Repetitionsfrågor till kapitlet Människors behov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Repetitionsfrågor till kapitlet Människors behov"

Transkript

1 Repetitionsfrågor till kapitlet Människors behov 1. Vilka är de primära behoven i Maslows behovstrappa? 2. Vilka är de sekundära behoven i Maslows behovstrappa? 3. Vilken kritik kan man rikta mot Maslows behovstrappa? 4. Vad menas med geografins yttre förutsättningar? 5. Vad menas med geografins inre förutsättningar? 6. Vad innebär begreppet primära näringar? 7. Ge exempel på en energikälla som är viktig i Kenya. 8. Vad bör ett fattigt land satsa på för att komma ur fattigdomen? 9. Vad är det som gör att alla fattiga länder inte satsar på detta? 10. Ge exempel på några viktiga faktorer för att ett land ska kunna utvecklas ekonomiskt och socialt. 11. Nära 90 procent av jordens befolkning bor på 20 procent av jordens landyta. Vad kan detta bero på? 12. Vad avgör var människor väljer att bosätta sig idag? Hur var det förr i tiden? 13. Vad innebär begreppet välfärd? 14. Ett lands välfärd kan mätas på olika sätt. Förklara följande: a) BNP b) HDI c) WISP 15. Förklara med hjälp av följande rubriker hur livet för människorna i ett fattigt land kan se ut: a) Hälsa b) Brist på demokrati c) Rättslöshet d) Brist på jämställdhet

2 Prov till kapitlet Människors behov 1. Placera följande trappsteg från Maslows behovstrappa i rätt ordning: Sociala behov Självförverkligande Primära behov Trygghetsbehov Behov av prestation 2. Förklara med hjälp av ditt svar på fråga 1 begreppet sekundära behov. 3. Ta ställning till följande påståenden. Sätt kryss i rätt ruta och motivera ditt svar på raderna under varje påstående. a) Ett land med gott om naturtillgångar kan ändå vara fattigt. b) Kolkraftverkens energi är en viktig förutsättning för Sveriges industri. c) Utbildning för alla är viktigt om ett fattigt land ska kunna bli rikt. d) Jordens befolkning är jämnt fördelad över jordens landyta. e) Under industrialiseringen växte städer fram vid floder och kuster. 4. Skriv vad följande förkortningar står för: a) BNP b) HDI c) WISP 5. Välj ett av begreppen i fråga 4 och berätta mer om det. 6. Beroende på vilken av mätmetoderna i fråga 4 man väljer att studera världens länder med hamnar olika länder i topp. Förklara varför det är så, och beskriv vilken av de tre mätmetoderna du tycker bäst mäter situationen i ett land. Motivera ditt svar. 7. Beskriv situationen i världens fattiga länder utifrån följande ord: a) Hälsa b) Demokrati c) Rättstrygghet d) Jämställdhet

3 Repetitionsfrågor till kapitlet Befolkning 1. Hur stor tror man att jordens befolkning kommer att vara om 50 år? 2. I vilka länder sker nästan all befolkningstillväxt? 3. Beskriv den demografiska transitionens olika faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 4. Förklara följande ord: a) Nativitet b) Mortalitet c) Immigration d) Emigration 5. Vad visar en befolkningspyramid? 6. På vilket sätt gjorde jordbrukssamhället att jordens befolkning kunde öka? 7. På vilket sätt gjorde industrisamhället att jordens befolkning kunde öka? 8. Ge några exempel på varför det föds så många barn i fattiga länder. 9. Ge exempel på några vanliga push-faktorer. 10. Ge exempel på några vanliga pull-faktorer. 11. Beskriv flyttningsmönstrens olika faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas Vad innebär begreppet åldringsexplosionen? 13. Hur skiljer sig de folkrika nationerna Indien och Kina sig åt när det gäller deras familjeplanering? 14. Varför är det svårare att vara en fattig familj med många barn i en stad jämfört med att vara det på landsbygden? 15. Vad innebär den demografiska transitionens femte fas? 16. Hur kommer jordens befolkning att se ut om 50 år när det gäller andelen unga jämfört med andelen gamla? 17. Hur ser i-ländernas befolkningsproblem ut i korta drag? 18. Hur ser u-ländernas befolkningsproblem ut i korta drag?

4 Prov till kapitlet Befolkning 1. Sätt kryss i rätt rutor: a) Om femtio år kommer jordens befolkning att vara 1 dubbelt så stor som idag. X mindre än dubbelt så stor som idag. 2 mer än dubbelt så stor som idag. b) I framtiden kommer befolkningen i den rika delen av världen 1 att öka. X att vara oförändrat stor. 2 att minska. c) En befolkningspyramid visar 1 hur åldersfördelningen i ett land ser ut. X hur inkomstfördelningen i ett land ser ut. 2 hur befolkningen är spridd över ett lands yta. d) Det första stora steget mot en ökad befolkning togs 1 när människan lärde sig jaga. X när människan lärde sig bruka jorden 2 när människan lärde sig tillverka varor på ett industriellt vis. e) Ordet migration betyder 1 utflyttning. X folkomflyttning. 2 invandring. f) Familjeplanering innebär 1 att man minskar barnafödandet i ett land. X att staten bestämmer hur många barn varje familj ska föda. 2 att varje kvinna föder i genomsnitt 2,1 barn. 2. Placera följande stadier i den demografiska transitionen i rätt ordning genom att sätta rätt siffra (1 4) i rutan efter varje mening. Obs! Det finns två felaktiga meningar! a) Låga födelse- och dödstal. b) Höga dödstal, låga födelsetal c) Höga födelse- och dödstal. d) Låga dödstal, sjunkande födelsetal. e) Höga födelsetal, låga dödstal f) Höga födelsetal, sjunkande dödstal. 3. Dra streck från varje ord till rätt förklaring. Obs! Det finns en förklaring för mycket! Immigration Inflyttning Mortalitet Antal som föds Nativitet Folkomflyttning Emigration Antal som dör Utflyttning

5 4. Sveriges och Somalias befolkningspyramider skiljer sig åt i formen. Vad beror detta på? 5. Förklara följande begrepp. Ge också ett exempel på varje begrepp. a) Push-faktor b) Pull-faktor 6. Beskriv kort flyttningsmönstrens fyra faser: Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 7. Både i-länder och u-länder har befolkningsproblem, men problemen ser väldigt olika ut. Beskriv hur problemen ser ut, vad som orsakat dem och vad som bör göras för att förbättra situationen. a) i-länders befolkningsproblem b) u-länders befolkningsproblem

6 Repetitionsfrågor till kapitlet Uganda och Nederländerna en jämförelse 1. Vilket europeiskt land koloniserade Uganda under 1800-talet? 2. Vilket år blev Uganda självständigt? 3. Vilka två ledare styrde Uganda under och 1970-talen? 4. Under och 1700-talen skaffade sig Nederländerna sig stora rikedomar. Hur gick det till? 5. När avskaffades slaveriet i Nederländernas kolonier? 6. Hur drabbades Nederländerna av det första och andra världskriget? 7. Hur skiljer sig nederbörden mellan de norra och södra delarna av Uganda? 8. Hur hög är Ugandas befolkningstillväxt? 9. Vilka problem medför Ugandas höga befolkningstillväxt? 10. Under diktatorn Idi Amins tid drabbades Ugandas skolor av ett svårt bakslag. Vad var det som hände? 11. Hur har Nederländerna utökat sitt lands yta? 12. Nederländer har ett typiskt kustklimat. Vad innebär det? 13. Hur stor del av Nederländernas befolkning bor i städer? 14. Hur styrs Uganda? 15. Vilken är den vanligaste sysselsättningen i Uganda? 16. Varför är det riskabelt att, som Uganda, vara beroende av export av jordbruksprodukter? 17. Hur får Uganda sin energi? 18. Hur styrs Nederländerna? 19. Hur stor del av Nederländernas befolkning arbetar inom jordbruket? 20. Hur får Nederländerna sin energi? 21. Beskriv hur Nederländernas geografiska läge påverkat landet.

7 Prov till kapitlet Uganda och Nederländerna en jämförelse 1. Sätt kryss i rätt ruta: a) Störst areal b) Störst folkmängd c) Störst befolkningstillväxt d) Högst spädbarnsdödlighet e) Högst förväntad livslängd f) Högst läskunnighet hos vuxna g) Högst BNP/capita h) Högst ranking enligt HDI 2. Läroboksförfattarna har valt Nederländerna och Uganda som typiska exempel på ett i- land och ett u-land. Vilka av skillnaderna i fråga 1 menar du är typiska skillnader mellan i-länder och u-länder, det vill säga skillnader som finns mellan alla i-länder och u-länder? Sätt ett kryss efter dessa i spalterna ovan. 3. Både Uganda och Nederländerna är inblandade i världshistoriens kolonialperiod. Beskriv kort hur: a) Uganda b) Nederländerna 4. Ta ställning till följande påståenden. Sätt kryss i rätt ruta efter varje påstående. a) Större delen av Uganda utgörs av en platå. b) Det regnar mer per år i Nederländerna än i Uganda. c) De flesta invandrarna till Nederländerna kommer från landets tidigare kolonier. d) Ugandas viktigaste exportvara är bomull. e) Nederländerna var med och grundade EG (dagens EU). f) Sverige har stoppat sitt bistånd till Uganda på grund av landets odemokratiska styre. 5. Uganda och Nederländerna skiljer sig åt på många sätt. Beskriv några skillnader mellan länderna på följande områden: a) Utbildning b) Politik c) Ekonomi d) Försörjning

8 Repetitionsfrågor till kapitlet Orsaker till fattigdom 1. På vilket vis var det lönsamt för Europa att åka sjövägen till de platser i Asien man handlade med på 1400-talet? 2. Vilka var länge de två ledande sjöfartsnationerna? 3. Vilka var de första européerna som bosatte sig i Sydamerika? 4. Hur påverkades indianerna av européernas ankomst? 5. Européerna anlade plantager. Vad var typiskt för dessa? 6. Vilken var koloniernas uppgift i Europas ögon? 7. Vad hände med koloniernas varor i Europa? 8. Beskriv vilka varor som förekom i triangelhandeln: a) Från Europa till Afrika b) Från Afrika till Amerika c) Från Amerika till Europa 9. På vilket vis är dagens internationella handel lik triangelhandeln? 10. Hur har världskartan påverkats av kolonialismen? 11. Priset på de flesta råvaror är lågt med ett viktigt undantag vilket? 12. Vilka saker krävs för att ett land ska kunna starta industriproduktion av färdiga varor? 13. Många u-länder lider av brist på kapital och energi, trots att många har rika tillgångar på till exempel olja. Förklara kort hur det kan komma sig. 14. Många ledare för u-länder satsar väldigt lite på att utbilda landets befolkning. Varför? 15. Vad innebär begreppet Brain-drain? 16. Beskriv kortfattat hur den skuldfälla som många u-länder hamnat i uppkommit. 17. Många u-länder satsar på att odla plantagegrödor för export istället för säd till den egna befolkningen. Varför? 18. Hur stora är idag u-ländernas samlade skulder? 19. Hur skiljer sig Malthus och Boserups syn på jordens resurstillgångar? 20. Sverige är idag ett välfärdssamhälle. Ge några exempel på hur det märks. 21. Beskriv kort levnadsvillkoren i Sverige på 1700-talet. 22. Beskriv kort levnadsvillkoren i Sverige på 1800-talet. 23. Hur stor del av Sveriges befolkning arbetade inom jordbruket i början av 1900-talet? 24. Hur stor del av Sveriges befolkning arbetade inom jordbruket i slutet av 1900-talet? 25. Beskriv några orsaker som ledde till det ökade välståndet i Sverige under 1900-talet. 26. Vad innebär take-off -stadiet i Rostows stadieteori? 27. Vilken kritik kan riktas mot Rostows teori? 28. Enligt Franks beroendeteori förhåller sig världens länder till varandra som i en triangel. Vilka länder finns i toppen på denna triangel? 29. Varifrån får dessa länder sin rikedom, enligt Frank?

9 Prov till kapitlet Orsaker till fattigdom 8. Ta ställning till följande påståenden. Sätt kryss i rätt ruta och motivera/förklara ditt svar på raderna under varje påstående. a) Européerna sökte en sjöväg till Asien eftersom det var enda sättet att få tag på varor därifrån. b) Den katolska kyrkan stödde upptäcktsresorna. c) Nederländerna och England var de första sjöfartsnationerna. d) Plantageodlandet var negativt för indianfolken. e) De flesta afrikanska gränserna har skapats av européer. 9. Europa skaffade sig under ett antal hundra år kolonier i andra världsdelar. Vilken var koloniernas viktigaste funktion för Europa? 10. Under 1600-talet uppstod triangelhandeln. Vilka varor fraktades på de olika etapperna? Från Europa till Afrika: Från Afrika till Amerika: Från Amerika till Europa: 11. Någon har sagt: De vackra husen i Liverpools hamn byggdes med slavarnas blod som murbruk. Vad menas med det uttrycket? Det fanns väl inga slavar i Liverpool? Förklara! 12. Vad innebär begreppet nykolonialism? Hur hänger det ihop med den gamla kolonialismen? 13. Det finns ett antal hinder som gör det svårt för u-länder att stärka sin ställning på den internationella marknaden. Beskriv detta utifrån följande rubriker: a) Brist på kapital b) Energi c) Utbildning d) Demokrati e) Skuldfällan 14. När jordens befolkning ökar, ökar också trycket på jordens resurser. Kommer resurserna att räcka till? Beskriv hur följande svarar på den frågan: a) Thomas Malthus b) Ester Boserup 15. På 250 år har Sverige utvecklats från ett fattigt till ett rikt land. Beskriv situationen i landet under följande århundraden, och beskriv också om, och i så fall vilka viktiga förändringar som skedde under århundradet: a) 1700-talet b) 1800-talet c) 1900-talet 16. Ekonomen Walt Rostow beskriver Take-off-stadiet i sin stadieteori. Vad innebär detta, och ungefär när befann sig Sverige i detta stadium?

10 Repetitionsfrågor till kapitlet Framtidsfrågor 1. Hur stor del av jordens befolkning bor i u-länder? 2. Vad har hänt med andelen extremt fattiga människor i världen de senaste femtio åren? 3. Vad har hänt med antalet extremt fattiga människor i världen de senaste femtio åren? 4. Vad innebär begreppet extremt fattig? 5. Vad innebär begreppet fattig? 6. Hur många människor är idag fattiga och extremt fattiga? 7. Nämn ett land där fattigdomen minskat de senaste åren. 8. Nämn en världsdel där fattigdomen ökat de senaste åren. 9. Hur stor del av jordens yta täcks av vatten? 10. Hur stor del av jordens vatten är sötvatten? 11. Det mesta av jordens sötvatten är inte tillgängligt. Varför? 12. Var på jordklotet finns de flesta sjöarna? 13. När uppstår försaltning av en sjö? 14. Vilken risk finns när man saknar fungerande avloppssystem? 15. Vilka två stora vattenförbrukare nämns i läroboken? 16. Ge exempel på misstag som gjordes i vattenprojekten under 1980-talet. 17. Hur undviker man dessa misstag idag? 18. Nämn två orsaker till att sjukdomar som är ofarliga i i-länderna dödar många människor i u-länderna. 19. Vilken region i världen är svårast drabbad av HIV/aids? 20. Hur många barnarbetare finns i världen idag? 21. Ge exempel på hur arbetsförhållandena i ett u-land kan se ut. 22. Vilken överenskommelse tillkom i FN 1979? 23. U-länder exporterar ofta råvaror och importerar industrivaror. Varför är detta negativt? 24. Ge exempel på några av millenniemålen. 25. Ge ett exempel på hur man kan arbeta för att förbättra förhållandena i u-länderna. 26. Några menar att globaliseringen är positiv för u-länderna. Hur? 27. Andra menar att globaliseringen istället är negativ för u-länderna. Hur? 28. Ge exempel på några organisationer som verkar för rättvisare handel mellan i-länder och u-länder. 29. Istället för bistånd använder man idag ofta ett annat begrepp. Vilket? 30. Hur stor del av Sveriges BNI går till bistånd? 31. Vilket är SIDA:s mål? 32. Nämn några svenska organisationer förutom SIDA som arbetar med att förbättra situationen i fattiga länder.

11 Prov till kapitlet Framtidsfrågor 1. Några av följande påståenden innehåller felaktigheter. Stryk under felaktigheterna och skriv det korrekta på raderna efter påståendet. a) Andelen extremt fattiga människor i världen bara ökar. Med extremt fattig menas den som har mindre än en dollar per dag att leva på. b) Nästan hälften av jordens befolkning hör till kategorierna extremt fattiga och fattiga. Dessa får klara sig på, som mest, fyra dollar per person och dag. c) Mer än 90 procent av jordens yta täcks av vatten, men bara 3 procent av detta är tillgängligt som drickbart sötvatten. d) Den låga nederbörden i södra Asien, Latinamerika och Australien gör att dessa områden har problem med sötvattentillgången. e) Det finns tillräckligt med sötvatten för att ingen ska behöva törsta. Problemet är att så mycket sötvatten används av industrin och jordbruket. f) Många sjukdomar, som till exempel malaria, är vanliga i både rika och fattiga länder. Problemet är att de fattiga länderna saknar medicin och annan sjukvård. Undernäringen i dessa länder gör också att människorna där blir sjuka lättare. g) HIV och aids har skapat en katastrofal situation på många håll i världen. Värst är läget i södra delen av Afrika. h) Enligt FN:s barnkonvention får barn arbeta max 40 timmar i veckan om de samtidigt garanteras grundskoleutbildning. Trots att nästan alla FN:s medlemsländer skrivit under barnkonventionen förvägras idag cirka 250 miljoner barn skolgång. i) Många människor i u-länder arbetar under omänskliga förhållanden till mycket låg lön. Fackföreningarnas starka ställning gör dock situationen sakta men säkert bättre. j) Trots att över 150 av världens länder undertecknat överenskommelsen från 1979 om avskaffande av kvinnodiskriminering förekommer stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor. Detta beror bland annat på gamla traditionella värderingar som tar lång tid att förändra. 2. I september 2000 antogs FN:s millenniemål. När ska dessa vara uppnådda? 3. Ge exempel på tre av millenniemålen. 4. För att nå millenniemålen krävs stora insatser, bland annat på utbildningsområdet. Beskriv vad som skulle behöva göras inom detta område för att nå millenniemålen. 5. En omdiskuterad fråga är den så kallade globaliseringen. a) Förklara begreppet globalisering. b) Vilka argument använder de som är positiva till globaliseringen? c) Vilka argument använder de som är negativa till globaliseringen? 6. Vad heter Sveriges biståndsmyndighet? 7. Vilket är målet för denna myndighets arbete?

12 Repetitionsfrågor till kapitlet Regionalgeografi 1. Förklara kortfattat följande begrepp: a) Språklig region b) Industriregion c) Politisk region d) Naturgeografisk region 2. Brasilianska höglandet är Latinamerikas största - vad? 3. Hur har den bördiga jordarten i detta område uppstått? 4. Vilken är den vanligaste naturliga vegetationen här? 5. Vilka mineralfyndigheter finns i detta område? 6. Vad heter regionens största industristad? 7. Inkomsterna från industrin har fördelats ojämnt. Ge exempel på hur detta märks. 8. Vilka är de viktigaste jordbruksgrödorna i området? 9. Varför riskerar kaffeodlingarna att drabbas av frost allt oftare nu jämfört med förr? 10. Vilka varor importerar Brasilien? 11. Den största delen av Brasiliens befolkning är vit. Varför? 12. Hur stor del av Brasiliens befolkning bor vid kusten? 13. Hur många gånger Sveriges yta är Amazonasbäckenet? 14. Hur påverkar närheten till ekvatorn temperaturen i Amazonasbäckenet? 15. Vilken är den naturliga vegetationen i regionen? 16. Beskriv jorden i regionen. 17. Varifrån hämtar växtligheten sin näring? 18. När regnskogen kalhuggs ersätts den av vad? 19. Hur många människor bor i regionen? 20. Varför ligger huvudstaden Brasilia i Brasiliens inland? 21. Hur gör bönderna för att kunna odla i området när jorden är så näringsfattig? 22. Förklara begreppet röktiden. 23. Miljön i Amazonas hotas av kvicksilver. Var kommer detta ifrån? 24. Hur stor del av Brasiliens befolkning bor i regionen Rio de Janeiro? 25. Vad är en favela? 26. Hur skiljer sig staden Rio de Janeiros norra och södra del? 27. Vilket klimat har Rio de Janeiro?

13 Prov till kapitlet Regionalgeografi 1. Förklara ordet region 2. Vilken typ av region är följande: a) Angloamerika b) Stockholms skärgård c) Silicon valley d) EU e) Brasilianska höglandet 3. Hur har den bördiga jorden på det brasilianska höglandet uppkommit? 4. Vilken är den vanligaste naturliga vegetationen på det brasilianska höglandet? 5. Vilka naturresurser finns i regionen? 6. Vilken är regionens största industristad? 7. Hur ser fördelningen av de inkomster som industrin ger ut? 8. Förklara varför kaffeskördarna i regionen hotas av frost allt oftare. 9. Vilken typ av region utgör Amazonasbäckenet? 10. Beskriv regionen utifrån rubriken Klimat och vegetation. 11. På vilket vis var placeringen av huvudstaden ett sätt att fördela om befolkningen i landet? 12. Ange några orsaker till att Amazonas regnskog skövlas. 13. Rio de Janeiro beskrivs i läroboken som kontrasternas stad. Utveckla det begreppet genom exempel och orsaksanalyser.

14 Repetitionsfrågor till kapitlet Städer 1. Var och när uppstod de första städerna? 2. Beskriv kort de första städernas utseende. 3. Varför byggdes ursprungligen städerna i Romarriket? 4. Beskriv kort de romerska städernas utseende. 5. Förklara uttrycket alla vägar bär till Rom. 6. Vilka var stadsmurens funktioner i de medeltida städerna? 7. Hur skiljer sig medeltidens gatumönster från de romerska städerna? 8. Under och 1700-talen uppstod begreppet huvudstad. Hur kom det sig? 9. Hur påverkade den industriella revolutionen var nya städer placerades? 10. Hur skiljer sig dagens moderna städer från den industriella revolutionens städer? 11. Hur skiljer sig städernas uppbyggnad mellan USA och Europa? 12. Stora köpcentra ligger ofta en bit utanför dagens städer. Varför? 13. Hur kommer det sig att nästan alla av världens till folkmängden största städer ligger i u-länder? 14. Städer som anlades under kolonialtiden liknar ofta varandra. Varför? 15. Hur har slumområden i u-ländernas städer uppkommit? 16. Hur har Latinamerikas slumområden uppkommit? 17. Hur hanterar de som styr i dessa länder slumområdena?

15 Prov till kapitlet Städer 1. När och var uppstod de första städerna? 2. Beskriv dessa städer (storlek, invånarantal, funktion med mera). 3. Vilket var det ursprungliga syftet med de romerska städerna? 4. Från 1600-talet och framåt fick vissa städer en speciell funktion. Vilken och varför? 5. Beskriv den romerska stadsplanens utseende. 6. I den medeltida staden spelade stadsmuren en viktig roll. Vilka funktioner hade den? 7. En annan viktig del av den medeltida staden var torget. Vilka funktioner hade det? 8. Under industrialismen ändrades städernas funktion och utseende i grunden. Hur? 9. Den moderna staden kan delas in i flera delar. Beskriv dessa! 10. Den största delen av världens riktigt folkrika städer ligger i u-länder. Förklara varför, och beskriv också kort hur dessa städer kan se ut.

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder

Uppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion

Den industriella revolutionen. Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Den industriella revolutionen Den moderna samhällsekonomins utveckling och funktion Mänsklighetens historia utifrån en samhällsekonomisk uppdelning i olika tidsepoker. Industrisamhället Jordbrukssamhället

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:

Läs mer

Tre utvecklingsteorier

Tre utvecklingsteorier Tre utvecklingsteorier Den kapitalistiska modellen Tron på utveckling genom privata initiativ Tron på de fria marknadskrafternas fria spelrum Moderniseringsteorin och Den nyliberala tillväxtteorin Moderniseringsteorin

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling

Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik Internationell ekonomi 20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s

3. Det finns i princip två huvudsakliga sätt att öka den ekonomiska tillväxten. Vilka? Vad är skillnaden mellan dessa? s Faktafrågor 1. Den ekonomiska tillväxten i ett land kan studeras på kort och lång sikt. Vad kallas den förändring som sker: s. 167 168 a) på lång tid (mer än fem år) b) på kort tid (mindre än fem år) 2.

Läs mer

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien

Landskort. Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien VÄRLDSSPELET LÄNDER SOM INGÅR I SPELET Industriländer (I-länder): Sverige (och USA) Utvecklingsländer (U-länder): Etiopien, Eritrea, Tanzania, Malawi, Sudan, Indien Landskort I-LAND ELLER U-LAND? Human

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Historia Miljö, energi och teknik Geografi Ta ställning! Vad tycker du? Ekonomi Framtid Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

GEOGRAFI, 7A v

GEOGRAFI, 7A v UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

SKOLUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRALÖSA FLICKOR

SKOLUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRALÖSA FLICKOR SKOLUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRALÖSA FLICKOR Stöd döttrar till sjuksköterskor som dött i HIV/AIDS SKOLUTBILDNING FÖR FÖRÄLDRALÖSA FLICKOR Vårdförbundet och SSF stöder ICNs (1) och FNIFs (2) delprojekt Girl-Child

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Frågor till människan i naturen

Frågor till människan i naturen Frågor till människan i naturen Mål 1 - häfte: Känna till hur människan har utvecklats och startade att påverka naturen. 1) Hur skiljer sig människan från andra djurarter på jorden? 2) Människoarten homo

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Res med Plan till Brasilien!

Res med Plan till Brasilien! Res med Plan till Brasilien! Ta chansen och följ med på ditt livs resa och bli berörd! Resperiod: 19 februari till 7 mars 2015 1 Resans innehåll Ta del av Plans arbete på plats, träffa ditt fadderbarn

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11

TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 TEMA 1800-TAL Industrialiseringen av Sverige ÅR.8 V.5-11 För att nå målen för godkänt skall eleven Redogöra för skiftesreformerna och förändringarna i jordbruket under 1800-talet Redogöra för några betydelsefulla

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185

Globala frågor. Globala problem s. 179 180. Befolkningsutveckling s. 180 185 Globala frågor Globala problem s. 179 180 1 Montrealprotokollet handlade om att lösa ett miljöproblem. Vilket? Försurning av land och vatten. Förstörandet av ozonskiktet i atmosfären. Klimatförändringarna.

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.

GEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige. LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

Introduktion av Gap minder i en klass

Introduktion av Gap minder i en klass Introduktion av Gap minder i en klass Joey Hofwander, Tina Sundberg, Anna Prissberg, AV-media Kronoberg Ämne Stadium Nyckelord Språk Omfattning Alla ämnen Fr åk 4 till gy visualisering, globalisering,

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

VÄRLDENS LÄNDER RESAN LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA VÄRLDENS LÄNDER RESAN Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 VÄRLDENS LÄNDER RESAN Resan

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867

SLAVERI ANTECKNINGAR. Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI ANTECKNINGAR Jean-Léon Gérôme - Achat d une esclave, tavla från 1867 SLAVERI HÅKANS TVÅ LEKTIONER Vad är slaveri 1. Ägodel 2. Främling i det sociala nätverket 3. Våld, eller hot om våld...men definitionerna

Läs mer

Globalisering. Ur olika olika perspektiv

Globalisering. Ur olika olika perspektiv Globalisering Ur olika olika perspektiv Mål (ur Lpo 94), Eleven skall. Kunna se samband i skeenden i samhället samt urskilja faktorer som påverkar dem Känna till förutsättningar för, pröva antaganden om

Läs mer