M 62 Tro och veta. M 69 Fruktan och skrämsel. M 96 Historieberättare och andra traditionsbärare. M 241 Föremålens betydelse. 35 Tala och tiga. M 256 Historia och historiesyn. M 259 Ängslig och rädd. M 267 Berätta om Din bokhylla. M 270 Att lyssna på musik. Människans liv. Sexualia, havandeskap och födelse. S 52 Pojke eller flicka. S DAL 9 Graviditetstermer. Ö 95 Efterbörd och missfall. Ö 96 Barnmorska och förlossning. Ö98 Skrock rörande födelse, havandeskap, bortbytingar, barnsjukdomar m.m. 36 Dop och kyrktagning M 263 Föda och sköta barn.
20 Åldersklasser. M 38 Människans ålder, kön och släktskapsförhållanden. M 35 Barnet. 31 Uppfostran Ö 94 Barnets vård och uppfostran. Frk Barnvaggor. Frk Skrämväsen. M 232 Ungdomskultur. M 18 De gamla. Ö 97 Släktklubba och ättestupa. M 45 Liv och död. M 255 Barnarbete. Frieri och giftermål. S 23 Frieribruken. S 66 Utpågången. M 216 Lysning och bröllop. Ö 99 Gåvor till de nygifta. M 260 Gift eller sambo? Familj och släkt. M 38 Människans ålder, kön och släktskapsförhållanden. Frk 38 Födelsedags- och namnsdagsfirande. M 234 Namnsdagsfirande och namnval. M 243 Släkt- och familjesägner. Ö 1 Nybyggare i Älvdalen. Död och begravning. M 105 Kyrkklockor och ringning. M 196 Traditioner om död och begravning: Varsel och spådom om dödsfall. M 197 Traditioner om död och begravning: Dödsfallet. M 198 Traditioner om död och begravning: Begravningen. M 199 Traditioner om död och begravning: Tro och föreställningar om döden och de döda. Frk Sorg och sorgfärger. K 31 Budskap om den döde.
21 M 3 Ö 111 Ö 101 K 24 Ö 110 Ö 100 S 74 S 24 Gengångare och myling. Övernaturliga väsen i gotländsk folktro. Kompletteringsfrågor till Atlas II.(myling) Myling. Folktro och folksed (myling) Frammanande av döda. Övertro idag. Frågebok för folkminnesinsamling. F. Naturen Himlen och väderleken. 4 Himlavalvet och väderleken. S 44 Naturföreteelser och magi. M 98 Stjärnor och stjärnbilder. S 37 Kometer. Frk 43 Vindrörelser. M 34 Ord och uttryck för förflyttning av föremål. M 50 Värme och köld. Frk Nyckelpiga, ollonborre och tordyvel. M 27 Åskan. M 200 Regnbågen. M 206 Hägringar och liknande luftfenomen. S 2 ALE nr 1. Särskilda naturbildningar. S 2 ALE nr 1. M 46 Jord och jordmån. 30 Vatten och vattendrag. S 70 Vattensamlingar, ord för. M 147 Översvämningsdammar och andra anordningar för ängsmarkens förbättring genom översvämning. Frk 19 Vattenverk. Ö 103 Drol och dravel. M 1 Tro och sed om källor. S 39 Källdrickning vid trefaldighet. M 68 Källor och brunnar.
22 Ö 104 Skogen. S DAL 1 I skog och mark. S 61 Terrängord. Ö 106 Kompletteringsfrågor rörande Bjurholms näs. M 52 Ängar och hagar. Ö 110 Folktro och folksed M 54 Syn, ljus och mörker. M 251 Mitt liv med skogen. Växter. M 44 Växterna och deras livsbetingelser. M 188 Vård och användning av vilda träd, buskar och örter på inägomark. K 36 Bär och fruktnamn. S 72 Växtnamn. Ö 102 Bär- och växtnamn. M 132 Bär och frukter i hushållet. M 4 Tibasten. K 37 Trädkollektiver. S 2 ALE nr 1. S 77 ALE 2. Frk 30 Kyrkbuketter. Ö 20 Skydd av husdjur. (rönnen.) Djur. M 32 M 33 M 36 M 186 M 183 M 202 M 203 S 69 M 204 M 208 M 209 Djurkroppen. Kroppsliga livsyttringar hos människan och djuren. Djurbenämningar. De vilda djuren i folkets tro, sed och diktning A-C. Folktro om gök, skata, katt och ekorre. Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. Folkliga föreställningar om hare och räv. Varg och ulv. Folkliga föreställningar om vessla, grävling, järv och lo. Folkliga föreställningar om råttor, möss, lämmel och flädermus. Folkliga föreställningar om svala, ärla och uggla.
23 S 19 Enkelbeckasinen. S 55 Spoven. M 192 Dårfåglar. Ö 101 Kompletteringsfrågor till Atlas II.(groda.) M 92 Maskskredet. Ö 105 Benämningar på fjäril. Frk Nyckelpiga, ollonborre och tordyvel. S 44 Naturföreteelser och magi. G. Läkekonst Sjukdomsorsak M 91 Personifikation. M 186 De vilda djuren i folkets tro, sed och diktning. M 192 Dårfåglar. M 263 Föda och sköta barn. M 261 Om kloka och botare. Bot. M 244 M 116 M 118 M 120 M 121 M 4 M 183 M 186 M 202 M 203 M 204 M 101 K 22 Ö 109 Ö 108 Har Du fått hjälp,blivit botad eller...? Frågor om olika vårdalternativ. Invärtes medel använda vid huskurer. Sår och sårbehandling samt blodstillande metoder. Rökning och därmed besläktade metoder i huskurerna. Salvor, plåster och andra utvärtes medel i huskurerna. Tibasten. Folktro om gök, skata, katt och ekorre. De vilda djuren i folkets tro, sed och diktning. Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. Folkliga föreställningar om hare och räv. Folkliga föreställningar om vessla, grävling, järv och lo. Koppning och åderlåtning. Stöpning och utkastning. Högtidsbruk. (utkastning.) Vårseder. (utkastning.)
24 M 130 M 125 M 100 S 24 M 261 M 263 Behandling av ledvrickning, benbrott, sträckning och hithörande åkommor. Läkare och läkemedel. Om kloka. (trollkunniga och vismän) Frågebok för folkminnesinsamling. Om kloka och botare. Föda och sköta barn. Sjukdomar. (Husdjurssjukdomar se B.) M 138 Farsoter. K 33 Pesten. K 23 Engelska sjukan. M 123 Sjuk och frisk. M 244 Har Du fått hjälp,blivit botad eller...? Frågor om olika vårdalternativ. M 108 Barnsjukdomar. Ö 98 Skrock rörande födelse, havandeskap, bortbytingar, barnsjukdomar m.m. M 263 M 261 Föda och sköta barn. Om kloka och botare. H. Tid och tidsindelning Tideräkning. 5 Tid och tidsindelning. K 20 Om kalenderdagar. M 214 Rötmånaden och andra folkliga månader. Ö 108 Vårseder. K 21 Vårseder m.m. Årstider. M 91 M 234 M 211 Personifikation. Namnsdagsfirande och namnval. Gregoriusdagen.
25 K 50 Frk 42 S 24 Årsfester. M 110 S 24 Gregoriusdagen. Lycko- och olycksdagar. Frågebok för folkminnesinsamling. Helgdagsfirande och kyrkstad. Frågebok för folkminnesinsamling. Särskilda festbruk. M 128 Årseldar. K 8 Årseldar. M 1 Tro och sed om källor. S 39 Källdrickning vid trefaldighet. K 9 Piskning med ris. K 10 Palmer,påskris och fastlagsris. M 16 Påskris. Frk Påskris och risning. Ö 108 Vårseder. Ö 109 Högtidsbruk. Höst- och vinterfester. M 237 Årets festseder. Ö 107 Frågor om Mikaelimässan. Frk Mårtensfirandet. M 115 Lussenatt och Lucia. M 152 Stadstraditioner: Lucia. K 14 Lucia. S 42 Det moderna Luciafirandets spridning. Ö 110 Folktro och folksed M 119 Julen. M 153 Stadstraditioner: Julen. M 231 Julfirande. S 35 Jultomten. M 149 Herrgårdstraditioner: Julbegåvning etc. M 2 Seder och bruk, som sättas i samband med Staffan. M 127 Nyår.
26 M 154 M 126 Stadstraditioner: Nyåret, trettondagen, tjugondagen och kyndelsmässan. Trettondagen, tjugondagen och kyndelsmäss. Vår- och sommarfester. K 21 Vårseder m.m. Ö 108 Vårseder. M 124 Vårfrudagen. M 155 Stadstraditioner: Vårfrudagen, fastlagen och påsken. K 48 Tranan och vårfrudagen. M 122 Fastlag och påsk. M 156 Stadstraditioner: Valborgsmässan och Kristihimmelsfärdsdagen. M 228 Första majfirande. M 236 A Studenternas vårtraditioner. M 236 B Studenternas vårfirande. M 145 Kristihimmelsfärdsdagen. M 157 Stadstraditioner: Pingst, trefaldighet och midsommar. M 117 Midsommar. M 227 Midsommarfirande. K 55 Lövgubbar och årstidsbrudar. I. Folktrons och folksedens allmänna former och kategorier Gräns, övergång och riktning. M 7 Vänster hand och motsols. 29 Rörelse. M 6 Orientation. Ö 110 Folktro och folksed Ödestro. M 9 M 45 M 42 Öde, lycka, vedergällning. Liv och död. Brådska och snabbhet, dröjsmål och långsamhet.
27 Divination. M 62 Tro och veta. M 10 Varsel och vård. M 196 Traditioner om död och begravning: Varsel och spådom om dödsfall. K 31 Budskap om den döde. M 195 Se i syne. M 100 Om kloka (trollkunniga och vismän). S 74 Övertro idag. M 238 Drömmar och drömtydning. Frk Nyckelpiga, ollonborre och tordyvel. Person, makt och själ. M 10 Varsel och vård. M 11 Ont öga, ond tunga, hågsa. M 168 Folkliga föreställningar om vården. M 100 Om kloka (trollkunniga och vismän). M 244 Har Du fått hjälp, blivit botad eller...? Frågor om olika vårdalternativ. S 74 Övertro idag. M 125 Läkare och läkemedel. M 102 Spelmän och spelmanstraditioner. M 238 Drömmar och drömtydning. Ö 100 Frammanande av döda. M 261 Om kloka och botare. Makt- och lyckoting. M 4 Tibasten. M 186 De vilda djuren i folkets tro, sed och diktning A-C. M 183 Folktro om gök, skata, katt och ekorre. M 202 Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. M 203 Folkliga föreställningar om hare och räv. M 204 Folkliga föreställningar om vessla, grävling, järv och lo. M 29 Tro och sed rörande pengar. S 74 Övertro idag. M 1 Tro och sed om källor. Ö 20 Skydd av husdjur.
28 Magisk teknik och magiska ändamål. M 90 Magiska gester, tecken, tal och färger. Ö 100 Frammanande av döda. M 67 Klädedräkt och nakenhet. M 129 Offerkastar. Frk Offerkastar. K 27 Offerkast. M 29 Tro och sed rörande pengar.(vita till sig.) M 5 Frågor om tjuvmjölkning av andras kor. S 74 Övertro idag. M 238 Drömmar och drömtydning. K 22 Stöpning och utkastning. M 244 Har Du fått hjälp, blivit botad eller..? Frågor om olika vårdalternativ. M 261 Om kloka och botare. Tecken, tal och färger. M 90 Magiska gester, tecken, tal och färger. S 74 Övertro idag. Frk Sorg och sorgfärger. M 56 Färger. Tala och signa. 35 Tala och tiga. M 183 Folktro om gök, skata, katt och ekorre. M 202 Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. S 69 Varg och ulv. M 203 Folkliga föreställningar om hare och räv. M 204 Folkliga föreställningar om vessla, grävling, järv och lo. Fiktion. M 91 Personifikation. Frk Skrämväsen. S 34 John Blund. Frk 43 Vindrörelser.
29 J. Mytologisk tradition Mytologiska väsen. K 28 Den vilda jakten. Ö 101 Kompletteringsfrågor till Atlas II. (Odens jakt) Ö 110 Folktro och folksed Ö 111 Övernaturliga väsen i gotländsk folktro. Ö 112 Rådande. K 30 Övernaturliga väsen vid kyrkobyggen. M 162 Djävulen. Naturväsen. K 1 Underbyggare I. K 2 Underbyggare II. K 3 Underbyggare III. K 4 Underbyggare IV. K 5 Underbyggare V. K 6 Underbyggare VI. Ö 110 Folktro och folksed K 16 Bergväsen. K 17 Sägner om underjordiska och bergväsen. 34 Folktro och folktraditioner rörande bergsbruk. M 13 Underjordiska och troll. K 32 Tjänst och gentjänst. M 12 Sägner och berättelser om skogsväsen. M 133 Vattenväsen i kvinnogestalt. M 134 Vattenväsen i djurgestalt. M 135 Vattenväsen i mansgestalt. K 7 Näcken. Ö 101 Kompletteringsfrågor till Atlas II. M 14 Näck och strömkarl. K 18 Vilsegång, förflyttning, bergtagning, bortbyting. Ö98 Skrockrörandefödelse, havandeskap, bortbytingar, barnsjukdomar m.m. K 26 Bortbytingen.
30 Övernaturliga djurväsen. M 186 De vilda djuren i folkets tro, sed och diktning A-C. M 15 Jaktens folklore. M 26 Fiskets folklore. Byggnadsväsen. M 8 Gårdsrået. Dragväsen. M 89 Tomten och därmed besläktade väsen. K 19 Tomten. M 5 Frågor om tjuvmjölkning av andras kor. K 25 Tjuvmjölkning av andras kor. M 203 Folkliga föreställningar om hare och räv. Förvandlade. (gengångare och spöken se E.) K 12 Förvandlade. M 28 Förvandlande.. K 54 Folktro kring maran. M 202 Folkliga föreställningar om björn, varg och älg. S 69 Varg och ulv. Platser, byggnader och föremål. K 53 Kyrkosägner. M 105 Kyrkklockor och ringning. M 112 Sägner, legender och berättelser om kristendomens införande. M 53 Hörsel och ljud. M 69 Fruktan och skrämsel. S 44 Naturföreteelser och magi.
31 K. Historisk tradition M 256 Historia och historiesyn. Bebyggelsehistoria. 33 Folkminnen om bygder och orter samt deras invånare. M 144 Stadstraditioner: Sägner om städer och deras invånare. M 136 Herrgårdstraditioner: Herrgårdssägner. Kyrkokrönika. M 112 Sägner, legender och berättelser om kristendomens införande. M 105 Kyrkklockor och ringning. K 53 Kyrkosägner. K 30 Övernaturliga väsen vid kyrkobyggen Krig och fejder. M 17 Krig, knekt och beväring. M 217 Första (andra) världskrigets inverkan på levnadsförhållanden och tänkesätt. Farsoter, nödår, olyckor och kristider. K 33 Pesten. M 138 Farsoter. M 217 Första (andra) världskrigets inverkan på levnadsförhållanden och tänkesätt. Personsägner. M 243 Släkt- och familjesägner. M 100 Om kloka (trollkunniga och vismän). M 102 Spelmän och spelmanstraditioner. 33 Folkminnen om bygder och orter samt deras invånare. M 144 Stadstraditioner: Säögner om städer och deras invånare. M 96 Historieberättare och andra traditionsbärare. M 244 Har Du fått hjälp, blivit botad eller...? Frågor om olika vårdalternativ. M 261 Om kloka och botare.
32 L. Individuella tankar och memorat Individuella bildningar. (i motsats till traditionella) M 96 Historieberättare och andra traditionsbärare. M 142 Herrgårdstraditioner: Musik, teater, diktning, språk. M 243 Släkt- och familjesägner. 33 Folkminnen om bygder och orter samt deras invånare. M 244 Har Du fått hjälp, blivit botad eller...? Frågor om olika vårdalternativ. M. Diktning Sagor, djurspråk och anekdoter. M 142 Herrgårdstraditioner: Musik, teater, diktning, språk. 33 Folkminnen om bygder och orter samt deras invånare. Gåtor. 32 Gåtor. Visor. S 30 M 88 Husförhörsvisor. Sång. N. Musik M 142 M 270 Herrgårdstraditioner: Musik, teater, diktning, språk. Att lyssna på musik. Vokalmusik. M 88 Sång. S 63 Trallare och trallar. M 30 Förteckning över sånglekar. S 16 Dramatiska sånglekar. S 30 Husförhörsvisor.
33 Instrumentalmusik. M 102 Spelmän och spelmanstraditioner. M 207 Berättelser om lappars uppträdande i svenska bygder jämte sägner och folktro om lappar. S 13 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet III (musiker). O. Idrott, dramatik, lek och dans Idrott. 28 Idrottslekar I. M 19 Svensk glima. M 77 Idrottslekar II. M 191 Idrottslekar III. Ö 113 Lekar. M 269 Idrott. Dramatik. M 142 Herrgårdstraditioner: Musik, teater, diktning, språk. Särskilda barnlekar. M 225 A Vad gör du på rasterna? M 225 B Vad gjorde du på rasterna? Räkneramsor. M 225 A Vad gör du på rasterna? M 225 B Vad gjorde du på rasterna? Sånglekar. M 30 Förteckning över sånglekar. S 16 Dramatiska sånglekar. Dans. Frk 39 Danser. S 11 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet I. S 12 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet II.
34 S 13 Dansbanefröjder i Uppsalatrakten på 40-talet III (musiker). P. Spel, vadhållning, lottning och leksaker Frk 40 M 60 M 35 M 268 Kortspel. Pengar och myntväsen. Barnet. Spel. Q. Bildande konst M 215 Bygdekonstnärer. R. Särskilda folkslag inom landet M 266 Invandrare och flyktingar. Lappar. M 176 Frågor rörande kulturkontakten mellan lapskt och svenskt i Lappland. M 207 Berättelser om lappars uppträdande i svenska bygder jämte sägner och folktro om lappar. Ö3 Kulturkontakt med lappar. Ö 114 Slåtter, skötesrenar, gapskjul m.m. Ö 74 Marknader och handelsvägar i och omkring Tornedalen. M 167 Lapska traditioner: Fotbeklädnaden. M 169 Lapska traditioner: Renkornas kalvning (A&B). M 170 Lapska traditioner: om vajhjordens skötsel under kalvningen (A&B). M 171 Lapska traditioner: Kalven (A&B). M 172 Lapska traditioner: Om mjölkningen, mjölkens tillredning och förvaring. M 173 Lapska traditioner: Den ettåriga renen (A&B). M 174 Lapska traditioner: Honrenen (A&B). M 175 Lapska traditioner: Hanrenen (A&B).
35 M 177 Lapska traditioner: Om renens förhållande till människan etc. M 178 Lapska traditioner: Om benämning på renen efter hornkronans form etc. M 179 Lapska traditioner: Om flyttningar. M 180 Lapska traditioner: Snö och is.. M 181 Lapska traditioner: Väderstreck etc. M 182 Lapska traditioner: Mjölkningshagar och skiljningshagar. M 185 Lapska traditioner: Skötesrenar. M 187 Lapska traditioner: Om årstiderna. M 189 Lapska traditioner: Om slakt av ren. M 190 Lapska traditioner: Handeln och affärslivet. När frågelistorna skrevs användes ett äldre språkbruk där man talade om lappar/lapskt och inte same/samiskt som är de gängse ordvalen idag. S. Svensk kultur i utlandet Estlands-svenska förhållanden. EstF 1 Vävning. EstF 2 Fiske- och båtterminologi. EstF 3 Eld,grytor, magasin, kärna och stöpning. EstF 4 Frågor om band, segel och harv. EstF 5 Kompletteringsfrågor till Samhället. EstF 6 Socken- och häradsrätt. EstF 7 Herrgårdsarbete. EstF 8 Grosshandeln i Visby. EstF 9 Äldre hantverksmässiga näringar i Visby. EstF 10 Ordfrågelista I. EstF 11 Ordfrågelista II. Est 1 Samhällets organisation och grupper. Est 2 Seglation. Est 3 Bostadsförhållanden o dyl hos skilda grupper inom bondeståndet. Est 4 Penningtillgångar. Kontantbehov.
36 Est 5 Est 6 Est 7 Est 8 Est 9 Est 10 Est 11 Est 12 Est 13 Est 14 Est 15 Est 16 Est 17 Est 18 Est 19 Est 20 Bondearbetets organisation m.m. Vallning och betesgång. Bondens ägor. Stugan och dess inredning. Runöprästens villkor. Brödbak. Stora matbordet. Kalkbrytning och kalkbränning. Pälssömnad. Eldstäder. Folköverskottets försörjning. Fiskerätt, fiskelag, gemensamhetsfiske. Skinnberedning. Räfsor o. likn. Kartskisser av byar. Om odlingsföljden på gärdorna.
Carl-HermariTfllhagen. i folktron. LTs förlag Stockholm
Carl-HermariTfllhagen i folktron LTs förlag Stockholm INLEDNING 11 Det ovanligas betydelse 11 Associationstänkandet 12 Betydelsen av det första och det sista 13 Mötets betydelse 13 Vad som sker med delen
Läs merUtskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Läs merBilaga 1. Levnadsberättelse formulär
Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär Behandlas med sekretess Koperingsunderlag Namn Smeknamn Ev. flicknamn Adress Personnummer Kommer till boendet från Kommer till boendet, år, datum Närmast anhörig Relation
Läs merLevnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom.
Levnadsberättelse Levnadsberättelsen bidrar till en individanpassad vård och omsorg genom att personalen bättre lär känna den äldre personen. Personalen får kunskap om vem personen var och vem personen
Läs merVi söker Din berättelse!
Vardagsliv under andra världskriget Vi söker Din berättelse! Vardagsliv under andra världskriget Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) söker Din berättelse om det dagliga livet under
Läs merJosephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje. AL Publishing
Josephine A. Andersson Daniela Lundin-Hatje AL Publishing Välkomna Hit En pedagogisk familjebok för nyanlända om livet i Sverige koncept och text illustrationer och omslag grafisk formgivning Josephine
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
Läs merDialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) Frågelistor, tävlingar och upprop 1. Frågelistor utarbetade av DAG DAG 1: Sveriges Asatrosamfund (1996). DAG 2: Halloween (M279, 1998). DAG 3:
Läs merHelande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
Läs merKurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna
Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning Information sidan 2 Kurser på grundläggande nivå motsvarande grundsärskola: Biologi sidan 5 Engelska sidan 6
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
Läs merElevmaterial Livets steg om riter
Elevmaterial Livets steg om riter Apachernas soluppgångsdans, Arizona, USA Människor har det gemensamt att de vill uttrycka det som är viktigt genom handlingar. När vi utsätts för starka sinnesrörelser
Läs merCentralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter
1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.
Läs merDet här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Läs merGAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV
GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för
Läs merKvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby
Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merPedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Läs merFagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
Läs mers o f t a? Bild: Pija Lindenbaum
s o f t a? Om du hade varit ung på medeltiden hade du förmodligen inte haft så mycket fritid som i dag. Så snart barnen kunde fick de börja arbeta och vid 10 12 års ålder tyckte man att de var vuxna. Skolor
Läs merPedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på www.vallbyfriluftsmuseum.se
VÄSTERÅS SKOLMUSEUM Pedagogiskt program Februari april 2012 Pedagogiska program och erbjudanden för maj månad kommer på www.vallbyfriluftsmuseum.se Välkomna till en ny termin på Vallby Friluftsmuseum och
Läs merVIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merLUCIA. Stigtomta 2013
LUCIA Stigtomta 2013 Tomte läser: Ni sitta så tysta, vad är det ni väntar? Vem är det som sjunger, vem är det som gläntar i gryningen/skymningen på Eder dörr? Den sången och synen ni minns från förr. Det
Läs merKRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken
Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Läs merFRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller
Läs merBästa meddelare! Lund juni 2002
Bästa meddelare! Lund juni 2002 Lagom till sommaren kommer här en frågelista på temat Livets högtider. Högtider och ritualer i människans liv har alltid intresserat etnologer och folklorister. I Folklivsarkivet
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merLokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov
Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad
Läs merKristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7
Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige
Läs mer13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1 11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1 12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1 6,
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merJulen Vårt julfirande här i Sverige är en blandning av kristen tro (t.ex. Jesus) och ännu äldre traditioner (t.ex. julklappar). Vi har dessutom lånat
Julen Vårt julfirande här i Sverige är en blandning av kristen tro (t.ex. Jesus) och ännu äldre traditioner (t.ex. julklappar). Vi har dessutom lånat traditioner från andra länder, bl a från Tyskland (t.ex.
Läs merStenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.
Stenåldern Innan det blev stenålder var hela Norden täckt av tjock is. Isen kunde bli upp till 3 km tjock. När isen smälte kom de första människorna till det som nu är Sverige. De första som kom var jägare
Läs merVårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merAntal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 28 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Läs merEtt lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet Lektionstyp: Lärarledd
Läs merAntal filmklipp. Sfi - steg
1. Alfabetet, uttal 8 Alfabetet Övning 1-11, Modul 1 2. Enkla ord och meningar 29 3. Att hälsa och presentera sig 10 Hälsningsfraser och avskedsfraser Övning 1-12, Modul 1 4. Tema Mat 8 Mat Övning 1-6,
Läs merSUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD
OBESTÄMD FORM: - en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus. NÄR använder vi obestämd form av substantivet? Jo: 1. Man introducerar något (nytt).
Läs merDNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -
DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i
Läs merCarl-HermanTill hagen
Carl-HermanTill hagen LTs förlag- Stockholm Innehåll NÅGRA ORD TILL INLEDNING 9 FOLKTRONS TANKEMÖNSTER 13 Fruktan skapade gudar och andemakter 13 Mana, tabu, magi 17 Lagar för tanke och tro 19 Grundtankar
Läs merVem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad
Vem flyttar till vem? Könsskillnader i flyttavstånd till pars första gemensamma bostad Maria Brandén* Karen Haandrikman** * Demografiska avdelningen, Stockholms universitet ** Kulturgeografiska institutionen,
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merFrågor och svar Läraren
Frågor och svar Läraren side 1 TIPS! Låt eleverna skriva sina svar och göra uppgifterna på lösblad. Dessa samlar de sedan i en plastmapp. När boken är färdigläst och alla frågorna och uppgifterna är lösta
Läs merVerksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola
Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola Verksamhetsplan för Frilufts Förskolor Mål och metoder Vi arbetar efter Lpfö 98, Läroplan för förskolan, och vi följer Kommunens förskole- och skolplan.
Läs merEn berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö
En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och
Läs merSvenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.
Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade
Läs merNamn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)
Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,
Läs merTopplista för UR access
Topplista för UR access Detta dokument redovisar de 10 (25) program som spelats upp flest gånger under respektive månad (år). Uppgifterna inkluderar samtliga lärosäten som ingår i den gemensamma mediaservern.
Läs merTunadalskyrkan 13 09 01. Jag har en dröm. Amos 9:11-15
1 Tunadalskyrkan 13 09 01 Jag har en dröm Amos 9:11-15 I dagarna är det femtio år sedan Martin Luther King jr höll sitt berömda tal i Washington, där han sade I have a dream, Jag har en dröm, och som blev
Läs merKejsarn av Portugallien
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Kejsarn av Portugallien - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor, skriv ett författarporträtt Det här är en serie lektioner
Läs merInnehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Läs merGenerationsväxlingsdag
- Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Generationsväxlingsdag BESKATTNINGSFRÅGOR VID GENERATIONSVÄXLING December 2015 Holger Falck, 1 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Beskattningsfrågor
Läs merEn presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Läs merGårdsnytt 2/2008. Innehåll
Gårdsnytt 2/2008 Innehåll Kalendarium... 1 Ordförandens ord... 2 Kommande aktiviteter... 2 Årets funktionärskväll... 3 Enebybergshistoria... 3 Föreningens styrelse under 2008... 4 Kalendarium Söndagen
Läs merarkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Läs merSärskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux
Särskild undervisning för vuxna 2016 2017 Välkommen att studera på Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merEnkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober
1 Enkel dramatisering Den helige Franciskus Festdag 4 oktober Bakgrund Franciskus hör till ett av våra mest uppskattade helgon. Han föddes 1182 i Umbrien i Italien som son till en rik tyghandlare. Som
Läs merTrefaldighet var det bästa nöje dom hade på sommarn ve Björsta. Det kom folk från Gimo och alla håll och dom samla s
1 Meddelare: Anders Petter Andersson, f.d. lantarbetare, f. 1876 i Björsta, Hargs socken. Son till en frälsebonde under bruket. A. har bott i Rättartorpet sedan 1902. Gift samma år med Augusta från Västeräng,
Läs merDe lovar visserligen motsatsen, men bryter systematiskt sina löften.
PARALLELL-SAMHÄLLE Låt oss utgå ifrån att en allt för stor del av befolkningen fortsätter sin törnrosasömn och att vi tvingas fortsätta leva under de gamla politikernas vanstyre. Vi är ju inte livegna
Läs merTänk särskilt på att hålla Din hund kopplad vid badet och ta upp hundbajset efter Din hund. Se även under avsnitt Hundar!
Allmänningar Är de grönområden som inte är tomtmark eller åker. Allmänningarna är allas vårt ansvar och ska hållas tillgängliga för att ströva i. Nedskräpning eller uppläggning av sten, träd eller annan
Läs merNedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merKursplan för årskurs 3 i Svenska Skolan, Singapore 2008
1 Kursplan för årskurs 3 i Svenska Skolan, Singapore 2008 Mål att sträva mot: I. Tala: att kunna berätta fritt och vara med i diskussioner i klassen att kunna återberätta en läst text II. Skriva: att kunna
Läs merKl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!
NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada
Läs merEtt ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf
Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?
Läs merMAR S VÄRLDSBÖNDAGEN
Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merStudieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
Läs merSkapandet är det största i livet
Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merSÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET TROLL SKOLÅR 1
Annika Mårtensson Marianne Billström SÄRTRYCK UR SPRÅKSKRINET TROLL SKOLÅR 1 Innehåll JAG ORDKUNSKAP Jag tankekarta 4 Meningar om mig 5 SPRÅKLÄRA Skiljetecken 6 Frågeord 7 SKRIVNING Olyckan Tänk och planera
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merMELISSA DELIR. Vilsen längtan hem
MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack
KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:
Läs merSärskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun
Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20
Läs merDen genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)
Page 1 of 1 Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd) En undersökning om jämställdhetens förutsättningar inom den kommunala räddningstjänsten Om du har kommentarer runt frågorna så kommer det med jämna
Läs merOrdet saga betyder egentligen bara någonting som sägs men det räcker inte för att det ska bli en riktig saga.
Vad är en saga? Ordet saga betyder egentligen bara någonting som sägs men det räcker inte för att det ska bli en riktig saga. Från början var sagorna något som man sade, som man berättade, i första hand
Läs merEN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9
EN UNGDOMSMUSIKAL Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland STUDIEMATERIAL avsett för grundskolan årskurs 7-9 Innehåll Detta studiematerial omfattar följande: 4 FÖRORD 4 GEOGRAFI 4 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP
Läs merBarnfattigdom. Ett arbete av Hind
Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr
Läs merAtt vara internationellt ombud
Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merUngdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor
Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merSammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?
Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet
Läs merCarlos Castaneda Citat
Carlos Castaneda Citat Här följer en samling av både roliga och tänkvärda citat Trollkarlarnas värld. Alla citat är sagda av Don Juan där inget annat anges. Detta är ett universum av rovdjur. (Drömmandets
Läs merGrunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla
Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merVälkommen till Grodan, våren 2009
Välkommen till Grodan, våren 2009 Ett nytt år och en ny termin står framför oss med massor av nya utmaningar och spännande lärande. Vi planerar för fullt vad våren ska innehålla men vi tänker också ta
Läs merArtos & Norma Förlag. Ett utdrag ur boken
Artos & Norma Förlag Antal sidor: 130 Bandtyp: Inbunden Illustrerad: Illustrerad med bilder i färg och s/v ISBN: 978 91 7580 679-2 Översättare: Göran Fäldt Övrig information: Inledning av Per Beskow Ett
Läs merLärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2016 2017
Lärvux Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2016 2017 Lärvux finns på grundläggande- och gymnasial nivå och är till för dig som: Vill lära dig nya ämnen Vill fördjupa och utveckla
Läs merSagans värld. För vuxna, men även för barn!
Sagans värld För vuxna, men även för barn! 1 F OLKSAGOR Det finns massor av olika folksagor och många av dom är väldigt gamla så vissa sagor vet man inte när dom kom eller var. I början skrev man inte
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs mer