Internationellt samarbete för att reformera historieundervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationellt samarbete för att reformera historieundervisningen"

Transkript

1 Historia utan gräns Internationellt samarbete för att reformera historieundervisningen Daniel Lindmark, Umeå universitet Vid första världskrigets slut tog reformpedagoger och fredsvänner initiativ till en omfattande granskning av läroböcker i historia. I läroböckernas militarism och nationalism såg man en viktig orsak till det första världskrigets utbrott. För att skona världen från framtida krig ville man rensa läroböckerna från alla inslag av militarism, nationalism och fördomsfulla beskrivningar av grannländernas folk, kultur och historia. Föreningarna Norden utvecklade tidigt ett system för ömsesidig granskning av historieböcker som bland annat innebar att manuskript till nya läroböcker skickades till grannländerna för granskning. Modellen med ömsesidig granskning kom att tas upp av Nationernas Förbund, Unesco och Europarådet. Än idag bedrivs ett stort antal regionala och bilaterala revisionsprojekt i Unescos och Europarådets regi, många av dem samordnade av Georg Eckert-institutet för internationell läroboksforskning i Braunschweig, Tyskland. Det är inte minst nationalismens återkomst i Öst- och Centraleuropa efter 1989 som har aktualiserat behovet av dialog kring läroböckers framställning av grannländers gemensamma historia. Fredsfostran och historieundervisning Den revidering av läroböcker som initierades under mellankrigstiden utgjorde inte det enda inslaget i den fredsfostran som reformpedagoger och fredsvänner ville att skolan skulle stå för. Många enskilda personer och organisationer arbetade också för att skolan skulle meddela något slags fredsundervisning. Visioner för en fredspedagogik hade presenterats redan 1886 i en skrift av Fridtjuv Berg, och Sveriges kvinnliga fredsförening, en organisation som existerade , hade en pedagogisk sektion som utarbetade förslag om fredskunskap i skolorna och höll möten i ämnet fredsfostran med talare som Anna Whitlock och Ellen Key. År 1919 bildades Svenska skolornas fredsförening (SSF) genom att Svenska lärarinnors fredsgrupp, som existerat sedan 1916, öppnades för manliga medlemmar. Den nya föreningen arbetade med fortbildning av lärare och införde en årlig manifestation, Skolornas fredsdag. SSF:s verksamhet resulterade bland annat i ett trettiotal småskrifter, ofta med texter avsedda att användas vid fredsmanifestationer i skolorna. En stor del av verksamheten bestod av föredrag vid offentliga möten och lärarmöten, där inte minst Mathilda Widegren var aktiv som föreläsare. Genom Widegren och ytterligare en handfull eldsjälar ingick SSF i ett nätverk av organisationer som arbetade för fred och fredsfostran. Under mellankrigstiden kunde förespråkarna för fredsfostran luta sig mot 1919 års undervisningsplan för folkskolan.

2 Anvisningarna för läsundervisningen och historieämnet tonade nämligen ned krigshistorien till förmån för den fredliga odlingen. SSF menade att skolans hela verksamhet skulle syfta till att främja fred och mellanfolklig förståelse. Av skolämnena inriktade man sig dock särskilt på historieämnet. All överdriven och falsk nationalism skulle rensas ut. Internationella perspektiv skulle komplettera den gängse nationella inriktningen av historieämnet. Detaljerade och glorifierande krigsskildringar skulle uteslutas. Krigshistorien skulle i stället inriktas mot krigets orsaker och konsekvenser, som borde framställas i sin nakna realism. Den fredliga odlingens hjältar och ideal skulle få ett större utrymme, och kulturhistorien borde åtminstone komplettera den politiska och militära historien. SSF ansåg slutligen att den moderna historien och samtidshistorien borde ägnas större intresse, inte minst fredsrörelsens framväxt med Nationernas Förbund som dess mest konkreta resultat. Läroboksrevision som internationalisering Den internationella historieboksrevisionen med dess utveckling mot rekommendationer och handledningar för historieundervisningen utgör ett bland många exempel på den pedagogiska kulturens internationalisering. Under 1900-talet kom nämligen utbildningsfrågor via nya nätverk av individer och organisationer att göras till internationella angelägenheter i större utsträckning än tidigare. Inom historieboksrevisionen sträckte sig dock internationaliseringen längre än till det organisatoriska området. Också ideologiskt strävade man mot ökad internationalism genom att komplettera historieböckernas och historieundervisningens nationella fokus med ökade inslag av nordiska, europeiska och globala perspektiv. I sin undersökning av den internationella historieboksrevisionen har projektet därför belyst mötet mellan nationella historiekulturer och en allt mer internationaliserad pedagogisk kultur. Projektets kontinentala del har inriktat sig mot ett antal forum som har fungerat som mötesplatser för olika typer av aktörer, organisationer och nätverk med inriktning mot läroboksrevision. Medan tidigare forskning har undersökt någon särskild organisation eller något enskilt projekt, har den aktuella ansatsen möjliggjort en analys av hela verksamheten som ett mer eller mindre sammanhängande transnationellt fält som utmärkts av samarbete, konkurrens och överföringar. Denna utveckling blev särskilt tydlig under tiden efter andra världskriget, när ett antal nya aktiviteter och forum skapades. Många historiker engagerade sig i arbetet med att revidera historieböckerna. Här var de internationella historikerkonferenserna i Speyer viktiga, där historiker från Frankrike, Tyskland, Belgien, Schweiz och Österrike deltog i upprepade möten Men de akademiska historikerna var inte ensamma. Tvärtom attraherade revisionsarbetet en mångfald av aktörer. Internationella organisationer som Unesco och World Movement of Trade Unions engagerade sig i arbetet, och nationella lärarorganisationer sökte samarbete över nationsgränserna. Mellan aktörerna förekom kontakter av olika slag, och medan vissa aktörer sökte samverkan, präglades andra relationer av konkurrens.

3 Historieboksrevisionen i Norden Inom Norden inleddes granskning av historieböcker år 1919 i Föreningarna Nordens regi efter att länge ha varit föremål för diskussion inom den del av fredsrörelsen som arbetade för fredsfostran. Föreningarnas modell för ömsesidig läroboksgranskning, som initierades år 1932, var i funktion in på 1970-talet, periodvis med statligt stöd. Analyser av granskningsprotokoll och diskussioner visar att det främst var utifrån nationella ståndpunkter som historieböckerna diskuterades och mindre utifrån det nordiska perspektiv som föreningarna officiellt strävade mot. Dominansen av nationella perspektiv avspeglade granskningens organisation. I vart och ett av de nordiska länderna inrättades nämligen en facknämnd som hade att företräda det egna landets historia gentemot de övriga ländernas facknämnder. Tanken var att en vetenskaplig diskussion skulle skapa samsyn i omstridda frågor. Under mellankrigstiden kom också facknämnderna att befolkas av akademiska historiker samt en eller annan läroverkslärare. Under efterkrigstiden kom dock nämndernas sammansättning att ändras, så att lärare och skoladministratörer dominerade. Diskussionerna om läroböckernas framställning ledde på 1930-talet till en fördjupad bearbetning av ett antal tvistefrågor. De viktigaste frågorna rörde de nordiska folkens nationella identitet. Var de isländska bosättarna norrmän, och när blev de i så fall islänningar? Vad var danskt respektive norskt under de århundraden som norrmännen lydde under den danska kronan? Fanns det en finsk nationell identitet redan på medeltiden när svenskarna etablerade sin politiska överhöghet? I diskussionerna mellan facknämnderna möttes olika berättelser om nationernas ursprung, guldålder, nedgång och återfödelse. Ibland kunde två berättelser förekomma sida vid sida, men när de nationella berättelserna överlappade varandra, uppstod konflikt. Efter andra världskriget kom arbetet inom den nordiska historieboksrevisionen allt mer att inriktas på att utöka stoffet om de nordiska grannländernas historia. I stället för att kritisera innehållet i grannländernas läroböcker uttryckte varje facknämnd önskemål om vilka inslag i det egna landets historia som borde ingå i grannländernas läroböcker. När dessa önskemål hade formaliserats i en tryckt önskelista, överläts ansvaret åt läroboksförfattare och förlag, och den kontinuerliga nordiska historieboksrevisionen upphörde i princip Internationella riktlinjer och svensk undervisning Unescos och Europarådets arbete för reformering av historieböcker och historieundervisning resulterade i ett antal rekommendationer och handledningar. Från 1950-talet pläderade man återkommande för europeisk och global historia, social och ekonomisk historia, kulturhistoria och idéhistoria samt samtidshistoria. Därefter fick minoriteters historia och interkulturell historia ett växande utrymme på dagordningen. Projektet har undersökt vilket

4 genomslag detta reformarbete har fått i svensk historieundervisning på gymnasienivå under tiden efter andra världskriget. Analyser av läroplaner och inspektörsrapporter, intervjuer med erfarna lärare och studier av elevarbeten visar att den svenska följsamheten har varit mycket stor. På alla undersökta nivåer kom den svenska historieundervisningen att bli mer internationellt orienterad, men det var snarast Unescos globala perspektiv som präglade historieämnet i svenska gymnasier och inte det europeiska kulturarv som Europarådet förespråkade. Även när europeiska perspektiv blev starkare betonade i 1994 års kursplan, fortsatte den globala historien att intressera eleverna i deras individuella arbeten. Historieundervisningen i Sverige kom också att ge allt större utrymme åt marginaliserade grupper och det lokala kulturarvet, precis som de internationella riktlinjerna rekommenderade. Den äldre historien tilldrog sig ett minskande intresse, och i sina individuella arbeten tog eleverna ofta sina utgångspunkter i samtida problem. Historieämnet i de svenska gymnasieskolorna vidgades under 1900-talet till att omfatta en större del av världen med en mångfald olika perspektiv. I elevarbetena framträder en bild av historien som låg i linje med internationella rekommendationer: en historia för fred och internationell förståelse med tolerans för minoriteter och uppskattning av det lokala kulturarvet. Avslutning Projektet Historia utan gräns har visat att historieämnet under större delen av 1900-talet var föremål för internationella reformsträvanden. Århundradet igenom rådde stor kontinuitet i fråga om problembild och målformuleringar. Nationalistisk och militaristisk historia skulle ersättas av ekonomisk historia, socialhistoria och kulturhistoria, det vill säga de aspekter som förenade folken snarare än de som skilde folken åt. Reformarbetet var i grund och botten ett fredsprojekt, där historieundervisningen skulle bidra till att skapa mellanfolklig förståelse och interkulturell kompetens. Referenser Faure, Romain (2011), Connections in the History of Textbook Revision, Education Inquiry 2:1, s Lindmark, Daniel (2010), Fredsfostran, fredsundervisning och historieboksrevision: Exempel på pedagogiskt fredsarbete i Sverige och Norden Fostran i skola och utbildning: Historiska perspektiv, A. Larsson (red.). Årsböcker i svensk undervisningshistoria 212. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, s

5 Nilsson, Ingela (under utg.), Att fostra patriotiska pacifister: Fredspedagogik och historieundervisning i mellankrigstidens Sverige. Umeå Studies in History and Education 6. Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier (licentiatavhandling). Nygren, Thomas (2011), History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, Umeå Studies in History and Education 5. Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier (doktorsavhandling). Nygren, Thomas (2011), International Reformation of Swedish History Education : The Complexity of Implementing International Understanding. Journal of World History 22:2, s Åström Elmersjö, Henrik (under utg.), Norden, nationen och historien: Historiekultur, nationella myter och föreningarna Nordens historieläroboksrevision, (doktorsavhandling). Åström Elmersjö, Henrik och Lindmark, Daniel (2010), Nationalism, Peace Education, and History Textbook Revision in Scandinavia, Journal of Educational Media, Memory and Society 2:2, s Projektets titel och kontaktinformation Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen Professor Daniel Lindmark Institutionen för idé- och samhällsstudier Umeå universitet Umeå +46 (0) Projektansvarig Professor Daniel Lindmark, Umeå universitet, Medverkande forskare Professor Daniel Lindmark, Umeå universitet, Professor Bengt Schüllerqvist, Karlstads universitet, Professor Eckhardt Fuchs, Georg Eckert-Institut für internationale Schulbuchsforschung, Universitetslektor Carina Rönnqvist, Umeå universitet, Postdoktor Anders Holmgren, Umeå universitet, Förste forskningsassistent Björn Norlin, Umeå universitet, FD Thomas Nygren, Umeå universitet,

6 Doktorand Henrik Åström Elmersjö, Umeå universitet, Doktorand Romain Faure, Georg Eckert-Institut für internationale Schulbuchsforschung, Licentiand Ingela Nilsson, Umeå universitet,

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:4 2012 Pedagogik och politik i formandet av en indisk nation henrik chetan aspengren* Uppsala universitet Per-Olof Fjällsby, Indien som utopi och verklighet: om den teosofiska

Läs mer

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Per Eliasson Malmö högskola Maria Johansson Globala gymnasiet Kenneth Nordgren Karlstads universitet Nationalstats projekt Mångkulturellt

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 38-39: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Socialt arbete utan gränser

Socialt arbete utan gränser Socialt arbete utan gränser Låt din socionomutbildning få internationella inslag Ersta Sköndal högskola ska främja förståelsen för internationellt arbete och en hållbar global utveckling. Arbetet ska

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Karlstads universitet och

Karlstads universitet och www.kau.se/ruc Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna

Läs mer

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det?

Skolambassadör för EU. Vad innebär det? Vad är det? Skolambassadör för EU Vad innebär det? Vad är det? Varför har vi en skolambassadör på vår skola? Kan stimulera till ett ökat ansvar för EU-frågor på skolan. En inspiratör framför allt när det gäller internationalisering

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Organisation och ledarskap. Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa 1

Organisation och ledarskap. Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa 1 Organisation och ledarskap Materialet ägs av Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa 1 Strategi Vision Utgå alltid från visionen. När vi vet vart vi vill kan vi börja planera för att nå dit. Det är då vi

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Communicate your knowledge through action!

Communicate your knowledge through action! Communicate your knowledge through action! 2013 startar den första gymnasieskolan med Skandinavisk profil där elever från Sverige, Norge och Danmark studerar tillsammans. Som elev bor du på skolans internat

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth

Projektplan. för. Sharing Resources. time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Projektplan för Sharing Resources time, space, money, energy, knowledge or shortly: life on Earth Syfte IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna?

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna? etwinning i skolan etwinning etwinning är ett program från Europeiska kommissionen. Det ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan. Det skapar

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004

Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 SAIS Svenska AI Sällskapet Swedish Artificial Intelligence Society 2004-04-22 1 (5) Protokoll fört vid SAIS årsmöte i Lund 15 april 2004 1. Mötets öppnande Patrick Doherty förklarade mötet öppnat. 2. Val

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

En nordisk historia eller nationalism på ett nytt sätt?

En nordisk historia eller nationalism på ett nytt sätt? En nordisk historia eller nationalism på ett nytt sätt? Ömse sidig historieläroboksrevision i föreningarna Nordens regi, ca 1930 1965 Af Henrik Åström Elmersjö Inledning Skolämnet historia har länge varit

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 31 MARS 2015 KL 1800 LINKÖPINGS STADSHUS

VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 31 MARS 2015 KL 1800 LINKÖPINGS STADSHUS Foto: Charlotte Nordahl, publicerad under Creative Common licens VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE 31 MARS 2015 KL 1800 LINKÖPINGS STADSHUS Kvällens program Inledning Mötesförhandlingar Återblick 20 år med föreningen

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

utbildning for hallbar utveckling i Sverige

utbildning for hallbar utveckling i Sverige Rekommendationer 2014.. Genomforande av larande och... utbildning for hallbar utveckling i Sverige.. Innehåll Inledning 3 Så togs rekommendationerna fram 4 Översikt 5 I. Rekommendationer för att öka och

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Föreningen Sveriges Lärare för Fred Historik Visa

Föreningen Sveriges Lärare för Fred Historik Visa 1 Föreningen Sveriges Lärare för Fred Historik Visa Här finner du en sammanfattning av föreningens fokusfrågor under snart tre decennier en fylligare beskrivning av hur arbetet växte fram under de första

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Internationell antagning ur ett institutionsperspektiv: problem och möjligheter

Internationell antagning ur ett institutionsperspektiv: problem och möjligheter Internationell antagning ur ett institutionsperspektiv: problem och möjligheter Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet Christine Holmström Lind Daniel Lunneryd Internationell antagning vid

Läs mer

Lektioner det mångkulturella samhället

Lektioner det mångkulturella samhället Lektioner det mångkulturella samhället Temasida Lektioner Mångkulturella samhället handledning Inledning Handledningen... vänder sig till dig som vill ha lektionstips med hjälp av vår temasida om det mångkulturella

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Avtal om förslagsverksamhet

Avtal om förslagsverksamhet Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO Avtal om förslagsverksamhet Överenskommelse om revidering av avtal om Förslagsverksamhet

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna

Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Sammanträde med styrelsen för Högskolan Dalarna Plats Sammanträdesrum Selma, campus Falun Datum och tid onsdagen den 19 februari, kl 10.00 15.00 Närvarande ledamöter Anmält förhinder Övriga närvarande

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Lärarutbildningskonventet Sammanträdesdatum 2009-09-13 Wallenbergsalen, Göteborg

Lärarutbildningskonventet Sammanträdesdatum 2009-09-13 Wallenbergsalen, Göteborg Lärarutbildningskonventet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2009-09-13 Wallenbergsalen, Göteborg Närvarande: Caroline Liberg, ordf, Uppsala universitet Björn Åstrand, Umeå universitet, v.ordf. (ej 7) Jane Meckbach,

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank

Uppdatering och underhåll av nätkurser. Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank Uppdatering och underhåll av nätkurser Moodle för dokumentation och som material- och aktivitetsbank Johanna Quiroz-Schauman, FC/ÅA VII Minikonferens, ÅA 4.5.2007 Uppdatering av nätkurser 1/3 Arkivkopia

Läs mer

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala

DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar. 25-26 augusti, 2014. Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala DET SVENSKA NÄTVERKET FÖR EUROPARÄTTSFORSKNING INBJUDER TILL: Europarättsdagar 25-26 augusti, 2014 Museum Gustavianum, Akademigatan 3, Uppsala Nätverket för Europarättsforskning inbjuder till Europarättsdagar,

Läs mer