kontakt Södra satsar på lövsågning Stor efterfrågan på massaved Nya älgförvaltningen tar form Satsning på textilmassa i Mörrum

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 1 februari 2011 Södra satsar på lövsågning Stor efterfrågan på massaved Nya älgförvaltningen tar form Satsning på textilmassa i Mörrum Höga mätningskrav blir ännu högre

2 innehåll #1/11 8 De har receptet för lyckat samägande Ett renodlat ägarskap anses vara bästa lösningen vid generationsskifte. Men ibland kan samägande vara en lösning trots alla risker. Svågrarna Bengt Lindholm och Yngve Svensson har haft ett lyckligt samägande i 40 år. Samma värderingar, intressen och ekonomiska förutsättningar har varit receptet för oss. 12 Eva-Carin har gjort många saker Eva-Carin Tengberg bidrar med industriella ögon i Södras styrelse. Hon har hunnit med många saker i sitt liv: sjuksköterska, personalchef, marknadschef, vd, kommunikationschef och regionutvecklare. Nu blir det styrelseuppdrag på heltid. Samspelet mellan människor sporrar till framsteg, säger Eva-Carin. 20 Naturupplevelser på radion Många får veckans stora naturupplevelse med radion. De hamnar ute i naturen vid frukostbordet. Det kan verka avigt, men radion gör bilder genom att beskriva med ord och förstärka med ljud från fåglar, vatten och insekter. Och det hörs när reportern hukar sig ner för att titta på en liten blomma. 22 Förebilder som ska inspirera kvinnor Sex kvinnor ska inspirera andra kvinnor att våga jobba som skogsföretagare. Projektet syftar också till att påverka attityder. Skogen är mannens värld, även om 40 procent av landets skogsägare är kvinnor. Cecilia Rooth är en av förebilderna: Man måste anstränga sig, se möjligheterna och hitta lösningarna. 30 Sågverk med rationell hantering av virket Till sommaren står det nya sågverket i Värö klart. På ett område stort som 35 fotbollsplaner byggs sågverket som får en kapacitet på kubik meter. En viktig bit i projektet är rationell hantering från skog till sågverk. Vi Värösågen kommer hela timmervolymen att travmätas. 3 Ledare: Skogsgården vår framtid 4 Sågverket i Traryd blir lövträsågverk 6 Engagemang och omsorg om Södra på ägarmötena Automatsortering i Unneforssågen 8 Bengt och Yngve har receptet för lyckat samägande 10 Satsar på textilmassa i Mörrum 12 Eva-Carin en episodiker i Södras styrelse 14 Marknadsläget Virkesmarknaden 16 Beställ plantorna på medlemsnätet 18 Planering och kommunikation ökar utbytet 20 Naturupplevelser i radio 22 Kvinnor ska inspireras till skogsföretagande 24 Cecilia en förebild som hittat många nischer 26 Ökad efterfrågan ger nya chanser att sälja lövtimmer Aptering för bästa utbyte 28 Sågverket i Åtvidaberg läggs ned Ny värmepanna i Långasjö Södra Skog renodlar verksamheten Längre lastbil ger lägre utsläpp Stark skotarmarknad Ett trägolv i båthuset? Följ med på resan till stora träd 30 Nytt sågverk med rationellare hantering 32 Skogens vatten ny bok för skogsägare Toppbrott ökar risken för insektsskador 34 Lasse tänker på figuren 36 Höga mätningskrav blir ännu högre Framtidens mätning är beröringsfri 38 Medlemsinfo 38 Förståelse för markägarnas behov 40 Vibeke Alstad: Använder du betalningsplan? Elspalten: Spara el 41 Handel med inbetalda insatser De vann boken Sveriges Nationalparker Vinnarna av medlemsjacka 42 Bli fodervärd i vinter 34 Lasse gillar halvruttna lövträd Lasse Kjellberg har alltid älskat trä. Nu skulpterar han på heltid och har själv råvaran han behöver för sina figurer. Jag har till exempel använt egen björk, al, asp, rönn, lönn, gullregn och så lite tall och gran. Men inte ek, det är för hårt. Favoritmaterialet är gamla lövträd, gärna halvruttna. 44 Sportlovstips 46 Södra och Ittur om Trivselhus 47 På gång: Varm i vinter 48 Sveriges nationalparker: Sarek Södrakontakt som taltidning? Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktör: Sven-Eric Petersson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Carin Bengtsson, Frida Nielsen, Sven-Eric Petersson och Åsa Wernersson Annonsering: Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com Adress: Södrakontakt, Växjö Medlemsnät: Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Mixi Print, Olofström, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! sven-eric.petersson@sodra.com Omslagsbild: Södramedlemmen och träkonstnären Lasse Kjellberg lägger ved på brasan. I förgrunden hans verk The Ball Reloaded 2010, där alm kombineras med kopparrör, en glasskiva och två Barbiedockor belagda med plastic padding. Foto: Patrik Svedberg

3 3 Skogsgården, vår framtid Så fick vi ytterligare en riktig vargavinter med nog så påfrestande snödjup även för en tvåmetersman. Den nyinköpta kedjeröjsågen fick ställas åt sidan och i stället ägnades tiden på Hamra åt att hålla vägarna öppna och husen varma. Samtidigt har det gett tid till reflektion över de medlemsaktiviteter som jag besökt och deltagit i under mitt första ordförandeår. Ett år som bland annat innehöll två stora industribeslut; våra satsningar på en ny såg i Värö och produktion av textilmassa i Mörrum. Viktiga beslut som visar att vi tror på Södra och på framtiden, och på ett långsiktigt tillvaratagande av vår biomassa. Jag hör då och då att mål och medel bytt plats i Södra, att vi har för stort industrifokus. Jag vill lugna er alla, så är inte fallet. Medlemmen och dennes fastighet utgör det centrala för Södra. Allt det vi gör inom ramen för bland annat näringspolitiken, i Kraftsamling Skog och vid våra industrier har som mål att stärka skogsgårdens ekonomi. I det arbetet kan det aldrig vara fel att ha en lönsam och välinvesterad industri som levererar resultat. Våra ägarmöten är ett tydligt bevis på att vi vill få fokus på medlemmen och skogsgården. Vi står inför stora utmaningar i framtiden. Genom en öppen debatt med högt till tak är jag övertygad om att rörelseriktningen i vårt Södra blir den rätta. Jag har under december och januari varit ute på ett antal ägarseminarier. Det som slår mig är den stora omtanke om Södra och vår forstsatta utveckling som ni visar. Frågorna och synpunkterna har varit många. Det är en styrka att vi vågar ventilera, diskutera och ifrågasätta. Inget är så bra att vi inte kan göra det ännu bättre. Samverkan kommer även i framtiden att vara ett honnörsord, men det måste fyllas med innehåll så att den enskilde medlemmen känner igen sig och förstår dess innebörd. Det är två områden som varit uppe till debatt dels hur vi kan föra ut och utveckla Södramodellen och dels hur vi når framtidens medlemmar. Sitter vi stilla i båten blir vi förr eller senare akterseglade, för våra konkurrenter sover definitivt inte. På förvaltningsrådet i april kommer vi att göra en utvärdering av mötesserien. Därefter tar styrelsen fram en strategi för det fortsatta arbetet med målsättningen att Södra även i framtiden skall vara det bästa långsiktiga alternativet. Avslutningsvis vill jag ta upp en näringspolitisk fråga som kommer att vara i fokus kommande år, nämligen den nya älgförvaltningen. Jag är väl medveten om frågans komplexitet. Det kommer att krävas mycket arbete och tålamod, det är jag övertygad om finns i vår organisation. Södra skall satsa, tallen ska tillbaka. Christer Segerstéen styrelseordförande i Södra

4 4 Klart för lövsågning i Traryd Sågverket i Traryd övergår från att såga furu till att såga all slags lövträ. Samtidigt tar affärsområdet över sågverket från Södra Timber. Övertagandet sker den 1 april. Fram till dess fasas furan ut och samtidigt byggs ett stocklager upp av framför allt ek och björk. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Andreas Lindholm Det är en långsiktig satsning med ökade volymer år från år. Vår strategi att erbjuda produkter i alla de löv - träslag som växer i Götaland börjar glädjande nog vinna mark hos konsumenterna. Tack vare ökad kundefterfrågan så har vi ett stort behov av ek inom Södra Interiör. Dessutom ser vi en intressant och växande marknad för produkter i björk både i Sverige och på kontinenten, säger Södra Interiörs vd, Håkan Svensson. Möjligheten att såga lövträ har undersökts i samarbete mellan Södra Interiör och Södra Timber. Provsågningarna visade att sågutbytet ligger något lägre än för furan. Det beror på att vi inte helt har lärt oss tekniken och att stockarna är kortare och krokigare, men vi kommer att lära oss mer efter hand, säger Håkan Svensson. Under första kvartalet ska ett virkeslager av lövträd byggas upp genom att Södra Skog köper in blandkubb. För Södra Skog innebär det att ett stort arbete nu drar igång för att klara försörjningen. Avverkningsgrupper ska startas och utbildas sam tidigt som logistiken ska säkerställas för att lövträ sågningen ska komma igång från 1 april. Målet är att i år såga kubikmeter, för att sedan nå uppemot kubik meter fub (fast under bark) om året. Sågverket inleder även sågning av asp, ask, al och bok senare under året. Efterfrågan av asp och al är redan så pass stor att vi i princip kan sälja så stora volymer som vi kan få råvara till, fortsätter Håkan Svensson. Även ask och bok har vi börjat få större avsättning för, till exempel genom vårlimfogskivor. De anställda är positiva och lättade över beskedet. Det är en bra chans för oss att få göra något som är lite mer unikt med mer anpassning till specifika kunder. Det känns nästan som en ny arbetsplats, säger GS-fackets ordförande Kent Almqvist. Sågverket i Traryd blir ett komplement till Södra Interiörs lövsåg i Djursdala, utanför Vimmerby, där verksamheten inte påverkas av övertagandet. Trarydssågen kommer att köpa in sin råvara från västra och södra Götaland medan Djursdala får sin råvaruförsörjning från östra Götaland. Läs mer om Södras lövsatsning på sidorna Välkommen till årsmöten! Nu ska den nya organisationen i de 36 skogsbruksområdena hålla årsmöten för att välja bland annat förtroenderåd. Här intill finns datum, tid och plats för alla årsmöten. Förutom val och genomgång av bokslutet för 2010 kommer representanter för styrelsen och koncernledningen att prata om skogsgården och industrin. Allt som Södra gör utgår från skogsgården och industrin är ett instrument. Har vi inte bra instrument får vi inte heller ett bra resultat på skogsgården, säger styrelsens ordförande Christer Segerstéen. På de flesta platser serveras en enklare måltid före mötet eller i en paus. Mer om detta kan du läsa i den personliga inbjudan som skickas ut. TISDAG 15 MARS Snapphanebygden Borgen, Osby kl (mat 17.30) Dackebygden Föreningshuset, Vissefjärda kl (mat 17.30) Älmhult-Markaryd Haganässkolan, Älmhult kl (mat 17.30) Norra Värend Folkets Hus, Norrhult kl (mat 17.30) Ydre Ydre Värdshus, Österbymo kl (mat 18.00) Åtvidaberg Östra Kulturhuset, Åtvidaberg kl (mat 17.30) Södra Halland Gullbrannagården, Eldsberga kl (mat 17.30) Kind Tranemoskolan, Tranemo kl (mat i pausen) TORSDAG 17 MARS Karlskrona Wasallensalen, Rosenholm kl (mat 17.30) Alvesta Rådmannen, Alvesta kl (mat 18.00) Eksjö Storegårdskyrkan, Eksjö kl (mat 18.00) Höglandet Ralingsåsgården, Aneby kl (mat 17.30) Åtvidaberg Västra Folkets Hus, Kisa kl (mat 17.30) Vätterbygden JP-Aulan, Högskolan, Jönköping kl (mat 17.30) Sollebrunn Öst Gulhögskolan, Vårgårda kl (mat 17.30) Bohus-Dal Hotell Dalsland, Dals-Ed kl (mat 17.30) MÅNDAG 14 MARS Skåne Frostavallen Hotell & Konferens kl (mat 17.30) Mitt-Blekinge Folkhögskolan, Bräkne-Hoby kl (mat 17.30) Ljungby Missionskyrkan, Ljungby kl (mat 17.30) Kalmarsund Stora Hotellet, Nybro kl (mat 17.30) Mjölby Kungshögaskolan, Mjölby kl (mat 17.30) Mellersta Halland Brännöparken, Brännögård kl (mat 17.30) Ulricehamn Tingsholmsgymnasiet, Ulricehamn kl N Skaraborg Regionens Hus, Mariestad kl (mat 18.00) ONSDAG 16 MARS Tingsryd-Linneryd Parken, Urshult kl (mat 17.30) Västra Värend Konserthuset, Växjö kl (mat 18.00) Mönsterås Folkets Park, Oskarshamn kl (mat 17.30) Vimmerby Valhall, Hultsfred kl (mat 17.30) Borensberg Carlsund utbildningscenter, Motala kl (mat 17.30) Finnveden Gislaveds Gymn, Gärdesskolan kl (mat 17.30) Mark Kunskapens Hus, Skene kl (mat 17.00) Sollebrunn Väst Folkets Hus, Lilla Edet kl (mat 18.00) MÅNDAG 21 MARS Norrköping Borgen, Folkets Park, Norrköping kl (mat 17.30) S Skaraborg Billingehus, Skövde kl (mat 18.00) TISDAG 22 MARS Njudung Njudungsgymnasiet, Vetlanda kl (mat 18.00) Västkusten Elof Lindälvs Gymn, Kungsbacka kl (mat 17.30)

5 5 FÖRSTA KLASS I SKOGEN! PALMS P med mycket bra rörelsemönster 11 tons lastkapacitet 6,8 meters räckvidd. Komfortled till stickan Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. Rek. ca.pris: :- Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tons lastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med 4WD hjälpdrift. Nordfarm Surgatan Norrköping Tel: Fax: E-post: info@nordfarm.se Internet: Alla priser är rek. ca-priser exkl. moms. och gäller maskin i grundutförande.

6 6 Christer Segerstéen deltog bland annat vid seminariet i Skene med 190 deltagare. Vid mötet framfördes bland annat synpunkten om likaprissättning inom hela Södra, en fråga som dyker upp med jämna mellanrum. Om det ska vara samma timmerpris oavsett var man bor, så kommer vi också bort marknadsprissättning. I nuvarande läge med god ekonomi är det lätt att säga, men då finns alla skäl att hålla i pengarna i kassakistan, säger Christer Segerstéen. Engagemang och omsorg om Södra på ägarmötena Nu har Södras ägare haft möjlighet säga sin mening om viktiga framtidsfrågor. Årets ägarmöten och seminarier ägnade mycket tid åt Södramodellen och hur Södra ska kunna attrahera framtidens skogsägare, vilket inte uteslöt en mängd andra frågeställningar. Det är inga överord att påstå att det finns ett stort engagemang och en stor omsorg om Södra, summerar styrelsens ordförande Christer Segerstéen. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Thomas Carlén Ägarmötena bestod av två delar: småmöten i byarna och ett avslutande seminarium i varje skogsbruksområde. De lokala förtroendevalda har lett diskussionerna vid mötena och vid seminarierna har ledamöter i föreningens styrelse medverkat. Debatten och diskussionen vid mötena är värdefull, liksom möjligheten att träffa styrelsens representanter. Södras adelsmärke är möjligheten för ägarna att framföra sina synpunkter direkt till styrelsen, säger Christer Segerstéen. Vid de små mötena i mindre grupper blev det mer diskussion än vid seminarierna. Med många deltagare ställs många frågor som ska besvaras och de flesta lyssnar bara till vad som sägs. Vissa seminarier har haft 200 deltagare, men det har också stannat vid ett 30-tal på några platser. Kunskapen om Södramodellen varierar och därför har det också funnits många frågor kring modellen. Det är bara att konstatera att vi måste se till att fler förstår vad det handlar om. Jag lyfter ofta fram mitt eget fall, vad jag hade på mina konton för tio år sedan och vad jag har idag. Varje levererad kubikmeter till Södra fortsätter ju att generera intäkter, vilket alla inte tagit till sig, säger Christer. Även virkespriserna och turbulensen under säsongen diskuterades. Många efterlyste bättre information om det aktuella läget och vad som händer från det de skriver kontrakt tills de får sina pengar. Prisnivån vid kontraktsskrivningen kan vara en helt annan än vid redovisningen. När man talar om virke har alla en relation och glömmer bort att en uppåtgående parabel också kan gå ner, säger Christer. Framtidens skogsägare På de flesta möten fanns också en oro för att den nya generationen skogsägare inte har känsla för kooperationen. I det sammanhanget pratades också en hel del om generationsskiften som kan betyda stora avverkningar för att klara det ekonomiskt. Då är priset viktigt liksom öppenheten. Christer Segerstéen säger att de många positiva och kritiska synpunkterna bottnar i en omsorg om Södra. Med medlemmar finns naturligtvis olika uppfattningar. Man värnar om Södra som förening och de värden som Södra står för. Man efterlyser information och det bottnar i oron på virkesmarknaden. Före Gudrun fanns en stor stabilitet på virkesmarknaden, man visste vad som gällde när säsongen började. I dag blir det förändringar under virkesåret och det är vi inte vana vid. I det läget kan man inte få för mycket information. Vad tar du med dig till styrelsen? Det är två bitar. Den ena är följsamheten i marknaden. Vi måste agera snabbare när det går upp och när det går ner. Den andra är att vi måste lägga stort fokus på hur framtidens skogsägare ska attraheras av Södra. Nästa generation skogsägare kommer att ställa helt andra krav, bland annat på kommunikationen. Medlemsavdelningen håller nu på att gå igenom dokumentationen från seminarierna för att göra en sammanställning som styrelsen ska diskutera med förvaltningsrådet i april. En del saker kommer vi att ta tag i omgående, medan andra behöver undersökas ytterligare, säger Christer Segerstéen.

7 Södra Timber investerar i automatsortering i Unnefors 7 Södra Timber har beslutat att investera i en automatsortering i justerverket vid Södra Timber Unnefors. Med den här investeringen blir vi på allvar ett högteknologiskt sågverk, säger Olle Söderlind, platschef. Text och foto: Åsa Wernersson Ända sedan vi byggde den nya sågen 2005 har tanken varit att vi skulle satsa på en automatsortering i justerverket. Nu faller den sista pusselbiten plats. Sedan har vi en perfekt mix i kapacitet mellan såg, panna och tork för uppnå vår totala kapacitet på kubikmeter, säger Olle. Den nya sorteringen kommer att installeras under semestern och därefter trimmas in. Från den 1 januari 2012 kommer justerverket att köras 10-timmarsskift mot dagens tvåskift. Jag ser i förlängningen en möjlighet att köra justerverket på ett dagskift, säger Olle. Unnefors har haft en positiv utveckling av furusågningen. Investeringen kommer att förbättra konkurrenskraften i form av bättre råvaruutnyttjande. Den innebär också en förbättrad kvalitetssortering, vilket är positivt för kunderna. Vi kommer att få en viktig roll i Södras satsning på den nya Värösågen. För att tillvarata den goda tallkvaliteten kommer utsortering av den bättre kvaliteten att göras i skogen. Den bättre kvaliteten kommer att forslas till Södra Timber Unnefors där vi kan ta hand om stockarna med rätt teknik, utrustning och erfarenhet. Att ha en kamerautrustning som mäter rätt och ta fram rätt längd och rätt kvalitet med högsta möjliga värdeutbyte är en stor tillgång både för oss och för skogsägaren, säger Olle. Södra Timber Unnefors är i dag den största leverantören till Södra Interiör av kvistrena brädor. Vi för diskussioner om att ta fram nya dimensioner som passar dem. I de här frågorna har vi också stor nytta av vår nya högteknologiska sortering. Olle Söderlind, platschef i Unnefors är nöjd med investeringen som är sista pusselbiten i Unneforssågens återuppbyggnad efter branden. Egen firma Skog och lantbruk Fakturor ska betalas. Pengar ska in på kontot. Dina inventarier och fastigheter behöver underhållas. Kanske står du inför en expansion? Det är många saker som måste klicka för att din verksamhet ska fungera som du har tänkt dig. Vi vill göra just de sakerna så enkla som möjligt för dig. Och vi kallar lösningen Egen firma Skog och lantbruk en komplett samling av de tjänster du behöver för att sköta dina bankärenden. Enkelt och effektivt. Och framför allt anpassat för dig. Läs mer på

8 8 Bengt och Yngve har receptet för lyckat samägande Vi har alltid haft samma syn på hur pengarna ska användas Ett renodlat ägarskap anses av LRF Konsult vara den bästa lösningen vid generationsskifte. Men samägande kan vara en lösning när alla barnen är intresserade av att ta över, eller tvärtom om ingen är intresserad men de vill ha kvar fastigheten som en investering. Hur gör man då för att få ett lyckat samägande? I Klippingsbo, finns två svågrar Bengt Lindholm och Yngve Svensson som sedan 1970 haft ett lyckligt samägande. Samma värderingar, intressen, ekonomiska förutsättningar och förstående fruar har varit receptet för oss, säger Yngve. Text: Åsa Wernersson Foto: Mats Samuelsson I en idyllisk bullerby utanför Vissefjärda i Småland ligger fastigheten Klippingsbo Östragård. Den vackra släktgården har med säkerhet funnits i familjen Lindholms ägo sedan 1865, men det kan vara betydlig tidigare fanns fem vuxna barn i familjen Lindholm. Två av dessa var Bengt och Annika. Vår far stod i begrepp att sälja fastigheten till Domänverket. Jag och min svåger Yngve ville köpa fastigheten för det kändes sorgligt att fastigheten skulle försvinna ur släkten. Övriga tre syskon var inte intresserade. Yngve fyller i: Vi var 23 respektive 24 år, båda nygifta och hade inga pengar. Vi var helt på det klara med att vi skulle äga det ihop. Det kändes alldeles för stort att ta över på egen hand. Bengt och jag hade känt varandra i fyra år och personkemin stämde. Vi hade samma intressen och värderingar, så vi var övertygade om att det skulle fungera. Identisk yrkesbana Sagt och gjort, den 23 juni 1970 blev de båda paren ägare till fastigheten på 72 hektar och köpet gick till marknadspris. Nu är det inte bara skogintresset de båda svågrarna delar. Deras yrkesbana har varit identisk och började med att de rullade stock på sågverk. Därefter har de arbetat på ITT Water & Wastewater i Lindås fram till pensioneringen för några år sedan. Samägandet har underlättats av att vi har haft samma ekonomiska förutsättningar. Vi har alltid haft samma syn på hur pengarna ska användas. I princip har vi aldrig tagit ut något för konsumtion utan allt har gått tillbaka in i verksamheten. Denna uppfattning har också våra fruar delat och det är väldigt viktigt. Vi har ibland tagit från våra löner och satt in verksamheten, särskilt de första åren, och då var ekonomin var tuff, säger Yngve. Han konstaterar att man inte får vara småaktig i ett samägande: Om man håller reda på vem som har lagt mest timmar eller vem som har gjort vad så är man fel ute. För ett tag sedan fick jag diabetes och Bengt arbetade under en period ensam i skogen varenda dag, men det var aldrig på tal att jag skulle kompensera honom ekonomiskt. Man måste ställa upp för varandra. Nästa gång kan det vara Bengt som är sjuk. Kafferasten viktig 1974 köpte Yngve och Annika föräldrahemmet och styckade av det från fastigheten. Det var ingen diskussion utan helt naturligt att Annika skulle ha vårt föräldrahem. Min fru Lena vill inte bo på landet, säger Bengt. Det kan ju låta för bra för att vara sant att de aldrig har olika åsikter eller blir ovänner. Visst kan vi ha olika åsikter om vilka träd och buskar som ska huggas, men det brukar vi lösa på kafferasten köpte Yngve och Annika föräldrahemmet och styckade av det från fastigheten. Det var ingen diskussion utan helt naturligt att Annika skulle ha vårt föräldrahem. Min fru Lena vill inte bo på landet, säger Bengt.

9 LRF Konsults råd vid samägande 9 Det kan ju låta för bra för att vara sant att de aldrig har olika åsikter eller blir ovänner. Visst kan Bengt och Yngve ha olika åsikter om arbetet i skogen. Men vi brukar lösa meningsskiljaktigheter om vilka träd och buskar som ska huggas på kafferasten, säger de. I de fall där det blir aktuellt med samägande är det viktigt med lite hjälp på traven. Rättvisan är inget problem vid samägande när det gäller värdet, eftersom alla får en lika stor del. Problem dyker ofta upp när det gäller skötseln av fastigheten. I ett samägande gäller samäganderättslagen som säger att alla måste vara överens om allting. Om en delägare känner sig missnöjd och vill dra sig ur kan denne enligt lagen gå till tingsrätten och begära att fastigheten säljs på offentlig auktion. Denna möjlighet kan man dock avtala bort vid generationsskiftet, säger Anna-Karin Håkansson, jurist på LRF Konsult. För att samarbetet ska flyta på så bra som möjligt rekommenderar vi att man gör ett samäganderättsavtal. Det är ett avtal där delägarna inbördes bestämmer vilka rättigheter och skyldigheter man har och vad man kan och inte kan göra. Det är viktigt att diskutera igenom dessa frågor i förväg. Anna-Karin påpekar också att det klokt att utse en ställföreträdare för att förenkla processen. Ställföreträdaren får till exempel fatta löpande beslut upp till en viss kostnad och hålla rent praktiskt och deklaration och papper. Sedan kan man ha regelbundna möten för att diskutera olika frågor. Vid samägande är det extra viktigt att fastigheten ägs som enskild egendom eftersom det som händer i den privata familjen påverkar de övriga delägarna. Om den inte ägs som enskild egendom och det blir en skilsmässa, får alla bidra till att lösa u den ingifte eller i värsta fall måste fastigheten säljas. Enskild egendom skrivs ofta in direkt i gåvohandlingen. En gång var de dock oense i en större fråga blev vi tillfrågade om vi ville köpa till 120 hektar skog. Jag tyckte att vi skulle köpa allt, medan Bengt tyckte att vi skulle nöja oss med hälften. Vi diskuterade fram och tillbaka och Bengt tyckte med fog att det blev för mycket arbete med hela arealen, så vi bestämde oss för att köpa 60 hektar. I ett samägande är det viktigt att lyssna på varandra och att båda är aktiva i beslutsprocessen. En kan inte bestämma allt, säger Yngve. Sedan dess har deras skogsareal vuxit ytterligare köpte vi ett sterbhus med 74 hektar som såldes enligt samäganderättslagen på offentlig auktion. Det köpet var vi helt överens om. Förra året köpte vi till ytterligare 87 hektar från en granne. Sammanlagt har vi nu 293 hektar som innehåller skogskubikmeter varav är avverkningsbart, det vill säga 70 år och äldre. Den mesta skogen är mellan 30 och 45 år. Har roligt tillsammans Yngve och Bengt som i dag är 63 respektive 64 år har börjat fundera på vad som ska hända med fastigheten i framtiden. Vi har så fantastiskt roligt ihop, stiger upp klockan sex varje vardagsmorgon och går ut och jobbar i skogen till eftermiddagen. Är det lite kallt så tar vi en cognac innan vi går ut. Yngve ser till att det finns hemma. Det är han som står för ordningen och håller koll på papperen. Vi blir inte yngre och hur det ska bli i framtiden har vi bara pratat lite löst om, säger Bengt. Bengt har två döttrar och en son och Yngve har två söner. Mina barn är inte intresserade av skogen och har därför inget större intresse av att ta över. Yngves söner bor i närheten och är intresserade, men med familj och arbete är tiden knapp, säger Bengt. Yngve fortsätter: Mina söner känner för familjegården, men har varken den kunskap eller tid som krävs för att sköta gården. Den lösning jag ser är ett övertagande där Södra finns med som förvaltare. Vi har mycket stort förtroende för Södra som har varit en stor hjälp för oss både i skogsbruket och vid våra tillköp. En annan lösning kan givetvis vara att dela upp gården. Men tiden får ha sin gång, jag tror inte på att påverka för mycket. I stället tänker de båda svågrarna fortsätta att njuta av sin tillvaro tillsammans. Vi mår som allra bäst när vi får ta våra motorsågar och gå ut i skog och mark och för oss är samägandet en stor lycka. Men jag tror att vi är ett ganska udda par, för visst finns det många fallgropar i ett samägande, säger Yngve. Djur, natur eller teknik? Naturbruksprogrammet [NB] är yrkesprogrammet som kan erbjuda full naturvetenskaplig behörighet. Yrkesutgångar NB Maskinförare lantbruk Djurskötare lantbruk Hundförare-/skötare Skogsmaskinförare Skogs- och viltvårdare Läs om utbildningarna och skolan på Yrkeshögskola och KY Skogligt basår Skogsbrukstekniker Lantbruk basår Driftledare lantbruk - Lantbruksteknik - Husdjursskötsel Företagare med hund BESÖK OSS! Ring och anmäl besök på tel

10 10 fakta / Dissolvingmassa Södras pappersmassa består av en blandning av främst cellulosa, hemicellulosa och lignin. En dissolvingmassa ska vara en ren cellulosaprodukt där man bland annat tar bort hemicellulosan. Anledningen till att den ska vara så ren är för att den säljs och används tack vare sina kemiska egenskaper, medan pappersmassa säljs tack vare sina mekaniska egenskaper, till exempel sin styrka. Dissolvingmassa har fått sitt namn av engelska dissolve. Vilket är vad våra kommande kunder kommer att göra, det vill säga lösa upp cellulosan, som massan består av. Största delen av dissolvingmassan går i dag till textilindustrin för tillverkning av till exempel viskos. I dag är 2 procent av världens textila fibrer baserade på cellulosa vilket motsvarar 4 miljoner ton marknadsmassa. En av anledningarna till att Södra väljer att satsa på sulfatmassa för textila ändamål är att det är en certifierad, förnybar skoglig råvara som ersätter syntetiska och bomullsbaserade alternativ. Södra satsar på dissolvingmassa Södra satsar på produktion av dissolvingmassa. I december förra året godkände Södras föreningsstyrelse en investering för detta och produktionsstarten är beräknad till slutet av Efterfrågan på dissolvingmassa kommer att öka och vi tror på en stark utveckling, säger Gunilla Saltin, vd för Södra Cell. Text: Frida Nielsen Foto: Kent Axelsson Massamarknaden är under förändring då konkurrensen från de digitala medierna påverkar försäljningen av skriv- och tryckpapper. För att behålla konkurrenskraften satsar Södra Cell på tillväxtsegment som bland annat tissue och specialprodukter, och som ett led i strategin investerar Södra Cell nu även i dissolvingmassa. Samlad kompetens Inför arbetet med dissolving tillsattes en projektgrupp med personer från bruken, innovation och marknadsavdelningen som fick i uppdrag att mer detaljerat titta på möjligheterna med massan och undersöka vid vilket bruk produktionen skulle passa bäst. Genom att alla bruk, innovation och marknad var representerade tog projektet tillvara på organisationens samlade kompetens, samtidigt som respektive bruks förutsättningar kunde diskuteras från gemensam utgångspunkt. Detta i kombination med ett bra samarbete har varit avgörande för ett gott och väl förankrat resultat, säger Daniel Hillerström, projektledare. Hela projektgruppen var även överrens om att Mörrum hade bästa förutsättningarna att köra detta, både sett till den enskilda investeringen och Södra Cells övergripande strategiska inriktning ton Produktionen av dissolvingmassa i Mörrum sker genom konvertering av massalinje 1 som i dag används för produktion av pappersmassa. Vid full drift kommer det att produceras ton dissolvingmassa baserad på lövved. Projektgruppens kommande arbete blir att se till att produktionen körs i gång och att det övergripande målet som är att producera en godkänd dissolvingmassa nås i slutet av Dissolving är en helt ny marknad för oss och en spännande utmaning, säger Magnus Olsson, plastchef Södra Cell Mörrum.

11 11 Lyckat fabriksförsök med dissolving i Mörrum Planerna för ett fabriksförsök påbörjades våren 2010 och under en veckas tid, i augusti förra året, arbetade många hårt i Mörrum för att det skulle lyckas. Vi förstod snabbt omfattningen och det var härligt att se engagemanget och viljan som fanns hos alla. Det är sällan vi kör fabriksförsök i denna omfattning, säger Annica Larsson Ahlstedt, utvecklingschef Södra Cell Mörrum. Vi har arbetat väldigt nära Södra Innovation och de har stöttat oss enormt både före, under och efter försöket. Utan dem hade detta inte gått, säger Annica. Det hade heller inte varit möjligt att få till ett lyckat försök utan det engagemang som kom från personalen på bruket. För trots att det under vissa perioder var tufft med många hinder, stopp och utmaningar så tog de sig igenom försöket med ett lyckat resultat. Vi fick trixa och fixa med utrustningen. Vi hade problem och fick några haverier, men till sist gick det vägen, säger Martina. Text: Frida Nielsen Foto: Johannes Bogren Daniel Hillerström Annica Larsson Ahlstedt Martina Håkansson Inför fabriksförsöket sattes två övergripande mål: att lära sig hur den nya sortens massa fungerar i befintlig utrustning och att producera 50 ton av massa av bra kvalité. Vid försöket uppfylldes många para metrar även om massans kvalité inte nådde hela vägen. Men med rätt utrustning efter kommande investering blir det annorlunda, säger Annica. Försöket kördes till stor del med befintliga maskiner men man kopplade även in både ny och tidigare avställd utrustning för att få det att fungera. Fabriken kördes på låg fart vid försöket och processen innehöll inte alla de delar som kommer att finnas där vid full produktion. Vi ville inte riskera något under försöket och drog därför inte på för fullt. Men slutresultatet blev ändå bra och det var spännande att genomföra samtidigt som vi lärde oss otroligt mycket, säger Martina Håkansson, driftteknisk chef i massa fabriken och projektansvarig för försöket. Bra samarbete Det krävdes ett enormt arbete med att få för söket att fungera. Och då man inte pratade högt om försöket utåt var förberedelserna svåra och nästan all information internt togs muntligt.

12 12 Eva-Carin en episo Eva-Carin Tengberg är sjuksköterskan som blev personalchef, marknadschef och vd innan hon dagarna före jul avslutade sin anställningskarriär som kommunikationschef och regionutvecklare. Jag är vad forskarna kallar episodiker. Jag har gjort många saker i mitt liv. Nästa episod handlar om styrelsearbete på heltid, säger Eva-Carin som är ledamot i Södras styrelse sedan förra året. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Anna Hult, Sven-Eric Petersson I takt med att styrelseuppdragen blivit fler kom Eva-Carin Tengberg i somras till en punkt där hon kände att det var dags för en ny episod i sitt liv, att ägna sig år styrelsearbete på heltid. Jag har sju-åtta styrelseuppdrag och det betyder många möten, mycket inläsning och mycket kunskapssökande. Eva-Carin beskrivs som väldigt drivande och fokuserad, att hon pekar med hela handen. Den beskrivningen håller hon med om men tillägger: De som känner mig säger också att jag tar mig tid att lyssna. Jag tycker om människor, de inspirerar mig och får mig att göra saker. Det är samspelet mellan människor som sporrar till framsteg. Hur hamnade du i Södras styrelse? När jag fick frågan om att ta plats i Södras styrelse tittade jag främst på hur koncernen ser ut. Jag kommer med industriella ögon, det är mitt bidrag. Jag har andra erfarenheter. Jag har sysslat med konceptuell försäljning och byggt marknader runtom i världen, varit dotterbolagschef utomlands, haft hand om internationell marknadsföring och hur man bygger värde i en internationell miljö. När det gäller direkta skogliga frågor kommer jag alltid att vara en glad amatör. För mig består Södra av två delar, den ena är kooperativet, den andra en spännande internationell koncern. Södra måste hitta balansen mellan dessa två delar och driva dem professionellt efter sina respektive förutsättningar, och med respekt och förståelse för att de är olika. Vad betyder skogen för dig? Eva-Carin är ingen skogsmänniska utan uppvuxen i staden och vid havet. Hon tillbringar mycket fritid i naturen, men innan hon hamnade i Södra var det mer hav, klippor och vatten. Skogen har alltid funnits där och är en del av vår svenska själ och en svensk basnäring. Jag lär mig mer och mer om skogen och tycker att det är roligt att berätta saker för min man som han inte har en aning om. Det är en läroresa som jag kommer att fortsätta med hela livet. Skogen är spännande och engagemanget för skogen kommer jag säkert att ha kvar även efter min tid i Södras styrelse. Väl underbyggda beslut Eva-Carin växte upp i Göteborg och har bott där här större delen av sitt liv. Efter studentexamen tänkte hon läsa på universitet och siktade på att bli scripta på teve. Jag hade en farbror som var tv-producent och fick av honom veta att de behövde scriptor på Sveriges Radio och Television. Jag var väldigt fascinerad av att en scripta höll i alla trådar och fick allt att fungera och dessutom möta alla dåtidens stora stjärnor och divor.

13 13 diker i Södras styrelse Men först åkte Eva-Carin som många andra till England efter gymnasiet. Men inte som au pair utan för att jobba på sjukhus. Hade jag flyttat hem till Sverige hade det nog blivit någonting på teve, men det var roligt i London på den tiden så jag ville stanna kvar. För att studera vid ett universitet i England på den tiden måste du först vara inskriven på ett svenskt. Lösningen blev att utbilda sig till sjuksköterska, det gick bra utan omvägen via Sverige. Eva-Carin blev kvar i England nästan sex år och har en engelsk sjuksköterskeexamen i botten. Hon började sitt yrkesverksamma liv som akutsjuksköterska med ansvar för ett akut intag på ett sjukhus i östra London. Vi tog hand om sjuka, skadade i olyckor, självmordsförsök och människor som gjort en massa knepigheter. Senare förstod jag att det var ett bra sätt att börja arbetslivet. Jag fick lära mig att fatta viktiga och väl underbyggda beslut under press. Det har jag haft med mig senare i livet. Tillbaka i Göteborg läste hon företags ekonomi och började på Volvos personalavdelning. Ganska snart blev hon personalchef för ett avsnitt på Volvo Lastvagnar och var också utlandspersonalchef för Volvo Lastvagnar ett par år. Jag trivdes jättebra Det var fantastiska år med stora utvecklingsmöjligheter. Under mina 15 år på Volvo hade jag nya uppgifter vartannat eller vart tredje år. Nytt spännande steg Ett relativt nystartat litet företag som hette Nobel Pharma, i dag Nobel Biocare, erbjöd henne jobb. Det kändes konstigt för man slutade inte på Volvo. Men jag gjorde det ändå för det innebar ett nytt, spännande steg. Jag skulle få lära mig något nytt och började som personaldirektör på dåvarande Nobel Pharma, numera Nobel Biocare. Man skulle öppna dotterbolag runtom i världen och på ett år öppnades tolv dotterbolag. Det var jättetufft, men oerhört stimulerande och roligt. När vi medverkade på Handels i Göteborg presenterades Nobel Pharma som företaget som gjorde det som inte gick att göra. Tillfälligheter gjorde att Eva-Carin var vd för det tyska dotterbolaget med anställda samma år som muren föll och marknaden fördubblades över en natt. Det var en utmaning men en generös koncernchef coachade Eva-Carin. Jag genomförde på dagarna det som vi bestämt vid telefonsamtal kvällen före. Det var som en masterutbildning för mig. Efter ett år i Tyskland tog hon familjen med sig till Toronto och var dotterbolagschef i fem år. Hon fick lära sig att göra allt på två språk med automatik. Jag tyckte att jag pratade europeisk franska ganska bra när jag kom dit, men den fungerade inte i Kanada där det pratas en gammalmodig franska. Men för det mesta fungerade engelskan. Vardagens glädjeämnen Hon var kvar på Nobel Biocare ett år sedan hon återvänt till Sverige. Sedan blev det Q-Sense, ett företag som startats från Chalmers teknisk fysik, med en unik metod som de hade omsatt i ett instrument med tillhörande sensorer för analys av icke fasta ytor. Eva-Carin skulle som vd kommersialisera företaget. Med instrumentet kan man analysera molekylers samspel med varandra och vidhäftning till olika material. På så sätt kan man se vad som händer om ytan manipuleras vilket är användbart inom grundforskning och i industriella processer. Det roligaste med jobbet är inte de stora segrarna utan de små sakerna man gör varje dag tillsammans med sitt gäng. När vi på Q-Sense fick fakturera flera hundra tusen kronor på ett bräde var det dags att öppna en champagneflaska. Det var och det är viktigt att samlas kring vardagens glädjeämnen. Fem år senare kom Eva-Carin Tengberg till GöteborgBIO, som ett långsiktigt regionalt utvecklingsprojekt för att sätta Göteborg på kartan inom det biomedicinska området. Vi har arbetat med starkt fokus på biomaterialområdet eftersom vi är världsledande när det gäller implantat för att fästa tandproteser och hörapparater. Vi har startat en entreprenörsskola för biovetare. Sedan tio år tillbaka finns entreprenörsskolor på Chalmers och på Handels i Göteborg. Nu finns också Göteborg International Bioscience Business School, förkortas GIBBS, en internationell masterutbildning för affärsutvecklare inom biomedicin. Vi har också Sahlgrenska Science Park som är inkubator för biomedicinska projekt och nystartade företag och sist men inte minst ska vi paketera och informera om våra styrkor och bygga varumärke för Göteborgsregionen ur ett biomedicinskt perspektiv, vilket är vad jag sysslat med de senaste sex åren. Vi startade från noll så det känns som vi kommit ganska långt. I dag har vi bland annat unika, besök i månaden på vår hemsida, genomför regelbundna seminarieserier, deltar på mässor och utställningar och mycket annat. Det är bra utveckling. Om man spottar på stenen så blir den så småningom våt. Bygga värden Som styrelseledamot i Södra var Eva-Carin före jul på ägarmöten. Det är viktigt att träffa ägarna och få veta hur de ser på sin industri. Södras medlemmar har ett starkt engagemang i långsiktig skötsel av sin skog. Men de säljer också virke och det ska de ha bra betalt för. Då är det viktigt att Södras industriella verksamheter är framgångsrika inom sina respektive områden. Det garanterar den långsiktiga utvecklingen för koncernen och dess ägare. Som ledande måste man ta steg före alla andra. Därför är det till exempel spännande att Södra nu går vidare med textilmassa. Den satsningen kombinerar också miljövärden med ekonomiska värden. För mig är styrelsearbete ytterst ett förtroende från ägarna och oavsett om det är i ett börsnoterat företag eller en ekonomisk förening är uppdraget att bygga värde för ägarna. Kort om Eva-Carin Tengberg Bor: Göteborg Född och uppvuxen i: Göteborg och på Skaftö Ålder: 62 år Familj: gift, två barn, två barnbarn. Gör: Avslutade anställningskarriären dagarna före jul och ägnar sig i dag på heltid åt styrelseuppdrag. Är ledamot i styrelsen för Södra, Södra Cell, Chalmers Innovation, Tillväxtverket, Venture Cup (ordförande i Venture Cup Väst och ledamot i Venture Cup Sverige), Layerlab och Center fot metabolic Research på Sahlgrensk universitetssjukhuset i Göteborg. Fritidsintressen: Det mesta som är roligt; konst, litteratur, teater, håller sig ajour med vad som händer. Är mycket ute i naturen. Tränar. På Eva-Carin Tengbergs senaste arbetsplats, GöteborgsBIO, finns ett av Lewis Hines berömda foton från byggandet av Empire State Building, där arbetarna avslappnat tar lunchrast på en järnbalk högt upp i luften utan säkerhetsutrustning. Så har jag ofta känt det. Det är fantastiskt att vara med i ett team som genomför något banbrytande tillsammans. De enskilda momenten är oftast både svåra och nära på omöjliga, men sammantaget leder de till något nytt och storartat, säger Eva-Carin.

14 14 Minskade lager av pappersmassa rekordnivåer för biobränsle Höga leveranser i december minskade lagren av pappersmassa. Asien har åter börjat köpa massa efter att ha konsumerat lager en längre tid. För sågade trävaror är lagersituationen är under kontroll. För biobränsle noteras rekordnivåer i både produktion och leveranser. Flera kunder har redan tagit upp diskussion om nästa säsongs leveranser. Text: Carin Bengtsson, Åsa Wernersson, Frida Nielsen. Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Sågade trävaror Svenska sågverk inklusive Södra Timber genomförde under december produktionsbegränsningar. Produktionsbegränsningarna i kombination med en ovanligt kall december innebar ett betydande produktionstapp. Det medförde att lagernivån inte ökade under december. Den svenska kronan har fortsatt att stärkas och svenska sågverk har nu ett tydligt sämre konkurrensläge gentemot sågverk som producerar i euro till exempel Österrike, Tyskland och Finland. Bedömningen är att det kommer att fortsätta under minst Samtidigt finns vissa tecken på att den europeiska byggmarknaden har passerat botten och att man därmed kan förvänta sig små volymökningar under Efter den ovanligt kalla och snörika inledningen på vintern, så har det återgått till en normal konsumtion. Likaså är lagersituationen under kontroll. Vi tror på normala leveranser under våren. Vi ser fortsatt en viss osäkerhet i marknadsutvecklingen. Under rådande förhållanden är det besvärligt för sågverken, inte minst i Sverige. Detta innebär förluster och som en följd ser vi förändringar i sågverksstrukturen, där vår nedläggning i Åtvidaberg och förändringen i Traryd är två exempel, säger marknadsdirektör Eva Thunholm. Oroligheterna i Nordafrika och Mellanöstern har hittills inte nämnvärt påverkat svenska sågverk. Hur det kommer att påverka framöver återstår att se. I USA har det varit en prisuppgång på trävaror under december. Den svenska kronan är mycket stark gentemot USD och prisuppgången har därför inte kunnat utnyttjas. Pappersmassa December bjöd på de högsta leveranserna av kemisk marknadsmassa hittills i industrin vilket styrde till en lagernedgång med två dygn. Denna lagernedgång stabiliserar priset som ligger kvar på 950 dollar per ton i februari. Lagernedgången är positiv. Den stabiliserar marknaden vilket minskar spekulationer kring priset, säger marknadsanalytiker Åke Axelsson. Asien har de senaste månaderna åter börjat köpa massa efter att ha konsumerat lager en längre tid. Deras agerande påverkar hela världsmarknaden och vågspelet som nu sker kommer att fortsätta. Det köps nu antagligen mer massa än det konsumeras vilket lett till stigande köparlager och då främst i Kina. Efterfrågan i förhållande till tillgång är fortfarande större på barrmassa än på lövmassa. Biobränsle Såväl produktion som leveranser av skogsbränsle från Södra Skogsenergi ligger på rekordhöga nivåer. Produktionstakten i skogen låg under vecka 4 på 485 lastbilslass (2010: 355 lass), vilket var all time high. Den höga leveranstakten håller i sig och gick upp till rekordnivå under vecka 4 då motsvarande lastbillslass (2010: lass) skogsflis levererades till kund. Den höga leveranstakten var möjlig tack vare att biltransporterna kompletterades med leveranser på tre tågset och tre båtlaster. Leveranserna med tåg gick från Värö och Elnaryd, leveranserna med båt från Bergkvara, Sölvesborg och Halmstad. Takten var så hög att även relativt färska stubbar gick åt i leveranserna. Flera av Södra Skogsenergis strategiska kunder har redan tagit upp diskussion om nästa säsongs leveranser. Skogsbränslechef Urban Blomster ser detta som ett tecken på att man är orolig för att det inte ska finnas tillräckligt med biobränslevolymer inför nästa säsong och att man tidigt vill säkerställa sina behov. Ett annat skäl tros vara att andra leverantörer under innevarande säsong har haft bekymmer med sina leveranser, framförallt allt mindre leverantörer. Trots perioder av intensivt snöfall har Södra Skogenergi klarat av sina åtaganden på ett bra sätt. Vintrar av det slag som nu inträffat två år i rad ställer extra höga krav på leverantörerna. Lager med flisad bränsleved och tidigare inkörd grot behövs när det blir mycket snö och is i groten direkt från skogen, vilket leder till att halten av iskristaller i bränslet blir för högt och effekten i pannan går ner, säger Urban Blomster. Skogsbränslevolymen till Danmark, som hittills hållit hög takt, har nu utökats med båtleveranser till Bornholm. Även här har biobränsleanläggningar tagits i drift under hösten. Produktionsuppehållet vid Södra Timbers sågverk kring jul och nyår innebar att Södra Skogsenergi fick ta efterfrågade biprodukter från sina lager. Dessa lager har delvis kompletterats med skogsbränslen för att upprätthålla leveranserna. När produktionen kom igång igen var det i helt rätt tid för oss och våra kunder, säger Urban Blomster stannade leveranserna på ca 4,3 TWh mot 3,7 TWh Denna ökningstakt bör vi hålla även fortsättningsvis för att kunna möta marknadens ökade behov utan att tappa marknadsandelar. Denna ökning bör komma från skogen med leveranser av grot och bränsleved. Vi ser en stor bränslepotential i lövet som nu ser ut att harmonisera med uppsving av lövsågtimmer samt ökat behov av lövmassaved, säger Urban Blomster.

15 15 Virkesmarknaden gallra mer De genomförda produktionsbegränsningarna inom sågverksindustrin har tillsammans med en lägre produktion på grund av det kalla vädret resulterat i lägre förbrukning av timmer under vintern. Massaindustrin har producerat för fullt, det är låga världsmarknadslager och stabila priser på den färdiga massan vilket gör att efterfrågan är hög på massaved. Text: Olof Hansson Omställning av avverkningsresurser från slutavverkning till gallring, prioritering av bestånd med en högre massavedsandel samt förstärkning av gallringsresurser är åtgärder som nu genomförs för att möta industrins beställningar. Massaved Prishöjningen på barrmassaved till 350 kr/m³fub den 1/ och höstens gallringspremie har gett resultat. Lagerläget av gallringsuppdrag är på en tillfredställande nivå. Nu ligger utmaningen i att hålla tempot uppe i massavedsavverkningarna för att möta den starka efterfrågan från industrin. Timmer Efterfrågan har till följd av produktionsbegränsningarna under jul och nyår samt kylan varit lägre. Höga råvarupriser, ökad produktion i omvärlden och press på färdigvaru priserna gör efterfrågan fram till sommaren är svårbedömd. Skogsbränsle Produktionen i skogen och leveranserna till kund är på rekordnivåer. Det är dock fortfarande balans mellan utbud och efterfrågan. Det blir intressant att följa hur denna balans utvecklas om kylan håller i sig. Ser Du fram emot att få gå ut med motorsågen och ta hand om snö brotten i din skog? Eller skulle det kännas bättre med något hjälpmedel? Just nu har vi inbytesmaskiner för omgående leverans. Kontakta oss för mer information och en riktigt bra affär! Ring tel: eller gå in på:

16 16 Beställ dina plantor Nu kan du som är medlem i Södra beställa dina plantor på medlemsnätet. Plantorna levereras sedan frysta i kartong till den plats du själv väljer. på medlemsnätet Text: Carin Bengtsson Foto: Stig-Göran Arthursson Det är dags att beställa plantorna du behöver för säsongens planteringar. Under februari ska du kunna börja beställa dina plantor på ett smidigt sätt genom att logga in på medlemsnätet. Under fliken Mitt skogsbruk får du information om alla olika typer av plantor som finns att beställa från Södra Odlarna. Sedan fyller du enkelt i beställningsformuläret och väljer vilka plantor du vill ha och hur många. Med hjälp av en kartfunktion anger du platsen dit du vill ha plantorna levererade. För att Södra Odlarna ska kunna leverera plantorna när du vill ha dem, anger du en leveransvecka redan vid beställningen. Det är möjligt att byta leveransvecka fram till veckan innan leverans, om transportkapaciteten medger det. Ett tips är att dela upp beställningen efter hur många plantor du sätter per vecka. Då har du alltid fräscha plantor. För att du ska kunna få besked om vilken dag dina plantor kommer, måste du ange ett mobilnummer i samband med beställningen. Du får sedan ett sms-meddelande i god tid annan leverans. Om du saknar mobiltelefon anges ett nummer till en fast telefon där du nås dagtid. Anger du även en e-postadress får du snabbt bekräftelsen på din beställning via e-post. Beställ i tid Beställning av plantor görs enligt principen först till kvarn och det innebär att om du är ute i god tid kan du vara säker på att få de plantor du verkligen vill ha. Tänk på att det redan nu går att beställa plantor till nästa planteringssäsong. På grund av den tidiga vintern har det uppstått förseningar i packningen av plantor i kartonger. Det innebär att medlemmar inom vissa verksamhetsområden den här säsongen måste hämta beställda plantor på terminal. De medlemmar som inte kan få sina plantbeställningar levererade till angiven plats kommer att få meddelande om var plantorna finns att hämta. I och med att plantorna är frusna när de levereras, behöver de tinas mellan två och sex dagar, beroende på hur plantkartongerna förvaras efter leverans. I samband med leveransen får du en folder med information om hur du bäst förvarar och tar hand om plantorna innan de sätts i jorden. Har du inte tillgång till medlemsnätet går det fortfarande bra att göra plantbeställningen via din I det nya systemet levereras plantorna frysta i lådor till den plats som skogsägaren själv väljer. skogsinspektor, precis som tidigare. Observa dock att du inte ska beställa både via medlemsnätet och hos din inspektor. Inloggning på medlemsnätet Har du i dag ingen inloggning på Södras medlemsnät och vill ha det gör du så här: Gå in på och klicka på länken Logga in på medlemsnätet här på startsidan. Under inloggningsrutorna finns en länk för att beställa inloggningsuppgifter. Där fyller du i ditt person- eller organisationsnummer samt skogsegendomsnummer. Dina inloggningsuppgifter kommer på posten inom några dagar. Behöver du råd och hjälp om plantor och plantering är du självklart välkommen att ta kontakt med din skogsinspektor. Ny plantlogistik Södra Odlarna ökar från och med i år produktionen av plantor från cirka 30 miljoner till drygt 40 miljoner. För att underlätta denna produktionsökning genomförs ett nytt leveranssystem med effektivare transporter direkt ut till medlemmen. I det här nya systemet packas plantorna liggande i pappkartonger och fryslagras fram till leverans. På så sätt är plantan i vila ända fram till planteringstillfället och det är en stor fördel för plantans vitalitet och därmed kvaliteten på föryngringen. Södra Odlarnas centrala fryslager i Gislaved togs i bruk vid årsskiftet och in leverans av plantor dit är nu i full gång. Förutom ökad service till medlemmarna innebär det nya plantlogistiksystemet både kostnads- och miljöbesparingar.

17 17

18 18 En entreprenör som tar hand om hela kedjan i biobränslehanteringen innebär stora fördelar. De största vinsterna med att sköta hela kedjan gör vi i planeringen och kommunikationen. En naturlig dialog inom företaget ökar möjligheterna att göra rätt i alla led, säger Göran Andersson, vd på ELA Skogsservice i Kisa. Text: Lars Edqvist Foto: Lars Edqvist och ELA Fakta/ ELA Skogsservice AB ELA:s skördare anpassar ris- högarna redan från början. ELA Skogsservice i Kisa är ett familjeföretag som startades redan 1962 av bröderna Göran Andersson och Anders Lundmarks far. För 25 år sedan blev det aktiebolag. På senare år har Tomas Andersson som inte är bror med Göran och Anders blivit delägare. ELA står i dag för ungefär en tredjedel av slutavverkningarna, och all risskotning och flisning i Södra Skogs verksamhetsområde Åtvidaberg. Företaget har i dag 15 anställda. Planering och kommunikation ökar utbytet av skogsbränslet Göran Andersson, delägare i ELA. För fyra år sedan bestämde sig ägarna till ELA Skogsservice AB i Kisa att satsa på att bioenergi är en framtidsbransch. Sedan har det varit lite upp och ner, men vi är fortfarande övertygade om att biobränslen är en framtidsmarknad. Inte minst om exporten kommer igång, säger Göran Andersson, ELA Skogsservice. Han är säker på att det går att få ett betydligt större utbyte av skogen med en rationell hantering av skogsbränslet. Jag tror att med rätt planering kan nettot per hektar öka ganska mycket. Inte minst finns det en stor potential i gallringar, säger han. Företaget har investerat i den nyaste och modernaste utrustningen. Maskinerna är så nya att de blänker i skogen. Att ha en bra utrustning är en del av framgångskonceptet. Södra är en relativt ny kund hos ELA. Förra våren började de att köra ris och i höst kommer ELA i gång på allvar med slutavverkningar och gallringar åt Södra. De är den första entreprenören inom Region Öst som står för helheten avverkning, risskotning och flisning. Det finns en stor fördel med att samma entreprenör sköter hela ledet. Ingenting får ske på bekostnad av något annat, säger Bo Wall, Södras områdeschef i Åtvidaberg. Han vill se biobränslehanteringen som en del av helheten från planering av avverkningen till transporten. Bo Wall, områdeschef i Södra Att optimera hela kedjan gör att biobränslehanteringen fungerar bra. Här i Åtvidabergs verksamhetsområde ökar försäljningen av biobränslen snabbt. Sedan Bo Wall började på Södra för två år sedan har flisförsäljningen fördubblats. Vi besöker en stor avverkning utanför Rimforsa, där ELA:s skördare i snabb takt avverkar en cirka 20 meter bred gata. Bakom sig lämnar den täta och prydliga högar av timmer och ris. Den var så här vi hade Tomas Andersson, planerat det. Den här storleken delägare i ELA på rishögar är optimal inför skotningen, säger Tomas Andersson, ELA. Utbytet på den här avverkningen beräknas till 0,45 kubikmeter flis per kubikmeter fub. Vi ser avverkningen som en process, där det viktigaste är att se till att hela processen fungerar. Om vi kortsiktigt skulle se på pengarna så skulle det ekonomiska utbytet minska, säger Göran Andersson. Flisen är ett känsligt sortiment med små marginaler, därför Torbjörn Carlsson, har ELA satsat på att produktionsledare i utveckla metoderna Södra Skogsenergi. för att öka utbytet. Mycket handlar också om attityder. Väldigt mycket sitter i huvudet på den som kör maskinen, konstaterar Torbjörn Carlsson, produktionsledare på Södra. Vi flyttar oss några mil söderut. I en glänta i skogen står en flismaskin, som bara är några dagar gammal. Den blänker verkligen. Göran Andersson kör den själv. Just här är det ungefär en halv dags arbete för flismaskinen. Det gäller verkligen att vi har planerat bra. En bra planering innebär till exempel att det är en kort sträcka mellan platserna jag ska köra med flismaskinen, men också kort väg från rishögarna till vägen där lastbilarna hämtar baljorna, säger han. Det gäller också att kunna fylla flismaskinens balja så snabbt som möjligt. Den tid det sprutar flis ur huggen ner i baljan är den enda tid vi tjänar pengar på maskinen, Den nya skördaren väger 30 ton, så de måste så det gäller att köra på rätt väg. vara så stor del av dygnet som möjligt. Huggens motor är på 450 hästkrafter och den går relativt tyst och utan ansträngning även när Göran matar in stora högar ris. Det är små saker som avgör om hanteringen av biobränslen är lönsam. Det gäller inte bara att ha ett högt energivärde utan även att riset är rent från jord och andra föroreningar. Skillnaden mellan grot och gröt kan vara lika liten som de två prickarna, säger Göran Andersson.

19 19 Massabruksprojekt i Ryssland Södra Cell har blivit inbjudet att delta i en förstudie om ett massabruksprojekt i Ryssland. Ett letter of intent har ingåtts mellan parterna Södra, den ryska banken VEB och Angara Paper. Om projektet förverkligas då blir Södras roll att vara industriell partner och att sälja och marknadsföra framtida massaproduktion. Förstudien inriktas på förverkligandet av ett massabruk med en årskapacitet på 1,1 miljoner ton barrmassa. Projektet har avverkningsrätter i Krasnojarskområdet motsvarande 6 miljoner kubikmeter barrmassaved per år. Forskning om virkessortering stöttas av Södra Södras Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning anslår 2,5 miljoner kronor till forskningsprojektet Fracture strength grading. Anders Olsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet, som leder projektet, berättar att forskningen syftar till att ta fram en ny, kommersiellt konkurrenskraftig sorteringsmetod för hållfast virke. Med bättre precision i sorteringen, det vill säga med starkare samband mellan uppskattad och verklig styrka i virke, är det möjligt att sortera fram material i betydligt högre hållfasthetsklasser än vad som är möjligt idag. Det leder till bättre materialutnyttjande och högre konkurrenskraft för trä som ett bärande byggnadsmaterial. En ökad användning av trä i byggnader ger i sin tur betydande miljöfördelar, säger Anders Olsson. Flera forskare inom träbyggnadsgruppen kommer att arbeta med projektet, bland andra professorerna Erik Serrano och Hans Petersson, forskningsingenjör Bertil Enquist och doktoranden Jan Oscarsson. Anslaget från Södras forskningsstiftelse innebär att vi får resurser till ett större, treårigt projekt och kan gå på djupet i forskningen, säger Anders Olsson. Nationell skogsdatabas underlättar för skogsägarna Skogsstyrelsen vill att det ska bli lättare för skogsägare och skogsbruket att få information om enskilda fastigheter ur olika myndigheters register. Därför vill Skogsstyrelsen få ansvaret för att bygga en nationell skogsdatabas. Idag behöver en skogsägare kontakta flera olika myndigheter för att få fram all information om sin fastighet. Med en nationell skogsdatabas skulle information om exempelvis kulturmiljöer och biologiskt värdefulla områden skulle kunna serveras via utskickade gröna kuvert eller via e-tjänsten Mina sidor. Vi tror att en nationell skogsdatabas skulle förenkla och spara mycket tid. Det kan också leda till att vårt kulturarv och den biologiska mångfalden får ett bättre skydd, säger Patrik André på Skogsstyrelsen. Miljoner till skogsträdsförädling och skogsgenetisk forskning Styrelsen för Föreningen Skogsträdsförädling och Stiftelsen Konsul Faxes Donation har beviljat 12,3 miljoner kronor till skogsträdsförädling och skogsgenetisk forskning. Tillsammans med tidigare under året beviljade anslag uppgår den totala summan till 13,2 milj. kr. Styrelsen hade 23 ansökningar om totalt 19 miljoner kronor att ta ställning till. 14 ansökningar beviljades och en ansökan (0,8 milj. kr) bordlades till kommande sammanträde. Nu skogsvagn och vinsch till halva priset vid köp av Can-am! En riktig lantmannabutik!

20 20 Programledaren Jenny Berntson Djurvall i direktsändning. Foto: Ulf Myrestam / SR Natur- upplevelse

21 21 Varje lördagsmorgon får hundratusentals svenskar veckans stora naturupplevelse. De behöver inte ens ta på sig kängorna och gå ut. Det är bara att ligga kvar i sängen eller sätta sig vid frukostbordet och lyssna på radion. Text: Stefan Hedner Radioprogrammet Naturmorgon sändes för första gången i september Sedan dess har det blivit över program, varje lördagsmorgon utan uppehåll. Redaktionen finns i Växjö och har hjälp av frilansande medarbetare över hela landet. Det kan verka avigt att göra ett naturprogram i radio, eftersom det inte går att se de djur eller landskap vi talar om, säger Jenny Berntson Djurvall, en av Naturmorgons fasta programledare. Men det är faktiskt tvärtom. Radion förmedlar också bilder, fast på ett annat sätt än tv. Vi kan beskriva med ord och förstärka med ljud. Fåglar, vatten och insekter breda i vår bevakning. Vi berättar gärna något nytt om ett djur eller en fågel som alla känner till, t.ex. talgoxen, men rapporterar även om de senaste forskningsrönen. Vi tar också upp konflikter och intressekrockar, från skogsbruk och fiskenäring till vargfrågan. Engagerade lyssnare Kontakten med lyssnarna är en viktigt del av programmet. Lyssnare ringer in för att berätta om sina naturupplevelser, skriver brev och skickar bilder och frågor till hemsidan på sr.se. r i radio är självklara ljudkällor. Det hörs även när reportern hukar sig ner för att titta på en liten blomma, eller stryker handen över en skrovlig trädstam. Allt skapar bilder och känslor hos lyssnarna. Stort ämne Naturmorgon startar kl och växlar mellan en programledare i studion, bandade inslag och intervjuer samt en fältreporter som sänder direkt tillsammans med gäster från en sjö, ett fjäll, en äng eller någon annan plats i naturen. Den tidiga sändningstiden skapar en stark kontakt med lyssnarna. Vi lägger upp sändningarna efter klockan och mjukstartar gärna med lyssnarbrev eller lättare inslag. Kontroversiella frågor sparar vi till senare i programmet. Direkt från start har Naturmorgon lyssnare. Sedan tillkommer allt fler och kring kl är det runt personer följer inslagen. Ämnet natur är stort och det finns en oändlig källa att ösa ur, säger Jenny. Lyssnarna är främst intresserade av svensk natur och vi försöker vara Lyssnarna är väldigt engagerade, det märkte vi inte minst när Naturmorgon flyttades från P1 till P4 för några år sedan. Det blev ett ramaskri utan like och skörden av klagobrev sinade aldrig. Efter sju månader flyttade radioledningen tillbaka programmet till P1. I direktsändningar kan det hända mycket oväntat och Naturmorgon är inget undantag. Den numera bortgångne journalisten Jan Danielsson var ofta fältreporter i programmet och hade ibland effektmikrofoner uppsatta för att fånga upp fågelsång och andra ljud. Vid ett tillfälle började det låta förskräckligt illa i radion, minns Jenny. Janne Danielsson märkte först ingenting själv, men när han uppmärksammades på problemet började han skratta högt. Oljudet kom av en blåmes som attackerade en av de mikrofoner som försetts med lovikavante. Antingen var fågeln irriterad på vanten eller så samlade den ull för att bygga bo. Ett roligt inslag blev det i alla fall. Programledaren Jenny Berntson Djurvall. Foto: Lennart S Nilsson / SR Radion förmedlar också bilder, fast på ett annat sätt än tv. Vi kan beskriva med ord och förstärka med ljud. Jenny Berntson Djurvall Orädd fiskgjuse Ytterligare en annorlunda situation utspelades när reportern Lasse Willén besökte en man kallad Räv-Uffe. Räv-Uffe har hus vid Mälaren och är en flitig fritidsfiskare. Under flera år hade han matat en fiskgjuse från sin båt, först genom att kasta ut fisk i vattnet och sedan med fisk fastsatt på en pinne. Till slut hade han fått fågeln som han döpt till Frille att bli så orädd att den tog fiskarna direkt ur handen på Räv-Uffe. Vi fick tipset om fiskgjusen Frille av musikern Totte Wallin, som bor granne med Räv-Uffe, berättar Jenny. Fågelentusiasten Lasse Willén sände från Räv-Uffes båt och fick själv prova på att mata den hungriga fiskgjusen. När Frille dök ner mot båten och tog en rejäl abborre ur Lasses hand skrek Lasse av fascination rakt ut i etern. Den lycka han kände då tror jag att radion kunde förmedla minst lika bra som om det hade varit tv. Fiskgjusen Frille matas med fisk av Ulf Räv-Uffe Johansson. Foto: Lasse Willén / SR

22 22 Förebilder som ska inspirera kvinnor att satsa på skogsföretagande Skogen är fortfarande mannens värld, men sex förebilder ska inspirera andra kvinnor att våga jobba som skogsföretagare. Sex kvinnor ska inspirera andra kvinnor att våga jobba som skogsföretagare. Det här projektet syftar till att inspirera kvinnor att våga satsa på skogsföretagande, men också att påverka attityder. Skogen är fortfarande mannens värld, säger projektledaren Margareta Moqvist hos LRF Sydost. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Mats Samuelsson 40 procent av landets skogsägare och en tredjedel av Södras medlemmar är kvinnor. Det är viktigt att skogsbruket tar tillvara den resurs som kvinnorna är. Inte minst för att utveckla företagandet med kvinnors sätt att se på skogen och att utnyttja den, säger Margareta Moqvist. Inom projektet har sex kvinnliga förebilder valts ut för att inspirera andra kvinnor att utveckla både skogsbruk och annat skogsföretagande. Flera av förebilderna är verkliga mångsysslare med skogen som bas. De ska sprida sitt budskap genom olika aktörer som till exempel Skogsstyrelsen, Linnéuniversitetet, LRF och Södra. Materialet, både film och bilder, ska användas vid undervisning och olika typer av möten. Med den här satsningen vill vi tillsammans med aktörerna göra nytta och påverka attityder genom att föra ut vårt budskap i en vidare krets. Kvinnor ska bli stärkta och våga ge sig på skogsföretagande och vi gör det genom att lyfta fram kvinnor som vågat. När till exempel Skogsstyrelsen samlar skogsägare kan någon av förebilderna medverka och berätta om möjligheterna till utveckling med skogen. Vid Linnéuniversitetet finns ett stort intresse för förebilderna hos både Entreprenörskap och Lönsamt familjeskogsbruk. Kvinnor är en stor resurs för att utveckla skogsföretagande och nya sätt att tänka bör vi också ta emot med öppna armar inom Södra. Låt oss nyttja skogen också där den står, säger Margareta. Förebilderna hittar du också på nätet: Margareta Moqvist leder projektet som ska inspirera kvinnor att satsa på skogsföretagande och påverka attityder.

23 Kort om förebilderna Christine Granhof började med skogsbruk och julgransodling när hon och hennes man köpte Riksdagsmannagården i blekingska Törneryd. Vintern är vikt för skogsbruket och jaktarrangemang. Under hösten säljs ved och sommartid handlar det om gårdsbutiken. Och om helhetsupplevelser. När familjer kommer hit för att hugga julgran får de se tomtar på loftet, rida ponnyhästar och köpa julpynt i gårdsbutiken. De ska få en helhetsupplevelse av att julen börjar här. Maria Sporre tog tidigt över föräldragården Norregård i Söndra utanför Sävsjö. Intresset för skogen fick hon genom sin far redan som barn. Hon vill visa att det går att driva en gård på traditionellt sätt och kombinerar lantbruk med skogsbruk. Skog, får och nötkreatur är den huvudsakliga verksamheten. Jag tror på det lilla jordbruket där man ser till djurens bästa. Förutom god lönsamhet drivs jag av att förvalta gården på bästa sätt tills någon av mina pojkar vill ta över. 23 Marianna Agetorp tog över föräldrahemmet utanför Häradsbäck när hon var 18 år. Hon började med att förverkliga drömmen om en rosenträdgård som idag lockar besökare. Hon visar också skogen för besökarna, inte minst skogskatedralen, ett rum för meditation. Marianna är poet och författare och ställer ut andras konst i ladan. Jag vill locka människor ut i skogen. För mig är skogen hälsa och jag ordnar hälsovandringar, där vi ibland är helt tysta en hel dag. Carole Larsson bor i Greby, Hallingeberg, men driver också skogsbruk och turistboende på släktgården Sörebo i Mörlunda. Där satte den steniga marken stopp för moderna maskiner, vilket bevarat den gamla miljön. Turister som ska till Astrid Lindgrens Värld lockas av kulturmiljöerna. Varje vecka under sommaren bor här turister som tilltalas av den friska luften, tystnaden, lugnet och landskapet. Nu vill jag utveckla tjärbränningen, särskilt som jag restaurerat en tjärdal. I en studiecirkel har vi testat och fått ut 180 liter tjära. Kristina Lindelöf tog över en släktgård i Ingebo utanför Vimmerby för 16 år sedan. Förutom att producera skogsråvaror tycker hon att skogsbruket är en bra bas för annat. Hon håller på att utveckla den KRAV-certifierade gården med café, gårdsbutik med försäljning av gårdens lammkött, lammskinn och ullprodukter, men också ved och kol från skogen. Jag vill ha en gård med liv och rörelse. Caféet får 25 platser inne, lika många på verandan och ett oändligt antal ute i hagmarker och skog. Cecilia Rooth är den sjätte förebilden. Mer om Cecilia kan ni läsa på nästa uppslag. forts. nästa uppslag Rädda skogen Stoppa rotrötan! cloco.se Stubbehandla vid slutavverkning! Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. Vid avverkning över 5 C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till kronor/ha helt i onödan! Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt eller hur? Läs mer om rotröta på: Eliselund Södra Sandby Telefon Telefax info@interagroskog.se

24 24 Cecilia Rooth på Flakulla gård i Blekinge är en skogsbrukare som ser möjligheter i det småskaliga skogsbruket. En mångfald av verksamheter gör fastigheten lönsam. Värdefulla ekar, produktionsgranar, kursverksamhet, kräftodling, julgrans- och pyntegröntodling, och tillverkning av grillkol i en kolugn från 40-talet är några exempel. Text och foto: Sven-Eric Petersson Cecilia är en Cecilia Rooth tycker om att ha många järn i leden. Förutom allt jobb hemma på gården är hon säker hetsombud i Södra och styrelseledamot i Ekfrämjandet, LRF och Grenverket, en förening för skogsintresserade kvinnor. förebild som skogsföretagare Cecilia kom tidigt i kontakt med skogen. Bara årgammal följde hon med sin far ut i skogen, nedstoppad i hans läderryggsäck. Fyra år gammal såg hon intresserat på den första motorsågen på Flakulla. Följde med på skogsdagar när hon var sju, gillade att klättra i träd och att tälja med kniv, började skogsbruksskola när hon var 16 och blev skogsägare som 17-åring. Jag har alltså hållit på med skogen länge men lär mig hela tiden något nytt. Jag tycker också att mycket annat än skog är fantastiskt Pyntegrönt från Flakulla gård. roligt. Jag har varit simlärare, seglar blekingseka och har varit seglingsinstruktör i Hallarumsviken utanför Jämjö. Cecilia och maken Rolf valde att bygga hus på fastigheten för att kunna sköta skogen optimalt. Hela familjen är engagerad i skogsbruket på gården. Rolf och jag lever på skogen. Våra pojkar är också engagerade; en av dem är skogstekniker och gör skogsbruksplaner, den andre är grävmaskinist men hjälper till att köra skotare på vintern. Att föra kunskap vidare till sina barn är en viktig del av skogsägandet. Cecilia Rooth jobbar med det mesta i skogen; kör motorsåg och röjsåg, planterar, kvistar ekar, kör skotare, rensar diken och plockar ekollon till plantskolor. Just nu håller vi på med förstagallring, där jag planerar vägar och röjer. Sedan är det dags att stämpla och gallra ett av våra många lövbestånd. Gårdens ekblandskog sköts omsorgsfullt och hur det ska göras har hon lärt av sin far Erik Ståål, men också genom arbete på ett danskt gods. Ekarna är individer och en del har namn, till exempel efter mina föräldrar Gunborg och Erik, eller Mose som är en grov ek med frostspricka. De här träden kommer förmodligen aldrig att huggas utan blir evighetsträd. Ekarna är framtidsträden som vi gallrar fram och sköter i ett kontinuitetsskogsbruk. Vi försöker hinna med att putsa vattenskott och stamkvista varje år. Man har också planterat ek, antingen genom att plantera ekollon direkt i marken eller genom att skicka ekollon till plantskolan i Ramlösa och köpa plantor därifrån. Våra ekar är fantastiskt fina och rakvuxna. När det är ollonår plockar vi ekollon och säljer till olika plantskolor. Rätt proveniens är viktig för en ek som ska växa i minst 120 år. Ekplantorna sätts i åttametersförband med nätburar runtom för att klara viltet. På Flakulla finns gott om älgar, rådjur, vildsvin och harar. Cecilia vill ha många ben att stå på och tycker om att dra igång projekt och att testa nya saker. Jag insåg ganska tidigt att det var nödvändigt att hitta nya nischer med fastigheten som bas.

25 25 Kräftodling är en av dessa. Man grävde en damm och fick tillstånd för signalkräftor men valde flodkräftor. Det är hon glad för idag. Flodkräftor är både godare, dyrare och bättre anpassade till våra svenska vatten. Nu har vi utökat med ett par dammar till. Det är inte lätt att odla kräftor för man har dålig koll på vad som händer under ytan. De senaste vintrarna med mycket snö och tjockt istäcke innebär problem. Det är också mycket jobb med att röja sly, kalka dammar och att mata kräftor. Cecilia har också planterat julgranar och pyntegrönt. Man måste ha ganska mycket kunskap för att lyckas, det är arbetsintensivt också i liten skala. Granarna måste hägnas in annars äts de upp av älgar, rådjur och harar. Till allhelgonahelgen säljer jag ris och till jul gör jag På fastigheten finns en kolugn från andra världskriget som rustats upp av hembygdsföreningen och familjen Rooth. En dröm gick i uppfyllelse när kolugnen startades första gången för att visa hur en kolugn fungerar och hur man tillverkar kol. Prima lövved blir grillkol med mycket högt bränslevärde, som är lätt att tända och glöder länge, säger Cecilia. dekorationer. Som med allt hantverk är det mycket arbete för lite pengar. I två år har vi haft en liten julmarknad där man kunnat hugga julgranen själv, åka släde efter häst, ponnyridning och medverkan av några hantverkare. En annan viktig verksamhet för Cecilia är utbildningar och kurser. Kunskapen om motormanuellt arbete håller på att försvinna och kursverksamheten har skurits ned på många håll. För barnen på lantbruks- och skogsbruksgårdar är det inte längre självklart att lära av föräldrar eller gå en skogsutbildning. De behöver kunskap när de tar över. När Säker Skog kom med motorsågskörkort tog jag det i den första gruppen som Södra hade. Sedan blev jag säkerhetsombud. Nu håller jag kurser för motorsågskörkort och framöver även för röjsåg. För att sköta sin skog på ett bra sätt behövs kunskap. Det ger både arbetsglädje, självförtroende och mod att våga fatta svåra beslut. Det är speciellt roligt att ha kvinnorna i kurserna. De oroar sig i början för att till exempel inte kunna starta motorsågen, men lyser av glädje när de klarar det och kan kapa sina första trissor. Det är Mowi som är originalet. Cecilia håller också kurser i ekskogsskötsel. Studenter från Linnéuniversitet som läser lövskogsskötsel besöker Flakulla varje höst, för att lära mer om ekskog och ekskogsskötsel. Snart står en timmerstuga klar på Flakulla. Den ska användas som kurslokal och göra det enklare för Cecilia, som tycker att hon är ett exempel på att man kan leva av sin gård. Man måste anstränga sig, se möjligheterna och hitta lösningarna. Här är Gunborgs ek, en av många rakvuxna individer i Cecilia Rooths ekblandskog. Det har hänt en hel del sedan Wiking Gunnarsson skapade Mowi. Mowi-ekipagen utvecklas ständigt i stort och i smått. Någon, det kan vara vi på FTG eller någon av våra användare, tänker ut praktiska och fiffiga lösningar som gör dig ännu mer effektiv i skogen. Den som en gång kört Mowi nöjer sig inte med annat. Det är Mowi som är originalet. FTG Cranes AB Blästergatan 2, Vänersborg Tfn: Fax: info@ftgforest.com Din bäste vän i skogen.

26 26 Ökad efterfrågan på lövtimmer hos Södra Interiör och en effektivare hantering inom Södra Skog gör att möjligheterna att tjäna pengar på lövträd har ökat. Vi har också gjort det enkelt att leverera, säger Anders Ekstrand, lövansvarig i Södra Skog. Apteringen har förenklats och det går att leverera olika träslag i samma trave. Text: Lars Edqvist Foto: Mats Samuelsson Av en nyligen fälld ek får manuellhuggare Tobias Svensson till två stockar av en nyligen fälld ek. Ökad efterfrågan ger nya chanser att sälja lövtimmer Projektet Bättre råvarustyrning av lövtimmer till Djursdala drogs igång nästan direkt efter det att Södra Interiör hade förvärvat Werner träförädling i Djursdala, som redan då var Nordens största lövträsågverk. Redan från början definierades en rad förbättringsområden, både i Djursdala och inom Södra Skog: Djursdala ville öka volymerna, men verksamheten var ryckig och koordinering saknades. Inom Södra Skog utgjorde lövtimmer bara en procent av flödet och tydliga rutiner saknades. Enklare och lönsammare Projektet har genomförts snabbt och har gjort att det både enklare och lönsammare för skogsägare att leverera till Djursdala, berättar Håkan Larsson, regionchef i Södra Skog region Öst som har drivit projektet tillsammans med Lars-Johan Johansson, platschef, Djursdala, Göran Carlsson, lövansvarig Region Öst och Anders Ekstrand, lövansvarig Södra Skog. Genom Södra Interiörs lyckade satsningar på nya produkter har en ökad efterfrågan uppstått på främst ektimmer, björk, asp och al. Även mer udda träslag kan efterfrågas. Nyligen ringde det en arkitekt direkt till mig och ville köpa kvadratmeter lindpanel till en ny byggnad. Jag fick förklara att så mycket lind går inte att uppbringa i Sverige, och det slutade att han valde askpanel. Det kunde vi lösa, berättar Anders Ekstrand, som fungerar lite som en lövskogsmissionär. Även intresset för att leverera har blivit större. Vi gör allt för att det ska bli enklare att leverera löv. En sak som har bidragit till det ökande intresset för att leverera till Djursdala är att det är möjligt att leverera olika lövslag i en och samma trave. Sedan sorteras de olika träslagen på plats. Det innebär att en leverans kan bli lönsam, även om det bara finns enstaka stockar av något träslag, säger Anders Ekstrand. Lövvirke av högsta kvalitet betalas högst för användning till exklusiva produkter, men även de sämre kvaliteterna har fått ökad efterfrågan. Förr spikade man potatislådor av sämre virke och nu ökar efterfrågan på trä till emballage. Det bidrar till den samlade lönsamheten hos våra medlemmar som levererar lövvirke, påpekar Anders Ekstrand. Kurser om avverkning Apteringen av lövträd kan tidigare ha upplevts som komplicerad. Därför har på försök ordnats kurser om lövträdsavverkning både för Södras personal och för entreprenörer i Region Öst. Dessa kurser ska nu erbjudas även i de övriga regionerna. Teresa Nordling på Södra Skog i Vetlanda har gått den kursen liksom Genom samarbetet mellan Södra Skog och Djursdala har Anders Ekstrand, lövansvarig Södra Skog, nu regelbundna kontakter med både marknad och skogsägare för att få igång avverkningarna av lövtimmer. Här kontrollerar han kvaliteten på en ekstock.

27 27 Nu är det både enklare och lönsammare för skogsägare att leverera till Djursdala, berättar Håkan Larsson, regionchef i Södra Skog region Öst (till höger) som har drivit projektet tillsammans med bland andra Lars-Johan Johansson, platschef, Djursdala. Tobias Svensson, entreprenör med företaget Svenssons skogsvårdstjänst. Just nu arbetar Tobias med att gallra i ett ekbestånd som hör till Bjädesjö säteri nära Myresjö söder om Vetlanda. Det har varit mycket lärorikt och har inneburit att vi ser nya möjligheter för skogsägarna att tjäna mer pengar på sina lövbestånd, säger Teresa. Detta är ett så kallat NS-bestånd, där det gäller att kombinera avverkningen med skogsvård. De äldsta ekarna sparas liksom de yngsta som ska föryngra den vackra skogsdungen. Här tjänar ägaren pengar samtidigt som naturvärdet höjs. Det gör att skogsägaren kan få bidrag från skogsstyrelsen för en sådan här avverkning, berättar Teresa. Efterfrågan på skötsel av lövskogar ökar. Tobias visar hur han apterar en nyligen fälld ek. Tobias Svensson får till två stockar som kan sågas till bräder. Övre delen av denna ek blir till bränsle. En snabb huvudräkning visar att betalningen för det virke som sågas här går på plus för markägaren även sedan Tobias arbete är betalt. Ökande efterfrågan och stigan de priser på lövvirke är positivt för oss manuellhuggare det finns mer att göra och när vi arbetar mer med lövträd övar vi upp förmågan att aptera, säger Tobias. Vi har försökt att förenkla betalningsmodellen och har nu en ny fräsch prislista, där det också finns tips som gör apteringen enklare. I projektet har vi haft en fantastiskt rolig experimentlusta och en gemensam strävan att hitta helt nya lösningar på gamla problem, säger Håkan Larsson. Det förbättrade samarbetet mellan Södra Interiör i Djursdala och Södra Skog har lett till ökat samarbete och ett effektivare flöde. Det är något även skogsägarna tjänar på. Aptering för bästa utbyte Reglerna i prislistan har blivit mindre komplicerade för att förenkla för skogsägarna. Det underlättar apteringen. Trädets utseende är avgörande för klassificeringen som styr priset. Genom att följa några enkla råd kan utbytet blir optimalt. Följande gäller för ek. Motsvarande råd finns också för björk. Kapa mitt i största och sämsta kvisten. Dimensioner: Längden ska vara centimeter. Diametern ska vara minst 16 centimeter. Kvalitetskrav: Interiörstock (fanér): Stocken ska vara perfekt utan synliga kvistar, sprickor eller andra defekter. Nu besöker jag Djursdala varje vecka och har en nära kontakt med personalen här. Det har hänt att jag hört om ett behov på Djursdala och har vetat exakt vilken skogsägare som har haft ett lämpligt bestånd. Resultatet har blivit en avverkning i rätt tid, säger Anders Ekstrand. Jörgen Sandberg, mätnings- och sorteringsansvarig i Djursdala var med redan innan Södratiden och kan verkligen se skillnaden: Vi får in mer råvara, rätt råvara avverkad i rätt tid och i rätt tid i förhållande till efterfrågan på vår försäljning. Lagren har minskat väsentligt också. Förr kunde det hända att timmer kunde ligga mycket länge innan det sågades. Jag har varit med om att sågade produkter har lagrats i upp till sju år, berättar han. Så är det definitivt inte nu. Kapaciteten byggs ut och optimismen är stor i Djursdala. Läs mer om Södras satsning på lövsågning på sidan 4. Kvalitet A guld: Exempel på krav: Högst en kvist per meter. Frostsprickor tillåts inte. Röta tillåts inte. Kvalitet B silver: Exempel på krav: Högst två kvistar per meter. En djup eller bred rak frostsprickor tillåts. Genomgående lös röta tillåts inte. Kvalitet C brons. Exempel på krav: Kvistar, max 2 x toppdiametern per stock. Max två raka frostsprickor tillåts. Röta upp till en tredjedel av stockens diameter godkänns, men avdrag görs för skadad volym.

28 28 Södra lägger ned sågverket i Åtvidaberg Södra lägger ned huvuddelen av verksamheten vid sågverket Södra Timber Åtvidaberg. 39 anställda berörs av förändringen och MBLförhandlingar har inletts. Verksamheten inom tryckimpregnering blir kvar i Åtvidaberg. Sågverket har haft en bra utveckling, men tiderna förändras. Marknaden för sågade trävaror är tuff och konkurrensen om råvaran har ökat, säger Peter Nilsson, vd för Södra Timber. Södra måste ha anläggningar som är i topp ur konkurrenssynpunkt för att värna om betalningsförmågan för timmer och sågverket i Åtvidaberg har betydan - de investeringsbehov i dag. Vi ser det inte som möjligt att fortsätta investera i alla våra tio sågverk och vi får med förändringen en mer ändamålsenlig struktur, fortsätter Peter Nilsson. Genom verksamheten i Kinda och den utveckling som vi har i Mönsterås så har vi totalt sett en bra balans i vår timmeranskaffning i vårt östra område. Under året så får vi dessutom en ökad sågverksproduktion och ökat råvarubehov vid Södra Timber Värö där ett sågverk med en årskapacitet på kubikmeter just nu byggs, säger Peter Nilsson. Verksamheten inom tryckimpregnering blir dock kvar i Åtvidaberg och kommer att sysselsätta ett par personer. Även Södra Skogs verksamhetsområdeskontor i Åtvidaberg blir kvar och berörs inte av omställningen. Dessutom har Södra fortsatt behov av en timmerplan på platsen för säsongslagring av timmer. Avvecklingen kommer att genomföras under första halvåret och sågningen beräknas upphöra under maj månad. Personalen i Åtvidaberg har gjort ett fantastiskt arbete, men tiderna förändras, säger Peter Nilsson. Det är bara att beklaga att sågverket försvinner. Flera har jobbat här i många år, men det svänger snabbt i den här branschen säger fackklubbens ordförande Lars Rasch. Samtidigt överlåts sågverket i Traryd från affärsområdet Södra Timber till affärsområdet Södra Interiör och kommer därigenom att konverteras från furuproduktion till att bli en renodlad lövträsåg. Bakgrunden är att Södra Interiör ökar sin försäljning av interiörprodukter tillverkade av i princip alla de lövträslag som växer i södra Sverige. Läs mer om detta på sidan 4. Södra Timber investerar i ny värmepanna i Långasjö Södra Timbers styrelse har beslutat att investera i en ny pannanläggning i sågverket Södra Timber Långasjö. Pannan har en effekt om 20 megawatt och kommer att sättas på plats och tas i drift under våren. Den nya pannan har dubbelt så hög effekt som den befintliga i Långasjö. Genom investeringen så får vi en effektivare förbränning, sänkta kostnader och lägre NOX-utsläpp, säger Södra Timbers vd, Peter Nilsson. Den nyinköpta pannan finns i dag i Adelebsen, Tyskland, och kommer under våren att flyttas därifrån till Långasjö. Utrustningen är en del av det sågverk som Södra Timber köpt av sågverksföretaget Klausner Group och som just nu flyttas och byggs upp vid sågverket Södra Timber Värö. Södra renodlar verksamheten inom service- och avverkningstjänster Södra renodlar den skogliga verksamheten och fullföljer målet att Södra Skogs service- och avverkningstjänster ska ske genom totalentreprenad. Förändringen innebär att ett 25-tal skogsarbetare som är sysselsatta med manuella och motormanuella arbetsuppgifter varslas om uppsägning. MBL-förhandlingar har inletts. Södra har tagit fram ett åtgärdsprogram med ett antal förslag till åtgärder för dem som omfattas av förändringen. Exempel på åtgärder är omplacering inom och utanför Södra, omskolning till annan arbetsuppgift utifrån lämplighet och bidrag till att starta egen verksamhet. I dag genomförs huvuddelen, mer än 90 procent, av Södra Skogs service- och avverkningstjänster som totalentreprenad. Genom omställningen så fullföljs den anpassning av organisationen till totalentreprenad som inleddes 2002, men som fördröjdes av arbetet under stormarna Gudrun och Per. Längre lastbil ger lägre utsläpp Koldioxidutsläppen från virkestransporter kan minska med drygt 20 procent visar en ny rapport från forskningsprojektet En Trave Till (ETT). Rapporten är en halvtidsavstämning på det 3 år långa forskningsprojektet med praktiska försök. Vi har mycket ambitiösa mål för vårt klimatarbete. Därför är det glädjande att ETT-projektet har visat ett fantastiskt reslutat. Att med en enda åtgärd minska utsläppen med 20 procent är unikt, säger Marie S Arwidson, vd Skogsindustrierna. För att miljöeffektivisera virkestransporterna, bedriver branschen forskning och utveckling kring specialfordon genom ETT-projektet modulsystem för skogstransporter. ETT-fordonet är både längre (30 meter) och kan ta mer last än vanliga virkesfordon (24 meter). Större lastbilar för virkestransporter är bra för både miljö och ekonomi, eftersom man då kan transportera mer virke med färre fordon. Med ett minskat antal virkesfordon sjunker bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen men även transportkostnaden, utan att trafiksäkerheten äventyras. Stark skotarmarknad 2010 Skotaråret 2010 blev ett normalt år med 313 registrerade skotare. Mer än två tredjedelar av maskinerna hamnade i södra halvan av landet. Jämfört med 2009 har Valmet och Ponsse bytt plats på prispallen i kampen om marknadsandelar. John Deere har störst marknadsandel 2010, liksom man hade året innan passeradesvalmet av både Ponsse och Rottne. Men efter en stark återhämtning är Komatsu Forests Valmetmaskiner återigen tvåa efter John Deere. Ända in i det sista var kampen om tredjeplatsen stenhård. Det blev Rottne som till slut tog den med bara några maskiners försprång till 2009 års stora vinnare Ponsse. Den stora förloraren 2010 är Gremo som tappat nästan halva antalet registrerade skotare, trots att totalmarknaden har ökat med mer än 20 procent sedan procent av skotarna hamnade i södra Sverige (Götaland och Svealand). Kronobergs län är det enskilt största skotarlänet med totalt 31 nyregistrerade maskiner 2010, tätt följt av Västra Götaland (30) och Dalarna (29).

29 29 Södra Interiör fortsätter sin varumärkesbyggande annonsering också i år. Det är viktigt att göra varumärket ännu mer känt bland konsumenterna. Vi fortsätter med inredningstidningarna, kompletterat med någon damtidning. Vi är ganska övertygade om att majoriteten av dem som är drivande vid val av material är kvinnor, säger Håkan Svensson. Text: Sven-Eric Petersson Ett trägolv i båthuset? Den här bilden används i vårens annonsering. Det är kanske inte så lämpligt att lägga ett trägolv i ett båthus, men det blir effektfullt i bildsammanhang och bidrar till vår image. Annonserna kommer att föras in i Elle Interiör, Femina, Hus&Hem, Lantliv, Residence, Sköna Hem och Plaza Interiör. Urvalet har främst gjorts utifrån täckning, men också de tidningar som har hög profil. Varumärkeskampanjen med mycket känslor handlar alltså inte i första hand om att kortsiktigt sälja golv, panel och lister. För att skapa vår image använder vi utmanande, oväntade och spännande miljöer. Givetvis kan man ha synpunkter på att visa ett trägolv i ett båthus eller sätta en panel i ett växthus. Det är inte rätt miljö, men det blir effektfullt och bidrar till att reklamen uppmärksammas. Södra Interiörs försäljningschef Peter Gustafsson säger att produkterna också kommer att lyftas fram i annonsering tillsammans med återförsäljarna. På så sätt skapar vi en vinnvinn-situation där båda parter kan dra nytta av ökad försäljning. Annonserna gör oss synliga för konsumenterna och det är viktigt med det breda produktprogram som vi har. Ett starkare varumärke har alla nytta av, från Södras medlemmar till våra kunder. Det är det vi ska utnyttja, säger Peter Gustafsson. Följ med på resan till stora träd Södra ordnar den september 2011 för sjunde gången en underbar resa till skogarna på västkusten i USA. Den börjar i Seattle och går genom delstaterna Washington, Oregon och Kalifornien med hemresa från San Francisco. Dessa delstater är viktigast för skogsbruket i USA och deltagarna får uppleva fantastiska Douglasgranskogar, Sequoiaskogar, Redwoodskogar som blir referenser för vår uppfattning av begreppet skog. Här finns träd som är upp till 12 meter i diameter, mellan meter höga och världens största träd med en volym på kubikmeter. Resan bjuder på besök och möten med skogsägare från familjeskogsbruk till statliga skogsrepresentanter och representanter för världens största skogsbolag. Dessutom besöks två sågverk, ett ångsågverk i kommersiell drift som helst inte sågar timmer under 50 centimeter i dia meter. Det andra sågverket köper timmer upp till 3 meter i diameter. Under resans gång görs också ett stopp på ett mjölkjordbruk med över djur och en ranch med över köttdjur. Dessutom blir det besök på en vingård som ägs av svenskättlingar och tid att se sig omkring också i både Seattle och San Francisco. Över 20 grupper har upplevt denna skogliga temaresa. Södra är värd och genomför sin sjunde resa. För mer informtion se Frågor besvaras av Skogsresor Jan Hedberg

30 30 Nya sågverket växer fram me hantering av virket På ett område stort som 35 fotbollsplaner håller Södra Timber på att bygga det nya sågverket i Värö. Det får en kapacitet på kubikmeter och ska stå klart till sommaren. Bakgrunden till satsningen är att Södras sågverksrörelse ska fortsätta vara i toppklass för att skapa långsiktig lönsamhet och ökad betalningsförmåga till skogsägarna. En viktig bit i projektet är en rationell hantering från skog till sågverk. En nyhet för skogsägaren är att hela timmervolymen vid Värösågen kommer att travmätas. I maj fattades beslutet att bygga en helt ny såganläggning i Värö. Tyska sågverksföretaget Klausner Group har sålt maskiner och inventarier från sin anläggning i Adelebsen i Niedersachsen, Tyskland, och dessa har flyttats till Värö. Konkurrenskraft Investeringen säkerställer Södra Timbers konkurrenskraft både på marknaden och för råvaran. Vi ser ett behov och en möjlighet att på allvar ta upp konkurrensen med de stora produktionsenheterna främst på kontinenten, men numera även Sverige, säger Södra Timbers vd Peter Nilsson. Marknaden utvecklar sig mot mera standardiserade produkter. Vissa av produkterna kräver stora volymer för att på sikt vara konkurrenskraftiga. Södra behöver ett sågverk i den här storleken för att vara med i framtiden. Med en ny såganläggning sänker vi produktionskostnaderna, vilket ökar konkurrenskraften och ökar betalningsförmågan, säger Peter. På plats i Värö är byggnationen i full gång. All utrustning är flyttad från Tyskland till Värö. För tillfället pågår markarbete, gjutning av fundament med mera. Stommar och väggelement är prefabricerade, vilket gör att husbyggnadsfasen kommer att gå relativt fort. Planen är att timmersorteringen ska driftsättas 1 april, såganläggningen 1 juni, och justerverk och hyvleri cirka en månad senare. Effektiv virkesförsörjning En viktig del i projektet är en effektiv virkesförsörjning och att virkesmätningen fungerar bra. Beslut har därför fattats om att travmäta hela timmervolymen, såväl gran som tall, som Värö ska förbruka. Travmätning är en beprövad, snabb, rationell och kostnadseffektiv mätmetod, som vi använt på massaved i många år. Den ger oss frihet att ta emot stora volymer under vissa perioder, mellanlagra och slutredovisa snabbt. Vi har goda erfarenheter av travmätning från stormarna Gudrun och Per, men också från tåglastningsplatser där vi under två års tid travmätt och forslat timret med tåg till Mönsterås. Vi tror att vi kommer att se mätmetoden på flera av våra sågverk framöver, eftersom det är så stora logistiska vinster, säger Anders Svensson, råvarumarknadschef. Apteringskraven viktiga Apteringskraven är precis som tidigare oerhört viktiga och VMF Syd följer systematiskt upp mätningen. I detta program görs slumpvisa kontroller. Vi gör även våra egna kontroller för att kunna göra en utvärdering av travmätningen, säger Anders. För att ta tillvara den goda tallkvaliteten kommer Södra att möjliggöra utsortering av den bättre kvaliteten i skogen. Detta görs automatiskt vid avverkningsuppdrag, där skördaren optimerar utfallet för skogsägaren. När det gäller leveransvirke kommer det att finnas travmätningsprislista mot Värö och stockmätningsprislista mot Unnefors. Skogsägaren avgör själv vad som är mest lönsamt. Den bättre kvaliteten kommer främst att forslas till Södra Timber Unnefors, ett specialsågverk för furu med Text: Åsa Wernersson Foto: Per Carlsson, Thomas Carlén Södra Timber har erfarenhet av kombinationen travmätning och transport på järnväg I två år har grantimmer travmätts i Uddevalla hamn och sedan transporterats på järnväg till Mönsterås.

31 31 d rationell Öst Väst Fångstområdet för det nya sågverket i Värö betyder långa transportsträckor. Därför kommer virket att av miljöskäl gå på järnväg så mycket som möjligt. Syd möjlighet att ta tillvara kvaliteten med rätt teknik, utrustning och erfarenhet, vilket betyder ett högre medelpris för skogsägaren. Den lägre kvaliteten kommer att transporteras till Värö för travmätning. Varken gran- eller talltimmerprislistorna mot Värösågen kommer att ha kvalitetsdifferentierade priser. Stort upptagningsområde Sågen i Värö har ett stort upptagningsområde. Eftersom det från delar av fångstområdet handlar om långa sträckor är tanken att så mycket som möjligt av miljöskäl ska gå på järnväg. Vi kommer till exempel att såga timmer från Skaraborg och Dalsland i Värö. Det timret kommer att forslas till omlastningsplatser med lastbil och därifrån på järnväg till Värö. Med transport på järnväg är travmätning en förutsättning eftersom det inte går att hålla isär partier. En fördel är att det går att kombinera med massavedstransporter, säger Anders. Södra Timber har erfarenhet av kombinationen travmätning och transport på järnväg från Uddevalla hamn. Vi har under två års tid travmätt grantimmer i Uddevalla hamn som har transporterats på järnväg till Mönsterås. Vi är mycket nöjda med mätmetoden. Det är en enkel metod med ett pris, vilket många skogsägare uppskattar, säger Fredrik Tengberg, områdeschef i Billingsfors verksamhetsområde. Så här prissätts timret till Värö Timret ska uppfylla kvalitetskraven enligt prislistan. Timret ska levereras trädslagssorterat. Handelsmåttet är m3fub. Volymen fördelas i två dimensionsklasser per trädslag. Det är ett pris för klenare diametrar och ett pris för grövre diametrar För leveransvirke kommer längre längder att premieras genom ett tillägg för travar med tillräckligt lång medellängd. Vid avverkningsuppdrag tillämpas ett apteringstillägg som möjliggör att Södra kan aptera längder utifrån Värösågens aktuella önskemål Det är viktigt med rationell hantering från skog till sågverk. Därför kommer hela timmervolymen vid Värösågen kommer att travmätas. Så här går det till Jan Peterson på VMF Syd har erfarenhet av travmätning av massaved vid bruket i Värö. Under perioder har han även travmätt Gudrun och Per-timmer. Text: Åsa Wernersson Foto: Thomas Carlén Hur fungerar travmätning? När virket är utskotat till bilväg och virket är anmält beordrar Södra en transport. Före lastning stämmer chauffören av att det är rätt virkesorder. När lastningen är klar faxas en lastspecifikation från datorn i bilen till mätstationen på vilken virkesorder som är på väg och därefter påbörjas transporten. När bilen anländer till mätstationen börjar man med att identifiera sig genom att köra upp bilen på en våg. Föraren drar ett kort, som är unikt för den bilen, genom en kortläsare. Då vet mätstationen vilken lastspecifikation som ska hanteras. På en specifikation kan finnas flera leverantörer. Därefter kör föraren fram och stannar vid mätbryggan, där VMF påbörjar sitt arbete med att travmäta. Tillvägagångssättet är att mäta in volym i fastmeter under bark. För att komma fram till volym mäts bredd, höjd och längd. Bredden mäts både i botten och i toppen av lasset. Vi mäter bredden mellan stöttorna. I botten är det ett fast mått som redan är uppmätt. Däremot måste vi mäta toppmåttet, eftersom stöttorna är flexibla och ger efter. Därefter mäter vi hur hög varje bunt är. Då använder vi en mätribba och mäter upp medelhöjden på stuven. Det tredje måttet är vedens medellängd. Vi använder oss då av en längdmätningslinjal, berättar Jan. Med de här måtten på bredd, höjd och längd har vi fått fram en låda. I den lådan finns förutom ved även luft och bark. Nästa uppgift blir att fastställa vedvolymprocenten, det vill säga hur mycket av lådans innehåll som är stockar. Då använder vi oss av ett utgångstal. För gran ligger talet på 70 procent och för tall på 68 procent. Ett tiotal faktorer höjer eller sänker utgångstalet och de viktigaste är medeldiametern, barkavdrag och travning, det vill säga hur väl det är lastat, och kvistning och rotben. De olika faktorerna ger plus eller minus för att få fram ett slutresultat. Ett exempel för en grantimmerstuv kan se ut som följer: Utgångstal 70 procent, +4 i medeldiameter, -7 i barkavdrag, -1 i travning och -2 i kvistning och rotben. Vedvolymprocenten för exemplet blir därmed 64. För att få fram bruttovolymen multipliceras vedvolymsprocenten med volymen och vi har ett slutresultat. Förutom bruttovolymen bestämmer VMF Syd andelen icke leveransgilla stockar (vrak). Det kan handla om för stor andel skogsröta, krökar, felaktiga längder eller diametrar. Indelning i kvalitetsklasser görs inte vid travmätning av timmer. Lasset redovisas omgående till SDC efter att det är färdigmätt. Vi jobbar efter en kontrollmetod. Slumpvis faller det ut partier som ska kontrolleras. Partiet lastas av och mäts upp enligt traditionell kontrollmätning, där varje enskild bit topp- och rotmäts och jämförs med det travmätta. Det är både en kontroll av vårt arbete samtidigt som det också är ett stöd för oss, säger Jan Peterson på VMF Syd. Vid travmätning vägs olika faktorer in för at bedöma andelen ved. De olika faktorerna ger plus eller minus och leder fram till ett slutresultat.

32 32 Vem har inte lekt vid en bäck? Skogens vatten ny bok för skogsägare Skogens vatten är den första heltäckande boken om skogens vatten. Den handlar om hur skogens vatten fungerar och hur skogen kan skötas utan att skada vatten. Och alla har lekt vid en bäck som små, säger Lennart Henriksson, en av författarna. Till hösten är ambitionen att skogsägarföreningarna startaren riksomfattande studiekampanj om vattnets betydelse för skogen och skogsägarna med Skogens vatten som grundbok. Text och foto: Sven-Eric Petersson Boken Skogens vatten lanserades med Lennart Henriksson och Gustaf Aulén utklädda till strömstarar vid forsarna i ån Surtan intill Melltorps kvarn i Västergötland. Författare till Skogens vatten är Stefan Bleckert, Lennart Henriksson och Erik Degerman, tre av Sveriges främsta experter på vattenvård i skogsmiljöer. Vackra och pedagogiska foton av en rad fotografer varvas med Rolf Petterssons illustrativa teckningar. Dock Norberg har gjortr en tilltalande layout. Grundkonceptet är stora bilder, att använda bilden som ett pedagogiskt instrument. Det har också varit en oerhörd tillgång att i projektet också ha en illustratör som kan lyfta fram det som inte går att fotografera, säger Stefan Bleckert. Med det här initiativet från skogsägarföreningarna tar de också ledningen när det gäller vattenfrågor i Sverige. Intresset för vattenfrågor ökar och syftet med EU:s vattendirektiv är att alla Europas vatten ska ha god ekologisk status år Författare, illustratör, layoutansvarig och skogsägarföreningarnas vattengrupp som står bakom Skogens vatten. Främre raden från vänster: Rolf Pettersson, Dick Norberg, Stefan Bleckert, Lennart Henriksson och Erik Degerman. Bakre raden: Gustaf Aulén, Alf Bergqvist, Per Sandberg och Mats Blomberg. Roa, lära och stimulera Boken har tagits fram av skogsägarföreningarna och vänder sig till skogsägare från norr till söder, men också andra läsare för vatten berör oss alla. Den avslutar ett treårigt projekt och markerar också starten på ett mångårigt projekt inom skogsägarrörelsen för att införa en effektivare vardagshänsyn vid skogsbruk intill vatten. Med utbildning och rådgivning ska skogsägare, entreprenörer och skogstjänstemän få en solid grund att stå på. Boken ska roa, lära och stimulera till arbetet, säger Södras skogsekolog Gustaf Aulén. Den här boken är skri ven för dig som lever nära vatten och vill bidra till att livet i vattnet består. Erik Degerman säger att död ved i vattendrag är viktigt. Det finns en vetenskaplig grund för det påståendet. I 90 procent av bäckarna är det brist på död ved precis som i skogen. Åtta bitar död ved på 100 meter vatten skulle betyda tre gånger så mycket fisk och då hamnar fiskfaunan på samma nivå som i orört vatten. En enkel modell Skogen vatten innehåller en lång rad andra handfasta råd till skogsägarna, men också en beskrivning av en enkel modell för naturvärdesbedömning av vattendrag och hur vattendragen kan indelas i fyra olika blå målklasser. För att kunna utforma hänsynen på bästa sätt är det viktigt att veta om ett vattendrag har höga eller låga naturvärden. De blå målklasserna för skogsvattnen blir därför ett bra komplement till de gröna målklasserna, för skogen som sedan 15 år är grunden för de gröna skogsbruksplanerna. Egentligen är mycket av värdet på en fastighet knutet till vatten och att kunna göra det värdet tydligare i skogsbruksplanen bör vara spännande för en markägare, säger Stefan Bleckert. Lennart Henriksson säger att det är en enkel modell. Man tar med sig ett protokoll, går längs vattendraget, tittar på hur det ser ut och gör noteringar. Med en enkel naturvärdesbedömning som grund kan man göra en målklassning och sätta mål på varje avsnitt i en bäck. Modellen ska kunna användas såväl av den som arbetar med skogsbruksplaner som av den enskilde intresserade markägaren. Vår vision är att varje liten insats kan ge stor effekt på landsskapsnivå, säger Stefan Bleckert. Studiecirklar Internt i Södra pågår arbetet med att hitta rutiner för att kunna implementera den blå målklassningen i skogsbruksplanläggning. Avsikten är att under 2012 kunna erbjuda både grön och blå plan. Mats Blomberg, näringspolitisk samordnare i Södra tycker att det varit ett stimulerande samarbete kring boken: Nu är det upp till skogsägarföreningarna att dra nytta av boken i nästa steg. Det är en bok som kan både inspirera och öka förståelsen när vi nu vänder oss till praktikerna som finns ute i skogen. Under våren ska vi i skogsägarföreningarna tillsammans arbeta fram en studiehandledning för att i höst påbörja en utbildningskampanj, främst genom studiecirklar. Vi ska göra verkstad av ny och spännande kunskap om vattnets betydelse för skogen och skogsägarna. Vi tittar också på att göra demoslingor på ett antal av våra gårdar, till exempel några Kraftsamlingsgårdar, där cirklar och grupper kan lära sig mer om vatten och få inspiration och idéer om hur man kan göra. Boken kostar 150 kr i för medlemmar och 200 kr för övriga. Den kan beställas på Södras hemsida:

33 33 Det har snöat ovanligt mycket denna vinter och många träd har brutits av. Värst drabbat är nordöstra Götaland och omfattande skador har rapporterats in från verksamhetsområdena Åtvidaberg, Vetlanda och Tranås. Skador finns i hela Region Öst men också i de angränsande verksamhetsområdena Jönköping och Växjö. Mycket toppbrott ökar risken för insektsskador Ungskog som skadats av snö. Foto: Claes Hellqvist. För de skogsägare som har möjlighet att själva upparbeta skadad skog är det ett bra alternativ eftersom skadorna ofta är utspridda. Medlemmar som behöver hjälp med upparbetningen bör kontakta sin inspektor snarast för att underlätta planeringen av avverkningsresurser. Upparbetningen av skadad skog är viktig för att minska risken för skadeinsekter och om virket kommer ut i tid kan också virkesvärdet räddas. Inom ett hektar får högst 3 m3sk döda barrträd lämnas kvar och allt virke måste vara transporterat från bilväg senast 1 juli. Tre insektsarter kan bli farliga för skogen. Det är granbarkborren, större märgborren och röda tallstekeln. Granbarkborren utnyttjar virke som blir kvar i skogen som yngelplatser. Även granar som är toppbrutna riskerar att angripas eftersom deras försvarsförmåga minskar. Speciellt viktigt är det att upparbeta döda och skadade granar i östra Kronobergs län där skadorna av granbarkborre var omfattande under Större märgborren utnyttjar tallvirke som yngelplatser. De färdiga insekterna angriper årsskotten av tall på sommaren och hösten, och skotten dör och faller av. Röda tallstekeln angriper fjolårsbarren under sommaren och har sedan 2009 orsakat skador i Region Öst, och i Växjö och Långasjö verksamhetsområden. Tillsammans med toppbrott kan större märgborren i kombination med röda tallstekeln döda tallskog även om träden normalt inte dör av dessa skador var för sig. Det är viktigt att skogsägarna följer utvecklingen noga under sommaren och hösten för att snabbt kunna vidta lämpliga åtgärder. Det kan vara svårt att avgöra om ett skadat träd ska avverkas eller inte? En tumregel är att ett barrträd bör ha minst tre gröna och friska grenvarv kvar för att ha möjlighet att överleva. I områden där avverkning ändå sker och i områden med insektsskador föregående år bör även lindrigt skadade träd avverkas. En frågeställning som kan bli aktuell är när ett skadat bestånd ska avverkas i förtid. Erfarenheter från stormarna visar att det rent ekonomiskt ofta är bättre att behålla ett utglesat bestånd jämfört med att avverka i förtid. Det gäller speciellt yngre gallringsskog. Undantaget bör vara granskog i områden som föregående år hade omfattande angrepp av granbarkborre. Vill du leverera ved? Efterfrågan på brännved i Danmark är mycket god och vi bedömer att vi kan sälja ca pallar med pannved under nästa eldningssäsong. Södra har ett mycket starkt varumärke och gott renomé i Danmark som vi tror tilltalar kunderna. Därför söker vi nu nya leverantörer direkt hos våra skogsägare som vill leverera ved som är kapad och kluven i 30 cm längder och staplad på pallar som innehåller 2,1 m 3 s ved (ca 1 m 3 fub). Pallarnas mått ska vara 100 x 120 x 220 (se bilden). Veden ska vara uppstaplad på pallar innan den 1 juni 2011 och täckt i toppen från den 1 september Veden på pallarna ska vara antingen 1. träslagsrena med bok, ek eller ask, (dock godkänns 10 procent annan ved på pallarna), eller 2. valfritt blandat träslag. Minimileveransen är 50 pallar och kommer att avhämtas från maj april Pris per pall är för alternativ 1: 800 kr och för alternativ 2: 625 kr, upplastat på bil. Låter det intressant är du välkommen med en intresseanmälan innan den 1 mars till ved@sodra.com. Anmälan är inte bindande.

34 34 Lasse tänker

35 Södramedlemmen Lasse Kjellberg har alltid älskat trä, men det är först på senare år som han blivit träskulptör på heltid. På de egna markerna finns gott om råvaran han behöver för sina figurer. För en tid sedan var jag i Portugal och hämtade hem trä från ett år gammalt olivträd. Det känns nästan vördnadsfullt att såga i sådant trä, med tanke på all den historia som ryms i och omkring det. Det är ju faktiskt möjligt att några romare legat och vilat under det trä som jag nu har gjort skulpturer av. Framhäva kontraster Lasses träskulpturer är ofta figurer, kroppar. Han börjar med motorsågen, fortsätter med slipmaskin och olika sandpapper innan han avslutar med färg och 6 7 lager lack. Figurerna kan vara i allt från naturlig storlek, uppåt två meter, till miniskulpturer med bara några centimeters höjd. I början lackade jag aldrig, men nu tycker jag att det är ett bra sätt att framhäva träets nyanser och kontraster. Jag lämnar gärna ihåligheter och andra intressanta träpartier fria för ögat. Sedan smackar jag på med andra material där träet kanske inte är så spännande. Det kan vara glas, plastic padding, koppar eller annan metall. En utställning har Lasse hunnit med, på Vetlanda Museum 2007, men nu börjar han bli sugen på att ställa ut igen. Det är roligt att få reaktioner på träfigurerna. Många vänner har köpt av mig, men ryktet har också Text: Stefan Hedner Foto: Patrik Svedberg spridit sig lite och en av Sveriges stora konstsamlare har faktiskt köpt tre skulpturer. Det känns naturligtvis väldigt kul. på figuren Stol av asp, snörd i ryggen med koppartråd och lädersits. Magasinet renoveras till teater för skulpturerna och andra scensugna. 35 Lasse Kjellberg bor på gården Strömmahult utanför Vetlanda. Här har han 15 ha i något som han lite skämtsamt kallar ett jättestort träsk. Emån startar här, så det är ett deltaområde med mycket vatten, många olika trädslag och ett rikt djur- och växtliv, berättar Lasse. Perfekt för en naturälskare och träkonstnär, alltså. Men från början var det inte alls meningen att Lasse skulle bli konstnär. Han som hade granngården tidigare brukade tälja en del älgfigurer och annat av eneträ. Jag provade några gånger och när han dog fick jag ärva hans lager av torkad en. Efter att ha jobbat med reklam och information i många år bytte jag helt enkelt och började skulptera på heltid. Halvruttet är favoriten Nu är inte eneträ det enda Lasse använder sig av. Han tar vara på mycket från de egna markerna, men får också en del material av vänner och bekanta. Framför allt är naturen omkring gården fantastisk. Jag har t.ex. använt egen björk, al, asp, rönn, lönn, gullregn och så lite tall och gran. Men ek jobbar jag inte med. Det är för hårt och spricker för lätt. Favoritmaterialet är gamla lövträd, gärna halvruttna. Ihåligheter, årsringar och kvistar berättar en historia. Jag vill ta fram kontrasterna i materialet och därför är t.ex. gullregn så roligt att arbeta med. Det bjuder på fina färgskiftningar. Även om Lasse mest arbetar med svenskt trä så händer det också att han använder sig av främmande träslag. Använda det som finns Den egna skogen sköter Lasse själv. Han tog ned en del gran när han flyttade till Strömmahult, men numera blir det inte så mycket avverkning. Men jag går ofta med röjsågen och har som målsättning att vårda det jag har, att hålla 15 vackra hektar. Han fäller inte gärna träd för konstens skull, även om det har hänt. Det var en al och formen var precis rätt för det jag skulle göra. Men det tog emot att såga ned den, det erkänner jag. Lasse försöker i första hand att använda det som redan finns till hands. Av samma skäl fiskar och jagar han för att få kött, han har höns för att de är trevliga och för att få ägg. Jag är inte alls förtjust i den tilltagande köphysterin där många bara vill ha fler och nyare saker. Vardagen och det vi har omkring oss bjuder på så mycket vackert och användbart som vi kan ta vara på. En enkel vedbit kan förvandlas till ett konstverk som någon faktiskt betalar pengar för och sedan stolt sätter i sitt vardagsrum. Det är fantastiskt. Den här filosofin vill jag förmedla i mina figurer och även i deras titlar. Moder Svea har jag t.ex. alltid sett som en lång, rakryggad, stilig blond kvinna. Men vem är hon i dagens globala samhälle? År 2005 gjorde jag skådespelerskan och bystdrottningen Pamela Anderson till symbol för Moder Svea. Jag delade henne i två bitar och döpte skulpturen till Wträ.pam.köm. Det är magiskt att skapa något i trä av sina egna små tankar, gärna med humor. Del av sadelstol i asp föreställande Mumintrollet. Lasse arbetar på en bro över en fåra av Emån. Se fler av Lasse Kjellbergs figurer på

36 36 Höga mätningskrav blir ä Södra höjer sina redan höga mätningskrav på virke för att ge skogsägaren högsta möj liga värde på virket och ännu bättre klara indus trins krav. Text: Carin Bengtsson Foto: Mats Samuelsson Södras avverkningsorganisation hanterar varje år ett virkesvärde på 3,4 miljarder kronor. Det motsvarar i genomsnitt kronor per avverkningsuppdrag. Noggrann mätning av virket är alltså av stor ekonomisk betydelse. Kvalitetssäkrad skördarmätning För att kunna ge högsta möjliga värde på virket till skogsägaren och för att kunna leverera enligt industrins beställning arbetar Södra sedan några år tillbaka med kvalitetssäkrad skördarmätning. Rutinen innebär att skördarmätningen kontrolleras manuellt genom att ett provträd slumpas ut en gång per skift. Med hjälp av en dataklave mäter maskinföraren längd och diameter på alla de stockar som kapats av provträdet. Värdena tankas över till skördarens dator som jämför skördarens mätning med den manuella mätningen och man kan se hur väl skördaren har mätt. I regelbundna arbetsmöten med maskinlagen tar Södras produktionsledare upp skördarmätningen som ett mått på virkestillredningens kvalitet. Minimera spill Under 2010 genomfördes dessutom två projekt inom Södra för att genom noggrannare mätning öka produktiviteten. Det ena projektet handlade om att bättre anpassa timmerstockarnas längder efter slutkundernas krav och det andra om att minska spillet i form av övermål och stötmån. Ett antal åtgärder för att förbättra skördarnas mätning och Södra Skogs arbetsrutiner samt utveckla uppföljningsrutinerna mellan Södra Skog och Södra Timber har genomförts och resultatet visar att det är möjligt att spara miljonbelopp. Södras kvalitetssäkrade skördarmätning innebär att skördarens mätning kontrolleras genom att stockarna från ett slumpvis utvalt provträd mäts manuellt.

37 37 nnu högre Genom införande av betalningsgrundanden skördarmätning kommer gränsen att vara nådd för hur exakt det går att mäta virket med nuvarande skördaraggregat. Nästa steg i Betalningsgrundande mätning möjlig Noggrann skördarmätning är alltså en mycket viktig fråga för Södra som nu tar ett steg till. Alla Södras skördare, till att börja med alla slutavverkningsskördare, driftsätts för betalningsgrundande volymmätning. Södra tar hjälp av VMF Syd. De avsätter en tjänsteman per region för att utbilda entreprenörerna och kommer också att kontinuerligt kontrollera att maskinerna håller de krav som ställs på betalningsgrundande mätning. Vi vill inte bara mäta virket bra. Vi ställer nu krav på så exakt virkesmätning att den ska kunna ligga till grund för betalningen av virket till skogsägaren. Och kontrollen sköts av tredje part, VMF Syd. Våra entreprenörer kommer att kompenseras för huvuddelen av de extrakostnader som kan uppstå vid införandet av betalningsgrundande mätning, säger Sten Frohm, skogsteknisk chef i Södra. Den betalningsgrundande mätningen kommer även fortsättningsvis att utföras vid industrin. Nya köpformer När slutavverkningsskördarna är driftsatta för betalningsgrundande virkesmätning blir det möjligt att med dagens skördare börja arbeta med nya köpformer, förklarar Sten Frohm. Stampris med skördarmätning är ett exempel på ny köpform. Den förenklar mätning och redovisning av avverkningsuppdrag och ger därmed snabbare hantering, säger Sten Frohm. I stampris med skördarmätning blir skördarens mätning betalningsgrundande till skogsägaren utifrån en stamprislista och kvalitetssäkras av oberoende revisorer. Modellen ger stor frihet i aptering och virkesutnyttjande utan att det påverkar ersättningen till skogsägaren. Södra testar och utvärderar just nu modellen med stampris. utvecklingen är beröringsfri skördarmätning. Text: Carin Bengtsson Foto: Skogforsk Framtidens mätning är beröringsfri Beröringsfri diametermätning med hjälp av laser har visat lovande resultat i test. Södra har medverkat i och varit med och finansiera flera branschgemensamma projekt där olika typer av utrustning för beröringsfri mätning har testats. Resultaten indikerar att beröringsfri skördarmätning har en potential att i framtiden ge en noggrannare mätning än mätning med dagens skördaraggregat. Dess utom kan stocken upparbetas snabbare vilket ger en ökad produktivitet och det går att mäta fler kvalitetsegenskaper än längd och diameter, till exempel krökar och fibervinkel. I det senaste projektet som Södra har varit med och finansiera har beröringsfri diametermätning med hjälp av laser testats med intressanta resultat. Vi har provat diametermätning med laser där lasern har varit försedd med skydds- och rengöringsutrustning för att klara arbete under fältmässiga förhållanden. Under vissa förutsättningar visar testerna riktigt bra mätresultat, medan det under andra inte har fungerat tillfredsställande. Nästa steg blir därför att fortsätta utveckla skyddsutrustningen så att vi klarar problemen med föroreningarna, säger Sten Frohm, som bedömer att det kommer att ta ytter ligare några år innan det finns en fungerande prototyp till utrustning för beröringsfri skördarmätning med laser. Gösta Edströms Hedersfond Ansökan om stipendier ur Gösta Edströms Hedersfond ska inlämnas senast 20 april Ur stadgarna: Fondens ändamål är att genom bidrag till förtjänta personer, företrädesvis medlemmar eller anställda inom Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, med dotterbolag, bereda möjlighet till forskning, utvecklingsarbete eller studier inom eller utom Sverige på områden som har anknytning till skogsbruk, skogsindustri eller lantbrukskooperationen. En gång per skift kontrollerar maskinföraren stockarna genom att med dataklave mäta längd och diameter på alla de stockar som kapats av provträdet. Värdena tankas sedan över till skördarens dator som jämför skördarmätningen med den manuella. Ansökan skickas till Södra, Viveca Hjertquist, Växjö, e-post viveca.hjertquist@sodra.com

38 38 En ny adaptiv älgförvaltning tar form i år Förståelse för markägarnas behov I slutet av förra året beslutade riksdagen om den nya älgförvaltningen. Det ska bli en adaptiv förvaltning, där större hänsyn tas till biologiska faktorer och förändringar i älgstammen. I år ska den nya förvaltningen formas och nästa år träder den i kraft. Besluten tas mer lokalt. Det är positivt att besluten nu flyttas till ett lokalt plan, säger Mats Hansson, styrelseledamot i Södra med ansvar för viltfrågor. Text: Lars Edqvist Foto: Andreas Lindholm En lång process med mycket utredningar och mycket påverkan från olika intressenter var delvis över när Sveriges riksdag den 1 december beslutade om den nya älgförvaltningen. NU börjar en ny process som ska forma framtiden och som träder i kraft 1 januari Under 2011 bildas älgförvaltningsområden i hela Sverige. Varje sådant område i södra delen av landet ska omfatta hektar eller mer. Områdena ska styras av ett älgförvaltningsråd med tre markägare och tre jägare. Markägarna utser ordförande, som har utslagsröst. Detta visar att riksdagen har haft förståelse för markägarnas situation. Kunskapen om hur mycket betesskadorna kostar och hur vi får ner dem till ett minimum måste genomsyra arbetet framöver, anser Mats Blomberg, näringspolitiskt samordnare i Södra. Den nya lagen innebär att älgförvaltningen ska utgå från hur det ser ut i skogen på det aktuella området, hur stor fodertillgången är och att älgförvaltningen ska anpassas efter förändringar över tiden. Det betyder att storleken på älgstammen måste anpassas efter lokala naturliga förutsättningar. Det är bra och nu ska det genomföras i praktiken, säger Mats Blomberg. Det arbetet har dragit igång och innebär för Södras del bland annat att nominera markägarrepresentanter tillsammans med större publika skogsägare och skogsbolag. Det är viktigt att Södra kan ta rollen som katalysator i det här arbetet. Därför har alla Södras viltombud bjudits in till en information den 8 februari och LRF samt övriga skogsaktörer till ett markägaremöte i slutet av februari, berättar Mats Blomberg. Det positiva med detta är att besluten nu flyttar ner på ett mer lokalt plan. Det lokala nätverket kommer att kunna fatta beslut om avskjutning och population, säger Mats Hansson som kommer från norra Skåne och är ledamot i Södras styrelse. Han hoppas att nyordningen ska innebära att viltstammen snabbt kan komma i balans med tillgången på foder. Det kan leda till mer biologisk mångfald. Vi kan till exempel få möjligheter att plantera tall på marker där det är mer lämpligt än gran, konstaterar han. Mats Hansson betonar att även om det heter älgförvaltningsråd, så handlar det inte bara om älg utan om klövvilt. Det är viktigt att se helheten. Han understryker att det krävs både engagemang och kunskap hos de representanter för skogen som ska väljas till älgförvaltningsråden. Det är en utmaning att hitta rätt personer med både kunskap och engagemang. De som väljs till de här posterna kommer att få en utbildning, men det gäller att ha grundkunskaperna från början. Det kan vara bra att vara både jägare och markägare, men det är nödvändigt att hela tiden ha klart för sig på vilket mandat man sitter i älgförvaltningsråden. Det gäller att visa ledarskap och våga stå för sin uppfattning, anser Mats Hansson. Han framhåller att det här inte kommer att vara en uppgift som går att sköta någon enstaka kväll. Det är en rejäl uppgift som kommer att kräva tid. Möjlighet att skapa samsyn Ann-Charlotte Larsson från Ullared är sedan den 1 april förra året en av 13 ledamöter i Viltförvaltningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Halland. Arbetet hittills har omfattat beslut om bland annat jakttider och om miniminivåer för lodjursstammen, men också en hel del utbildning. Under det kommande året kommer den nya älgförvalt-

39 39 ningen att vara en stor fråga för delegationen både när det gäller älgförvaltningsområden och de övergripande målen för älgstammen i Halland. Vad tror du att den nya älgförvaltningen kommer att betyda i Halland? Det viktigaste tycker jag är att vi får förutsättningar att skapa en större samsyn mellan jaktliga och skogliga intressen. Den nya förvaltningen ska baseras på ett betydligt större faktaunderlag när det gäller såväl älgstam som fodertillgång och betesskador. För skogens del hoppas jag att vi på sikt skall våga välja andra trädslag än Ann-Charlotte Larsson gran, där det är lämpligt. Det är viktigt både för att få trädslagsvariation på fastigheten och för den biologiska mångfalden. Hon är övertygad om att nyordningen kommer att vara bra både för skogen och för älgarna. Jag jagar inte själv, men min man jagar och älgkött är både gott och nyttigt. Men ingen tjänar på att det finns mer vilt än det finns mat till, säger hon. Vad är viktigast när den nya älgförvaltningen genomförs? Ann Marke Carl-Johan Nordström Ann Marke, Vittsjö, sammankallande i klövviltsutskottet: Att vi får en bra indelning på förvaltningsområdena och att vi lyckas hitta kompetent folk till älgförvaltningsområdena. Det är också viktigt att vi inte bara ser till älgarna. Här i Skåne har vi också problem med betning av hjortar och rådjur. Jag skulle också välkomna snabbare besked från myndigheterna när det gäller riktlinjer. Vi behöver få veta mer om hur det ska fungera i praktiken, vem som ska bestämma vad. Carl-Johan Nordström, Johannishus, medlem i Södras viltgrupp: Det viktigaste är att vi uppnår resultat när det gäller att få balans i älgstammen så att vi kan bruka skogen på ett rimligt sätt. Vi måste sätta upp konkreta mål för detta arbete. För att kunna tillvarata våra intressen så krävs nu utbildning. Och vi måste se till att sprida fakta och kunskap. Jag är övertygad om att ett förtroendefullt samarbete mellan jägare och skogsägare kan leda både till ett bättre skogsbruk och en mer kvalitativ älgstam. utbilda dig inom skog och trä Trätrappan Hållbart familjeskogsbruk 1 90 hp 1 90 hp halvfart 1 60 hp kvartsfart Distans varav hp inriktning Lövskog Skogs- och träprogrammet 120/180 hp Högskoleexamen hp Kandidatprogram hp Hel- och halvfart Distans grundläggande behörighet Masterprogram i Skog och träteknik 120 hp hp Hel- och halvfart Distans och campus Planerad start ht-2011 Högskoleingenjör i Skog och träteknik 180 hp hp Campus helfart Distans halvoch helfart Kurser inom träförädling 1 90 hp t ex Virkeslära Trämateriallära Logistik CAE Skogsbränslekunskap Hel- halv- kvartsfart Campus och distans särskild behörighet linnéuniversitetet ger flera utbildningar inom Skog och trä och de flesta går att läsa på distans. Tillsammans bildar de Trätrappan. trätrappan har två ingångar; en skoglig och en med tyngdpunkt i träförädling. Läs en kurs och prova ett område. Om du sedan bestämmer dig för att läsa vidare på något av programmen kan du tillgodoräkna dig vissa kurser där. Självklart kan du också börja läsa direkt på ett program. En nyhet inför hösten 2011 är det nya masterprogrammet i Skog och träteknik. år 2011 firar kurserna i Hållbart familjeskogsbruk tioårsjubileum. Utbildningen har blivit populär. Inför hösten 2010 låg kurserna på Linnéuniversitetets tio-i-topp bland 2500 sökta kurser! mer info finns på webben lnu.se/amnen/skog-och-tra Du kan också kontakta vår studievägledare Stanley, stanley.neergaard@lnu.se Kalmar Växjö

40 40 Använder du betalningsplan? elspalten Gustav Tibblin Text: Vibeke Alstad, LRF Konsult Skogsbyrån. En betalningsplan för skog är i grunden ett undantag och därför kan det vara lite snårigt att veta vad som verkligen gäller. Den har inget eget kapitel i Inkomstskattelagen men väl en egen paragraf, 21:2. Denna paragraf lyder: Om ersättning för avverkningsrätt till skog skall betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalats under året. Ur lagtexten kan vi alltså tydligt utläsa några viktiga saker. Det första är att betalningsplanen får användas för avverkningsrätter, men alltså inte vid försäljning av leveransvirke. Rotposter och avverkningsuppdrag är exempel på avverkningsrätter. Det andra är att betalningen ska delas upp på flera år. Flera år betyder i det här sammanhanget minst två. Detta var tidigare ett vanligt fel så se till att planen innehåller minst två utbetalningar och att dessa sker olika år! Någon övre gräns finns däremot inte utan planen kan i princip delas upp på hur många år som helst. Fördelarna Den tredje saken vi kan utläsa är själva skälet till att använda sig av betalningsplan, nämligen att man bara behöver ta upp det utbetalda beloppet som intäkt i sin näringsverksamhet. Vi har alltså en slags kontantprincip och därmed ett av mycket få undantag från bokföringsmässiga grunder. En betalningsplan är alltså ett sätt att dela upp sin skogsintäkt, och därmed även beskattningen av den. Betalningsplanen kan på så sätt sägas konkurrera med skogskontot. Om man ska jämföra betalningsplanen mot skogskontot kan man säga att fördelarna med betal- De vann medlemsjacka i jullotteriet Erik Johansson, Lyckeby. Arne Röllgårdh, Dannike. Karl-Erik Holmbäck, Ljungby. Christer Håkansson, Herrljunga. Göte Natanaelsson, Ljungskile. Anders Arnberg, Herrljunga. Aage Plogens, Aneby. Mats Carlqvist, Skara. Rickard Samuelsson, Ingatorp. Camilla Bülow, Ödeshög. I tidigare nummer av Södrakontakt har jag gått igenom olika verktyg som skogsägare kan använda för att styra sin beskattning. Men ett av de vanligaste har vi kvar, betalningsplanen. ningsplanen är att man kan skjuta upp så gott som hela intäkten och man kan dessutom göra det längre än tio år. Skogskontots fördelar är att det kan användas även för leveransvirke och att det ger underlag för räntefördelning. Enklaste formen Många av er kan ha använt er av betalningsplan utan att tänka på det. Den används nästan regelmässigt i sin allra enklaste form vid tecknande av avverkningsuppdrag. Då kontraktet skrivs vet man ofta inte vilket år avverkning kommer att ske och inte heller det faktiska nettot. I det läget är det vanligt att skogsägaren får 1000 kr eller motsvarande i samband med kontraktstecknandet och resten i samband med slutredovisning. Om detta sker olika år, vilket är det vanligaste, har man en klockren betalningsplan! Betalningsplan är alltså något man beslutar redan i samband med att kontraktet tecknas, inte vid deklarationen som de andra verktygen jag skrivit om. Ur bevissynpunkt ska betalningsplanen vara skriftlig. Ofta anges den på kontraktet. Ibland kan man få ränta på sin betalningsplan. Räntan ska då tas upp som intäkt i näringsverksamheten och får alltså inte läggas till planen. Pengar som står på betalningsplan är inte beskattade och får därför inte ligga till grund för räntefördelning eller expansionsfond. Slutligen kan nämnas att en betalningsplan är en oprioriterad fordran så om ni är det minsta osäkra på virkesköparens betalningsförmåga så kräv bankgaranti, särskilt om det är stora summor som ska utbetalas långt fram i tiden. Vinnare av boken Sveriges Nationalparker Intresset var stort att vinna Claes Grundstens prisbelönta bok Sveriges Nationalparker. Bland de som anmälde sitt intresse drog vi tio vinnare i stället för de utlovade fem: Inger Nilsson, Sotebyn 601, Tösse. Aina Johansson, Korpklev, Hult, Kisa. Thomas Olsson, Kostergatan 1 B, V Frölunda. Marianne Blomberg, Rorgängaregatan 10, Råå. Lars-Ove Appelquist, Carl Kuylenstjernas väg 69, Halmstad. Reine Rosander, Kålgårdsgatan 4B, Jönköping. Bengt Jarbring, Ryggebol Byväg 18 C, Stenkullen. Tommy Modigh, Skärvsjö 131, Påryd. Ann-Chatrin Nilsson, Åsen 5, Gislaved och Sven-Arne Persson, Ulfshultsvägen 35-5, Vilshult. Vi gratulerar vinnarna! Spara el Elpriserna har varit höga i vinter, precis som i fjol. Under helåret 2010 nådde elpriserna den högsta nivån någonsin. Den korta förklaringen är att kärnkraftverken gick dåligt förra vintern. För att kompensera tömdes vattenmagasinen. Nu har kärnkraften äntligen börjat fungera bra igen, men då får vi istället dras med att vattenmagasinen ännu inte hunnit fyllas på. Underskottet i magasinen uppgår till 40 TWh vilket motsvarar ett års produktion av vattenkraftsel. Så det lär ta ett tag innan vi har en normal situation igen. Den lite längre förklaringen handlar om politisk tvehågsenhet kring hur vi ska försörja landet med el och om det faktum att ny elenergi blir väsentligt dyrare än gammal. Oberoende av vilken teknik som väljs. Så, alla ni som satsar på att spara el hemma eller arbetar med energieffektivisering på jobbet: Ni gör helt rätt! Det är värt mer att fundera på hur elförbrukningen kan minskas än att grubbla för mycket på om man ska ha ett rörligt eller ett fast pris. Och, alla ni som köper el direkt från Södra: Ni gör också helt rätt! Sen vi startade för två år sedan har vi kun - nat erbjuda stabilt riktigt bra elpriser. Kontakta Södra El på eller gå in på om du inte är kund ännu eller om du undrar över något.

41 41 Handla med emitterat insatskapital På handelsplatsen hos SEB kan Södras medlemmar köpa och sälja emitterat insatskapital. Insatskapitalet som är registrerat hos Södra är det nominella värdet. Genom handeln med detta kapital får det ett marknadsvärde och det verkliga värdet blir synligt. Den som säljer får ut pengar, men kapitalet stannar kvar i Södra. Handelsavtal. För att kunna handla behöver man fylla i och underteckna ett avtal med handelsregler som finns på medlemsnätet. Ring. När detta handelsavtal är på plats så ringer den som vill sälja eller köpa direkt till SEB på tel Det numret används enbart för handeln med emitterat insatskapital i Södra och på vardagar mellan 0830 och 1730 svarar alltid någon när du ringer. Lägg din order. Man talar om att man vill köpa eller sälja och vilket pris man tänkt sig. Det gör man antingen som limit ( jag är beredd att betala x procent över nominellt värde ) eller som marknadspris ( till bästa möjliga pris ). Samtalet spelas in och SEB får en bekräftelse på att den som ringer är medlem och behörig att handla. Betalning. Bytet av pengar mellan köpare och säljare sker genom SEB. Köparen får en nota för betalning och säljaren får sina pengar insatta på sitt medlems - konto i Södra. Avslutspriserna på handelsdagarna publiceras på medlemsnätet och vissa tidningar. Handelsplatsen finns hos SEB Aktiehandel Syd. Arbetsflödet mellan SEB och Södra är enkelt. SEB registrerar köp- och säljintresse, stämmer av medlemskap och innehav/saldo mot Södras medlemsregister. På avslutsdagen matchas inneliggande order och samtliga avslut sker till samma kurs. Sammanställning handel med emitterade insatser via SEB Köp Sälj Omsatt Avslutspris Min Max Min Max Datum volym (kr) av nominellt Totalt (kr) (%) (%) Totalt (kr) (%) (%) nov mp mp 110 dec jan mp mp feb mp mar mp 107 apr mp 107 maj mp 105 jun mp mp 108 jul mp mp 105 aug-10 ingen handel sep mp mp 103 okt mp mp 103 nov mp mp 105 dec mp mp 105 jan mp mp 108 mp=högsta möjliga pris Medlemsförmåner För fullständig information om dina medlemsförmåner, logga in på Södras Medlemsnät eller kontakta Södras Förmånsservice, vardagar 08 16, på telefon Köp din nya bil med rabatt och bonus för en bättre bilaffär! Du vet väl att du som medlem i Södra får använda LRF Samköps bilavtal för en bättre bilaffär? Avtalen ger dig en rabatt i framkant direkt hos återförsäljaren och en bonus som betalas ut i Ring Södras Förmånsservice på för att få mer information om dina rabattavtal och hur du går tillväga för att göra en bättre bilaffär!

42 42 Foderbord från Fågelmatare från Bli fodervärd Även om det redan är feb ruari och snart vår, kan det vara värt att tänka på hur fåglarna har det ute i naturen. Både denna vinter och den förra har varit kalla och snörika och många fåglar har haft svårt att hitta den mat de behöver. Text: Stefan Hedner Har du barmark eller mycket snö? Kallt eller några plusgrader? Oavsett väderläge, så är det faktiskt inte för sent att börja mata småfåglarna så här års. Ofta är det på senvåren, innan naturen har fyllt på sitt eget skafferi, som fåglarna har som svårast att hitta mat. Det är inte bara fåglarna som har något att vinna på att du erbjuder dem talgbollar och fröer. Själv får du mycket tillbaka i form av en intressantare och mer levande trädgård. Den som vant sig vid att kunna studera fågellivet från köksfönstret har ofta svårt att sluta fylla på fågelbordet. När sätta igång Egentligen kan du börja mata fåglarna när som helst. Sätter du igång tidigt så kan du i och för sig locka vissa fåglar att stanna kvar, som annars hade flyttat till sydligare breddgrader. Men om du fortsätter att mata hela vintern är det som regel ingen fara, då klarar de sig. Och det är som sagt inte för sent att börja nu fåglarna behöver mat ända tills våren sätter igång ordentligt. Automater Om du köper eller tillverkar en egen fröautomat ska du se till att den är kraftig nog för att klara blåst och vatten. Fröerna måste hållas torra. Det är också praktiskt om fröautomaten är någorlunda stor, så att den inte töms för snabbt. För rengöringens skull är det bra om automaten är av plast eller metall. Placering Tänk till när du väljer plats för din fröautomat. Välj ett lugnt område, gärna med buskar eller träd i närheten där fåglarna kan ta skydd om det behövs. Men tänk också på att katter inte ska kunna smyga sig fram till automaten och överraska fåglarna. Rengöringen Var noga med rengöringen av fröautomaten liksom marken under den. Fåglarna kan bli sjuka av spillning eller mögel i maten, och råttor kan hitta till platsen om det får ligga fröer eller annat foder på marken. Vilken mat? Det finns många olika fröer i handeln, så läs alltid innehållsförteckningen om du köper fröblandningar. Ibland kan det finnas mycket havre i påsarna och det är något som nästan bara gulsparven tycker mycket om. Välj istället feta alternativ som solrosfrön och jordnötter. Talgbollen är en klassiker som de flesta insektsätande fåglar gärna sätter näbben i. Du kan också göra egna bollar genom att smälta kokosfett i en engångsmugg och baka in olika fröer tillsammans med ett snöre i fettet. När fettet stelnar tar du ut bollen ur muggen och hänger upp den i ett träd. Något som många glömmer är att fåglarna också behöver vatten. Även om vattnet fryser på ett par timmar är det viktigt att fåglarna får möjlighet att dricka. Serverar du vatten kommer du också att se fler fåglar i trädgården.

43 43 Tips Placera foderautomaten på ett lugnt ställe som du kan se från fönstret. De flesta fåglar vill ha feta fröer som solros- och hampafrön. Testa också med havregryn som du kvällen innan matningen dränkt in med en vegetabilisk olja, t.ex. rapsolja. Ställ gärna ut ett fat med vatten. Även om det snabbt fryser till is så hinner fåglarna dricka lite. Gör rent i och omkring foderautomaten så blir inte fåglarna sjuka. Boktips: Mata fåglar av Niklas Aronsson, utgiven av Sveriges ornitologiska förening Se t.ex. Domherre Svartmes Talgoxe i vinter Olika fåglar tycker om olika sorters mat. Variera gärna kosten, så får du fler arter i trädgården. Talgbollar, halverade kokosnötter och feta fröer är perfekt för småfåglar, medan koltrastar gärna äter av halverade äpplen på marken. Läs mer på Illustration: Jenny Sjöö. Foto: Hedvig Stabell Gör det själv-recept Smält 250 gram kokosfett i engångsmuggar eller t.ex. pepparkaksformar med ett smörgåspapper under. Rör i fröblandningen och nötter så att massan blir ganska stel. Lägg i ett snöre så att du kan hänga upp dina bollar eller figurer. Ställ kallt så att massan stelnar. Häng upp och vänta på fåglarna! Däggdjur och större fåglar När snön ligger djup kan du också tänka på att stödutfodra däggdjur och större fåglar. I vilttäta områden blir det snabbt konkurrens om den föda som finns och allt värre blir det när temperaturen sjunker och snödjupet ökar. Ibland är svälten och lidandet stort. Det finns mycket du kan göra. Från att ploga upp vägar och åkermark till att utfodra med olika sorters foder på flera olika foderplatser. Besök gärna eller gör en internetsökning på stödutfodring, så får du många tips på hur du stödutfodrar olika sorters djur.