Järvsta 16:9, Mårtsbovägen väster

Transkript

1 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling Dnr: 11BMN41 Handläggare: Emma Olofsson Järvsta 16:9, Mårtsbovägen väster Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Samrådstid: 11 januari 14 februari 2012 FYSISK PLANERING Samhällsbyggnad Gävle, Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn (vx)

2 Dnr: 11BMN41 Sid 2 (16) PLANBESKRIVNING Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggande av ett område med fristående villor i Järvsta väster om Mårtsbovägen. Planläggningen omfattar ett 20-tal villatomter och området utgörs idag dels av barrskog och dels av kalhuggen skogsmark i kuperad terräng. I samband med upprättandet av detaljplanen har särskild hänsyn tagits till bl.a. transporter med farligt gods, närliggande kraftledning samt trafikanslutning för intilliggande befintliga villor. Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB Inga riksintressen berörs av detaljplanen. Inga miljökvalitetsnormer enligt 5 kapitlet Miljöbalken påverkas. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger söder om Södra Kungsvägen i Järvsta ca fyra kilometer sydost om centrala Gävle. Areal Planområdets storlek är ca 5 hektar och omfattar två fastigheter. Markägoförhållanden Järvsta 16:9 är privatägd och Järvsta 16:10 ägs av Gävle kommun. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan Gävle stad som antogs av Kommunfullmäktige 2009 anges användningen bostäder för planområdet. Planområdet är inom området J.B.4 Mårtsbovägen väster som anger att småskalig bebyggelse är möjlig samt att kapacitetsutredning för kommunalt VA krävs. Detaljplaner Området omfattas inte av detaljplan. Vision 2025 Detaljplanens syfte, att möjliggöra byggnation av nya bostäder, överensstämmer med Gävle kommun om att forma attraktiva livsmiljöer. Planen uppfyller visionen genom att erbjuda attraktivt boende i naturnära miljö som kan försörjas med

3 Dnr: 11BMN41 Sid 3 (16) hållbara transportlösningar. Dock riktar sig exploateringen troligen inte till alla samhällsgrupper och har inte ett varierat utbud av service i närområdet. Miljökonsekvensbeskrivning Kommunen har gjort bedömningen att planens genomförande inte medför sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enlig PBL 5:18 ska upprättas. Konsekvenserna av planens genomförande beskrivs längre fram i plan- och genomförandebeskrivningen. Planförslaget medger en exploatering med ett 20-tal tomter. Det kommer även ske en utbyggnad av ytterligare ett bostadsområde med ett 20-tal tomter öster om Mårtsbovägen. Den ökade trafikmängden som genereras av de planerade bostadsområdena tillsammans är inte i den storleksordningen att bullret från omgivande vägar eller trafiksäkerheten påverkas i den grad att betydande miljöpåverkan medförs. Förutsättningar och förändringar Natur Planområdet består dels av kalhygge, dels av barrskog i kuperad terräng där området i sin helhet sluttar mot väster med en svacka i nord-sydlig riktning mitt i området och en lågpunkt i nordvästra hörnet. I lågpunkterna återfinns även blöta partier. Inga särskilda naturvärden finns utpekade inom området. Satellitbild över området

4 Dnr: 11BMN41 Sid 4 (16) Radon Planområdet ligger utanför riskområde för markradon. Kommunen har i översiktsplanen för Gävle Stad 2025 gjort ställningstagandet att Inom Gävle kommun ska bostäder och andra byggnader som människor stadigvarande vistas i alltid ska byggas radonskyddat förutom längst med rullstensåsar där det alltid skall byggas radonsäkert. Detta innebär att bostadshus och andra byggnader som människor vistas i stadigvarande som byggs inom planområdet ska byggas radonskyddat. Befintlig bebyggelse Planområdet är idag obebyggt men i nära anslutning till planområdet finns bostadsbebyggelse. Mellan planområdet och Södra Kungsvägen finns tre bebyggda bostadsfastigheter och längst Järvstakroken väster och söder om planområdet finns villabebyggelse. Även öster om Mårtsbovägen finns enstaka befintliga bostadsfastigheter. Ny bebyggelse Allmänt En lokal byggherre planerar att bygga nyckelfärdiga hus anpassade till området. I konceptet ingår två typer av huvudbyggnader i en- och tvåplansutförande. Perspektiv på föreslagen utformning av området och de olika hustyperna. Vyn visar den västra gatan söderut med vändplatsen längst bort. Placeringen av bebyggelsen och vägar är anpassade till terrängen i så stor utsträckning som möjligt. I området delar sig infartsgatan i två lokalgator med nordsydlig sträckning där tomter möjliggörs på båda sidor om respektive gata. Ett mindre naturområde mellan gatorna separerar bebyggelsen.

5 Dnr: 11BMN41 Sid 5 (16) Exploateringsgraden varierar beroende på hur många våningar man bygger. För envåningshus gäller byggnadsarea 230 kvadratmeter per bostadsfastighet och vid byggnation av tvåvåningshus gäller en byggnadsarea på 200 kvadratmeter per bostadsfastighet. Avståndet mellan Mårtsbovägen och plangränsen i öster är 10 meter och detta avstånd hålls för att klara drift, underhåll och dagvatten. Vy tagen från sydost över området med förslagen placering av byggnader och gata. Placering av byggnader Huvudbyggnad får placeras 4 meter från tomtgräns. Komplementbyggnad får placeras 6 meter från tomtgräns mot lokalgata, för att möjliggöra bilparkering framför garage inne på tomten, samt 2 meter från övriga tomtgränser. Om huvudbyggnad och/eller komplementbyggnad placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs brandskyddshöjande åtgärder på den egna byggnaden. Detta regleras och kontrolleras i bygglovskedet. Ett område med mark som endast får bebyggas med komplementbyggnad, har lagts in på tomten närmast Södra Kungsvägen. Syftet med detta är att hålla skyddsavståndet 50 meter till Södra Kungsvägen med avseende på transporter med farligt gods och buller. Terränganpassning Området är kuperat vilket gör att särskild hänsyn ska tas till terrängen. I arbetet med detaljplanen har stor vikt lagts vid att anpassa placering av gata, tomter och byggnader till nivåskillnaderna. Tomtplatsen ska ligga i nivå med gatan. Det är viktigt att lutningen på garageuppfarterna klarar tillgänglighetskrav med högsta lutning 1:7. Höjdskillnader mellan tomter ska tas upp inom tomterna för att und-

6 Dnr: 11BMN41 Sid 6 (16) vika höga stödmurar o.dyl. Terrängen ska även i övrigt i största möjligaste mån tas upp på tomterna med slänter. Slänter får inte ta naturmark i anspråk utom i vissa undantagsfall där det är nödvändigt för att klara acceptabel lutning på tomtmark, garageuppfart och gata. Utformning och utseende Huvudbyggnad i en eller två våningar får uppföras samt en komplementbyggnad per bostadsfastighet med högsta byggnadshöjd på 3,5 meter. Vissa av tomterna begränsas till enbart tvåvåningshus beroende på tomtens storlek och terräng. Vind får inte inredas utöver två våningar. Komplementbyggnader ska vara fristående från huvudbyggnaden i syfte att motverka för stora byggnadsvolymer. Största tillåtna taklutning är 38 grader och taken ska utformas med sadeltak för en traditionell utformning. Fasadmaterial ska vara stående eller liggande träpanel med traditionell färgsättning. Byggherren har till området tagit fram en färgpalett som är anpassad till området och byggnaderna, se här till höger. Större träd inom området, både inom naturmarken och på tomterna, bör så långt det är möjligt behållas för att skapa karaktär av uppvuxet och etablerat bostadsområde. Förslag på färgsättning på husfasaderna i området.(illustration: Johan Skoog Arkitektkontor AB)

7 Dnr: 11BMN41 Sid 7 (16) Närvärmeanläggning I planområdets nordligaste del, närmast Södra Kungsvägen, placeras ett närvärmeverk för bergvärme som ska förse hela området med värme. Dagvatten från lokalgatan omhändertas i svackdiken inom vägområdet. I övrigt ska dagvatten omhändertas på egen tomt. Service Inom målgruppen för bostäderna finns barnfamiljer, vilket bland annat innebär ett ökat behov av skol- och förskoleplatser. Hemlingbyskolan ligger ca 1,3 km från planområdet. Annan service finns bl.a. vid Kryddstigen (ca 2 km), Hemlingby köpcentrum (ca 4 km), och Gävle centrum (4 km). Friytor I södra delen av planområdet finns möjlighet till en aktivitetsyta med till exempel pulkabacke och grillplats. Ytan kommer tillhöra en gemensamhetsanläggning och skötas av samfällighetsföreningen som bildas för bostadsområdet. För övrigt finns i planområdets närhet stora naturområden som kan användas för lek, rekreation och andra aktiviteter. Gator och trafik Ny lokalgata Den nya lokalgatan inom planområdet är allmän plats och ansluter till Mårtsbovägen ca 50 meter söder om korsningen Södra Kungsvägen/Mårtsbovägen. Gatans placering gör det möjligt för de tre befintliga bostäderna (fastigheterna Järvsta 43:1-43:3) att flytta sina tillfarter från Södra Kungsvägen till den nya gatan istället. Detta innebär att trafiksäkerheten för tillfarterna samt Södra Kungsvägen höjs. Gatan inom planområdet har ett vägområde på 8,5 meter varav 3 meter är avsatt för svackdiken på vardera sidan om gatan för hantering av dagvatten. Illustration över gaturummet med svackdiken på varje sida om lokalgatan.

8 Dnr: 11BMN41 Sid 8 (16) Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för gata och gång- och cykelvägar. Motivet till enskilt huvudmannaskap är att området ligger i stadens ytterkant och huvuddelen av biltrafiken på gatan kommer att alstras av de boende i området. Trafikmängder Södra Kungsvägen trafikeras med ca fordon/dygn 2011 (trafikmätning av Gävle kommun) med 6 % tung trafik. Mårtsbovägen trafikeras med ca 646 fordon/dygn 2011 med 3 % tung trafik (trafikmätning av Gävle kommun). Genom etableringen av bostäder öster och väster om Mårtsbovägen kommer trafiken i korsningen Södra Kungsvägen/Mårtsbovägen öka med ca 90 fordon/dygn. Denna ökning är så liten att den är svår att kvantifiera. Det kommer att ske ökningar av utsläpp till luft men för att klargöra denna ökning måste man ha kännedom om de inflyttades tidigare transportvanor. Metodberäkningar av luftutsläpp och buller har sådana marginaler att denna ökning inte ger utslag i beräkningarna. Kollektivtrafikförsörjning och nya gång- och cykelbanor ger möjligheter till att ersätta biltransporter med buss, cykel eller gång. Området försörjs med kollektivtrafik på Södra Kungsvägen som trafikeras av Upplands Lokaltrafik. Hållplatser finns inom 100 meter från korsningen Södra Kungsvägen/Mårtsbovägen. Refug på Södra Kungsvägen I samband med exploateringen kommer en refug med möjlighet till gång- och cykelpassage anläggas på Södra Kungsvägen i höjd med Mårtsbovägen som en trafiksäkerhetshöjande åtgärd. En gång- och cykelväg parallellt med Södra Kungsvägen finns på vägens norra sida. Refugens placering genererar att en kantsatt trottoar i korsningen Mårtsbovägen/Södra Kungsvägen behöver anläggas så att man kan komma till refugen. Cykelplan föreslår hastighetssäkrad passage Enligt Gävle kommuns cykelplan 2010 är en hastighetssäkrad passage över Södra Kungsvägen vid Järvstakroken planerad. Åtgärden har prioritet 2 på en tregradig skala där 1 är högsta prioritet. En ny cykelbana, med prioritet 3, mellan Järvstakroken och Kvarnkroken finns också med i planen. Cykelplanens planeringshorisont är år För att anpassa gång- och cykelbanorna till planerade åtgärder ansluts därför planområdet till Järvstakroken med en gång- och cykelväg i planområdets sydvästra del.

9 Dnr: 11BMN41 Sid 9 (16) Störningar Elledningar Söder om planområdet finns en 10 kv-högspänningsledning och en 70 kvhögspänningsledning i samma ledningsgata som sträcker sig i öst-västlig riktning. Ett skyddsavstånd på 50 meter mellan ledningarna och närmaste bostadshus har beaktats i detaljplanen för att skydda boende från nedfallande ledning eller eventuell strålning. Buller Bullerberäkningarna från 2006 visar på att den sammanvägda (både tåg och trafikbuller) trafikpåverkan ger bullernivåer under 50 db(a) i hela den del av planområdet som planeras för bostäder. I den norra delen närmast Södra Kungsvägen överstiger nivåerna 55 db(a) och ska därför inte användas för bostadsändamål. Bullerberäkningarna bygger på trafikmätningar 2005 och sedan dess har trafikmängden ökat med ca 25 %. Bullerberäkningen kan då eventuellt redovisa något lägre nivåer än de faktiska värdena i dagsläget och detta motiverar ytterligare att huvudbyggnader inte placeras närmare än 50 meter från Södra Kungsvägen. Sammanlagt buller för väg och järnväg. Uppgifter från år Tågtrafiken bedöms enligt Trafikverket 1 öka de närmaste åren och uppgå till 114 tåg per dygn år Detta motiverar även att hålla ett avstånd från Ostkustbanan. 1 Detaljerad riskbedömning för detaljplan Avseende transporter av farligt gods på Ostkustbanan Sörby Urfjäll 28:4 m.fl. WSP 2011

10 Dnr: 11BMN41 Sid 10 (16) Transporter med farligt gods Planområdet ligger närmare än 100 meter från Södra Kungsvägen (Riksväg 76) som är en rekommenderad väg för transporter med farligt gods vilket innebär att en riskutredning med avseende på dessa transporter krävs. Riskutredning med avseende på farligt gods Riskutredningens resultat visar på att det föreligger en låg risk för att dimensionerande olycka med farligt gods (brandfarlig vätska) ska påverka planerad bebyggelse. Riskutredningen föreslår några riskreducerande åtgärder. Hastighetssänkning på Södra Kungsvägen kan sänka både risken och konsekvenserna för en olycka men eftersom vägen ligger inom Trafikverkets ansvarsområde råder kommunen inte över hastighetsbegränsningen på vägen. Den föreslagna vallen ser kommunen som en säkerhetshöjande åtgärd men med tanke på placering av den planerade bostadsbebyggelsen, dvs avståndet till Södra Kungsvägen, läggs inget krav på vall i detaljplanen. Däremot skapas möjlighet i detaljplanen att anlägga en vall i det aktuella läget utmed Södra Kungsvägen. Ett avstånd på 50 meter från Södra Kungsvägen fritt från bostadsbebyggelse anser därmed kommunen vara tillräckligt ur säkerhetssynpunkt. Luftkvalitet Inga miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids i Gävle kommun. Gävle kommun är medlem i Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund som genomför mätningar och beräkningar. De bedömningar som gjorts fram till och med 2010 visar att luftkvaliteten i planområdet inte överskrider, eller kommer att, överskrida någon gällande Miljökvalitetsnorm. Den planerade trafikökningen kommer inte att resultera i några mätbara förändringar. Teknisk försörjning Värme Byggherren planerar att bygga ett närvärmenät med bergvärme i området och samtliga villor planeras att anslutas till nätet. Värmecentralen placeras i norra delen av planområdet, närmast Södra Kungsvägen. Vatten och avlopp Området kan anslutas till Gästrike Vattens ledningsnät för vatten och avlopp enligt utredning gjord av Gästrike Vatten Utredningen säger bland annat att det troligtvis går att lägga ett konventionellt VA-system med självfallsledningar.

11 Dnr: 11BMN41 Sid 11 (16) El Gävle Energi som elnätägare ansluter området till elnätet. Avfall Avfallshantering sker via Gästrike Återvinnare med egen sophantering för varje hushåll. Dagvatten Dagvatten ska omhändertas inom egen fastighet. Dagvatten från hårdgjorda ytor infiltreras på plats. Lokalgatan förses med svackdiken för att hantera dagvattnet. Geoteknik Innan byggstart måste utredningar gällande massbalansering och noggrann höjdanpassning av tomter och gata till de naturliga förutsättningarna i området göras. Konsekvenser Miljökonsekvenser Trafik Planförslaget innebär en ökning av trafiken längst Södra Kungsvägen och Mårtsbovägen med uppskattningsvis 90 fordon/dygn. Det motsvara en ökning på Södra Kungsvägen på ca 1 % och på Mårtsbovägen med ca 14 %. Dessa ökningar är små och kommer inte att i någon större utsträckning ge negativ miljöpåverkan eller påverkan på nuvarande bullernivåer. En ökning av luftföroreningar och koldioxid kommer att ske men det går inte att säkert kvantifiera förändringen då det kräver att man veta vilka transportvanor de inflyttade hade innan de flyttade till området. Genom möjligheter till kollektivtrafik och GC-banor finns det goda förutsättningar för de boende att transportera sig utan bil. Närvärmeanläggning En närvärmeanläggning är positiv och bedöms ge en lägre energianvändning än separata anläggningar. Utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande gaser minskar därigenom. Miljöpåverkan ökar något jämfört med enskilda lösningar under anläggningsskedet genom behovet av kulvertar. Men genom att ledningar för vatten och avlopp ska dras samtidigt kan denna påverkan minskas.

12 Dnr: 11BMN41 Sid 12 (16) Hälsa Buller Med föreslagna avstånd till södra Kungsvägen och Mårtsbovägen kommer samtliga bostäder att klara bullergränsvärdena 55 db(a) vid fasad och uteplats. Landskapsbild Landskapsbilden på Mårtsbovägens västra sida påverkas genom att bebyggelsen byggs samman mellan Södra Kungsvägen och Järvstakroken. Kommunen anser inte att påverkan på landskapsbilden är betydande utan påverkas genom komplettering av det befintliga bebyggelsemönstret med en- och tvåplansvillor. Området är idag påverkat av skogsbruket utan särskilt utpekade naturvärden. Höjdförhållanden inom området kan grovt beskrivas med att gatorna ligger i nivå eller något högre än omgivande tomter samt att områdets lågpunkt återfinns i nordväst. Vegetationen består av blandskog med både äldre och yngre träd/sly. Detaljplanen medger utbyggnad av bostäder som kommer förändra landskapsbilden. Träd och sly som idag finns inom planområdet kommer tills största delen tas bort och marken övergår till trädgårdstomter. Naturområdet mellan och utanför bebyggelsegrupperna medger att några större träd och naturmark kan bevaras. Barn Barn och ungdomar som ska till skola och fritidsaktiviteter måste korsa Södra Kungsvägen och idag saknas trafiksäker passage. Bristen på trottoar och gångoch cykelväg längst Mårtsbovägen kan göra det svårt för barn att röra sig säkert i trafiken. Med friytan i södra delen av planområdet som planeras som lekområde med t.ex. pulkabacke skapas en lekyta som barnen själva kan ta sig till och som även kan nås av barn från närområdet. Trafiksäkerhet Ny refug byggs i korsningen Mårtsbovägen/Södra Kungsvägen för att öka trafiksäkerheten, främst för bilister, på Södra Kungsvägen. Vid refugen skapas även överfart för gång- och cykeltrafikanterna. Refugens placering innebär att fastigheten Järvsta 43:3 infart från Södra Kungsvägen måste stängas av. Infart anordnas i stället via den nya lokalgatan alternativt direkt från Mårtsbovägen. Mårtsbovägen trafikeras främst av trafik med målpunkt i Mårtsbo, genomfartstrafiken är därmed låg. Trafiken längst nya lokalgatan kommer till största del bestå av trafik med målpunkt på gatan.

13 Dnr: 11BMN41 Sid 13 (16) Tillgänglighet Bostadsområdet har ca 1,5 kilometer till närmaste service i form av handel och skola. Boende inom området kan därmed bli bilberoende för transporter i närområdet. Jämlikhet De planerade bostäderna är friköpta bostäder vilket innebär att de i första hand vänder sig till medborgare med relativt god ekonomi. Bebyggelseformen villor medger inte till att bidra till ett mer varierat utbud av bebyggelsetyper i den här delen av Järvsta.

14 Dnr: 11BMN41 Sid 14 (16) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Organisatoriska frågor Tidplan Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och beräknas antas av Byggnads- och Miljönämnden innan sommaren Preliminär tidplan: Samråd Januari, 2012 Utställning Mars, 2012 Antagande Maj, 2012 Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Detaljplanen upprättas av Bygg & Miljö Gävle. Lantmäterimyndigheten Gävle kommun verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrågorna efter ansökan av exploatören. Kommunen är inte huvudman för allmän plats. Byggherren ansvarar för iordningställande av lokalgata och gång- och cykelvägar. Drift och underhåll ansvarar huvudmannen för. Avtal Kommunen har genom avdelningen för Mark och Exploatering för avsikt att avtala om markförvärv m.m. med Våra bostäder i Järvsta AB gällande planerad bostadsbebyggelse. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm Med fastighetsbildning avses bl.a. nybildning av fastigheter, ändringar av fastigheters gränser, inrättande av gemensamhetsanläggningar och upplåtelse av servitut och ledningsrätter. Fastighetsbildningsåtgärder prövas i en lantmäteriförrättning som handläggs av Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun. Avstyckning och gemensamhetsanläggning Inom planområdet ska ett 20-tal nya bostadsfastigheter bildas genom avstyckning från Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10. En gemensamhetsanläggning med de nya bostadsfastigheterna som medlemmar bildas för att ansvara för skötsel av närvärmeanläggningen, aktivitetsytan samt

15 Dnr: 11BMN41 Sid 15 (16) övrig naturmark inom kvartersmarken. Ytterligare en gemensamhetsanläggning bildas för drift och underhåll av den allmänna platsmarken (lokalgata samt gångoch cykelväg). Ekonomiska frågor Planekonomi De fastighetsbildningsåtgärder som krävs för att genomföra detaljplanen ska sökas och bekostas av byggherren. Det är byggherren som även står för övriga kostnader i samband med genomförandet av detaljplanen. Tekniska frågor Beredning av tomter Slänter som uppkommer i samband med anläggande av tomterna ska ligga inom egen tomt. Slänter får endast i undantagsfall ta naturmark i anspråk. Lokalgata och gc-vägar Byggande av lokalgata och gång- och cykelvägar ska utföras i enlighet med Gävle kommuns krav. Tekniska utredningar Exploatören ska samråda med Gävle Energi AB angående elförsörjning och med Gästrike Vatten AB angående vatten och avlopp till området. Riskutredning En riskutredning för att kartlägga behov av skyddsavstånd till Södra Kungsvägen (Riksväg 76) har genomförts. Riskutredning: Riskutredning gällande olyckor med farligt gods på väg 76 vid Gävle Järvsta 16:9 och Järvsta 16:10, Hilding Sjölund Miljökonsult AB Anläggande av närvärmeanläggning Innan en närvärmeanläggning anläggs måste kontakt tas med Miljö & Hälsa på Bygg & Miljö Gävle för att klargöra om den är anmälningspliktig enligt Miljöbalken. Beroende på typ av värmelösning måste det klargöras eventuell påverkan på omkringliggande fastigheter, hantering av köldmedia, transporter m.m.

16 Dnr: 11BMN41 Sid 16 (16) Medverkande tjänstemän Lars Westholm, miljöutredare, Mikael Ekman, kommunekolog och Josef Wårdsäter, planarkitekt. Samtliga tillhörande Samhällsbyggnad Gävle. Bildmaterial Där inget annat anges är samtliga bilder, illustrationer och kartor framtagna av Samhällsbyggnad Gävle, Gävle kommun. Samhällsbyggnad Gävle Petter Jonegård Planchef Emma Olofsson Planingenjör