12:30 Lunchkonsert i Entréarenan. Studenter från HSM

Transkript

1 Måndag: 12:30 Lunchkonsert i Entréarenan. Studenter från HSM 15:00 Vernissage. Studenter från Akademi Valand ställer ut i caféet. Utställning pågår till vecka 6. Tisdag: 12:30 Akademisk kvart: Om operans texter vid Librettohyllan på musikavdelningen. Onsdag: 14:00 Direktsänd föreläsning från Oxford University: Post-colonial voices in literature med Prof. Anne K. Shapiro. Sändning i alla Arena-20 skärmar. Torsdag: 12:30 Lunchföreläsning: Litteraturen som naturkraft. I Vinterträdgården Fredag: 14:00 Bokprat om humanisten som konsument: Att vara en vara eller icke en vara. I Tidskriftrummet 18:00 Stråkkvartett i Mindre salen. Herbert Blomstedt Collection arrangerar. Lördag: 12:30 Kårspexet uppträder 30 minuter i Entréarenan för att marknadsföra sin senaste uppsättning Gustav II Adolf Dimma, damm och skottår. Söndag: 10:00 Panelsamtal. Etik, liv och profit. Entréarenan 14:00 Eftermiddagsmatiné. Filmvisning av kortfilmer av filmstudenter vid GU i samarbete med Göteborgs filmfestival i Stora samlingssalen.

2

3 Projekt Framtidens bibliotek, Campus Näckrosen Delprojektet Arena : rapport Birgitta Andréasson (smk), Birgitta Eriksson, Stefan Benjaminsson och Carin Gadd

4

5 Inledning Varför en arena? Och vad innebär det? Och kanske framför allt: hur kombinerar vi en arenaverksamhet med bibliotekets övriga uppdrag? Vi har i vårt arbete definierat en arena som en verksamhet i biblioteket, men också som en avgränsad funktion i form av en bestämd lokalyta. Den arenaverksamhet som fram till idag bedrivits inom universitetsbiblioteket är ganska blygsam. På Humanistiska biblioteket är det i stort sett bara KvinnSam som medverkar till en arenafunktion. Biblioteket för musik och dramatik och Konstbiblioteket har ingen egentlig programverksamhet. Däremot är Konstbiblioteket som lokal väl utnyttjad för diverse evenemang, främst i Högskolan för design och konsthantverks regi. Det finns idag ett antal fysiska arenor i en omedelbar närhet av Humanistiska biblioteket och alla försöker de positionera sig på sitt sätt. Världskulturmuseet marknadsför sig som en gränslös mötesplats, Göteborgs nya mötesplats, som ska komma att inspirera människor från hela världen och Stadsbiblioteket har ambitionen att bli göteborgarnas främsta mötesplats. Konstnärliga fakulteten och Humanistiska fakulteten har idag sina arenor där de samverkar med olika aktörer i samhället. Konstnärliga fakulteten har en mycket omfattande och ständigt pågående samverkan med övriga samhället genom alla offentliga föreställningar och utställningar. Framtidens bibliotek ska planeras för en arenaverksamhet väl anpassad för nuvarande Humanistiska biblioteket, Konstbiblioteket och Biblioteket för musik och dramatik, men vilken roll har en arena på ett framtida bibliotek inom Humaniora och Konst? 1 Uppdrag och direktiv Inom projektet Framtidens bibliotek har delprojektet Arena fått i uppdrag att utveckla vision, syften och mål med, framför allt funktionen, men även lokalen arena. Biblioteket som helhet kan vara en arena för möten och samverkan. En arena kan vara en funktion för tvärvetenskaplig samverkan, publika samlingar och event. För samverkan både inom och utom GU. Inte minst avseende samverkan med omgivande kultur- och evenemangsinstitutioner. En arena kan samtidigt också vara en särskild del av biblioteket, ett mulitfunktionellt torg, för möten, föredrag, installationer och scenkonst. En plats för kommunikation och öppen, lättillgänglig och publik interaktion. De frågeställningar vi har att ta ställning till är följande: Vad är/innebär en arena inom Framtidens bibliotek? För vem är arenan? Varför är det viktigt att ha/vara en arena? Vilken vision ska arenafunktionen sträva efter att möta? Vilka verksamheter ska samverka på denna arena? På vilket sätt kan hela biblioteket fungera som en arena? 1 När vi i rapporten talar om Humaniora och Konst menar vi den Humanistiska fakulteten och den Konstnärliga fakulteten. 1

6 Vision och mål I vår vision och våra mål har vi tagit hänsyn till de värdeord som projekt Campus Näckrosen lyfter fram i sin projektbeskrivning: täthet, öppenhet, samverkan, liv och unikt. Den vision och de mål gruppen har arbetat fram kan formuleras: Arenaverksamheten ska fungera som det nav som förstärker bibliotekets roll i samarbetet med universitetets humanistiska och konstnärliga verksamhet. Biblioteket ska vara den kontaktyta där humaniora och konst tar steget ut från institutionen och i samverkan med biblioteket möter det omgivande samhället. Arenaverksamhetens mål ska vara: att bidra till att skapa en plats för möten som präglas av öppenhet och tillgänglighet och som gör det möjligt för alla att upptäcka nya kunskapsområden. att synliggöra bibliotekets samlingar och därmed stärka universitetsbibliotekets roll inom utbildning, forskning och samhället i stort. att synliggöra universitetets forskning genom att främja samverkan mellan de humanistiska och konstnärliga perspektiven, mellan teori och praktik. Metod Gruppen har haft möten varje vecka och några av dessa möten har vi förlagt till andra lokaler som också används som arenor, t.ex. Konstbiblioteket och Clarion Post Hotel. Vi har dessutom gjort ett antal studiebesök på Stadsbiblioteket vid Götaplatsen och 300m2 i Brunnsparken, Världskulturmuseet, Universeum och entrédelen av Gothia Towers. Utanför Göteborg har vi besökt Malmö stadsbibliotek, Orkanenbiblioteket vid Malmö högskola och Bibliotek Högskolan Dalarna i Falun. Alla dessa byggnader och dess lokaler är olika exempel på hur arenor kan se ut och fungera utifrån deras verksamheter. Besöken har gett oss underlag för diskussioner samt nya idéer om hur en arena eller olika arenor kan se ut. Vi har också tagit del av det material som tagits fram inom projektet, såsom intervjuer, minnesanteckningar samt den tryckta omvärldsanalysen. 2

7 Röster om Arena i framtidens bibliotek Ett bibliotek, stort eller litet, skall inte bara vara en plats där man träffar på det som man letar efter. Ett bibliotek skall också öppna ögonen för det oväntade, det aldrig anade, eller rättare sagt, det som man sökt utan att egentligen söka. 2 Ungefär så uttrycker även studenterna det i sin rapport, då de menar att boksamlingarna är bibliotekets huvudsakliga syfte och den främsta anledningen till att de besöker biblioteket, men att de samtidigt välkomnar en arena som möjliggör att spontant upptäcka nya ämnesområden. Arenan skall fungera som ett forum för tvärvetenskapliga samtal och andra evenemang inom GU, men även vara en kontaktyta för möten där universitetets institutioner samverkar och möter en bredare allmänhet. Studenterna önskar även att det på en arena ska finnas plats för studenternas aktiviteter såsom spelningar, spex, orkestrar och körer. Arenan skall vara en neutral plats, gärna placerad i anslutning till bibliotekets entré, med en tillgänglig yta som gör det lätt för vem som helst att halka in och ta del av det som händer där. 3 UB är en fest för boken, Stadsbiblioteket är en mötesplats och det värdefulla med dagens UB är samlingarna och den avskilda tysta miljön. För de forskare som medverkat i intervjuerna är det inte lika självklart att biblioteket ska ha en arena. Forskare träffar varandra i andra sammanhang och både den Humanistiska fakulteten och den Konstnärliga fakulteten skapar sina egna arenor. Att en arena skulle kunna bidra till en samverkan fakulteterna emellan ses inte heller som någon självklarhet. Däremot ser forskarna det som värdefullt om biblioteket kan synliggöra humanistiska och konstnärliga forskningsområden, främst för att nå en allmänhet och på så sätt sänka trösklarna till universitetet. Uppfattningen om en arenas existens och funktion kommer till ett helt annat uttryck, då projekt Campus Näckrosens representanter, under ett par timmar samtalar kring Framtidens bibliotek. Företrädare för den konstnärliga fakulteten ser en arena som en plats där konst och humaniora kan mötas, där evenemang, debatter, diskussioner, presentationer, utställningar och föreställningar blir en viktig kontaktyta mellan utbildning, forskning och samhället i stort. 4 Vi kan konstatera att bibliotekets samlingar, med dess ämnesinriktning, är viktiga för studenter och forskare, men att de också har en stor dragningskraft på allmänheten. Dagens arena En arena i framtiden kan komma att innehålla många olika saker som vi idag inte har någon kunskap om, men vi kan förmodligen anta att den kommer att innehålla delar av den verksamhet vi har idag. Därför är det viktigt att inventera vad vi idag gör i olika arenasammanhang. Konstbiblioteket, tidigare en aula i form av en ljusgård, har idag en flexibel utformning där flera av bibliotekets funktioner kan samsas på en och samma yta. Ytan rymmer lärmiljöer i form av studieplatser och undervisningsyta, utställningsmöjligheter och större delen av 2 Kunskapens vägar är omvägar / Sven-Eric Liedman //Bibliotek mötesplats i tid och rum : en bok om demokrati, s Projekt Framtidens Bibliotek Think Tank Studenter Rapport Minnesanteckningar, Rådgivande kommittén, Projekt Campus Näckrosen

8 bibliotekets samlingar. Böckerna står uppställda i låga bokhyllor på hjul, som lätt kan vikas ihop och rullas undan, för att ge plats för event av olika omfattning. Ytan möbleras utifrån evenemangets omfattning. I direkt anslutning till biblioteket ligger även ett café. I biblioteket mixas spontana och planerade möten med studier, undervisning, föreläsningar och utställningar på det effektiva och flexibla sätt som från början var tänkt. Biblioteket upplevs som tillgängligt och välkomnande av främst fakultetens studenter, lärare och forskare. Biblioteket bedriver sin verksamhet samtidigt som fakultetens behov av event- och utställningsmöjligheter tillgodoses. Denna verksamhet är ett resultat av samverkan av lokaler mellan Universitetsbiblioteket och Högskolan för design och konsthantverk. Representanter för Konstnärliga fakulteten är eniga om att det är viktigt att en framtida arena stödjer den verksamhet som idag bedrivs på Konstbibliotekets arena. 5 Vad gäller Biblioteket för musik och dramatik finns idag inga speciella arenaytor i biblioteket. Biblioteket har vid enstaka tillfällen (speciella besök, personalavtackningar, specialvisningar) på kvällstid, då biblioteket varit stängt, använts som arena för middagar, mingel, visningar eller små föreläsningar. Eftersom Biblioteket för musik och dramatik saknar en egen arena så har de vid stora föreläsningar, konserter, eller när de haft behov av viss teknik, utnyttjat de befintliga lokalerna i Artisten, som t.ex. Orgelsalen och Ensemblesalen. Eftersom Biblioteket för musik och dramatik på grund av sin storlek idag inte kan rymma en arenayta finns det anledning att se på vilka andra ytor som finns i byggnaden Artisten. Entrén används ofta för konserter och trappan har använts för körmusik. Caféet används ofta för lunchkonserter, vilket dock inte är idealiskt då akustiken är komplicerad på grund av stora glasfönster och kala väggar. Det finns en konsertsal för stora orkesterverk eller andra uppsättningar och där ryms även stora föreläsningar. Det finns en orgelsal för mindre musikframträdanden, där akustiken är bra för orgel och kör. Ensemblesalen, vilket är en så kallad Svart låda, är bra anpassad för jazz/rock/världsmusik. Här har även föreläsningar, disputationer och middagar förekommit. Det finns ytterligare svarta lådor i form av två större teatersalar. Det finns även ett antal studios (med olika akustik), samt en föreläsningssal. Akustiken är central för den arenaverksamhet som rör Artisten. Humanistiska biblioteket har fram till 2014 haft relativt lite av arenaverksamhet. Biblioteket har däremot, under ett antal år, haft en varierande utställningsverksamhet med avsikt att visa upp bibliotekets samlingar. Fyra större utställningar i Stora hallen och mellan 6-10 mindre utställningar i entrémontern, per år. De större utställningarna har ibland gjorts i samarbete med andra institutioner, sällskap och föreningar. Vid dessa utställningar har det ibland getts föreläsningar eller ordnats annan typ av evenemang, oftast i samband med öppnandet av en utställning. Merparten av de större utställningarna är sammanställda av KvinnSam. Under våren 2014 initierades en föreläsningsserie i form av ett öppet program Näckrostimmen. Programmet riktar sig till alla, såväl medarbetare, studenter som till allmänhet. Näckrostimmen är ett första försök att testa idéer inför en framtida arenaverksamhet och det görs i samarbete med Humanistiska fakulteten och Konstnärliga fakulteten. Syftet är att stärka länken mellan forskning och samhälle. Ämnena ska vara 5 Se bilaga 1 4

9 forskningsanknutna, presenteras i olika uttrycksformer och gärna locka en bred publik. Tanken är också att koppla ämnena till aktuella händelser och till bibliotekets samlingar. Under hösten kommer fyra programpunkter att ha genomförts och programmet för våren 2015 utlovar fem tillfällen. 6 Näckrostimmen infaller en gång i månaden och är förlagd till kvällstid. Samtliga tillfällen under hösten kan knytas till en pågående utställning och har därmed också en given koppling till bibliotekets samlingar. De medverkande har själva fått välja var i biblioteket de vill framföra sin programpunkt, vilket gjort att olika ytor och möbleringar har kunnat testas. Näckrostimmen har besökts av mellan personer per tillfälle. Framtidens arena Om vi nu utgår från det som studenter och forskare har uttryckt, samt vad de olika biblioteken gör idag, så kan vi i detta urskilja ett antal olika områden som ett bibliotek med en arenaverksamhet bör uppfylla. Det är en miljö som möjliggör möten och enskildhet, en miljö som tillåter ljud och samtal men även tystnad och det är ett bibliotek som inte bara hyser digital teknik utan även härbärgerar våra tryckta samlingar. Det en arena i framtidens bibliotek således måste uppfylla är det vi uttrycker i vår vision: Arenaverksamheten ska fungera som det nav som förstärker bibliotekets roll i samarbetet med universitetets humanistiska och konstnärliga verksamhet. Biblioteket ska vara den kontaktyta där humaniora och konst tar steget ut från institutionen och i samverkan med biblioteket möter det omgivande samhället. Ambitionen är att utnyttja bibliotekets position i samhället som en neutral och öppen plats och med ett utbud som är kopplat till fakulteterna och bibliotekets samlingar. I framtiden kan det publika innehållet komma att breddas med hjälp av mer flexibel teknik och rumsliga förändringar utifrån arenaverksamhetens behov. Vill vi anknyta till de närliggande fakulteternas inriktning så finns det tacksamma ämnen att lyfta fram. Konst, musik, litteratur, historia, språk med mera är områden som även tilltalar många utanför universitetsvärlden. Utbuden inom dessa ämnen är oändliga och går både att koppla till tillfälliga eller permanenta utställningar. Någon form av "Speakers Corner" för de som vill visa upp, läsa och diskutera. En sådan öppen scen för spontana initiativ får gärna ligga i anslutning till entrén. Tv-skärmar kan också användas som en scen. Här kan debatter, pod-sända föreläsningar från andra universitet och produktioner från konst, musik och dramatik visas. Skärmarna kan finnas utspridda i byggnaden i olika variationer. Exempelvis kan någon skärm vara placerad i en mindre black box, sådana som muséer ofta använder sig av. De kan även användas i olika installationer och utställningar. Universitetet erbjuder akademiska kvartar på olika platser i staden. Här kan även biblioteket profilera sig genom att erbjuda liknande aktiviteteter i det egna huset. Möblemanget för olika aktiviteter ska kunna varieras, för allt från storföreläsningar till mer intima miljöer med fåtöljer/soffor för mindre grupper. Här kan föreläsningar, kortare eller längre presentationer, symposium, panelsamtal och workshops avlösa varandra. Generellt sett kan man säga att en 6 Se bilaga 2-3 5

10 bra miljö i sig kan locka föreläsare, forskare och studenter, som vill bidra med innehåll till arenaverksamheten, men som även är välkomnande för spontana möten - tänk hotellfoajé. Arenans yta Var ska då arenaverksamheten och dess innehåll utspela sig? Om vi utgår från de önskemål som finns och den verksamhet vi i dagsläget har så är det inte rimligt att tro att all verksamhet ska rymmas på en enskild arenayta. Genom att inte låsa fast verksamheten till en fast yta öppnar vi dessutom upp för möjligheten att en större del av biblioteket kan användas som arena. Därför har vi i vårt arbete valt att inte specificera ett antal olika ytor utan snarare koncentrerat oss på att innehållet i arenaverksamheten ska kunna placeras på ett antal ytor som där emellan används till annan biblioteksverksamhet. Ett par exempel från våra studiebesök kan illustrera olika sätt att se på en yta. Orkanenbiblioteket utnyttjar i stort sett hela sitt bibliotek till olika arenaverksamheter. Där tänkte de sig från början att hela biblioteket skulle kunna användas till all typ av verksamhet, hela tiden. De var dock tvungna att omvärdera detta då de fann att det fanns olika typer av behov, som exempelvis en tyst läsmiljö. Det gjorde att de tvingades att definiera vad olika ytor i biblioteket skulle användas till, de har därmed inte en enskild yta för just arena, utan denna verksamhet är spridd över hela biblioteket. En annan möjlighet är, att samla all arenaverksamhet till en stor fast yta, som Biblioteket högskolan Dalarna gjort. Även Göteborgs stadsbibliotek och Världskulturmuseet har en sådan yta. Här blir dock problemet att ytan inte har ett självklart användningsområde då den inte är en arenaverksamhet. Lokalytan har således kanske ett mer ikoniskt värde än den är användbar utanför en arenaverksamhet. Ytterligare ett exempel är Konstbiblioteket där ytan i rummet används för olika ändamål. När ytan inte är en arena används den för boksamlingar, studieplatser och som undervisningsmiljö. Det är kanske vad vi föredrar, en yta som kombinerar det ikoniska värdet med funktionen. Vad gäller yta så pratar vi inte enbart om golvyta utan även om väggyta. På Orkanenbiblioteket har de många väggytor som används till utställningsverksamhet såsom Studenternas galleri, där studenter och personal vid Högskolan har möjlighet att ställa ut. Även om ett flertal olika ytor är önskvärt så måste de flesta av dem vara lätt åtkomliga för våra besökare. Exempelvis skulle en av ytorna därför finnas i entrén, men med rätt flöden i huset så kan även ytor som ligger längre in i biblioteket fungera som attraktiva arenaytor. Entrén är heller inte en idealisk yta för den arenaverksamhet som har specifika krav på ljusoch ljudförhållanden. Sammantaget kan vi säga att vi inte ska ha en arena som kan användas som entré, men en entré som emellanåt kan användas som arena. Teknik & akustik Tekniken är egentligen sekundär till innehållet i en arenaverksamhet, och med tanke på en konstant teknisk utveckling så är det inte heller så meningsfullt att här föra fram vilken teknik vi ska ha i ett framtida bibliotek. Det vi däremot kan säga något om är vad tekniken kommer att behöva åstadkomma för att stödja den verksamhet vi förmodar att biblioteket 6

11 kommer att ägna sig åt. Med detta sagt så kan vi dela in behoven i ljud, ljus, interaktion och yta. Med ljud menar vi inte bara att förstärka ljud, dvs olika typer av mikrofoner och högtalare, utan också att de olika arenaverksamheterna har olika typer av behov vad gäller hur rummet tar hand om ljud. För eventuella musikinslag (från Artisten) så kan det finnas behov av en yta som är skyddad från ljud (ljudisolering). Denna typ av verksamhet har även krav på rummets akustik, exempelvis får det inte vara för låg takhöjd. Även vad gäller ljus så krävs olika saker beroende på vilken typ av programverksamhet som sker. Ett seminarium med utgångspunkt i filmvetenskap kan kanske innehålla filmvisning, vilket underlättas av att rummet kan mörkläggas. Med interaktion tänker vi oss att en viss typ av arenaverksamhet kan vara teknikbaserad, såsom strömmade föreläsningar på storbildskärm, konstutställningar som man interagerar med, etc. Även om vi ser ett behov av olika ytor för en arenaverksamhet, så är det rimligt att en central, större yta i biblioteket är så flexibel som möjligt. Ju mer automatiserad styrningen av denna flexibilitet är, desto mindre personal krävs det för att förändra ytan då det behövs. Exempelvis så kan det vara en god idé med utdragbara stolsgradänger istället för en fast möblering! Om vi har bokhyllor på hjul, för att kunna skapa en större yta vid behov, så vore det bra om böckerna i dessa hyllor fortfarande är tillgängliga för våra användare. Vi kan tänka oss hyllor som står som vanligt när det inte är arenaverksamhet, men som fungerar som kompakthyllor då vi vill ha en större yta. Som en avslutande detalj så behöver biblioteket även en yta/ett rum där portabel teknik och möblering kan förvaras då den inte används av arenaverksamhet eller daglig verksamhet. Ser vi till de önskemål som representanter från Konstbiblioteket och Biblioteket för musik och dramatik framför, så finner vi en hel del beröringspunkter. Båda önskar sig en flexibel lokal som kan rymma upp till 300 personer. I denna flexibilitet ingår även någon typ av mindre scen, samt ljud, ljus (även mörkläggningsmöjligheter), övrig teknik samt en yta som är förberedd för tyngre installationer (möjlighet att förankra hängande objekt från taket). Båda understryker vikten av att tänka på att akustiken är bra för musikframträdanden. Båda påpekar även att det är viktigt att ytan är användbar även när den inte utnyttjas då det är någon typ av event, exempelvis för personalmöten eller utställningar. 7

12 Sammanfattning Vi sammanfattar vårt arbete genom att ställa några grundläggande frågor, som vi sedan besvarar: Varför ska vi ha en arena? Arenor skapar möjligheter att stärka bibliotekets verksamhet och varumärke, samtidigt som det kan bidra till att skapa en plattform där universitetet samverkar med det omgivande samhället. Vem ska fylla den med innehåll och till vilka ska den rikta sig? Biblioteket ska ha ett övergripande ansvar, antingen stå helt själv som arrangör eller i samarbete med studenter, forskare eller eventuella externa aktörer. Detta förutsätter att biblioteket får råda över sina ytor. Det är viktigt att alla ska kunna ta del av arenaverksamheten, såväl studenter och forskare, som personal och allmänhet. Vad ska vi fylla den med? Arenaverksamheten bör kopplas till samlingarna samt lyfta fram och synliggöra forskningen vid Humanistiska fakulteten och Konstnärliga fakulteten. Arenaverksamheten kan också vara i ett samarbete med andra lokala institutioner eller aktörer. Vilka ytor och vilken utrustning behövs för detta? Innehållet ska vara styrande, ytorna ska vara flexibla och funktionella och fylla ett syfte även när ingen arenaverksamhet pågår. Flera arenor av olika storlekar är inte bara önskvärt utan en förutsättning för att få en arenaverksamhet som uppfyller alla krav på hög kvalitét. Vi ser många möjligheter till arenor, i entrén, i caféet, i en utemiljö, i en utställningshall, vid bokhyllor (som lätt kan flyttas undan), under en trappa som annars kanske skulle ha varit en tom yta, och naturligtvis i en lokal som är anpassad för just arenaverksamheten. Väggytor som kan användas till tillfälliga utställningar, montrar med både tillfälliga och permanenta utställningar av bibliotekets samlingar. Med flexibla ytor och lösningar som gör att en yta kan bli både större och mindre så finns möjligheten att ha en arenaverksamhet där det är lätt att slinka in och som besökaren inte behöver planera inför. Samtliga ytor ska kunna användas för annan verksamhet då de inte används till arenaverksamhet, exempelvis lärmiljöer och entré. I dagens samtal kring bibliotek framförs ofta tanken om att det traditionella biblioteket är på tillbakagång och att bibliotekets nya roll istället är en plats för möten och samtal. Detta är dock inte en slutsats vi kan dra utifrån intervjuerna med forskare, studenter och bibliotekpersonal, samt utifrån de studiebesök vi gjort. Det är snarare så att det traditionella biblioteket får ytterligare en funktion. Ett svar från en av de intervjuade forskarna kan illustrera vikten av att en arenaverksamhet måste utgå från samlingarna och dela yta med, snarare än att ta från, bibliotekets övriga verksamhet: En arena kan man väl göra, men inte på bekostnad av bibliotekets klassiska värden: tillgång till samlingar och tysta avskilda lärmiljöer. 7 7 Intervju med forskare vid Humanistiska fakulteten

13 Bilaga 1 Förteckning av bokningarna i Konstbibliotekets aula 2014: 9/1 kl. 16 Föreläsning om Campus Näckrosen 20/1 HDK-lärare 22/1 HDK-lärare, eftermiddagen 23/1-31/1 Vernissage + utställning (DK2) 5/2 Lunchföreläsning 7/2 Homo Ludens: utställning (DK2) 13/2-19/2 Utställning 20/2 Minnesstund 21/2-28/2 Vernissage + Utställning (DM 1) 26/2 kl Föredrag: Stadens beslutsfattare 3/2 7/2 Utställning, redovisning 5/2 Lunchföreläsning 18/3 28/3 Utställning: offentlig konst (Master 1 KH) 2/4 Lunchföreläsning 4/4 Disputation 7/4 Business Sweden kl /4 16/4 Examination (utställning) 23/4 HDK-lärare (afternoon setup) 24/4 kl Bild/Kultur 29/4 kl Röhsska 14/5 Lunchföreläsning 16/5 Lunchföreläsning, möbelmässan Milano 19/5 Lunchföreläsning 23/5 Kl Lärarlyftet i slöjd (ca 115 pers) 3/6 HDK-lärare (B&D 1) 5/6 Disputation 9/6 19/6 Utställningar 7/8 Kl HDK 12/9 Föreläsning 19/9 20/9 Smyckeseminarium + utställning 23/9 Kl Röhsska föreläsning 3/10-7/10 HDK 7/10 Kl Röhsska föreläsning 16/10 Kl. 18. Slöjdföreningen 24/10 Föreläsning eftermiddagen 30/10-31/10 Slöjdföreningen, utställning + föreläsning 5/11 Lunchmöte GUP/GUPEA 5/11 kl Röhsska 7/11 kl Föreläsning 11/11 18/11 Utställning (DK 1) 19/11 HDK-lärare 20/11 kl. 18 Slöjdföreningen, föreläsning 26/11 Lunchmöte SwePub 28/11 Öppet Hus 29/11-30/11 DK3 Workshop 2/12 Kl Föreläsning Röhsska 4/12-6/12 Julmarknad 8/12 Lunchföreläsning 9/12 Lunchföreläsning 15/12 Examination lärarlyftet VMK hela dagen 19/12 Föreläsning eftermiddagen 9

14 10 Bilaga 2

15 11 Bilaga 3