Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors
|
|
- Emma Persson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nya problemogräs med ett förändrat klimat/odlingssystem. Håkan Fogelfors
2 Förändringar av ogräsfloran styrs av: Genetisk variation (plasticitet) Spridningsförhållanden Odlingssystemets utformning Odlingsåtgärder Klimatförhållanden
3 Förändringar av ogräsfloran styrs av: Genetisk variation (plasticitet) Spridningsförhållanden Odlingssystemets utformning Odlingsåtgärder Klimatförhållanden
4 Bland de idag väletablerade arter som inkommit de senaste 250 åren kan nämnas:
5 Gatkamomill (Matricaria matricaroides) Inkommen från Nordamerika. Första fynd 1848 (Uppsala). Idag allmän hela landet.
6 Kanadabinka (Conyza canadensis) Inkommen från Nordamerika. Första fynd Idag ganska vanlig i fr a Götaland.
7 Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Ursprungligen från Kaukasus. Inplanterad prydnadsväxt ca 1850, första förvildade fynd slutet av 1800-talet. Idag ganska vanlig i södra halvan av landet.
8 Parksallat (Cicerbita macrophylla) Ursprungligen från Uralbergen. Inkommen som prydnadsväxt, första förvildade fynden på 1920-talet (Vaxholm). Idag lokalt tämligen allmän i Götaland och Svealand.
9 Förändringar av ogräsfloran styrs av: Genetisk variation (plasticitet) Spridningsförhållanden Odlingssystemets utformning Odlingsåtgärder Klimatförhållanden
10 Flyghavre (Avena fatua)
11 Åkerven (Apera spica-venti)
12 Förändringar av ogräsfloran styrs av: Genetisk variation (plasticitet) Spridningsförhållanden Odlingssystemets utformning Odlingsåtgärder Klimatförhållanden
13 Råglosta (Bromus secalinus)
14 Förändringar av ogräsfloran styrs av: Genetisk variation (plasticitet) Spridningsförhållanden Odlingssystemets utformning Odlingsåtgärder Klimatförhållanden
15 Vegetationsperiod - nu och i framtiden (Daglig medeltemperatur > 5 C) Vegetationsperiod , medelvärde. Vegetationsperiod 2085 (A2). Temperatur C Nederbörd Vinter 4,5-5, % Sommar % Vår/ Höst 3,5-4, % FANAN 2008 Källa SMHI
16 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då?
17 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter.
18 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt.
19 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid.
20 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter.
21 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr.
22 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige.
23 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige. Missgynnar vårsådda grödor.
24 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige. Missgynnar vårsådda grödor. Större andel höstsådda grödor, gynnar vinterannuella ogräs.
25 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige. Missgynnar vårsådda grödor. Större andel höstsådda grödor, gynnar vinterannuella ogräs. Gynnar C4-växter med bättre vattenutnyttjande.
26 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige. Missgynnar vårsådda grödor. Större andel höstsådda grödor, gynnar vinterannuella ogräs. Gynnar C4-växter med bättre vattenutnyttjande. Längre vegetationsperiod.
27 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige. Missgynnar vårsådda grödor. Större andel höstsådda grödor, gynnar vinterannuella ogräs. Gynnar C4-växter med bättre vattenutnyttjande. Längre vegetationsperiod. Nya grödor, särskilt radodlade (gynnar mindre konkurrensstarka arter).
28 Vilka framtida klimatförändringar ser vi då? Ökande CO2-halter. Större biomassa? C3 arter gynnas sannolikt. Högre medeltemperatur, särskilt vintertid. Öppnar möjligheter för mindre härdiga arter. Mer nederbörd under vinterhalvåret, särskilt i väster och norr. Torrare somrar, särskilt sydöstra Sverige. Missgynnar vårsådda grödor. Större andel höstsådda grödor, gynnar vinterannuella ogräs. Gynnar C4-växter med bättre vattenutnyttjande. Längre vegetationsperiod. Nya grödor, särskilt radodlade (gynnar mindre konkurrensstarka arter). Gynnar ogräs med lång livscykel artrikare.
29 Tänkbara förändringar på artnivå:
30 Tänkbara förändringar på artnivå: Spridning norrut av i landet redan etablerade arter:
31 Tänkbara förändringar på artnivå: Spridning norrut av i landet redan etablerade arter: Renkavle (Alopecurus myosuroides)
32 Tänkbara förändringar på artnivå: Spridning norrut av i landet redan etablerade arter: Sandlosta (Bromus sterilis)
33 Tänkbara förändringar på artnivå: Spridning norrut av i landet redan etablerade arter: Bägarnattskatta (Solanum physalifolium)
34 Tänkbara förändringar på artnivå: Spridning norrut av i landet redan etablerade arter: Gängel (Galinsoga parviflora/ciliata)
35 Tänkbara förändringar på artnivå: Idag sällsynta eller mindre vanliga arter ökar i betydelse:
36 Tänkbara förändringar på artnivå: Idag sällsynta eller mindre vanliga arter ökar i betydelse: Hönshirs (Echinochloa crus-galli), m fl hirs-arter.
37 Tänkbara förändringar på artnivå: Idag sällsynta eller mindre vanliga arter ökar i betydelse: Gullört (Amsinckia micrantha).
38 Tänkbara förändringar på artnivå: Idag sällsynta eller mindre vanliga arter ökar i betydelse: Kryp- och klöveroxalis (Oxalis corniculata/fontana).
39 Tänkbara förändringar på artnivå: Idag sällsynta eller mindre vanliga arter ökar i betydelse: Malörtsambrosia (Ambrosia artemisisfolia).
40 Tänkbara förändringar på artnivå: Idag sällsynta eller mindre vanliga arter ökar i betydelse: Svinamarant (Amarathus retroflexus).
41 Tänkbara förändringar på artnivå: Invandring av nya arter, kända som ogräs söderut:
42 Tänkbara förändringar på artnivå: Invandring av nya arter, kända som ogräs söderut: Avena ludoviciana (höstgroende flyghavre )
43 Tänkbara förändringar på artnivå: Invandring av nya arter, kända som ogräs söderut: Avena ludoviciana (höstgroende flyghavre ) Bermuda grass (Cynodon dactylon)
44 Tänkbara förändringar på artnivå: Invandring av nya arter, kända som ogräs söderut: Avena ludoviciana (höstgroende flyghavre ) Bermuda grass (Cynodon dactylon) Ogräsdurra (Sorghum halapense)
45 Tänkbara förändringar på artnivå: Invandring av nya arter, kända som ogräs söderut: Avena ludoviciana (höstgroende flyghavre ) Bermuda grass (Cynodon dactylon) Ogräsdurra (Sorghum halapense) Småflen (Phalaris minor)
46 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks:
47 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Murgrönsveronika (Veronica hederifolia).
48 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Ryssgubbe (Buneas orientalis).
49 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Sandvita (Berteroa incana).
50 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Skräppa-arter (Rumex spp).
51 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Sommargyllen (Barbarea vulgaris).
52 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Taggsallat (Lactuca serriola).
53 Tänkbara förändringar på artnivå: Bland andra arter som idag ökar märks: Vitgröe (Poa annua).
54 Förändrat klimat ökat kontrollbehov?
55 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till.
56 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till. Fler radodlade grödor ger mer ogräs.
57 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till. Fler radodlade grödor ger mer ogräs. Ökad andel vinterannueller höstsått.
58 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till. Fler radodlade grödor ger mer ogräs. Ökad andel vinterannueller höstsått. Varmare och torka ger ökad plantstress - förhöjda doser.
59 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till. Fler radodlade grödor ger mer ogräs. Ökad andel vinterannueller höstsått. Varmare och torka ger ökad plantstress - förhöjda doser. Mer nederbörd försvårar mekanisk bearbetning.
60 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till. Fler radodlade grödor ger mer ogräs. Ökad andel vinterannueller höstsått. Varmare och torka ger ökad plantstress - förhöjda doser. Mer nederbörd försvårar mekanisk bearbetning. Ökad areal plöjningsfri odling?
61 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Artrikare, fler arter att ta hänsyn till. Fler radodlade grödor ger mer ogräs. Ökad andel vinterannueller höstsått. Varmare och torka ger ökad plantstress - förhöjda doser. Mer nederbörd försvårar mekanisk bearbetning. Ökad areal plöjningsfri odling? Svenskt jordbruk liten användning av herbicider/ha.
62 Förändrat klimat ökat kontrollbehov? Svaret är JA!
63 Vill du veta mer? Gå till:
64 Tack för er uppmärksamhet! slu.se
Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..
Ogräsflorans förändring i ett förändrat klimat Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom.. effektiva spridningsvägar ändrade odlingssystem ändrade odlingsåtgärder
Läs merGräsogräs biologi och kontrollstrategier. Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi
Gräsogräs biologi och kontrollstrategier Lars Andersson Inst. f. växtproduktionsekologi Renkavle Alopecurus myosuroides Första svenska fynd 1790 i Uppland Till Vrams Gunnarstorp på 1950-talet med utsäde
Läs merKlimatförändringarna och vår anpassning
Klimatförändringarna och vår anpassning Hur påverkas ditt företag av ett förändrat Line klimat? Strand, HS Konsult AB Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till
Läs merGräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merGräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Groningsegenskaper och fröbank Art Uppkomst Ljuskrav Groningsvila Fröbank Renkavle Höst (+vår) Ja, delvis
Läs merMöjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem
Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för
Läs merHur begränsar vi spridningen av gräsogräsen?
Hur begränsar vi spridningen av gräsogräsen? Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Invaderar ogräs? Gräs i det vilda - ogräs på åkern Råttsvingel Vulpia myuros Ekorrsvingel Vulpia bromoides Hönshirs
Läs merHur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?
Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merHållbar bekämpning av gräsogräs
2015-02-09 Växtskyddscentralen Alnarp Henrik Hallqvist SJV, Växtskyddscentralen Alnarp Renkavle Åkerven Losta Hönshirs Hållbar bekämpning av gräsogräs 2015-02-09 Renkavle Till största delen höstgroende
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
Läs merEffekten av klimatförändringar på kontrollbehovet av åkerogräs The effect of climate change on the weed control
Effekten av klimatförändringar på kontrollbehovet av åkerogräs The effect of climate change on the weed control Sara Jarmakowski Institutionen för växtproduktionsekologi NL-fakulteten EX0418 Kandidatuppsats
Läs merSandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Läs merGräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU
Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/
Läs merVad påverkar växtodlingen
Vad påverkar växtodlingen Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat Anette Bramstorp,
Läs merOLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World
OLJEVÄXTSTRATEGI Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World Få maximal avkastning från dina rapsfält Kerb TM Flo 400 är effektivt mot ett brett spektrum
Läs merHur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?
Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merOgräskontroll Enkelt och effektivt www.bayercropscience.se ett praktiskt verktyg För att lyckas med sin spannmålsodling är en effektiv ogräsbekämpning helt avgörande. Vårt mål med denna ogräsbok är att
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merVäxtodling i Sverige 2040
Växtodling i Sverige 2040 Magnus Melin Kristin Sigfridsson Line Strand Klimatoptimerar svenskt lantbruk Växtodling i Sverige 2040 Magnus Melin, Växa Halland Kristin Sigfridsson, HS Rådgivning Nord Line
Läs merTidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merIntegrerad ogräsbekämpning
Integrerad ogräsbekämpning Jordbruks- och trädgårdskonferensen 2014 Alnarp 30 januari 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring vägskäl
Läs merNyheter från småländska bangårdar
Nyheter från småländska bangårdar Anna Knöppel Under sommaren 2008 inventerades ett antal sydsvenska bangårdar på bland annat kärlväxter. Inte minst de småländska bangårdarna bjöd på intressanta fynd.
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merKlimat i förändring. En jämförelse av temperatur och nederbörd med
Klimat i förändring En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med 1961-19 I klimatsammanhang jämförs aktuella värden med medelvärden för en längre period. Således jämför vi, i enlighet med en
Läs merHur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?
Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft? Ingrid Öborn, Göran Bergkvist & Maria Wivstad Växtproduktionsekologi, SLU (G. Brusewitz, Sveriges Nationalatlas, Jordbruk) Innehåll Introduktion
Läs merLär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa
Lär dig hantera problemtyngda ogräs på din gård. Renkavle, råttsvingel, skräppa Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala 2019-02-13 KÄLLA: Current status of herbicide resistance in Alopecurus myosuroides
Läs merHöstvetets övervintring vid ett förändrat klimat
Institutionen för växtproduktionsekologi Martin Weih Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat Höstvetets acklimatisering till köld Faktorer som påverkar höstvetets utvintring Klimatförändringar
Läs merA changing climate för Findus Grönsaker
A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas
Läs merHur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?
Klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden i skogslandskapet ulrika.siira@skogsstyrelsen.se Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen? Klimatförändringen i Sverige
Läs merNya invasiva gräsogräs och ökad risk för herbicidresistens
2017-01-17 Nya invasiva gräsogräs och ökad risk för herbicidresistens hur hanterar vi dessa två utmaningar? Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Invaderar ogräs? 2017-01-17 2017-01-17 Gräs i det vilda
Läs merAktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige
Aktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige Henrik Hallqvist SJV, Mattias Zetterstrand Hushållningssällskapet Kristianstad Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson HS-M & Robert Andersson SLU, Uppsala
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs merKlimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen
Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merSpannmålsstrategi. Dow AgroSciences har lösningen på ogräsproblemet i höstsäd, oavsett om det gäller örtogräs eller gräsogräs.
Spannmålsstrategi Dow AgroSciences har lösningen på ogräsproblemet i höstsäd, oavsett om det gäller örtogräs eller gräsogräs. I vårsäd erbjuder vi dessutom marknadens mest använda herbicid mot ogräs i
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merRenkavle 2016.och framåt
Renkavle 2016.och framåt Per Widén, Växtskyddscentralen, Uppsala Renkavlens utbredning i Sverige Ca 40 000 hektar Ca 8 000 hektar med resistent renkavle Förekomst av renkavle 2016 Större utbredning Lokala
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merStrategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne
Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank
Läs merRedovisning till SLU Ekoforsk
David Hansson*, Sven-Erik Svensson*, Anders TS Nilsson* och Lars Andersson** 218-3-14 * Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. ** Inst. för växtproduktionsekologi, SLU Ultuna. Redovisning till
Läs merversion januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merOgrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU
Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU Marknad och markförbättring Skövde 15 oktober 2014 Ogrässanering Förebyggande metoder: Konkurrens från gröda Växtföljd Jordbearbetning och sådd Dränering
Läs merKlimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Läs meroljeväxtstrategi Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World
oljeväxtstrategi Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World Dosering: 165 g/ha matrigon 72sg 0 10 12 14 30 50 55 vårraps 12-55 höstraps er 31-55 Rekommendationen
Läs merVäxthuseffekt. en förutsättning för liv på jorden
Växthuseffekt en förutsättning för liv på jorden Källa Naturvårdsverket Växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas håller kvar värmen på jorden. Utan denna växthuseffekt skulle medeltemperaturen på jordytan
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merOgräskontroll. på åkermark. Anneli Lundkvist
Ogräskontroll på åkermark Anneli Lundkvist ISBN 9188264-38-6 Tecknare: Björn Lundkvist, Fredrik Stendahl och Torbjörn Östling Tryck: E-print, Stockholm 2014 Tredje reviderade upplagan 2014 Jönköping 2014
Läs merEffekter av packning på avkastning
Innehåll Effekter av packning på avkastning Johan Arvidsson, SLU Packning i ett plöjt system 1. Ettåriga effekter 2. Effekter i matjorden som finns kvar efter plöjning 3. Effekter av packning i alven.
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merBROADWAY vinner över gräset
BROADWAY vinner över gräset men även över örtogräset Solutions for the Growing World är enkelt! En enda produkt mot både gräs och örtogräs OCH med en temperaturstabilitet som gör att är anpassad för den
Läs merTre snabba på 20 min!
Tre snabba på 20 min! 1. Glyfosat 2. Resistens 3. Diflufenikan Rikard Andersson, Växtskyddscentralen, Alnarp Vad händer om glyfosat försvinner? Diesel & heavy metal? Årlig försäljning av glyfosat (ton)
Läs merVÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Läs merRisk- och konsekvensanalys för ogräs i stråsäd
Strategin för växtskyddsmedel PM 2014-01-28 Karin Jahr, Jordbruksverket Rikard Andersson, HIR Malmöhus Risk- och konsekvensanalys för ogräs i stråsäd Sammanfattning Hantering av ogräsproblem är en komplex
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merTanaris. Ogräsmedel. Att användas i vårraps mot örtogräs och gräsogräs. 5 L. = Inregistrerat varumärke för BASF SE1068-Sweden
Tanaris Ogräsmedel Att användas i vårraps mot örtogräs och gräsogräs. 5 L = Inregistrerat varumärke för BASF 81126355SE1068-Sweden Produktbeskrivning Dimetenamid-p tillhör gruppen kloracetamid herbicider.
Läs merRenkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv
Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merVäxtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merHur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?
Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av valloch foderväxter
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 46/05 Datum Dnr 1.6.2005 2443/01/2005 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2005 - tills vidare Ändrar 1 och 2 i jord- och skogsbruksministeriets förordning
Läs merVilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?
Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden? Deposition av kväve- och svavelföreningar och lufthalter av partiklar (PM2.5) och ozon i bakgrundsluft samt hur påverkan på
Läs merNär ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel
När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: Henrik.Hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning
Läs merEffekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?
Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merOLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World
OLJEVÄXTSTRATEGI Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World Fakta om Bredspektrasubstans med effekt på de viktigaste örtogräsarterna. Mycket brett
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merAxplock ur Nyköpings flora
Axplock ur Nyköpings flora HANS RYDBERG P recis som varje skog har sin egen flora, har också varje stad sin egen botaniska särart. Det finns rika städer, det finns fattiga städer. Exempel på botaniskt
Läs merAnalys av ogräs i morot
2014-12-15 Sara Ragnarsson Strategin för växtskyddsmedel PM Analys av ogräs i morot Ändringar i registreringar av växtskyddsmedel är uppdaterad 2014-08-01 och är utmärkta med grönmarkerad, kursiv text.
Läs merKonsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merMASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson
A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs mer5 L. Ultra. Focus. Ogräsmedel
Focus Ultra Ogräsmedel Godkända användningsområden: Systemiskt ogräsmedel för kontroll av gräsogräs i odlingar av; raps, rybs och lin, jordgubbar på friland, sockerbetor, foderbetor och rödbetor, potatis,
Läs merIntegrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter
Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter Alnarps Rapsdag Alnarp 6 mars 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Vad är Integrerat växtskydd
Läs merDricksvattenutredningen
Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs mer