Repetitionsfrågor till kapitlet Människors behov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Repetitionsfrågor till kapitlet Människors behov"

Transkript

1 Repetitionsfrågor till kapitlet Människors behov 1. Vilka är de primära behoven i Maslows behovstrappa? 2. Vilka är de sekundära behoven i Maslows behovstrappa? 3. Vilken kritik kan man rikta mot Maslows behovstrappa? 4. Vad menas med geografins yttre förutsättningar? 5. Vad menas med geografins inre förutsättningar? 6. Vad innebär begreppet primära näringar? 7. Ge exempel på en energikälla som är viktig i Kenya. 8. Vad bör ett fattigt land satsa på för att komma ur fattigdomen? 9. Vad är det som gör att alla fattiga länder inte satsar på detta? 10. Ge exempel på några viktiga faktorer för att ett land ska kunna utvecklas ekonomiskt och socialt. 11. Nära 90 procent av jordens befolkning bor på 20 procent av jordens landyta. Vad kan detta bero på? 12. Vad avgör var människor väljer att bosätta sig idag? Hur var det förr i tiden? 13. Vad innebär begreppet välfärd? 14. Ett lands välfärd kan mätas på olika sätt. Förklara följande: a) BNP b) HDI c) WISP 15. Förklara med hjälp av följande rubriker hur livet för människorna i ett fattigt land kan se ut: a) Hälsa b) Brist på demokrati c) Rättslöshet d) Brist på jämställdhet

2 Prov till kapitlet Människors behov 1. Placera följande trappsteg från Maslows behovstrappa i rätt ordning: Sociala behov Självförverkligande Primära behov Trygghetsbehov Behov av prestation 2. Förklara med hjälp av ditt svar på fråga 1 begreppet sekundära behov. 3. Ta ställning till följande påståenden. Sätt kryss i rätt ruta och motivera ditt svar på raderna under varje påstående. a) Ett land med gott om naturtillgångar kan ändå vara fattigt. b) Kolkraftverkens energi är en viktig förutsättning för Sveriges industri. c) Utbildning för alla är viktigt om ett fattigt land ska kunna bli rikt. d) Jordens befolkning är jämnt fördelad över jordens landyta. e) Under industrialiseringen växte städer fram vid floder och kuster. 4. Skriv vad följande förkortningar står för: a) BNP b) HDI c) WISP 5. Välj ett av begreppen i fråga 4 och berätta mer om det. 6. Beroende på vilken av mätmetoderna i fråga 4 man väljer att studera världens länder med hamnar olika länder i topp. Förklara varför det är så, och beskriv vilken av de tre mätmetoderna du tycker bäst mäter situationen i ett land. Motivera ditt svar. 7. Beskriv situationen i världens fattiga länder utifrån följande ord: a) Hälsa b) Demokrati c) Rättstrygghet d) Jämställdhet

3 Repetitionsfrågor till kapitlet Befolkning 1. Hur stor tror man att jordens befolkning kommer att vara om 50 år? 2. I vilka länder sker nästan all befolkningstillväxt? 3. Beskriv den demografiska transitionens olika faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 4. Förklara följande ord: a) Nativitet b) Mortalitet c) Immigration d) Emigration 5. Vad visar en befolkningspyramid? 6. På vilket sätt gjorde jordbrukssamhället att jordens befolkning kunde öka? 7. På vilket sätt gjorde industrisamhället att jordens befolkning kunde öka? 8. Ge några exempel på varför det föds så många barn i fattiga länder. 9. Ge exempel på några vanliga push-faktorer. 10. Ge exempel på några vanliga pull-faktorer. 11. Beskriv flyttningsmönstrens olika faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas Vad innebär begreppet åldringsexplosionen? 13. Hur skiljer sig de folkrika nationerna Indien och Kina sig åt när det gäller deras familjeplanering? 14. Varför är det svårare att vara en fattig familj med många barn i en stad jämfört med att vara det på landsbygden? 15. Vad innebär den demografiska transitionens femte fas? 16. Hur kommer jordens befolkning att se ut om 50 år när det gäller andelen unga jämfört med andelen gamla? 17. Hur ser i-ländernas befolkningsproblem ut i korta drag? 18. Hur ser u-ländernas befolkningsproblem ut i korta drag?

4 Prov till kapitlet Befolkning 1. Sätt kryss i rätt rutor: a) Om femtio år kommer jordens befolkning att vara 1 dubbelt så stor som idag. X mindre än dubbelt så stor som idag. 2 mer än dubbelt så stor som idag. b) I framtiden kommer befolkningen i den rika delen av världen 1 att öka. X att vara oförändrat stor. 2 att minska. c) En befolkningspyramid visar 1 hur åldersfördelningen i ett land ser ut. X hur inkomstfördelningen i ett land ser ut. 2 hur befolkningen är spridd över ett lands yta. d) Det första stora steget mot en ökad befolkning togs 1 när människan lärde sig jaga. X när människan lärde sig bruka jorden 2 när människan lärde sig tillverka varor på ett industriellt vis. e) Ordet migration betyder 1 utflyttning. X folkomflyttning. 2 invandring. f) Familjeplanering innebär 1 att man minskar barnafödandet i ett land. X att staten bestämmer hur många barn varje familj ska föda. 2 att varje kvinna föder i genomsnitt 2,1 barn. 2. Placera följande stadier i den demografiska transitionen i rätt ordning genom att sätta rätt siffra (1 4) i rutan efter varje mening. Obs! Det finns två felaktiga meningar! a) Låga födelse- och dödstal. b) Höga dödstal, låga födelsetal c) Höga födelse- och dödstal. d) Låga dödstal, sjunkande födelsetal. e) Höga födelsetal, låga dödstal f) Höga födelsetal, sjunkande dödstal. 3. Dra streck från varje ord till rätt förklaring. Obs! Det finns en förklaring för mycket! Immigration Inflyttning Mortalitet Antal som föds Nativitet Folkomflyttning Emigration Antal som dör Utflyttning

5 4. Sveriges och Somalias befolkningspyramider skiljer sig åt i formen. Vad beror detta på? 5. Förklara följande begrepp. Ge också ett exempel på varje begrepp. a) Push-faktor b) Pull-faktor 6. Beskriv kort flyttningsmönstrens fyra faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 7. Både i-länder och u-länder har befolkningsproblem, men problemen ser väldigt olika ut. Beskriv hur problemen ser ut, vad som orsakat dem och vad som bör göras för att förbättra situationen. a) i-länders befolkningsproblem b) u-länders befolkningsproblem

6 Repetitionsfrågor till kapitlet Uganda och Nederländerna en jämförelse 1. Vilket europeiskt land koloniserade Uganda under 1800-talet? 2. Vilket år blev Uganda självständigt? 3. Vilka två ledare styrde Uganda under och 1970-talen? 4. Under och 1700-talen skaffade sig Nederländerna sig stora rikedomar. Hur gick det till? 5. När avskaffades slaveriet i Nederländernas kolonier? 6. Hur drabbades Nederländerna av det första och andra världskriget? 7. Hur skiljer sig nederbörden mellan de norra och södra delarna av Uganda? 8. Hur hög är Ugandas befolkningstillväxt? 9. Vilka problem medför Ugandas höga befolkningstillväxt? 10. Under diktatorn Idi Amins tid drabbades Ugandas skolor av ett svårt bakslag. Vad var det som hände? 11. Hur har Nederländerna utökat sitt lands yta? 12. Nederländer har ett typiskt kustklimat. Vad innebär det? 13. Hur stor del av Nederländernas befolkning bor i städer? 14. Hur styrs Uganda? 15. Vilken är den vanligaste sysselsättningen i Uganda? 16. Varför är det riskabelt att, som Uganda, vara beroende av export av jordbruksprodukter? 17. Hur får Uganda sin energi? 18. Hur styrs Nederländerna? 19. Hur stor del av Nederländernas befolkning arbetar inom jordbruket? 20. Hur får Nederländerna sin energi? 21. Beskriv hur Nederländernas geografiska läge påverkat landet.

7 Prov till kapitlet Uganda och Nederländerna en jämförelse 1. Sätt kryss i rätt ruta: a) Störst areal b) Störst folkmängd c) Störst befolkningstillväxt d) Högst spädbarnsdödlighet e) Högst förväntad livslängd f) Högst läskunnighet hos vuxna g) Högst BNP/capita h) Högst ranking enligt HDI 2. Läroboksförfattarna har valt Nederländerna och Uganda som typiska exempel på ett i- land och ett u-land. Vilka av skillnaderna i fråga 1 menar du är typiska skillnader mellan i-länder och u-länder, det vill säga skillnader som finns mellan alla i-länder och u-länder? Sätt ett kryss efter dessa i spalterna ovan. 3. Både Uganda och Nederländerna är inblandade i världshistoriens kolonialperiod. Beskriv kort hur: a) Uganda b) Nederländerna 4. Ta ställning till följande påståenden. Sätt kryss i rätt ruta efter varje påstående. a) Större delen av Uganda utgörs av en platå. b) Det regnar mer per år i Nederländerna än i Uganda. c) De flesta invandrarna till Nederländerna kommer från landets tidigare kolonier. d) Ugandas viktigaste exportvara är bomull. e) Nederländerna var med och grundade EG (dagens EU). f) Sverige har stoppat sitt bistånd till Uganda på grund av landets odemokratiska styre. 5. Uganda och Nederländerna skiljer sig åt på många sätt. Beskriv några skillnader mellan länderna på följande områden: a) Utbildning b) Politik c) Ekonomi d) Försörjning

8 Repetitionsfrågor till kapitlet Orsaker till fattigdom 1. På vilket vis var det lönsamt för Europa att åka sjövägen till de platser i Asien man handlade med på 1400-talet? 2. Vilka var länge de två ledande sjöfartsnationerna? 3. Vilka var de första européerna som bosatte sig i Sydamerika? 4. Hur påverkades indianerna av européernas ankomst? 5. Européerna anlade plantager. Vad var typiskt för dessa? 6. Vilken var koloniernas uppgift i Europas ögon? 7. Vad hände med koloniernas varor i Europa? 8. Beskriv vilka varor som förekom i triangelhandeln: a) Från Europa till Afrika b) Från Afrika till Amerika c) Från Amerika till Europa 9. På vilket vis är dagens internationella handel lik triangelhandeln? 10. Hur har världskartan påverkats av kolonialismen? 11. Priset på de flesta råvaror är lågt med ett viktigt undantag vilket? 12. Vilka saker krävs för att ett land ska kunna starta industriproduktion av färdiga varor? 13. Många u-länder lider av brist på kapital och energi, trots att många har rika tillgångar på till exempel olja. Förklara kort hur det kan komma sig. 14. Många ledare för u-länder satsar väldigt lite på att utbilda landets befolkning. Varför? 15. Vad innebär begreppet Brain-drain? 16. Beskriv kortfattat hur den skuldfälla som många u-länder hamnat i uppkommit. 17. Många u-länder satsar på att odla plantagegrödor för export istället för säd till den egna befolkningen. Varför? 18. Hur stora är idag u-ländernas samlade skulder? 19. Hur skiljer sig Malthus och Boserups syn på jordens resurstillgångar? 20. Sverige är idag ett välfärdssamhälle. Ge några exempel på hur det märks. 21. Beskriv kort levnadsvillkoren i Sverige på 1700-talet. 22. Beskriv kort levnadsvillkoren i Sverige på 1800-talet. 23. Hur stor del av Sveriges befolkning arbetade inom jordbruket i början av 1900-talet? 24. Hur stor del av Sveriges befolkning arbetade inom jordbruket i slutet av 1900-talet? 25. Beskriv några orsaker som ledde till det ökade välståndet i Sverige under 1900-talet. 26. Vad innebär take-off -stadiet i Rostows stadieteori? 27. Vilken kritik kan riktas mot Rostows teori? 28. Enligt Franks beroendeteori förhåller sig världens länder till varandra som i en triangel. Vilka länder finns i toppen på denna triangel? 29. Varifrån får dessa länder sin rikedom, enligt Frank?

9 Prov till kapitlet Orsaker till fattigdom 8. Ta ställning till följande påståenden. Sätt kryss i rätt ruta och motivera/förklara ditt svar på raderna under varje påstående. a) Européerna sökte en sjöväg till Asien eftersom det var enda sättet att få tag på varor därifrån. b) Den katolska kyrkan stödde upptäcktsresorna. c) Nederländerna och England var de första sjöfartsnationerna. d) Plantageodlandet var negativt för indianfolken. e) De flesta afrikanska gränserna har skapats av européer. 9. Europa skaffade sig under ett antal hundra år kolonier i andra världsdelar. Vilken var koloniernas viktigaste funktion för Europa? 10. Under 1600-talet uppstod triangelhandeln. Vilka varor fraktades på de olika etapperna? Från Europa till Afrika: Från Afrika till Amerika: Från Amerika till Europa: 11. Någon har sagt: De vackra husen i Liverpools hamn byggdes med slavarnas blod som murbruk. Vad menas med det uttrycket? Det fanns väl inga slavar i Liverpool? Förklara! 12. Vad innebär begreppet nykolonialism? Hur hänger det ihop med den gamla kolonialismen? 13. Det finns ett antal hinder som gör det svårt för u-länder att stärka sin ställning på den internationella marknaden. Beskriv detta utifrån följande rubriker: a) Brist på kapital b) Energi c) Utbildning d) Demokrati e) Skuldfällan 14. När jordens befolkning ökar, ökar också trycket på jordens resurser. Kommer resurserna att räcka till? Beskriv hur följande svarar på den frågan: a) Thomas Malthus b) Ester Boserup 15. På 250 år har Sverige utvecklats från ett fattigt till ett rikt land. Beskriv situationen i landet under följande århundraden, och beskriv också om, och i så fall vilka viktiga förändringar som skedde under århundradet: a) 1700-talet b) 1800-talet c) 1900-talet 16. Ekonomen Walt Rostow beskriver Take-off-stadiet i sin stadieteori. Vad innebär detta, och ungefär när befann sig Sverige i detta stadium?

10 Repetitionsfrågor till kapitlet Framtidsfrågor 1. Hur stor del av jordens befolkning bor i u-länder? 2. Vad har hänt med andelen extremt fattiga människor i världen de senaste femtio åren? 3. Vad har hänt med antalet extremt fattiga människor i världen de senaste femtio åren? 4. Vad innebär begreppet extremt fattig? 5. Vad innebär begreppet fattig? 6. Hur många människor är idag fattiga och extremt fattiga? 7. Nämn ett land där fattigdomen minskat de senaste åren. 8. Nämn en världsdel där fattigdomen ökat de senaste åren. 9. Hur stor del av jordens yta täcks av vatten? 10. Hur stor del av jordens vatten är sötvatten? 11. Det mesta av jordens sötvatten är inte tillgängligt. Varför? 12. Var på jordklotet finns de flesta sjöarna? 13. När uppstår försaltning av en sjö? 14. Vilken risk finns när man saknar fungerande avloppssystem? 15. Vilka två stora vattenförbrukare nämns i läroboken? 16. Ge exempel på misstag som gjordes i vattenprojekten under 1980-talet. 17. Hur undviker man dessa misstag idag? 18. Nämn två orsaker till att sjukdomar som är ofarliga i i-länderna dödar många människor i u-länderna. 19. Vilken region i världen är svårast drabbad av HIV/aids? 20. Hur många barnarbetare finns i världen idag? 21. Ge exempel på hur arbetsförhållandena i ett u-land kan se ut. 22. Vilken överenskommelse tillkom i FN 1979? 23. U-länder exporterar ofta råvaror och importerar industrivaror. Varför är detta negativt? 24. Ge exempel på några av millenniemålen. 25. Ge ett exempel på hur man kan arbeta för att förbättra förhållandena i u-länderna. 26. Några menar att globaliseringen är positiv för u-länderna. Hur? 27. Andra menar att globaliseringen istället är negativ för u-länderna. Hur? 28. Ge exempel på några organisationer som verkar för rättvisare handel mellan i-länder och u-länder. 29. Istället för bistånd använder man idag ofta ett annat begrepp. Vilket? 30. Hur stor del av Sveriges BNI går till bistånd? 31. Vilket är SIDA:s mål? 32. Nämn några svenska organisationer förutom SIDA som arbetar med att förbättra situationen i fattiga länder.

11 Prov till kapitlet Framtidsfrågor 1. Några av följande påståenden innehåller felaktigheter. Stryk under felaktigheterna och skriv det korrekta på raderna efter påståendet. a) Andelen extremt fattiga människor i världen bara ökar. Med extremt fattig menas den som har mindre än en dollar per dag att leva på. b) Nästan hälften av jordens befolkning hör till kategorierna extremt fattiga och fattiga. Dessa får klara sig på, som mest, fyra dollar per person och dag. c) Mer än 90 procent av jordens yta täcks av vatten, men bara 3 procent av detta är tillgängligt som drickbart sötvatten. d) Den låga nederbörden i södra Asien, Latinamerika och Australien gör att dessa områden har problem med sötvattentillgången. e) Det finns tillräckligt med sötvatten för att ingen ska behöva törsta. Problemet är att så mycket sötvatten används av industrin och jordbruket. f) Många sjukdomar, som till exempel malaria, är vanliga i både rika och fattiga länder. Problemet är att de fattiga länderna saknar medicin och annan sjukvård. Undernäringen i dessa länder gör också att människorna där blir sjuka lättare. g) HIV och aids har skapat en katastrofal situation på många håll i världen. Värst är läget i södra delen av Afrika. h) Enligt FN:s barnkonvention får barn arbeta max 40 timmar i veckan om de samtidigt garanteras grundskoleutbildning. Trots att nästan alla FN:s medlemsländer skrivit under barnkonventionen förvägras idag cirka 250 miljoner barn skolgång. i) Många människor i u-länder arbetar under omänskliga förhållanden till mycket låg lön. Fackföreningarnas starka ställning gör dock situationen sakta men säkert bättre. j) Trots att över 150 av världens länder undertecknat överenskommelsen från 1979 om avskaffande av kvinnodiskriminering förekommer stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor. Detta beror bland annat på gamla traditionella värderingar som tar lång tid att förändra. 2. I september 2000 antogs FN:s millenniemål. När ska dessa vara uppnådda? 3. Ge exempel på tre av millenniemålen. 4. För att nå millenniemålen krävs stora insatser, bland annat på utbildningsområdet. Beskriv vad som skulle behöva göras inom detta område för att nå millenniemålen. 5. En omdiskuterad fråga är den så kallade globaliseringen. a) Förklara begreppet globalisering. b) Vilka argument använder de som är positiva till globaliseringen? c) Vilka argument använder de som är negativa till globaliseringen? 6. Vad heter Sveriges biståndsmyndighet? 7. Vilket är målet för denna myndighets arbete?

12 Repetitionsfrågor till kapitlet Regionalgeografi 1. Förklara kortfattat följande begrepp: a) Språklig region b) Industriregion c) Politisk region d) Naturgeografisk region 2. Brasilianska höglandet är Latinamerikas största - vad? 3. Hur har den bördiga jordarten i detta område uppstått? 4. Vilken är den vanligaste naturliga vegetationen här? 5. Vilka mineralfyndigheter finns i detta område? 6. Vad heter regionens största industristad? 7. Inkomsterna från industrin har fördelats ojämnt. Ge exempel på hur detta märks. 8. Vilka är de viktigaste jordbruksgrödorna i området? 9. Varför riskerar kaffeodlingarna att drabbas av frost allt oftare nu jämfört med förr? 10. Vilka varor importerar Brasilien? 11. Den största delen av Brasiliens befolkning är vit. Varför? 12. Hur stor del av Brasiliens befolkning bor vid kusten? 13. Hur många gånger Sveriges yta är Amazonasbäckenet? 14. Hur påverkar närheten till ekvatorn temperaturen i Amazonasbäckenet? 15. Vilken är den naturliga vegetationen i regionen? 16. Beskriv jorden i regionen. 17. Varifrån hämtar växtligheten sin näring? 18. När regnskogen kalhuggs ersätts den av vad? 19. Hur många människor bor i regionen? 20. Varför ligger huvudstaden Brasilia i Brasiliens inland? 21. Hur gör bönderna för att kunna odla i området när jorden är så näringsfattig? 22. Förklara begreppet röktiden. 23. Miljön i Amazonas hotas av kvicksilver. Var kommer detta ifrån? 24. Hur stor del av Brasiliens befolkning bor i regionen Rio de Janeiro? 25. Vad är en favela? 26. Hur skiljer sig staden Rio de Janeiros norra och södra del? 27. Vilket klimat har Rio de Janeiro?

13 Prov till kapitlet Regionalgeografi 1. Förklara ordet region 2. Vilken typ av region är följande: a) Angloamerika b) Stockholms skärgård c) Silicon valley d) EU e) Brasilianska höglandet 3. Hur har den bördiga jorden på det brasilianska höglandet uppkommit? 4. Vilken är den vanligaste naturliga vegetationen på det brasilianska höglandet? 5. Vilka naturresurser finns i regionen? 6. Vilken är regionens största industristad? 7. Hur ser fördelningen av de inkomster som industrin ger ut? 8. Förklara varför kaffeskördarna i regionen hotas av frost allt oftare. 9. Vilken typ av region utgör Amazonasbäckenet? 10. Beskriv regionen utifrån rubriken Klimat och vegetation. 11. På vilket vis var placeringen av huvudstaden ett sätt att fördela om befolkningen i landet? 12. Ange några orsaker till att Amazonas regnskog skövlas. 13. Rio de Janeiro beskrivs i läroboken som kontrasternas stad. Utveckla det begreppet genom exempel och orsaksanalyser.

14 Repetitionsfrågor till kapitlet Städer 1. Var och när uppstod de första städerna? 2. Beskriv kort de första städernas utseende. 3. Varför byggdes ursprungligen städerna i Romarriket? 4. Beskriv kort de romerska städernas utseende. 5. Förklara uttrycket alla vägar bär till Rom. 6. Vilka var stadsmurens funktioner i de medeltida städerna? 7. Hur skiljer sig medeltidens gatumönster från de romerska städerna? 8. Under och 1700-talen uppstod begreppet huvudstad. Hur kom det sig? 9. Hur påverkade den industriella revolutionen var nya städer placerades? 10. Hur skiljer sig dagens moderna städer från den industriella revolutionens städer? 11. Hur skiljer sig städernas uppbyggnad mellan USA och Europa? 12. Stora köpcentra ligger ofta en bit utanför dagens städer. Varför? 13. Hur kommer det sig att nästan alla av världens till folkmängden största städer ligger i u-länder? 14. Städer som anlades under kolonialtiden liknar ofta varandra. Varför? 15. Hur har slumområden i u-ländernas städer uppkommit? 16. Hur har Latinamerikas slumområden uppkommit? 17. Hur hanterar de som styr i dessa länder slumområdena?

15 Prov till kapitlet Städer 1. När och var uppstod de första städerna? 2. Beskriv dessa städer (storlek, invånarantal, funktion med mera). 3. Vilket var det ursprungliga syftet med de romerska städerna? 4. Från 1600-talet och framåt fick vissa städer en speciell funktion. Vilken och varför? 5. Beskriv den romerska stadsplanens utseende. 6. I den medeltida staden spelade stadsmuren en viktig roll. Vilka funktioner hade den? 7. En annan viktig del av den medeltida staden var torget. Vilka funktioner hade det? 8. Under industrialismen ändrades städernas funktion och utseende i grunden. Hur? 9. Den moderna staden kan delas in i flera delar. Beskriv dessa! 10. Den största delen av världens riktigt folkrika städer ligger i u-länder. Förklara varför, och beskriv också kort hur dessa städer kan se ut.

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185 Globala frågor Globala problem s. 179 180 1 Montrealprotokollet handlade om att lösa ett miljöproblem. Vilket? Försurning av land och vatten. Förstörandet av ozonskiktet i atmosfären. Klimatförändringarna.

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI ANTECKNINGAR Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI HÅKANS TVÅ LEKTIONER Vad är slaveri 1. Ägodel 2. Främling i det sociala nätverket 3. Våld, eller hot om våld...men definitionerna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?.

. I. ,~Lw-~ \\i. .) i; ~ r vt.,j ~ _ l ~uj µ...,~! J LÚ ,?. \\i,lw-,?. 1.,..-1\., '-\. li. '-.) i; r vt.,j _ l uj µ...,! J LÚ Hur skulle det kännas am allt du ägde rymdes i en kundvagn? Fattigdom kan betyda många saker. nte bara att man inte har pengar eller mat

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Varför är Afrika fattigt egentligen?

Varför är Afrika fattigt egentligen? Varför är Afrika fattigt egentligen? Det korta svaret är: därför att Afrika egentligen är rikt men görs fattigt. Så länge du kan minnas har Afrika sannolikt alltid förknippats med misär. Men Afrika har

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Introduktion av Gap minder i en klass

Introduktion av Gap minder i en klass Introduktion av Gap minder i en klass Joey Hofwander, Tina Sundberg, Anna Prissberg, AV-media Kronoberg Ämne Stadium Nyckelord Språk Omfattning Alla ämnen Fr åk 4 till gy visualisering, globalisering,

Läs mer

Kommunalt partnerskap

Kommunalt partnerskap Kommunalt partnerskap Eslövs kommun har genom kontakter med föreningen Globträdet kommit i kontakt med kommunen Lugazi i Uganda, som är intresserade av att ingå ett kommunalt partnerskap med Eslövs kommun.

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken. Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga?

Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken. Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Otto Arvidsson Ekonomi Vittra vid Gerdsken Varför är vissa länder rika medan andra är fattiga? Inledning I den här uppsatsen ska jag skriva om varför vissa länder är rika medan andra är fattiga. Vad har

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ)

Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Syfte I detta område kommer du att få lära dig om hur naturresurser hänger samman med konflikter. Du kommer också att få lära dig om hur människa,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Att lyckas med affärer i Afrika

Att lyckas med affärer i Afrika Att lyckas med affärer i Afrika Peter Stein Stein Brothers AB Presentationens innehåll 1. Stora linjer i Afrikas ekonomiska utveckling 2. Sveriges handel med Afrika 3. Att lyckas med affärer i Afrika 4.

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen

Fair Trade. ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Fair Trade ett värdefullt bidrag till att nå millenniemålen Denna folder är framtagen av Organisationen Fair Trade Återförsäljarna, som är medlemsorganisationen för återförsäljare av rättvist handlade

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen

Billig masstillverkning i fabriker istället för hantverk och självhushållning Industrialismen förändrade världen Läxa till fredag 27 mars Här är mycket text, men allt behövs till era SO- arbeten. Allra sist kommer några frågor som kan komma på läxförhöret. Det gör det nog lite lättare att plugga på texterna. 1800-

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

2012 Portugal. Lägerområde. Bad

2012 Portugal. Lägerområde. Bad 2012 Portugal Lägerområde Bad Portugal Portugal är ett land som är beläget i sydvästra Europa. Portugal ligger intryckt i det sydvästra hörnet av liberiska halvön som de delar med Spanien. Portugal är

Läs mer

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter:

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter: THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013 Konsulter: Mats Elzén Per Fernström 0720 700329 0739 403919 mats.elzen@novus.se per.fernstrom@novus.se OM THE IGNORANCE SURVEY Novus genomför och utvecklar en

Läs mer

Tänk-efter-frågor till kapitlet Vad är samhällskunskap?

Tänk-efter-frågor till kapitlet Vad är samhällskunskap? Tänk-efter-frågor till kapitlet Vad är samhällskunskap? 1. Redogör för hur människan började använda naturen för sina egna behov och varför människan inte kan klara sig utan naturen. 2. Tänk dig att du

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Jord för miljarder. Om befolkning och utveckling

Jord för miljarder. Om befolkning och utveckling Jord för miljarder Om befolkning och utveckling Jord för miljarder Om befolkning och utveckling AV BERTIL EGERÖ OCH MIKAEL HAMMARSKJÖLD REDAKTÖR: ANNA WIESLANDER 2 FÖRORD VIKTIGA UTVECKLINGSFRÅGOR som

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Det ljusnar för Afrika

Det ljusnar för Afrika Afrikas möjligheter Bo Malmberg Det ljusnar för Afrika Om framtidens jordbrukarfamiljer i Afrika får färre barn, kommer en större del av hushållens skördar att säljas i utbyte mot andra varor från städerna.

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset

Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset 99,85% Hur ser vi på världen och andra människor? Foto Shahab Salehi, Jennie Dielemans Välkommen till Paradiset Den svenska modellen? Jonas Gardell på twitter 1 okt: Vi på Ikea tycker att kvinnor är

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 7 Utbildning, jobb och dina pengar 10 Val och partier 12 Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer