Vi voro skyldiga världen ett exempel Norden i den internationella historieboksrevisionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi voro skyldiga världen ett exempel Norden i den internationella historieboksrevisionen"

Transkript

1 Daniel Lindmark Rikskonferensen i Institutionen för historiska studier ämnesdidaktik Umeå universitet Högskolan i Kristianstad Umeå 4 5 maj Vi voro skyldiga världen ett exempel Norden i den internationella historieboksrevisionen Inledning japanska historieböcker De senaste åren har vi nåtts av återkommande nyheter om grannländernas protester mot historieböcker i Japan. 1 Huvudanledningen till kontroverserna är den japanska läroboken Ny historiebok (New History Textbook), som år 2000 gavs ut av det japanska sällskapet för historieboksreform (Japanese Society for History Textbook Reform). Sällskapet samlar konservativa, nationalistiska historiker och har som mål att utveckla en positiv syn på Japan och dess historia. När det japanska utbildningsdepartementet år 2001 godkände läroboken för användning i de japanska skolorna, hördes kraftiga protester från japanska historiker och pedagoger. Det som fick störst genomslag i det internationella nyhetsflödet var de starka diplomatiska reaktionerna i grannländerna Kina och Sydkorea. Där ansåg man att den nya historieboken presenterade en falsk och partisk bild av Japans militära aggression mot Kina och Korea under talet. Övergrepp förtegs eller bagatelliserades som till exempel massakern i Nanking , där japanska soldater våldtog, torterade och dödade ett par hundra tusen kineser, eller tvångsrekryteringen av tals sexslavar till den japanska armén under ockupationen av Korea Den nationalistiska japanska historieskrivningen bygger uttryckligen på uppfattningen att historia inskränker sig till hur människor i det förflutna uppfattade sin verklighet. I stället för att lägga moraliska synpunkter på historiska övergrepp, reproducerar man helt enkelt de 1 Inledningen bygger i huvudsak på Yoshiko Nozaki, Japanese Politics and the History Textbook Controversy, , in History Education and National Identity in East Asia (Eds. Edward Vickers & Alisa Jones), New York and Oxon: Routledge, 2005, s ; Christopher Barnard, Isolating Knowledge of the Unpleasant. The Rape of Nanking in Japenese High-School Textbooks, British Journal of Sociology of Education, Vol. 22, No. 4 (2001), s Kathleen Woods Masalski, Examining the Japanese History Textbook Controver-

2 synsätt som präglade det officiella Japan under andra världskriget. Syftet med kriget var helt enkelt att befria de asiatiska folken från västlig kolonialism och imperialism. Att Japan byggde ett eget imperium problematiseras däremot inte. Den japanska revisionismen och revanschismen skjuter också in sig på den officiella läroboksgranskningen som utförs av utbildningsdepartementet. Det var de allierade som införde systemet redan 1946 för att försäkra sig om att läroböckerna inte underblåste kejsardyrkan, nationalism och militarism. Nyhistorikerna menar att segrarmakterna förvrängt den japanska historien och gjort Japan till syndabock i andra världskriget. Det är denna förmenta propagandabild som man alltså vill korrigera. I själva verket har granskningssystemet genom åren tvingat fram förändringar i historieböcker när dessa har varit alltför kritiska mot Japans militära historia. Exemplet Japan illustrerar ett återkommande tema i den internationella historieboksrevisionen. Ända från begynnelsen i Norden 1919 har verksamheten varit inriktad på att identifiera och revidera uttryck för nationalism och militarism, liksom att rensa ut fördomar, felaktigheter och skevheter i beskrivningarna av andra länders folk, kultur och historia. Också vissa av åtgärderna ansluter till ett etablerat mönster som framhäver betydelsen av internationellt samarbete. Kontroversen mellan Japan och grannländerna har nämligen bland annat lett till att japanska och koreanska kvinnoorganisationer tagit initiativ till en gemensam historiebok som lämnar lika stort utrymme åt japanska och koreanska kvinnors historia från 1876 till Denna bok må vara ett unikt resultat av bilateralt pedagogiskt samarbete, men det internationella samarbetet för läroboksutveckling har en lång och vittförgrenad historia. Här kommer jag att översiktligt presentera den historieboksrevision som bedrevs i Norden under mellankrigstiden, framför allt i Föreningen Nordens regi. Jag kommer även att mycket kortfattat beröra de aktiviteter som Unesco och Europarådet initierade under åren närmast efter sin tillkomst innan jag avslutar med några reflexioner kring fortsatt forskning om den internationella historieboksrevisionen. Tidiga ansatser till historieboksrevision Den internationella granskningen och korrigeringen av läromedel har en lång och brokig historia. Oftast har den dock varit nära förbunden med fredssträvanden av olika slag. År 1889 sies, in Japan Digest, November 2001, (6 februari 2006). 2 Chung Ah-young, Korea, Japan to Publish Joint History Textbook in The Korea Times, , (6 februari 2006); se vidare Volker Fuhrt, Die Schulbuchdialog zwischen Japan und Südkorea Entstehung, Zwischenergebnisse und Perspektiven, International Textbook Research, Vol. 27, No. 1 (2005), s

3 bildades den Interparlamentariska Unionen av företrädesvis engelska och franska parlamentsledamöter. Organisationen, som existerar än idag, stödde de Universella Fredskongresserna (Congrès Universel de la Paix) av vilka den första ägde rum i Paris år Initiativtagaren till båda organisationerna, den franske ekonomen och politikern Frédéric Passy, blev för övrigt den förste att motta Nobels fredspris Den första Universella Fredskongressen 1889 reste krav på utrensning av felaktiga uppfattningar om krigets natur och orsaker ur läroböckerna. Kongressen rekommenderade vidare att läroböckernas utrymme för krig och militära ärenden skulle reduceras radikalt. 3 Dessa och andra tidiga initiativ blev dock inte särskilt framgångsrika. Det skulle dröja ända till mellankrigstiden innan kraven på en internationell historieboksrevision kom att få praktiskt genomslag. Fredsvänner och reformpedagoger såg i läroböckernas militarism och nationalism en viktig orsak till det första världskriget. För att skona världen från framtida krig borde läroböckerna alltså rensas från alla inslag av militarism, nationalism och fördomsfulla beskrivningar av grannländernas folk, kultur och historia. Freds-, lärar- och historikerorganisationer i olika länder tog från 1919 itu med granskning och korrigering av läroböcker i historia och geografi. 4 De nordiska länderna var tidigt ute och kom att utveckla en modell för ömsesidig eller bilateral läroboksgranskning som sedan togs upp av internationella organisationer som Nationernas Förbund, Unesco och Europarådet. När Wilhelm Carlgren, en av aktörerna i den nordiska historieboksrevisionen år 1945 skriver granskningens historia, uttrycker han sig på följande sätt om läget 1919: Våra egna krig inbördes hörde till det längesen förflutna. Andras hade lärt oss, påtagligare än någonsin, att det aktuella nordiska samförståndet hade djup historisk motivering. Vi voro skyldiga världen ett exempel. 5 Även när Carlgrens retrospektiva yverborenhet skalats bort, kvarstår faktum att den nordiska modellen kom att få internationell efterföljd, också efter A Handbook for the Improvement of Textbooks and Teaching Materials as Aids to International Understanding,Paris: Unesco, 1949, s. 10. Carl August Schröder, Die Schulbuchverbesserung durch Internationale geistige Zusammenarbeit: Geschichte, Arbeitsformen, Rechtprobleme, Braunschweig: Georg Westermann Verlag, 1961, s De olika aktörerna på nationell och internationell nivå finns förtecknade i School Text-Book Revision and International Understanding, Second (English) Edition, Revised and Enlarged, Paris: International Institute of Intellectual Co-Operation, Wilhelm Carlgren, Nordens historia i nordiska skolor, Stockholm 1945, s. 12.

4 Historieboksrevision i Norden I oktober 1919 publicerades en recension av en svensk historiebok i den norska tidskriften Den höiere skole. 6 Artikelförfattaren, professor I.A. Refsdal, kritiserade den svenska läroboken för att behandla händelserna kring 1814 och 1905 på ett otillfredsställande sätt. På initiativ av Dr. Christian L. Lange, ordförande i den Interparlamentariska Unionen, tillsatte den nybildade Föreningen Norden i Norge en kommitté med uppgift att granska och korrigera de norska historieböckerna. Samtidigt uppmanade man den svenska Föreningen Norden att genomföra motsvarande undersökning av de svenska historieböckerna. I och med Langes initiativ var den första fasen i den nordiska läroboksgranskningen inledd. Mellan 1919 och 1922 undersökte experter i Sverige, Norge och Danmark sina respektive hemländers läroböcker i historia. Den gemensamma uppfattningen var att läroböckerna innehöll få felaktigheter i beskrivningarna av de nordiska grannländernas historia. Däremot var det utrymme som ägnades åt grannländerna försvinnande litet. Det visade sig dock svårare att nå enighet om det fortsatta arbetet. Ett förslag som professor Aage Friis i danska Föreningen Norden förde fram 1921 om ömsesidig granskning mötte öppet motstånd från den norska föreningen. Norrmännen menade att endast det egna landets historiker hade kompetens att bedöma innehållet i respektive lands historieböcker och befarade att en ömsesidig granskning av grannländernas läroböcker skulle leda till stridigheter snarare än ökad förståelse. År 1922 enades man emellertid om en lösning som innebar att Föreningen Norden i de tre länderna vände sig till läroboksförfattare och läroboksförlag med begäran om att manuskript till nya läroböcker (inklusive nya upplagor av existerande läroböcker) skulle gå på remiss till experter i de nordiska grannländerna. Trots positiv respons uteblev det praktiska resultatet. En ny fas i den nordiska historieboksrevisionen inleddes Detta år hölls den första världshistorikerkongressen i Oslo med historieundervisningen som ett tema. Redan 1926, när The International Committee of Historical Sciences bildades med professor Halvdan Koht som sin förste ordförande, tillskapades en kommission om historieundervisningen. Denna kommission begärde in utförliga redogörelser för historieundervisningen i sina medlemsländer som publicerades i början på 1930-talet. År 1928 publicerades också en genomgång av 6 Översikten över de första faserna i det nordiska samarbetet för läroboksgranskning bygger, där annat ej anges på Nordens läroböcker i historia. Ömsesidig granskning verkställd av Föreningarna Nordens facknämnder, Helsingfors: Föreningen Norden, 1937, s. 3 14; Wilhelm Carlgren, Nordens historia i nordiska skolor, Stockholm 1945; Jan Kolasa, International Intellectual Cooperation (The League Experience and the Beginnings of UNESCO), Wroclaw 1962, s. 87; Haakon Vigander, Mutual Revision of History Textbooks in the Nordic Countries, Paris: Unesco, 1950; Haakon Vigander, History Textbook Revision in the Nordic Countries, in History

5 historieböckerna i 17 europeiska länder, Report on Nationalism in History Textbooks. Rapporten hade tillkommit på initiativ av världskyrkomötet i Stockholm 1925, Life and Work, som leddes av ärkebiskop Nathan Söderblom, och följdes upp vid världskyrkomötet i Prag 1928, där man organiserade en särskild sektion för fredsfostran, peace education. Under arbetet med rapporten hade man enats om ett antal principer för utformningen av historieböckerna: att skapa en gemensam metod att hantera nationalistiska uttryck i läroböckerna, att rensa ut alla falska påståenden och stötande uttalanden om andra länder, att undvika double standards i beskrivningen av olika folk, att uppmuntra välvilliga studier av andra länders historia, särskilt ur politiska och religiösa aspekter, samt att uppmana till publicering av resultaten av undersökningar av historieböckerna. 7 När Nathan Söderblom mottog Nobels fredspris i Oslo 1930, hävdade han i sin föreläsning att den ekumeniska rörelsen alltid haft på sitt program att samarbeta med historiker och lärare från alla länder för att utradera ur läroböckerna allt som andas hat mot ett annat land såväl som osann information om andra folk. 8 Ytterligare initiativ togs 1928 i och med att folkskollärarföreningarna i Danmark, Norge och Sverige började arbeta för en reformering av historieundervisningen i de nordiska folkskolorna. En gemensam kommitté inledde ett arbete med att undersöka historieböckerna i folkskolorna. Arbetet kom dock aldrig att slutföras, eftersom föreningarna Norden återupptog sitt granskningsarbete Vid ett möte i Helsingfors antog man en resolution som efterlyste större utrymme för de nordiska grannländernas historia. Också det tredje nordiska historielärarmötet i Helsingfors 1931 uttalade samma önskemål. Vid Föreningen Nordens delegerademöte i Stockholm 1932 beslutades att organisera en gemensam granskningskommitté, som vid sitt första möte valde att inrätta en särskild facknämnd i varje land. Det var facknämnderna som genomförde granskningen av historieböckerna, från folkskolan upp till gymnasiet, totalt 126 läromedel i 170 band. Granskningen gick till så att varje facknämnd undersökte hur det egna landets historia skildrades i grannländernas läroböcker och därefter fick grannländernas Teaching and History Textbook Revision (Ed. Otto-Ernst Schüddekopf), Strasbourg: Council of Europe, 1967, Report on Nationalism in Historiy Textbooks. Prepared and Compiled by tthe Working Committee of a Special Commission on Education Stockholm, I, Stockholm: A.-B. Magn. Bergvalls förlag, 1928, s Nathan Söderbloms Nobelföreläsning den 11 december 1930, tryckt Nobel Lectures, Peace (Ed. Frederick W. Haberman), Amsterdam: Elsevier Publishing, 1972; cit. efter (6 februari 2006).

6 facknämnder leverera motkritik. Resultatet av granskningen, inklusive motkritiken publicerades Redan under arbetets gång noterade den gemensamma granskningskommittén att läroböckerna innehöll många felaktigheter och missuppfattningar och att de inte hade tagit tillräcklig hänsyn till aktuell historieforskning. Utrymmet för grannländernas historia visade sig vara begränsat, och ofta upptogs det av oväsentligheter. Dessutom tenderade läroböckerna att framhäva det egna landet på bekostnad av grannfolken, och ibland förekom till och med uttryck som var rentav sårande. Den genomförda granskningen visade att det var omöjligt för den använda modellen att lösa alla problem. Därför gick man vidare med en vetenskaplig diskussion av omstridda spörsmål i Nordens historia. Danska, svenska och norska historiker tog sig an problem som vikingatågen, de nordiska unionerna, samt relationerna mellan Danmark och Norge under fellestiden respektive mellan Sverige och Danmark-Norge under samma tid. I stället för att skriva parallella historier, valde historiker från de aktuella länderna att gemensamt stå för texterna, som publicerades Det är intressant att notera att den ömsesidiga granskningen av historieböcker å ena sidan ville komma bort ifrån nationalistiska historieskrivningar, å andra sidan utgick ifrån att historieböckerna skulle ha ett nationellt fokus. I det första skedet handlade historieboksrevisionen i hög grad om att korrigera felaktigheter i beskrivningen av grannländernas historia, och de experter som anlitades var historiker från respektive land. Alltså: historikerna förväntades inte bara sitta inne med faktakunskaper, utan skulle också representera en nationell syn på historien som andra länder hade att ta hänsyn till i sina historieböcker. Historieboksrevision utanför Norden Det nordiska arbetet för läroboksgranskning var inte en isolerad företeelse när det intensifierades på 1920-talet. 10 Också inom internationella organisationer som Nationernas Förbund bedrevs ett liknande arbete. År 1925 presenterade Julio Casares ett förslag som antogs av NF:s internationella kommitté för intellektuellt samarbete. Förslaget innebar en procedur för historieboksrevision som skulle hanteras av de nationella kommittéerna. Om en nationell kommitté ansåg att det egna landet behandlades styvmoderligt, skulle man vända sig till den nationella kommittén i det aktuella landet, som i sin tur hade att vidta åtgärder om den fann synpunkterna berättigade. Vid samma möte uppmanades de nationella kommittéerna att upp- 9 Omstridda spörsmål i Nordens historia I, Stockholm: Föreningen Norden, Detta stycke bygger, där annat ej anges, på Jan Kolasa, International Intellectual Cooperation (The League Experience and the Beginnings of UNESCO), Wroclaw 1962, s

7 rätta listor över de läroböcker som gav utlänningar en god kunskap om landets historia, civilisation och aktuella ställning. Casares-proceduren blev dock ingen succé: under 1920-talet kom den till användning vid endast tre tillfällen. År 1932 reviderades den därför och utvidgades till att omfatta inte bara läroböcker i histora och geografi, utan också etnografiska kartor och läroböcker i samhällskunskap och moral liksom antologier och läseböcker. Den reviderade proceduren fick större genomslag. Särskilt aktiva var de nationella kommittéerna i Polen, Ungern och Italien och även i Tyskland fram till Det förekom också ett regionalt samarbete på andra ställen än i Norden. I Aten hölls en Inter-Balkan -konferens 1931, som pekade på behovet av att förändra historieundervisningen och revidera historieböckerna. Ambitionen konkretiserades vid kommande konferenser och läroboksgranskning utfördes. Man uttryckte även målsättningen att inrätta professurer i Balkans historia och skapa en gemensam lärobok för Balkans civilisationshistoria. Vid sidan av de anförda organisationerna ägnade sig ett antal internationella, regionala och nationella aktörer åt historieboksrevision i större eller mindre omfattning. Nationernas Förbund gav 1933 ut en imponerande förteckning över 20 stater, 20 internationella sammanslutningar och ett 50-tal nationella föreningar som var engagerade i arbetet. Förutom i Norden och på Balkan bedrevs regionalt revisionsarbete i framför allt Latinamerika och Stillahavsområdet. 11 Historieboksrevision efter andra världskriget Under andra världskriget avstannade mycket av det internationella samarbetet, så också inom historieundervisningen. Den mest pockande uppgiften efter kriget var avnazifieringen av läroböckerna i Tyskland, ett arbete som omedelbart inleddes av segrarmaktena. De allierades högkvarter utfärdade en Technical Manual for Education and Religious Affairs som förbjöd all användning av läroböcker tills det stod klart att de inte uppvisade några nazistiska, militaristiska eller andra olämpliga inslag. Ockupationsmakterna avsåg inte att intervenera i tyska läroplaner, såvida de inte glorifierade militarism eller gav detaljerade framställningar av mobilisering och krigföring, propagerade för nazism, gynnade rasmässig och religiös diskriminering, samt var fientligt inställda till någon av FN:s medlemsstater. I december 1945 bildades German Central Textbook Committe och nya läroböcker kunde produceras. Tyska historiker 11 School Text-Book Revision and International Understanding (2nd ed.), Paris: Interrnational Institute of Intellectual Co-Operation, 1933.

8 återupptog snart det internationella samarbetet om historieundervisning och historieböcker, bland annat i form av brittisk-tyska och fransk-tyska konferenser. 12 Tidigt efter andra världskriget kom Unesco att engagera sig i den internationella historieboksrevisionen. 13 Redan under sin första session 1946 antog Unesco ett nio-punktsprogram för revision av läromedel, och 1949 gav man ut A Handbook for the Improvement of Textbooks and Teaching Materials. Historieböckerna uppmärksammades vid konferenser i Bryssel 1950 och Sèvre Konferenser förlades också utanför Europa. År 1951 hölls en rundabordskonferens i New Dehli, som krävde att historia, som den undervisades i skolorna, skulle omorienteras från ett nationalistiskt perspektiv. 15 Genom att föreslå gemensamma lärobokskommittéer för flera länder anknöt man till den modell som utvecklats av Föreningen Norden. I ett antal resolutioner lyfte Unesco fram principer för historieundervisning i det kalla krigets skugga. Historieböcker borde uppmärksamma både Östs och Västs bidrag till mänskligheten, från den äldsta historien fram till moderna tiders vetenskapliga och tekniska landvinningar. De politiska, ekonomiska och kulturella kontakter mellan Öst och Väst borde presenteras, liksom de stora religionerna och det intellektuella och vardagliga livet, i synnerhet efter Inom Europa kom huvuddelen av revisionsarbetet att bedrivas i Europarådets regi. 16 Därmed kom också det europeiska perspektivet att få en framträdande plats. Medan Unesco tydligare förespråkade de globala pesrpektiven och mänsklighetens historia, kom Europarådet att mera uppmärksamma den gemensamma europeiska civilisationen. År 1953 arrangerade Europarådet en konferens i Calw i dåvarande Västtyskland under temat The European Idea in History Teaching. Konferensen kom att behandla ett antal principiella frågor kring histo- 12 Otto-Ernst Schüddekopf, History of Textbook Revision , in History Teaching and History Textbook Revision (Ed. Otto-Ernst Schüddekopf), Strasbourg: Council of Europe, 1967, s , särsk. s En kortfattad översikt över Unescos arbete föreligger i Otto-Ernst Schüddekopf, History of Textbook Revision , in History Teaching and History Textbook Revision (Ed. Otto-Ernst Schüddekopf), Strasbourg: Council of Europe, 1967, s , särsk. s Resultaten av konferenserna rapporterades i J.A. Lauwery, History Textbooks and International Understanding, Paris: Unesco, 1953, resp. C.P. Hill, Suggestions on the Teaching of History, Paris: Unesco, Otto-Ernst Schüddekopf, History of Textbook Revision , in History Teaching and History Textbook Revision (Ed. Otto-Ernst Schüddekopf), Strasbourg: Council of Europe, 1967, s , cit. s Resten av detta avsnitt bygger, där annat ej anges, på de rekommendationer som Europarådets historiekonferenser antog. Dessa finns tryckta i Against Bias and Prejudice: The Council of Europe s work on History Teaching and History Textbooks, Strasbourg: Council of Europe, De första sex konferenserna, , har fått en kortattad analys i E.H. Dance, Bias in Textbooks and Syllabuses, i Edouard Bruley & E.H. Dance, A History of Europe?, Leyden: A.W. Sythoff, 1960, s Rekommendationerna från de aktuella konferenserna ingår f.ö. som bilaga 3 i den aktuella volymen. Ännu mer kortfattade översikter, som dessutom inbegriper fler konferenser och andra initiativ, ingår i John Slater, Teaching History in the New Europe, London & New York: Cassel & Council of Europe, 1995, s , och Lessons in History. The Council of Europe and the Teaching of History, Strasbourg: Council of Europe, 1999.

9 rieundervisningen och lade därmed grund för kommande konferenser med mera specifik inriktning, framför allt på olika historiska epoker. I de rekommendationer som Calw-konferensen utmynnade i betonades nödvändigheten av att undvika historiska tolkningar som kunde utnyttjas i enskilda staters intresse. Alltså: på nytt ett tydligt avståndstagande från nationalistisk historieskrivning. Just för att statsbildningsprocessen måste betraktas som en viktig del av den europeiska historien, uppfattades det som angeläget att samtidigt lyfta fram idén om den europeiska enheten. Konferensen förde vidare fram den lokala och särskilt den regionala historien som viktiga startpunkter för historieundervisningen, eftersom dessa nivåer ansågs utgöra mer naturliga ramar än nationalstater för studiet av många fenomen som inte avgränsas av statsgränser. Den europeiska historien skulle inte studeras inom ramen för de existerande staterna, utan snarare behandlas som en integrerad del av världshistorien. Internationella relationer fick inte heller betraktas som en utvidgning av den nationella historien. Över huvud taget skulle historieundervisningen överge den tidigare dominansen för den politiska historien för att ge större utrymme åt ekonomiska, sociala, kulturella och religiösa element, inklusive idéhistorien. Det ansågs vidare som önskvärt att undvika en inläsning av samtida politiska motsättningar i studiet av historien. Historiska konflikter mellan härskare och stater behövde inte nödvändigtvis inbegripa folken. Nationalismen måste betraktas som en fas i den europeiska historien, begränsad till perioden efter franska revolutionen. Konferensen slog också ett slag för samtidshistorien för att ungdomarna inte skulle bli helt utlämnade åt de synsätt som presenterades i massmedia och populärkultur. Samtidshistorien ansågs som särskild lämpad för att utveckla elevernas kritiska förmåga, eftersom den rikliga tillgången på källmaterial gjorde det enkelt att presentera olika perspektiv på olika frågor. Samtidshistorien uppfattades dessutom som ovärderlig för att göra eleverna medvetna om sina rättigheter och skyldigheter som medlemmar av den europeiska gemenskapen. Efter Calw-konferensen 1953 följde fem konferenser inriktade på olika historiska epoker. Medeltiden behandlades vid den första konferensen, som hölls i Oslo 1954, medan perioden efter 1850 var temat för den femte konferensen, som arrangerades i Istanbul och Ankara Vid sidan av mera specifika påpekanden om särskilda förhållanden under respektive period, upprepade dessa kronologiskt organiserade konferenser de allmänna principer som lagts fast i Calw. Under 1960-talet försköts temat för Europarådets konferenser från historieböcker till historieundervisning. I tre konferenser (1965, 1969 och 1971) inriktade man sig mot högstadiet och gymnasiet (secondary resp. lower och upper secondary education) och behandlade bland annat frågor kring undervisningsmetod och lärarutbildning. Läroboksfrå-

10 gorna återkom dock i en särskild konferens som hölls i Leuwen, Belgien, 1972, som behandlade religionens plats i historieböckerna. 17 Därefter har Europarådet ägnat sitt intresse mera åt olika teman i historieundervisningen, såsom Europafrågan, interkulturell utbildning och multiperspektivitet. I vissa fall har dock läroböckerna berörts, såsom i fråga om behandlingen av Europa i historieböckerna. 18 Generellt sett har Europarådet gått från en betoning av den europeiska enheten och det gemensamma kulturarvet till att bejaka det mångkulturella Europa. Denna syn på Europa präglar inte minst de handböcker för historieundervisningen som Europarådet gett ut på senare år. 19 Från historieboksrevision till historieundervisning några iakttagelser Det är för tidigt att på detta stadium dra några egentliga slutsatser om utvecklingen av den internationella historieboksrevisionen. Det finns dock vissa generella iakttagelser som kan vara värda att nämna. Ur en geografisk aspekt har historieboksrevisionen varit förbunden med en strävan bort från snävt nationella perspektiv. Nordiska, europeiska och globala perspektiv har ständigt förts in som komplement till det nationella fokus som de flesta aktörer förefaller ha varit eniga om att historieundervisning och historieböcker bör ha. Tematiskt har arbetet för historieböckernas förbättring handlat om en tyngdpunktsförskjutning från den politiska och militära historien till social och ekonomisk historia liksom kulturhistoria och idéhistoria. Motivet till detta har varit att dessa aspekter spränger gränserna mellan staterna och visar på gemensamma utvecklingslinjer och ömsesidiga influenser. Kronologiskt har det internationella revisionsarbetet inneburit att större vikt har lagts vid den moderna historien och samtidshistorien. Argumenten för denna utveckling visar på ett genomslag för en syn på historieämnet som ett samhällsorienterande ämne snarare än ett humanistiskt bildningsämne. Slutligen finns det skäl att nämna att det internationella samarbetet för historieundervisningens förbättring har förflyttat fokus från historieböckerna till generella frågor kring historieundervisningen. Denna utveckling speglar den allmänna tendensen att läroböcker under de senaste decennierna förlorat positioner i förhållande till andra läromedel och informationskanaler. I stället för att behandla läroböcker har det internationella samarbetet därför kommit att lyfta fram nya perspektiv i historieundervisningen såsom interkulturell utbildning och mångperspektivitet. 17 Religion in School History Textbooks in Europe, Strasbourg: Council of Europe, Falk Pingel, The European Home. Representations of 20th Century Europe in History Textbooks, Strasbourg: Council of Europe, John Slater, Teaching History in the New Europe, London & New York: Casell & Council of Europe, 1995; Robert Stradling, Teaching 20th-Century European History, Strasbourg: Council of Europe, 2001; Robert Stradling, Multiperspectivity in History Teaching. A Guide for Teachers, Strasbourg: Council of Europe, 2003.

11 De ovanstående iakttagelserna gäller de konferenser, rekommendationer och handböcker som tillkommit i Unescos och Europarådets regi. Intresset för att granska och revidera läromedel är dock fortfarande starkt, men det bedrivs i huvudsak inom bilaterala och regionala projekt, av vilka många samordnas av Georg Eckert-institutet i Braunschweig i Tyskland. Detta internationella centrum för läroboksforskning, som inrättades 1951, samverkar med både Unesco och Europarådet. 20 Därifrån samordnas idag ett 20-tal revisionsprojekt. Vissa av dessa har pågått en längre tid, medan andra är relativt nystartade. Det fransk-tyska läroboksprojektet har anor sedan 1930-talet och har pågått kontinuerligt sedan Den tysktjeckiska läroboksgranskningen har bedrivits sporadiskt sedan 1967, och den tysk-polska lärobokskommissionen startade sitt arbete Georg Eckert-institutet har lett samtal mellan Israel och Palestina sedan 1990, och år 2005 startade man ett projekt för att utveckla historieböckernas skildringar av muslimer och den islamska kulturen. 21 Fortsatt forskning om den internationella historieboksrevisionen Mitt intresse för den internationella historieboksrevisionen inbegriper flera delar. Empiriskt handlar det om att kartlägga en tämligen okänd verksamhet inom historiedidaktikens historia. Samtidigt utgör denna verksamhet ett tydligt och mycket intressant exempel på internationellt pedagogiskt samarbete som med fördel kan studeras med hjälp av nätverksanalys. 22 Jag har för avsikt att sätta de svenska och nordiska aktiviteterna i centrum för min undersökning för att utröna vilken betydelse de tidiga nordiska initiativen haft för både läroboksutvecklingen i Norden och den internationella historieboksrevisionen utanför Norden. Också den verksamhet som bedrivits i Unescos och Europarådets regi är tämligen okänd, åtminstone i Sverige, trots att organisationerna sedan sin tillkomst kontinuerligt bedrivit ett omfattande arbete för historieböckernas och historieundervisningens förbättring. Utöver den rena kartläggningen av de aktuella konferenserna, rekommendationerna och handböckerna, skulle ett forskningsprojekt också behandla frågan om vilket genomslag det internationella utvecklingsarbetet haft för läroboksutveckling och historieundervisning i Sverige. Slutligen har det tilltänkta forskningsprojektet ett mera historiografiskt anslag som gäller utvecklingen av läroboksforskning som vetenskaplig disciplin. Jag menar att det finns anledning att reflektera över i vad mån de lä- 20 Här kan nämnas att institutet i samarbete med såväl Europarådet som Unesco gett ut handböcker för läromedelsutveckling. Hilary Bourdillon, History and Social Studies Methodologies of Textbook Analysis, Strasbourg: Council of Europe, 1990; Falk Pingel, UNESCO Guidebook on Textbook Research and Textbook Revision, Paris: Unesco, Se katalogen över aktuella projekt, 22 Se t.ex. Eckhardt Fuchs, The Creation of New International Networks in Education. The League of Nations and Educational Organizations in the 1920s, in Transnational Networks in the History of Education (Eds. Eck-

12 romedelsgranskningar som företagits inom revisionsprojekten inte bara bidragit till uppkomsten av läroboksforskningen som disciplin, utan också medverkat till att mycket av den forskningen placerat sig i en ideologisk forskningstradition. 23 hard Fuchs, Daniel Lindmark & Christoph Lüth), special issue of Paedagogica Historica (forthcoming). 23 Om denna, se Egil Børre Johnsen, Textbooks in the Kaleidoscope. A Critical Survey of Literature and Research on Educational Texts, Oslo: Scandinavian University Press, 1993, s

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE

Läs mer

Internationellt samarbete för att reformera historieundervisningen

Internationellt samarbete för att reformera historieundervisningen Historia utan gräns Internationellt samarbete för att reformera historieundervisningen Daniel Lindmark, Umeå universitet Vid första världskrigets slut tog reformpedagoger och fredsvänner initiativ till

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH

NORDTEK 2006 12.6.2006. Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH NORDTEK 2006 12.6.2006 Internationell utveckling inom kvalitetsäkring Lars Wessman/ RUH VARFÖR KVALITETSSÄKRING Fri rörlighet av varor, kapital, arbetskraft, tjänster och studenter Ekonomisk konkurrens

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 134:4 2014 Svenska resor österut i ny belysning Hanna Hodacs* University of Warwick, Storbritannien Maria Nyman, Resandets gränser: Svenska resenärers skildringar av Ryssland

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007 kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Låt allt som lever och andas prisa Gud.

Låt allt som lever och andas prisa Gud. Förslag till Verksamhetsplan 2010 2011 Låt allt som lever och andas prisa Gud. Världsböndagen 2010 har temat Låt allt som lever och andas prisa Gud. Det får också inspirera oss i vår verksamhetsplanering

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän.

3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän. 3 mars 1900: Under en middag hos familjen Söderberg tar Knut Agathon Wallenberg upp idén att grunda en skola för högre utbildning av köpmän. 28 augusti 2003: Den 20 000:e studenten stiger in genom Handelshögskolans

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Helsingforsavtalet 1974 - tillbakablick

Helsingforsavtalet 1974 - tillbakablick 1 Nordisk folkriksdag i Helsingfors Fredagen den 3.8.2007, Hotel Arthur Helsingforsavtalet 1974 - tillbakablick Vicehäradshövding Holger Rotkirch 1. Behovet att skydda Östersjönområdets marina miljö Östersjön

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan

Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Demokrati i Norra Irak - Kurdistan Sammanfattning. Projektet inleddes med ett seminarium i september 2008. Det blev också starten för projektet som avslutades ett år senare. Till detta mycket välbesökta

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Blackebergs gymnasium

Blackebergs gymnasium Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna på Stockholm stads gymnasieskolor en så bra utbildning som möjligt har en satsning genomförts de senaste två åren: Gymnasieskolorna har kraftigt utökat sitt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 6/2013 (Finlands författningssamlings nr 64/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

Historien i politiken

Historien i politiken Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the

Läs mer

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras

Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Svensk utbildning och lärarnas villkor måste förbättras Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens styrelse i Umeå SLU, Sweden, http://www.lohmander.com

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 129:2 2009 Historieskrivningens frihet hotad Av Lennart Andersson Palm I december 2005 lät ett antal kända franska historiker, bland annat Pierre Nora, Jean-Pierre Azema, Elisabeth

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening

Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening De internationella frågorna är viktiga för Svensk biblioteksförening. Inriktningen på det internationella

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor

Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor P7_TA-PROV(203)0056 Juridisk utbildning - samordnare av lagstiftningsfrågor Europaparlamentets resolution av den 7 februari 203 om juridisk utbildning samordnare vid domstolarna (202/2864(RSP)) Europaparlamentet

Läs mer

Vägledning för läsaren

Vägledning för läsaren OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.

Generell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken. Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

NYHETSBREV FRÅN URBACT. April 10 # 06

NYHETSBREV FRÅN URBACT. April 10 # 06 NYHETSBREV FRÅN URBACT April 10 # 06 2 NYHETSBREV FRÅN URBACT Åldrande och sysselsättning samt samarbete över gränserna Fördjupning: Åldrande och sysselsättning: En utmaning för lokalpolitiken. Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om ökad forskning om könsspecifika skador och sjukdomar. Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2925 av Paula Bieler m.fl. (SD) Jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Utrikesutskottets yttrande 2008/09:UU3y Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Till justitieutskottet Justitieutskottet har den 28 oktober 2008 (prot. 2007/08:6 7) beslutat

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Särskilda trafikförfattningar m.m./skeppsmätning 1 Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 11 december 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer