Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan 2018

Transkript

1 Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan 2018 Fastställd av regionfullmäktige Datum: Diarienummer:

2 Innehåll Vision... 1 Regionutvecklingsnämndens uppdrag och styrningslogik... 2 Regionutvecklingsnämndens verksamhet Samhällsperspektivet... 6 Medborgarperspektivet Processperspektivet Ekonomiperspektivet Insatsområden för regionutvecklingsnämnden Planering och uppföljning Bilaga 1. Den regionövergripande styrningen Bilaga 2. Styrkortskarta 2018

3 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1

4 Regionutvecklingsnämndens uppdrag och styrningslogik Regionutvecklingsnämnden () ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Nedan beskrivs :s uppdrag enligt reglementet. har ansvar för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling, kulturverksamhet, kompetensförsörjning och ökad sysselsättning i regionen. Nämnden ska arbeta för att förbättra regionens attraktivitet. ska utgöra styrelse för Lunnevads folkhögskola och skolstyrelse för Naturbruksgymnasiet. Analys och kunskapsstöd ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Kompetensförsörjning ska arbeta för att förbättra kompetensförsörjningen i regionen och ansvara för det statliga uppdraget kring kompetensplattformar. Företagsutveckling och tillväxt ska bereda och besluta om frågor som rör näringsliv och innovation, utveckla besöksnäringen, utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram samt fördela statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel. Kultur och kreativitet ska arbeta för ett rikt och aktivt kultur-, natur- och friluftsliv i regionen och ansvara för det statliga uppdraget gällande kultursamverkansmodellen. I uppdraget ingår att samordna, driva och finansiera utvecklingsinsatser inom kultur- och naturområdet samt fördela bidrag till regionala ideella organisationer och föreningar. Folkhälsa ska ansvara för att driva, utveckla och samordna regionens folkhälsoarbete. Internationellt arbete ska ansvara för de internationella frågor som rör nämndens sakområde. I detta sammanhang ska också möjligheten till internationella projekt och kunskapsutbyten prövas. 2

5 Regionutvecklingsnämndens presidium Presidiet har till uppgift att planera och förbereda nämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ansvarar för planering och genomförande av samråd med kommunerna. Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor har en beredning inrättats under ; Beredningen för folkhälsa. Nedan beskrivs beredningens uppdrag enligt reglementet. Beredningen ska verka för att Region Östergötland skapar inom sina olika ansvarsområden samhälleliga förutsättningar och bidrar med insatser för en god hälsa på lika villkor för Östergötlands befolkning. Beredningen ska följa och utvärdera regionens arbete med folkhälsa och bistå med kunskapsunderlag. Beredningen ska verka för att Östgötakommissionens resultat i form av kunskapsunderlag och förslag till utgångspunkter, mål samt rekommendationer för ökad hälsa bereds och utvecklas i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer, som exempelvis näringslivet och civilsamhället. Beredningen för folkhälsa ska utifrån sitt uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av. Under året ska resultatet av beredningens arbete rapporteras till nämnden. Nedan beskrivs beredningsens arbete för år Samverkan inom folkhälsa Beredningen har under de tre första åren på mandatperiod initierat och utvecklat former för samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner, samt mellan Region Östergötland och civilsamhället. För att stärka och bidra till en jämlik hälsa hos befolkningen krävs samverkan mellan centrala parter i samhället. Kvarstående viktiga aktörer är företagssammanbindande organisationer. Beredningen ska därför verka för att etablera samverkan mellan Region Östergötland och näringslivssektorn för att ytterligare stärka samverkan för en ökad och jämlik hälsa för befolkningen i Östergötland. Samverkan ska syfta till att Region Östergötland tillsammans med näringslivet kan komplettera sina verksamheter och att de förmågor och ambitioner som finns inom respektive sektor ska stärkas för att tillsammans bidra till en bättre folkhälsa. Bruttoregionalprodukt plus Beredningen för folkhälsa ges uppdraget att undersöka och komma med förslag på hur mätmetoden Bruttoregionalprodukt plus (BRP+) kan integreras med Region Östergötlands övriga styrsystem och uppföljningsmodeller. Resultatet av arbetet ska rapporteras under första halvan av Översyn av Östgötakommissionens slutrapport Många av de rekommendationer som framlades av Östgötakommissionen är idag införda, pågående eller i vissa fall daterade. Samtidigt har samtiden fört med sig nya samhällsutmaningar som Kommissionens slutsatser inte behandlat. Därför ges Beredningen för folkhälsa ett uppdrag 3

6 att grundligt inventera och belysa utvecklingspotentialer i Östgötakommissionen och lämna förslag på eventuella områden att uppdatera/revidera. Fördjupad demokrati och tryggad tillit Beredningen ska under verksamhetsåret undersöka nya former för hur Region Östergötlands demokratiarbete kan fördjupas. En viktig aspekt i det är även hur invånarnas tillit kan stärkas för offentliga institutioner. Införlivande av Agenda 2030 Beredningen ska framlägga förslag på hur mål och delmål i Agenda 2030 kan införlivas i regionutvecklingsnämndens arbete och beslutsprocesser. Ett hälsofrämjande natur- och friluftsliv Östergötland har en fantastisk natur, med 120 mil vandringsled i form av Östgötaleden. Beredningen har under 2016 väckt idéer bland annat om hur skapande av en årlig Östgötaledsdag kan sätta ytterligare fokus på vistelse, umgänge och rörelse i behagliga miljöer som inbjuder till rekreation hur kan höja medborgarnas välbefinnande. Beredningen ska i samråd med Natur- och friluftsrådet arbeta vidare med hur en ökad räckvidd nås och hur en breddad målgrupp kan ta del den natur Östergötland har att erbjuda. Övergripande insatser för social hållbarhet Beredningen ska fortsätta arbeta med övergripande insatser för social hållbarhet som inkluderar hälsoperspektiv i stadsplanering, arbetsintegrerande sociala företag, lokal demokrati, ANDTarbetet (alkohol, narkotika, doping och tobak) samt kultur och hälsa. Samverkan och samråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Regionutvecklingsnämnden har ett särskilt ansvar för att samråd hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde minst två gånger per år. I samråden bereds olika sakfrågor. Samråden är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Regionutvecklingsnämndens presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samråden. Styrningslogiken för Regionfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska mål för området tillväxt och kompetensförsörjning. Därutöver är det Regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) ett viktigt styrande dokument för :s arbete avseende tillväxt och kompetensförsörjning, samt kultur och kreativitet. I RUP har Region Östergötland, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, beslutat om plattformen för den strategiska regionala i form av vision, övergripande mål, strategier och rekommendationer med en längre planeringshorisont än den strategiska planens treårsperspektiv. Inom kulturområdet har Region Östergötland dessutom ställt sig bakom och följer, i samverkan med länets kommuner, den nationella Kultursamverkansmodellen. Det innebär att följer de strategier och mål som anges i den fyraåriga Kulturplan som regionfullmäktige beslutar om. 4

7 De strategiska mål som fastställs av regionfullmäktige och de övergripande målen som fastställs i RUP och Kulturplanen utgör tillsammans övergripande utgångspunkter för :s åtgärder och beslut. ansvarar även för de internationella frågor som rör nämndens sakområden i enlighet med Region Östergötlands internationella strategi. :s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. Verksamhetsplanen tar avstamp i de strategiska mål som regionfullmäktige, i den strategiska planen med treårsbudget, har beslutat att ska ansvara för. Verksamhetsplanen tydliggör framgångsfaktorer som nämnden ska verkställa genom åtgärder och beslut. CEMR-deklaration för jämställdhet Under 2014 beslutade dåvarande landstinget att ansluta sig till CEMR-deklarationen, en europeisk deklaration för jämställdhet på lokal och regional nivå. CEMR-deklarationen innehåller ett antal artiklar som täcker flertalet av Region Östergötlands ansvarsområden. Samtliga nämnder och styrelsen har under 2017 gjort insatser i enlighet med deklarationens artiklar som bidragit till ett stärkt jämställdhetsarbete. Under verksamhetsåret 2018 ska regionutvecklingsnämnden göra en bedömning av hur väl CEMR-deklarationen implementerats vad gäller de för nämnden relevanta artiklarna. I de fall där brister identifieras ska förslag på åtgärder presenteras. Artiklarna beskrivs närmare i Region Östergötlands handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen. 5

8 Regionutvecklingsnämndens verksamhet 2018 I regionens strategiska plan med treårsbudget , anges Region Östergötlands strategiska mål och framgångsfaktorer med mer utförliga beskrivningar. I denna verksamhetsplan tydliggörs framgångsfaktorer, insatser, målsättningar och inriktning inom regionutvecklingsnämndens ansvarsområden som ska bidra till att de regionövergripande strategiska målen uppnås. Samhällsperspektivet Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Nedan beskrivs strategiska mål för Östergötlands fortsatta utveckling som ägs gemensamt av alla samhällsaktörer. Region Östergötlands ansvar inom respektive mål beskrivs i framgångfaktorerna. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Ett starkt näringsliv med hög sysselsättning Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Hållbart nyttjande av naturens resurser Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som regionutvecklingsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål - Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare Framgångsfaktor: Skapa strukturer och samverkan med relevanta aktörer Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna utgör grund för det långsiktiga arbetet i regionen som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Bidragande samhällsaktörer är bland annat kommuner, andra offentliga myndigheter, företag med särskilt intresse för socialt ansvarstagande (CSR) samt den sociala ekonomins aktörer. Region Östergötland har en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekter som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. En gemensam förståelse mellan samhällsaktörerna av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer 6

9 jämlik hälsa. Region Östergötland ska fortsatt verka för en bred samverkan i folkhälsofrågorna, bland annat genom arbete med den deklaration för folkhälsa som tagits fram tillsammans med länets kommuner. Ett högprioriterat arbete är också att skapa strukturer för samverkan med näringslivet inom folkhälsobärande frågor, exempelvis gällande främjandet av samhälleligt ansvarstagande i näringslivet (Corporate Social Responsibility, CSR). Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Andelen kvinnor och män som skattar sin hälsa - mycket bra/bra - dålig/mycket dålig Förlorade levnadsår per 1000 invånare (25-74 år) med utbildning på: - förgymnasial nivå - gymnasial nivå -eftergymnasial nivå -samtliga utbildningsnivåer Segregationsindex i Östergötland för födda i EUland respektive utanför EU-land Inkomstspridning (andelen personer som har en disponibel inkomst som understiger 60% av medianinkomsten) 2016: Kvinnor / män 70 % / 74 % 6 % / 4 % 2015: Kvinnor / män 110,1 / 162,1 66,4 / 74,9 35,8 / 40,5 63,4 / 77,4 2015: 35,4 2014: 13,8 % Folkhälsomyndigheten SCB (egen bearbetning) SCB (egen bearbetning) SCB (egen bearbetning) Framgångsfaktor: Goda resultat i länets gymnasieskolor Att avsluta sina gymnasiestudier är den enskilt viktigaste faktorn för att säkerställa goda livsvillkor och en god hälsa. Det är idag allt för många ungdomar som antingen avbryter sina studier eller inte avslutar med fullständiga betyg. Dessa ungdomar löper ökad risk att hamna i samhälleligt utanförskap och drabbas av de konsekvenser det innebär med ökad ohälsa och sämre livsvillkor. Region Östergötland ska bidra till att antalet ungdomar som avslutar sina studier ökar. Det ska ske dels genom att samordna insatser riktade mot ungdomar i riskzon för att inte klara av sina studier, dels genom att själva bedriva en utbildningsverksamhet med hög kvalitet. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 5 Andel med fullföljd gymnasieutbildning med examen inom tre år: - andel av nybörjarelever 2016: 65 % Skolverket Framgångsfaktor: Tillit och demokratiskapande processer Det finns samband mellan demokratisk delaktighet/socialt deltagande och individers hälsa. Att inte kunna påverka sin situation eller samhällsutveckling kan bidra till utanförskap och maktlöshet. Bristande tillit till andra människor och samhällsinstitutioner påverkar stressnivåer och därmed hälsan. Region Östergötland ska därför genom utåtriktat demokratiarbete arbeta för att involvera medborgarna i de politiska beslutsprocesserna samt verka för att sprida kännedom om desamma. Som ett led i detta ska Region Östergötland fortsätta utveckla formerna för medborgardialoger. Tillit gentemot dagens offentliga institutioner är vacklande och genom 7

10 bemötande, upplysning, delaktighet och medborgarnära verksamhet kan och ska den stärkas. Region Östergötland ska också arbeta för att stärka kunskaperna om EU:s beslutsprocesser och vilka påverkansmöjligheter som finns i EU. Framgångsfaktor: Östgötar är digitalt delaktiga i samhällets utveckling I Digital agenda för Östergötland beskrivs hur utveckling av digitalisering kan bidra till ökad delaktighet i samhälls i Östergötland. Utvecklingen av det digitala samhället har en väsentlig betydelse för medborgarnas möjlighet till inflytande och delaktighet. Samtidigt innebär det ökade krav på digital kompetens hos invånarna. Genom Regionbibliotek Östergötland verkar Region Östergötland för att öka den digitala kompetensen och delaktigheten hos länets invånare. Nyanländas behov ska särskilt beaktas. Även demokratiprocesser bör ges ett digitaliserat alternativ där så är möjligt. Regionbibliotek Östergötland ska också samordna och stödja biblioteken i länet i arbetet med att stärka det demokratiska samhällets utveckling. Insatserna inbegriper att driva frågan om Barnkonventionen och barns och ungas rättigheter och möjligheter till delaktighet i samhället. En förutsättning för ökad digital delaktighet i samhället är att infrastruktursatsningar bidrar till ökad tillgång till digitala tjänster. Region Östergötland ska här ta ett aktivt ansvar i sin roll som koordinator för bredbandssatsningar i länet. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 6 Andel personer som inte använder internet 2016: 7 % (Svenskarna och internet) Framgångsfaktor: Den sociala ekonomin och inkludering på arbetsmarknaden Verksamheter inom den sociala ekonomin är demokratiskt organiserade med samhälleliga ändamål som primär drivkraft. Verksamheterna drivs oftast som föreningar, kooperativ eller stiftelser och samlar aktörer inom områden som kultur och fritid, folkbildning, landsbygd samt socialt företagande. Den sociala ekonomin ska i det regionala utvecklingsarbetet identifieras som en tredje samhällssektor, utöver offentlig och privat sektor, vilka alla tre bidrar till samhällets utveckling. Det är även viktigt att identifiera och främja den sociala ekonomins aktörer i rollen som utförare av offentliga tjänster för största samhällsnytta. Den sociala ekonomin spelar även en värdefull roll för att inkludera personer på arbetsmarknaden, bland annat genom drivandet av arbetsintegrerande sociala företag. Region Östergötland ska särskilt främja den sociala ekonomin genom den påbörjande överenskommelseprocessen med den sociala ekonomins aktörer. Genom att vika en andel av de feriearbeten som Region Östergötland tillhandahåller till ungdomar som lever i familjer i långvarigt ekonomiskt utanförskap så kan dessa ungdomar ges möjlighet till etablering på den ordinarie arbetsmarknaden. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 7 Andelen av befolkningen som står långt från arbetsmarknaden (18-64 år) Avseende 2015: 12,1 % SCB (egen bearbetning) 8

11 Strategiskt mål Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning Framgångsfaktor: Ett samlat utbildningsutbud i länet som matchar arbetslivets behov av kompetens Kompetensförsörjning är en grundförutsättning för näringslivsutveckling. För att uppnå en långsiktig god tillgång på arbetskraft med rätt kompetens är det ytterst angeläget att etablera ett starkare samarbete mellan näringsliv och utbildningsaktörer. Långsiktig kompetensförsörjning är ett område där samverkan mellan det offentliga och näringslivet är allra mest angeläget. För att stärka dialogen med arbetslivet om behovet av kompetens är Region Östergötlands roll som samordnare av arbetet med Kompetensplattform Östergötland viktig. Genom att främja matchningen i länet kan också etablering underlättas för personer som riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 8 9 Utbildningsnivå: - saknar gymnasialutbildning, - har eftergymnasiallutbildning (30-39 år) Förändring i matchningsgrad i länet (Andel personer i arbetsför ålder med yrke som matchar utbildningen) Avseende 2015: 11 % 47,1 % Avseende 2013: 74,3 % SCB SCB/Reglab Framgångsfaktor: Främja miljöer för innovation och företagsutveckling Region Östergötland driver aktivt på arbetet för att skapa förutsättningar för ett attraktivt, konkurrenskraftigt näringsliv med hög tillväxt. Region Östergötland ska verka för fler företag, fler nya företag, ökad sysselsättning, ökat kvinnligt företagande, ökade förädlingsvärden i våra befintliga företag och fler etableringar i vårt län. Detta ska främjas genom ett regionalt och lokalt förankrat innovations- och utvecklingsarbete och med ett starkt regionalt ledarskap kan detta uppnås. Region Östergötland ska stödja aktörer som levererar insatser till företag som exempelvis uppbyggnad av kluster, nätverk, arenor, testmiljöer, demonstratorer och parker. Sådana aktörer är till exempel Vreta Kluster, science parks, Aerospace kluster, Cleantech, Energiriket och Nyföretagarcentrum. Framgångsfaktor: En regional/lokal plattform som samlande kraft för näringslivets utveckling Region Östergötland har som regionalt tillväxtansvarig en hög ambition med den regionala tillväxtoch näringslivspolitiken. Det betyder att Region Östergötland fortsatt kommer arbeta aktivt för att samordna och utveckla det företagsstödjande och innovationsstödjande systemet i Östergötland så att det blir effektivt och lättillgängligt för de som behöver stöd för att etablera eller utveckla sin verksamhet. Arbetet sker inom ramen för East Sweden Business Region (ESBR). 9

12 Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 10 Förändring i antalet företag (antal arbetsställen i privat sektor med personer sysselsatta i dem): - Nya arbetsställen - Nedlagda arbetsställen - Total antal arbetsställen Avseende 2014: SCB/FAD Framgångsfaktor: Samverkan och dialog med akademin För Region Östergötland är kopplingen till akademin av stor betydelse. Genom nära samverkan med universitet och högskolor ökar förmågan att ta sig an nutida och framtida samhällsutmaningar. Med ett tvärsektoriellt perspektiv på dessa utmaningar kopplar vi samman samhälls- och teknikutveckling där tillgängliggörande och tillämpning av ny kunskap blir en naturligt framstående del i samhällets utveckling. Strategiskt mål Hållbart nyttjande av naturens resurser Framgångsfaktor: Näringslivsutveckling med miljönytta De samhällsutmaningar som är kopplade till omställningen till en resurseffektiv och fossilfri region skapar goda möjligheter till både miljönytta och till näringsutveckling. Företagen inom områden som gröna näringar, miljöteknik, energisystem, hållbara transporter och biobaserad ekonomi bidrar tillsammans med universitet och offentliga organisationer till ett av de styrkeområden, där Östergötland har bäst förutsättningar att växa och utvecklas. Att området identifierats och lyfts fram är ett resultat av ett flerårigt arbete med strategin för Smart specialisering. Region Östergötland ansvarar för att vara strukturbyggare för styrkeområdet, genom att svara för att det finns grundläggande resurser för nätverksarbete och till utvecklingsinsatser. Strategiskt mål - Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Framgångsfaktor: Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland Genom att medvetet och långsiktigt utveckla länets varumärken Östergötland och East Sweden tillsammans med övriga aktörer i länet kan en tydlig bild spridas till valda målgrupper. Region Östergötland ska bidra till att skapa strukturer och marknadsföringsplattformar för att utveckla Östergötlands position som ett attraktivt län att bo, verka och leva i. Det ska vara naturligt för såväl mindre företag som multinationella koncerner att se Östergötland som ett naturligt etableringsalternativ. 10

13 Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Inrikes flyttnetto Avseende 2015: -165 Målgruppers kännedom och attityd till Östergötland 2016 skala 1-5: Östgötar: 3,8 Alumner LiU: 3,4 Boende i närliggande län: 2,4 SCB Ledningsstaben Framgångsfaktor: En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet Att verka för en växande besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet är strategiskt angeläget för den regionala. Besökare i Östergötland som får positiva upplevelser bidrar till att sprida bilden av ett attraktivt Östergötland, vilket stärker möjligheterna till utveckling av andra områden. Kulturarvet är en tillgång för platsutveckling och besöksnäring med potential som kan utvecklas och tydligare kopplas till profileringen av länet. Region Östergötland ska bidra till samlad regional kraft för besöksnäringens utveckling i Östergötland utifrån den gemensamma strategin som är framtagen tillsammans med aktörer inom näringen. Region Östergötland ska marknadsföra och presentera sevärdheter och attraktioner, inom ramen för våra egna verksamheter, och ta ansvar för en god samverkan mellan olika aktörer i Östergötland. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 13 Antal gästnätter i Östergötland 2016: Ledningsstaben 11

14 Medborgarperspektivet Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål inom medborgarperspektivet: Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv Nedan beskrivs de framgångsfaktorer som regionutvecklingsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv Framgångsfaktor: God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Region Östergötland har ett ansvar att verka för att bredda deltagande och öka spridningen inom kulturområdet. Den offentligt finansierade kulturen ska vara lättillgänglig i hela Östergötland och söker sig till sin publik för att ge fler tillgång till kulturskapande och kulturupplevelser. Därför ska kulturinstitutionerna ha ett tydligt uppdrag att öka tillgången till kultur i hela länet. Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar tillgång och deltagande och aktiva insatser krävs därför för att överbrygga såväl geografiska som mentala avstånd. En viktig målsättning är att öka medborgarnas kulturella deltagande. Nyskapande, experimentell verksamhet och ungdomskulturens olika former ges ett utrymme, inte minst när det gäller att förbättra möjligheterna till eget skapande på likvärdiga villkor för flickor och pojkar. Region Östergötland ska genom insatser på strukturell nivå och i tvärsektoriell samverkan med kommunerna även erbjuda kulturaktiviteter för äldre i omsorg. 12

15 Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 14 Geografisk spridning av arrangemang/arrangörsstöd 2016: Boxholm 7% Finspång 9% Kinda 8% Linköping 3% Mjölby 6% Motala 13% Norrköping 14% Söderköping 16% Vadstena 3% Valdemarsvik 12% Ydre 0% Åtvidaberg 3% Ödeshög 5% Jämnare geografisk fördelning av arrangörsstöd Jämnare geografisk fördelning av arrangörsstöd Ledningsstaben 15 Antal besökare i regional kulturverksamhet -Totalt antal besökare -Besökare 0-18 år Avseende 2015: Ska öka Ska öka Ledningsstaben/ Kulturdatabasen Framgångsfaktor: Ett levande fritt kulturliv utanför institutionerna Region Östergötlands kultursatsningar ska ge förutsättningar för professionella kulturarbetare att skapa och sprida konst och kultur. Region Östergötland har ett ansvar att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger möjlighet till konstnärlig förnyelse och försörjningsmöjligheter åt kulturskapare och rika kulturupplevelser för medborgarna. Professionella kulturskapare finns i länet inom alla konstarter. De finns representerade både på länets kulturinstitutioner och som fria utövare, och är en av grundstenarna för ett rikt kulturliv. Region Östergötland fortsätter det påbörjade arbetet för att stärka den kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna. De regionala kulturinstitutionernas uppdrag ska innehålla ett formaliserat samarbete med amatörgrupper verksamma inom östgötsk kultur för att på så sätt lyfta fram nya talanger och värna ett dynamiskt och stärkt framtida östgötskt kulturliv. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 16 Andel av stöden som utdelas utanför institutionerna Ingångsvärde saknas Ledningsstaben Framgångsfaktor: God tillgång till natur-och friluftsliv Människors tillgång till natur har positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Det handlar både om rekreation i vardagen och om möjlighet till friluftsliv. Genom att aktivt arbeta med att tillgängliggöra naturen, ge människor kunskap om Östergötlands natur och naturvärden ger Region Östergötland medborgarna verktyg att ta del av naturen och därmed också värna den. Östgötaleden är en viktig del av detta arbete. Region Östergötland ska tillsammans med andra samhällsaktörer arbeta med att tillgängliggöra naturen till exempel genom fysiska åtgärder och informationsspridning. Det handlar om att på 13

16 olika sätt medverka till att skapa attraktiva miljöer, men också om att informera om besöksvärda områden för fritid och rekreation. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period Antal besökare på natur- och friluftsguidningar 2016: 7140 Ska öka Ska öka Ledningsstaben Antal besökare på Östgötaledens hemsida 2016: Ska öka Ska öka Ledningsstaben 14

17 Processperspektivet Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål inom processperspektivet: Ett starkt regionalt ledarskap En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Nedan beskrivs de framgångsfaktorer och uppföljningsbehov som regionutvecklingsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål: Ett starkt regionalt ledarskap Framgångsfaktor: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. En samverkansstruktur med strategiskt samråd och saksamråd har utarbetats tillsammans med kommunerna och parterna har ett gemensamt ansvar för att använda samverkansplattformen på bästa sätt för att främja Östergötlands utveckling. Samverkan bygger på öppen och direkt kommunikation och en respekt för aktörernas olika ansvar och förutsättningar. Framgångsfaktor: God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter också en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Samverkansformerna kommer att variera eftersom samverkansaktörerna har olika roller och funktioner. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar, samt regioner nationellt och internationellt. Samverkan över gränser och samordnande insatser från flera aktörer i olika delar av välfärdssystemet för grupper eller enskilda invånare med sammansatta behov kan vara samhällsekonomiskt lönsamt. Region Östergötland har en viktig funktion för samordningen genom att, både nationellt och internationellt, skapa möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling. Samverkan ska under året fokusera på bland annat den sociala sektorn, näringslivet och omsättningen av Agenda

18 Framgångsfaktor: Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och genom en god förmåga att implementera sådana erfarenheter i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Ett nationellt eller internationellt engagemang skapar också goda utvecklingsförutsättningar genom påverkansmöjligheter och möjligheter till samarbeten för forskning samt verksamhets- och kompetensutveckling. Region Östergötland ska bedriva strategiskt och systematiskt påverkansarbete såväl nationellt som internationellt för utökad regional handlingsförmåga med ambitionen att öka Östergötlands attraktivitet och konkurrenskraft. Region Östergötlands internationella strategi ska vara vägledande i frågor som rör omvärldsbevakning och påverkansarbete internationellt. Den internationella omvärldsbevakningen ska under året fokusera på bland annat smart specialisering och digitalisering. Region Östergötlands internationella nätverk (ERRIN 1, REVES 2, ERIAFF 3 och SERN 4 ) är viktiga arenor för påverkansarbete och kunskapsinhämtning. Strategiskt mål: En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential Framgångsfaktor: Digitalisering inom kulturen Genom digitaliseringens möjligheter finns idag förutsättningar för hur konst och kultur kan skapas, spridas och konsumeras. Genom nya sätt att producera och distribuera musik, film och andra konstyttringar kan en större och vidare publik nås. Elektronisk tillgång till kulturarvet kan främja innovation och företagsamhet och stödja verksamhet inom andra sektorer, som besöksnäringen. Region Östergötland ska därför skapa möjligheter för de regionala kulturverksamheterna att kunna utveckla en mer digitaliserad kulturverksamhet. 1 European Regional and Local Health Authorities 2 European Network of Cities and Regions for the Social Economy 3 European Regions for Innovation in Agriculture, Food and Forestry 4 Sweden Emilia Romagna Network 16

19 Ekonomiperspektivet Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Nedan beskrivs de framgångsfaktorer och uppföljningsbehov som regionutvecklingsnämnden bedömer vara viktiga att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. Strategiskt mål - Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktor: Verksamhet anpassad till intäkts Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. Regionutvecklingsnämnden ska anpassa sin verksamhet/beställning utifrån beslutad ram och ha en ekonomi i balans. Nr Nyckelindikator Ingångsvärde Mål 2018 Mål 2020 Källa Period 19 Det ekonomiska resultatet för regionutvecklingsnämnden 2016: 0 mkr 0 mkr 0 mkr BI DÅ 04, DÅ 08, Strategiskt mål Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor: Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Österötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. Både genom EU och flertalet andra aktörer finns möjlighet till projekt- och utvecklingsmedel avseende områden där Region Östergötland verkar. Genom att kontinuerligt följa och bevaka olika finansieringsmöjligheter ökar chanserna att stärka såväl den egna organisationens som Östergötlands utvecklingskraft. Den beslutade strategiska inriktningen och verksamhetens behov ska vara styrande när möjligheterna till extern finansiering värderas. 17

20 Insatsområden för regionutvecklingsnämnden Fokus på jobben Antal jobb i Östergötland måste öka och Region Östergötland ska ha detta som ett huvudfokus. Genom ökad tillväxt i främst små och medelstora företag, ökat nyföretagande och insatser för att säkerställa kompetensförsörjningen inom såväl offentlig som privat sektor skapas förutsättningar för att öka antalet arbetstillfällen i länet. En strategisk och långsiktig regional samverkan med bland annat Arbetsförmedlingen är väsentlig för att minska andelen personer som står långt från arbetsmarknaden. I arbetet ska vi särskilt fokusera på den möjlighet vi har i att introducera nysvenskar på arbetsmarknaden. Samverkan med näringslivet för en jämlik hälsa För att nå en god och jämlik hälsa för alla östgötar måste alla samhällsbärande parter både dra sitt strå till stacken och komplettera och samverka med varandra. Det sociala hållbarhetsarbetet måste ske på alla fronter i vårt samhälle. Genom dialog och erfarenhetsutbyten är det möjligt att bygga en ny typ av samverkan där Region Östergötland och det östgötska näringslivet gemensamt kan bidra i ambitionen att skapa jämlik hälsa i Östergötland. På detta sätt kan sjukskrivningarna minska, antal arbetade timmar öka och östgötars livskvalitet höjas. Regional innovationskraft i det östgötska näringslivet Region Östergötland ska utveckla och driva regional koordinering av styrkeområden och beslutsstöd för insatser som driver innovation och företagsutveckling. Det kräver ett målmedvetet arbete för att öka företagens kännedom och tillgång till de förmågor som är identifierade som regionens styrkor. Genom att kontinuerligt koordinera, utveckla och följa upp plattformen East Sweden Business Region kan bästa möjliga förutsättningar för tillväxt- och innovationsutveckling skapas och levereras. I samförstånd med lokala, regionala och nationella aktörer kaninnovationsdrivande utvecklingsinsatser till företag och branscher stödjas genom uppbyggnad av kluster, nätverk, arenor, testmiljöer, demonstratorer och parker. Region Östergötland ska vara nationella föregångare i bevakningen av regionala intressen och utmaningar. Det ska ske genom samverkan med nationella aktörer som till exempel Tillväxtverket, Vinnova, SKL, RegLab och andra regioner i Sverige och internationellt. För ökad regional nytta av forskning och kompetens är Linköpings universitet samt andra lärosäten och nationella forskningsinstitut viktiga samverkanspartners. 18

21 Planering och uppföljning Regionutvecklingsnämnden () gör en uppföljning inom de målområden som beskrivs i denna verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Vid delårsrapporterna 04 och 08 får regionstyrelsen en redovisning av det samlade resultatet för RS, HSN, och TSN. Delårsrapport 08 redovisas även till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer. För övrigt sker uppföljning till RS i form av olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammanträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen kopplade till olika framgångsfaktorer, kompletteras med resultat av de nyckelindikatorer som beslutats i samband med framgångsfaktorerna. I tabellen på nästa sida framgår viktiga besluts- och uppföljningstillfällen för under verksamhetsåret. 19

22 Tidpunkt Planering under 2018 Uppföljning under 2018 Januari Delårsrapport Februari Mars Delårsrapport April Maj Kunskapssammanträde: Året som gått Juni Strategisk plan Juli Årsredovisning 2017 Delårsrapport 03/ inkl. helårsbedömning Augusti Delårsrapport 05/ September Verksamhetsplan 2019 Delårsrapport Oktober November Finansplan Delårsrapport December Budget 2019 Delårsrapport Delårsrapport inkl. helårsbedömning Tabell 1. Verksamhetsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2018 (prel.) 20

23 Bilaga 1. Den regionövergripande styrningen Struktur och ansvar Region Östergötland är en politiskt styrd organisation. Det innebär att det är invånarna i Östergötland som vart fjärde år, i allmänna val, väljer vilka politiker som ska sitta i regionfullmäktige. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker och verksamhet ska vara tydlig. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Regionfullmäktige är Region Östergötlands högsta beslutande organ med 101 folkvalda ledamöter. Fullmäktige fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för verksamheten. Därutöver beslutar fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige tillsätter de nämnder, beredningar, utskott och lokala organ som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra regionens uppgifter. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport efter augusti och årsredovisning. Figur 1: Den regionövergripande styrningen 2018 Regionstyrelsen är styrelse för Region Östergötlands samlade verksamheter och ansvarar för att dessa uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen och tillsynen över Region Östergötlands egna bolag, i första hand 1

24 genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Regionstyrelsen har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige och ska övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomi följs, samt se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder. Detta ansvar brukar benämnas regionstyrelsens uppsiktsplikt. Styrelsen ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Hälso- och sjukvårdsnämndens styrning utgår från en beställar-utförarmodell. Nämnden ska i sin beställarroll verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt stöd och service till vissa funktionshindrade, med fokus på medborgarnas behov. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska via överenskommelser med regionens produktionsenheter, samt via avtal med privata vårdgivare, fastställa vilken hälso- och sjukvård som ska utföras. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. Detta innebär också att styrelsen och de övriga nämnderna kan närma sig samma mål från olika håll och därmed dela ansvaret för måluppfyllelsen. Detta genom att exempelvis hälso- och sjukvårdsnämnden tar sitt ansvar utifrån ett beställarperspektiv samtidigt som styrelsen, för samma mål, tar sitt ansvar genom sin ägarstyrning av produktionen. Styrningslogiken Region Östergötlands politiska organ och dess produktionsenheter använder en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen utgör ramen för den samlade övergripande styrningen och strukturen löper som en röd tråd i Region Östergötlands samlade styrdokument. Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). Där redovisas regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål inom fem olika perspektiv: Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. 2

25 Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Här har regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden ett ansvar vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Den samlade styrningens övergripande dokument är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen men de utgör samtidigt ett bidrag till Region Östergötlands samlade planerings- och uppföljningsprocess som i sin helhet följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. Figur 2: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp 3

26 Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 5, och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision och strategiska mål beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner framgångsfaktorer 6. Därefter tydliggörs uppföljningsparametrar utifrån de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 7. Tillsammans ska dessa bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. Verksamhetsplanerna med dess indikatorer och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN utgör i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner/handlingsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 5 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 6 Framgångsfaktorer är utvecklingsområden för en önskvärd och gynnsam utveckling kopplade till varje strategiskt mål. 7 Målsatta utvecklingsområden som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 4

27 Strategiska mål Framgångsfaktorer Bilaga 2. Styrkortskarta 2018 Styrkortskarta 2018 Samhälle Medborgare Process Medarbetare Ekonomi (A) Goda livsvillkor och jämlik hälsa för regionens invånare (RS,, HSN, TSN) (B) Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning () (C) Hållbart nyttjande av naturens resurser (TSN) (D) Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet (RS, ) (A) Skapa strukturer och samverkan med relevanta aktörer (RS, HSN, TSN, ) (A) Östgötar är delaktiga i samhällets utveckling (RS) (A) Samordning av insatser som bidrar till att förutsättningarna för tillväxt, företagande, attraktivitet och boende på landsbygd och i skärgård förstärks (TSN) (A) Goda resultat i länets gymnasieskolor () (A) Tillit och demokratiskapande processer () (A) Östgötar är digitalt delaktiga i samhällets utveckling () (A) Den sociala ekonomin och inkludering på arbetsmarknaden () (B) Ett samlat utbildningsutbud i länet som matchar arbetslivets behov av kompetens () (B) Främja miljöer för innovation och företagsutveckling () (B) En regional/lokal plattform som samlande kraft för näringslivets utveckling () (A) Trygg och tillgänglig hälso- och sjukvård med hög kvalitet (HSN) (B) Sjukdomsförebyggande insatser med hälsofrämjande förhållningssätt (HSN) (C) Ett rikt och utbrett kulturoch friluftsliv () (D) Goda och hållbara res- och transportmöjligheter (TSN) (A) Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården (HSN) (A) Nära vård (HSN) (A) Trygg och ändamålsenlig hälsooch sjukvård (HSN) (A) Jämlik hälso- och sjukvård (HSN) (A) Medskapande och nöjda patienter (HSN) (B) Insatser för att förebygga ohälsa och främja goda levnadsvanor (HSN) (B) Hälsofrämjande möten med fokus på utsatta grupper (HSN) (C) God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande () (C) Ett levande fritt kulturliv utanför institutionerna () (C) God tillgång till natur-och friluftsliv () (A) Ett starkt regionalt ledarskap (RS,, TSN) (B) Effektiv och säker verksamhet (RS) (C) En aktiv och strategisk forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (RS) (D) En verksamhet som nyttjar digitaliseringens potential (RS,, HSN, TSN) (E) Klimatneutral och giftfri verksamhet (RS) (A) Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner (RS,, TSN) (A) God samverkan och samordning med andra samhällsaktörer (RS,, TSN) (A) Strategisk omvärldsbevakning och påverkansarbete (RS,, TSN) (B) Kunskapsbaserad verksamhet (RS) (B) Effektiva processer (RS) (B) Stark patientsäkerhetskultur (RS) (C) En sammanhållen struktur inom Life Science med fokus på gränssnittet mellan människa och teknik (RS) (C) Konkurrenskraftig klinisk forskning (RS) (C) Universitetssjukvården leder av hälso-och sjukvården (RS) (C) Stark innovationsförmåga (RS) (A) Hållbar kompetensförsörjning (RS) (B) Hälsofrämjande arbetsplats (RS) (A) En arbetsgivare som är attraktiv (RS) (A) Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning (RS) (A) Rätt använd kompetens (RS) (B) Hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling (RS) (B) Ett engagerat medarbetarskap (RS) (B) Tydligt och hållbart chefoch ledarskap (RS) (A) Långsiktigt hållbar ekonomi (RS,, HSN, TSN) (B) Kostnadseffektiv verksamhet (RS,, HSN, TSN) (A) Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget (RS) (A) Verksamhet anpassad till intäkts (RS, HSN, TSN, ) (A) Avsättningar för framtiden (RS) (B) Kostnadseffektivitet i hälsooch sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse (RS) (B) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (HSN, TSN) (B) Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem (TSN) (B) Aktivt arbete och sökning av projektstöd () (B) Samverkan och dialog med akademin () (C) Näringslivsutveckling med miljönytta (TSN, ) (C) Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor (TSN) (C) En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil (TSN) (D) En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov (TSN) (D) En väl fungerande kollektivtrafik (TSN) (D) Digitalisering inom hälso- och sjukvården (RS, HSN) (D) Digitalisering inom kollektivtrafiken (TSN) (D) Digitalisering inom kulturen () (E) Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet (RS) (C) Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturens resurser (TSN) (D) Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland (RS, ) (D) En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet () (E) Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet (RS) 1