FÅGELSKÅDNING I NÖ SKÅNE FÖRE NORDÖSTRA SKÅNES FÅGELKLUBB

Transkript

1 43 FÅGELSKÅDNING I NÖ SKÅNE FÖRE NORDÖSTRA SKÅNES FÅGELKLUBB Kjell-Arne Olsson och Leif Svensson Nordöstra Skånes Fågelklubb 30 år! Men vad hände före 1976? Denna fråga ställde ordförande Nils Waldemarsson i Spoven nr 3, Vi, Kjell-Arne Olsson och Leif Svensson, är fågelskådare som är uppväxta under 1930-talet med Kullabygdens fågelliv. I början av 1960-talet kom vi till Kristianstadstrakten där bl.a. spelande rödspov och brushane blev nya bekantskaper. Då vi på nära håll kunnat följa skeendet i NÖ Skånes fågelvärld under en 10- års-period före fågelklubbens tillkomst, vill vi som svar på Nils upprop förmedla något av vad vi upplevt. I ett landskap med så varierad natur är förutsättningarna för ett artrikt fågelliv goda. Där det är fåglar där är det fågelskådare. Se bara idag! Visar sig en ovanlig fågel, så går larmet och fågelskådare från hela landet samlas. Därför var det inte så konstigt att man som nykomling i fågelmarkerna i NÖ Skåne då och då stötte på andra skådare. Helt flyktigt bytte man några ord och delade med sig av vad man sett och hört. Men så inträffade den situationen att flera ensamvargar i skådarsammanhang plötsligt träffades samtidigt. SkOF föredrag i Kristianstad Detta hände den 9/ då representanter för SkOF höll en serie föredrag på läroverket i Kristianstad för att öka intresset för fågelskådning i denna del av Skåne. Anders Enemar pratade om Ljusets inverkan på häckningsaktivitet. Sören Svensson Nya metoder för bestämning av fåglarnas systematik. Staffan Ulfstrand Resor i Afrika och Amerika. Torgny von Wachenfeldt Fågelstationen på Helgoland. Det var intressanta föredrag och det blev kanske dessa som sporrade oss att komma överens om att försöka bilda en fågelcirkel. Samråd En dryg månad senare den 11/5 träffades vi åter, nu hemma hos Erik Schönbeck i Kristianstad. Det var Paul Axelsson, Kristianstad, Sven Carlsson, Huaröd, Kjell-Arne Olsson, Färlöv och Leif Svensson, Vä. En trevlig kväll där fåglar och skådning var samtalsämnet. Vi kom överens om att bilda en rapportkedja per telefon för att tipsa varandra om intressanta fågeliakttagelser. Vi skulle även stödja specialintressen, t ex Paul gulhämpling, Kjell-Arne mindre strandpipare och Erik ringmärkningsverksamhet. I rapportkedjan kom även Kurt Smith, Kristianstad och Hans Swegen, Everöd att ingå. Vi beslutade också att försöka göra en årlig sammanställning över fågeliakttagelser i östra Skåne.

2 44 Rödspov, Niklas Jeppsson Som avslutning for vi vid 22-tiden ner till ängarna nedanför N Åsum. I den ljumma kvällen sjöng gräshoppsångaren och läten från 4-5 ex av vattenrall, 3 ex av småfläckig sumphöna, rördrom och enkelbeckasin. Röd- och storspov förhöjde ytterligare vår utflykt. Fågelrapport från Östra Skåne Så är vi framme vid 1966 års början. Vi träffades hos Paul för att dra upp riktlinjerna för den första ÅRLIGA sammanställningen av fågeliakttagelser i östra Skåne. Vilka fåglar ser vi i vårt område? Hur vanliga är de? Vi hade länge känt ett behov att på pränt täcka denna brist. Tidigare hade dock Sven- Axel Bengtsson i Skånes Natur 1963 publicerat en artikel om Hammarsjöns häckfågelfauna. Paul fick i uppdrag att svara för sammanställningen i denna första Fågelrapport från östra Skåne Den omfattade endast material fr om 1965 års början, men istället lät vi många års iakttagelser i de östskånska markerna ligga till grund för korta påståenden om t ex en arts förekomst nu jämfört med tidigare. Sammanställningen för 1966 gjorde Erik och för 1967 svarade Kjell-Arne. Övriga 8 fågelrapporter fram t om 1975 sammanställdes av Kurt. År 1970 och 1971 inkluderades också fågeliakttagelser inom Göingebygdens Biologiska Förenings område. Under dessa 11 års meddelanden från Nordöstra Skånes rapportkommitté medverkade totalt 47 olika rapportörer. Rapporterna sändes bl a till SkOF och den första fågelrapporten från 1965 publicerades i VF 1967 sid Nedan följer några axplock från rapporterna. Nya häckande arter: Rosenfink 23/ hona matade 3 juv vid Egeside. Sannolikt första skånska häckningen. Rariteter: Blåkråka 14/ mellan Huaröd och Degeberga, 15/ Haväng, 31/ Ravlunda, 1973 slutet av maj väster om Åhus, 15/ Egeside. Biätare 1973 i början av september mellan Skillinge och Brantevik 4 ex. Här-

3 45 fågel 26/ Everöd, 4/ Vittskövle 20/ Huaröd, 1/ Ravlunda, 8/ Rinkaby. Svart stork i juni 1975 vid Egeside. Invasionsarter: Sparvuggla höst vinter 1975, Tretåig hackspett höst vårvinter 1975, 1 ex Råbelöv, Balsberget, Näsby, Udden Kristianstad, Åhus, Vittskövle, Maltesholm, Färlöv, Vinslöv. Tallbit (1974) Landön 17/11 sträck 25 ex. Fjälkinge början av november 2 ex, Bromölla mitten av december 6 ex fynd av ett ofullständigt bo vid Råbelövssjön i Kristanstadstrakten, Skåne (opublicerat, uppgiften obekräftad). Dock kunde Paul Axelsson i en artikel i Meddelande från SkOF 1966:2 sid 35 meddela följande: Under fasanjakt hösten 1964 fann man ett pungmesbo vid Österslöv, Råbelövssjön. Bofyndet visar att pungmesen förekom i Sverige redan Stora ansamlingar av fåglar/sträck: Stenknäck Stenshuvud 18/1-12/ ca 300, 19/ Domherre (1969) Rinkaby 2/ ex, 11/ ex, 13/ ex. Orre Fjällmossen (1967) ca 25 spelande, 13/12 flock på 70, Storspov Lillö 30/ ex. Alfågel kusten vid Åhus 10/ kl st. Angående rubriken ovan: Nya häckande arter. I detta sammanhang vill vi nämna följande. Enligt meddelande från SKOF 1966:1 sid 1-5 Pungmes en för Sverige ny art: Den 27/ befann sig.. på en insamlingstur till Revingeheds skjutfält i trakten av Krankesjön i Skåne.. Härvid fick vi höra ett läte som i första hand mycket påminde om sävsparvens lockton.. Så småningom lyckades vi identifiera den såsom en pungmes, Remiz pendulinus (L). Fågeln nedlades och finns nu i monterat skick i svenska fågelavdelningen på Malmö museum Förr kunde det tydligen vara förenat med risk för en ny fågelart att visa sig för en ornitolog. I artikeln nämns också Pungmes, Niklas Jeppsson Flyttfågelsträckstudier vid Rinkaby Gruppen engagerade sig efterhand mer och mer och studier av flyttfågelsträck på en kulle nära havet en tidig morgon på Rinkaby skjutfält blev en tradition. Datum i oktober blev beroende på ledig helg i skjutandet. Imponerande var t ex 8/ då det mellan kl och inräknades fåglar av 45 arter. Av totalsumman var ca bofink/bergfink.

4 46 Gåsjakt Vi hade även under en längre tid varit observanta på den ohejdade gåsjakten under höstarna. Det var rena vilda västern i markerna kring Araslövssjön. Speciellt i skymningen då gässen gjorde inflygning för övernattning. Sålunda var Leif med om en skräckupplevelse den 8/ mellan kl och Från tornet på Luddes udde intill Aralövssjön ute på I 6 övningsfält kunde han på nära håll studera hur de inflygande sädgåsflockarna inför stundande övernattning och då mörkret sänkte sig, blev beskjutna strax före landningen på Araslövssjöns vattenyta JAKT VID ÖVERNATTNINGS- PLATSER MÅSTE FÖRBJUDAS! I en framställning till Länsstyrelsens naturvårdsenhet 1966 ställd till Åke Uddling, (som vid denna tid var anställd för att göra naturvårdsplaner) framfördes av Leif följande: Åtgärder bör vidtagas för att få sädgäss fredade på sina övernattningsplatser d.v.s insjöarna Araslövssjön, Hammarsjön m fl. Att beskjuta dem på deras övernattningsplatser är lika vansinnigt som om det hade varit tillåtet att skjuta tranorna vid deras övernattningsplatser vid Hornborgarsjön. Hur ställde remissinstanserna sig? Såväl Skånska Jägarsällskapet, Skånes Ornitologiska Förening som Aralövs kommun tillstyrkte ett förslag på förbud. Färlövs LRF-avdelning och berörda markägare avstyrkte. Snabbt kom mediadrevet igång. Den 25/5 och 1/ hade Kristianstadsbladet långa artiklar om hur gåsjakten bedrevs. Den 6/6 var det Sydsvenskans tur. Det hela resulterade i att jakttiderna inskränktes. Enligt jakttidstabellen är det numera tillåtet att jaga säd- och bläsgäss 1/10-31/12 och JAKT ÄR FÖRBJU- DEN DAGLIGEN EFTER KL Leifs agerande ledde till en mer etisk jakt. Inventering År 1967 fick vi en ny aktivitet. Då startade Inventeringen Skånes häckfåglar. Per person inventerade vi en eller flera rutor med en yta på 1 kvadratkilometer. Rödspoven numera Kristianstads kommunfågel satte sin prägel på våtmarksområdena i det som med tiden fick namnet Kristianstads Vattenrike. Vi var tidigt ute och genomförde 1968 (12/5-24/5) för första gången en samordnad inventering av hela områdets rödspovsbestånd. Resultatet blev 94 par varav 32 på Håslövs ängar och redovisades i Meddelande från SKOF häfte Örnutfodring Under 1950 och 60-talet var våra örnar illa ute. Miljögifterna slog hårt på örnstammen. Hösten 1968 gjorde vi därför förberedelser för att till vintern komma igång med att lägga ut mat till örnarna. Den 25/ påbörjades utfodringen på Ålahakens yttre udde. För premiären svarade Erik och Leif tillsammans med jägaren på Trolle Ljungby, Lars Lillienberg. I samråd med denne som representant för jakträttsinnehavaren hade den mest lämpliga platsen utsetts. Tre kartonger innehållande vardera 10 kg svinlungor bars i det vintriga landskapet ut till anvisad plats som var tänkt att hållas hemlig för att undvika störningar.

5 47 På något sätt hade dock en lokalreporter för ortspressen fått reda på att något var på gång och de inblandade blev intervjuade. Den 21/6 kom så en lång artikel i Kristianstadsbladet. I referatet belystes att vår inställning till att starta örnutfodring var att erbjuda ett giftfritt alternativ till de övervintrande örnarna som vid denna tidpunkt var hårt drabbade av miljögifter och behövde avgiftas. Jägarens synpunkt var att utfodringen i första hand var gynnsam för haren, som blev skonad av jagande örnar. Skilda ståndpunkter resulterade sålunda i en bra lösning. I artikeln framkom också enligt jägaren att den största boven i markerna vid denna årstid inte var örn utan duvhök. Det skall nämnas att Kristianstads Läns Landsting lämnade bidrag för inköp av svinlungor från KBS och till transportkostnader. Med tiden övertog Lars Jarnemo med familj örnutfodringen och har sedan genomfört den på ett förnämligt sätt. Specialintressen Åren går och vår tillbakablick kommer allt närmare Nordöstra Skånes Fågelklubbs tillkomst. Vår grupp fick uppleva fina år i fågelmarkerna var och en på sitt håll. Paul följde gulhämplingen och redan 1965 kom hans första artikel om arten. Den var införd i Fauna och Flora och hade rubriken Något om gulhämplingens förekomst i Åhus, Skåne. Sven höll uppsikt på beståndet av orre, tjäder och järpe på Linderödsåsen. Kom ni ihåg hur många orrar som sågs på Fjällmossen 1967? Om inte så gå tillbaka några sidor i artikeln! Nu är tjäder och järpe ett minne blott i de trakterna och orrstammen är svag. Ringmärkning Kjell-Arne hade kontroll på mindre strandpiparens häckning och hans ringmärkning av denna art närmade sig det första 1000-talet vid tiden för fågelklubbens start. Nu 30 år senare är 3000 inte långt borta. Alla ringmärkta i Skåne. Mindre strandpipare, Niklas Jeppsson

6 48 Återfynden härifrån har delvis hjälpt till att ge en förklaring på vart svenska mindre strandpipare flyttar. Det är början på en grovstakning av fågelvägen till Indien för denna art där de geografiska punkterna utgör en eller flera återfynd, huvudsakligen kontroller. Avflyttningen från Skåne har enligt återfynden skett via Öland, Ottenby 2 - Mecklenburg - Polen 4 (varav Gdansk 3) - tidigare Tjeckoslovakien - vid Svarta havet östra Turkiet nära gränsen till Irak och Iran. Av dessa 10 fåglar var 9 ungfåglar på sin första flyttning. De var alla programmerade för en färd åt sydost. Var är övervintringsplatserna för mindre strandpipare från Sverige belägna? Det är fortfarande okänt! Ett långtbortåterfynd i den förhärskande flyttriktningen rapporterades från Indien. Den 10/ dödades nämligen en mindre strandpipare vid Madras. Den bar en svensk ring och var märkt /6 i Sandviken. Var det tredje resan till Indien eller var den ute på en extra utflykt från ett övervintringsområde närmare Sverige? Rödhake, Niklas Jeppsson Hur många tal fåglar hade Erik redan ringmärkt när fågelklubben bildades? I en artikel av Erik i Spoven nr sid framkom emellertid att t o m /10 var märkningssumman Tänk att ha fått hålla så många fåglar i handen. För att inte tala om vad dessa 1274 återfynd har fått berätta om fåglars flyttningsväg, övervintringsplats, ålder, ortstrohet, dödsorsak m.m. 22 länder i Europa samt 26 afrikanska och asiatiska var inblandade. Vilken enskild person i våra trakter har genom sin hobby genererat så många brev från utlandet (återfynd)? Han har satt Sweden på världskartan och Ö Skåne på Sverigekartan genom sina återfynd. Tala om PR. En fantastisk prestation! Med denna tillbakablick sedd från vår horisont är vi framme vid året Det gladde oss i gruppen då den lokala fågelföreningen Nordöstra Skånes Fågelklubb bildades och i backspegeln ser vi vilket lyft det blivit för fågelskådandet i NÖ Skåne. Vår grupp har skingrats. Paul har flyttat till trakten av Ystad, Leif till Karlshamn, Erik och Kurt har avlidit. Kjell-Arne Olsson & Leif Svensson