Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Lilla Gasverket samrådshandling september 2015

Transkript

1 Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Lilla Gasverket samrådshandling september 2015

2 Projektledning och administration/ dokumentinformation Dokument Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden Lilla Gasverket Diarienummer: Beställare Stockholms stad, Exploateringkontoret Datum samrådshandling Läsanvisning Föreliggande handling är en så kallad fördjupnings-pm, vilken kommer att biläggas till den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som har tagits fram för hela programområdet Hjorthagen. Fördjupnings-PM:n är tänkt att läsas parallellt med MKB:n, varför hänvisningar genomgående sker till den programövergripande MKB:n. För utförligare beskrivningar av projektets bakgrund, förutsättningar etc. hänvisas därför till Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen (2008). Varje avsnitt där konsekvenser av olika miljöaspekter beskrivs, inleds med en sammanfattning av avsnittet i kursiv stil. Ansvarig konsult Sweco AB Medverkande Stockholms stad Caroline Johansson, Stadsbyggnadskontoret Per Jacobsson, Stadsbyggnadskontoret Jörgen Palm, Exploateringskontoret Medverkande, Sweco Emma Lindqvist, uppdragsledare Lova André Nilsson, MKB-utredare Sandra Wetterstrand, MKB-utredare Anna Älgevik, kvalitetsgranskare

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Betydande miljöpåverkan Syfte 7 2. Avgränsning Saklig Tidsmässig 8 8. Samlad bedömning och måluppfyllelse Samlad bedömning och kumulativa effekter Uppföljning Kulturmiljö/stadsbild Markföroreningar Referenser Geografisk 8 3. Områdesbeskrivning 8 4. Alternativredovisning Nollalternativ Planförslag Tidigare studerade alternativ Bedömningsskala Miljökonsekvenser Kulturmiljö Förorenad mark och byggnader Byggskedets miljökonsekvenser Kulturmiljö Förorenad mark 23

4 SAMMANFATTNING 4 Sammanfattning Denna fördjupning av MKB, kallad fördjupnings-pm, tillhör detaljplanen för Lilla Gasverket. Syftet med föreliggande fördjupning är att utifrån upprättad MKB för hela programområdet för Hjorthagen, gå in djupare på de miljöaspekter som har bedömts vara särskilt relevanta för aktuell detaljplan. Denna fördjupning behandlar: Kulturmiljö Föroreningar i mark och vatten Det är dessa miljöaspekter som har bedömts ge en risk för betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvenserna av en fullt utbyggd plan beskrivs för planförslaget samt för ett nollalternativ. Konsekvenserna beskrivs i förhållande till nuläget. Planförslag Planförslaget innebär att byggnaderna inom Gasverket får nya verksamheter och öppnas upp för allmänheten i enlighet med stadens framtidsbild. Verksamheter flyttar in i be fintliga byggnader. I planförslaget ryms publika verksamheter i form av kontor, handel, restaurangverksamhet med uteservering, caféer och torg. Genom planområdet finns två rörelsestråk i öst-västlig riktning. Nollalternativ I nollalternativet fortsätter området i huvudsak att se ut som idag med den skillnaden att området runt omkring i övriga delar av Hjorthagen kommer att vara utbyggda med bostäder. Den markrening som nu påbörjats för utemiljön kan komma att avslutas och kvarlämnade föroreningar behöver följas upp med kontrollprogram. Någon fullständig sanering av området sker därför inte och framförallt inte för byggnaderna. Planområdets framtida markanvändning är i nollalternativet oklar. Kulturmiljö Enligt angiven bedömningsskala bedöms planförslaget innebära risk för märkbart negativa konsekvenser för delar av Gasverkets byggnader, främst hus 20, vars interiörer och exteriörer delvis kommer att påverkas av ombyggnationer. Planförslaget innebär dock samtidigt att värden även restaureras och lyfts fram, vilket innebär potential till märkbart positiva konsekvenser för en större del av de kulturhistoriska värdena i byggnaderna. Sammantaget görs bedömningen att planförslaget inte innebär någon direkt påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Detta gäller under förutsättning att byggnaderna inom planen byggs om och renoveras i enlighet med den föreslagna planens bestämmelser. Gällande Gasverket som helhet bedöms planförslaget bidra till ett långsiktigt bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planen, samt bidra till att tillgängliggöra området för allmänheten. Beroende på hur och i vilken omfattning restaurering och sanering av byggnader sker så finns det i nollalternativet en risk för

5 SAMMANFATTNING märkbart negativa konsekvenser för de be fintliga byggnaderna, som är av nationellt intresse. Detta genom risk för förvanskning eller förfall av byggnaderna. Det kan även finnas risk för att det inte blir möjligt att komma in i vissa byggnader på grund av risk med föroreningar och rasrisk. Å andra sidan kommer områdets historiska utveckling kunna vara avläsbar och områdets genuina industriella karaktär bevaras likt nuläget eftersom området har så höga identifierade kulturmiljövärden att det sannolikt inte kommer att tillåtas förfalla totalt. Nollalternativet bedöms inte innebära någon direkt negativ påverkan på riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården. Föroreningar i mark Planförslaget innebär att sanering av både förorenad mark och förorenade byggnader kommer att genomföras. Viss rening av dagvatten kommer att ske i dagvattenanläggningen. Länshållningsvatten från schakten ska kontrolleras och vid behov renas innan utsläpp till recipient. De planerade åtgärderna leder till att en mindre mängd förorenat dagvatten infiltreras till grundvattnet, att Husarviken och Södra Värtan tar emot en mindre mängd förorenat vatten än i nuläget samt att risken för att människor exponeras för föroreningar minskar. Sammantaget bedöms detta innebära potential till märkbart positiva konsekvenser för människors hälsa och recipienterna. Nollalternativet innebär att föroreningar i mark, under byggnader samt i vissa byggnader finns kvar, vilket innebär att områdets miljö- och hälsorisker kopplat till föroreningar kvarstår. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära oförändrade konsekvenser för recipienterna och människors hälsa jämfört med nuläget. Byggskedet Byggskedet kan innebära risk för att interiörer såsom produktionsteknisk utrustning inte kan bevaras i den utsträckning som avsetts, på grund av hög förekomst av föroreningar. Ställningstaganden gällande områdets kulturhistoriska värde bör även fortsättningsvis tas i samråd med medverkande antikvarie. (Sweco, 2014). De största konsekvenserna under byggskedet utgörs av potentiella hälsorisker för de som ska arbeta med sanering av mark och byggnader. Det finns även en risk för spridning av föroreningar till mark och vatten vid schaktning eller byggnadssanering samt spridning till omgivande bostadsområden. Åtgärder föreslås i rapporten för hur dessa risker kan minimeras. 5

6 INLEDNING 6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Stockholms stads översiktsplan (ÖP) från år 1999 hade som övergripande mål att förtäta staden för att säkerställa en effektiv markanvändning vid tillväxt och generera en hållbar stadsutveckling. Mark som skulle tas i anspråk till förtätningen var redan exploaterad mark, såsom äldre industri- och hamnområden. Många av dessa områden ska utvecklas och ges en stadsbebyggelsekaraktär. I översiktsplanen pekades Hjorthagen ut som ett strategiskt utvecklingsområde i detta avseende. Området har främst varit ett industriområde med stadsgasproduktion och småindustrier. Det övergripande målet att förtäta staden framförs även i Stockholms stads nuvarande översiktsplan, kallad Promenadstaden (2010). Ett program med tillhörande strategisk miljöbedömning togs fram under 2001 för området Hjorthagen, Värtan, Frihamnen och Loudden. I programmet diskuteras områdets framtida stadsbebyggelseutveckling. År 2007 gjordes ett fördjupat program för Hjorthagen med miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Bostäder samt lokaler för bland annat kultur, kontor och service ska enligt programmet etableras i området. Framtagen MKB för det fördjupade programmet redogör för en helhetssyn på de miljökonsekvenser som en exploatering i Hjorthagen kan innebära. Områdets detaljplaner ska baseras på det fördjupade programmet och tillhörande MKB. MKB för det fördjupade programmet samt de detaljplaner som etableras för området ska ligga till grund för kompletterande fördjupnings-pm, som behandlar exploateringens miljökonsekvenser på en mer detaljerad nivå. Med utgångspunkt i MKB:n för programmet har detta fördjupnings-pm framställts, som redovisar miljökonsekvenserna för ett genomförande av detaljplan Lilla Gasverket. Karta 1. Det fördjupade programområdet markerat i rött. Detaljplanen är översiktligt markerad med svart ring.

7 AVGRÄNSNING För beskrivning av gällande planer och områdesbestämmelser hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen (2008). 1.2 Betydande miljöpåverkan När en ny detaljplan ska upprättas ska den enligt gällande lagkrav genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Behovsbedömningen ska utgå från de kriterier som står listade i bilaga 2 och 4 i Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905). Behovsbedömningen ska resultera i ett motiverat ställningstagande. Om planen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas i enlighet med miljöbalkens 6 kap. Enligt 6 Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905) ska den eller de länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter som berörs av planen ges tillfälle att yttra sig om huruvida planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 1.3 Syfte Syftet med denna fördjupnings-pm är att, utifrån den MKB som är upprättad för programområdet, gå in djupare på de miljöaspekter som bedöms vara relevanta för den aktuella detaljplanen. Enligt 6 kap. 11 miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. En MKB innefattar analys och bedömning av konsekvenser av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Arbetet med MKB:n ska integreras med den övriga planeringsprocessen så att konflikter mellan olika intressen tidigt kan identi fieras och så att möjligheter att finna miljö anpassade lösningar ökar. 2. Avgränsning Inom ramen för en miljöbedömning ska innehållet i MKB:n avgränsas och fokusera på de faktorer som kan leda till betydande miljöpåverkan. Innan omfattning och detaljeringsgrad bestäms ska samråd hållas med kommuner och länsstyrelser som berörs av planen (6 kap 13 andra stycket, miljöbalken). Samråd avseende avgränsning och innehåll i MKB har hållits med Länsstyrelsen hösten Länsstyrelsen samtycker till den avgränsning som har föreslagits. 2.1 Saklig Ett av de främsta syftena med den MKB som är framtagen för hela programområdet är att den ska ligga till grund för områdets fortsatta miljö- och detaljplanearbete. I MKB:n för hela programområdet har man därför föreslagit vilka miljöaspekter som bör studeras närmare i detaljplanearbetet och en preliminär saklig avgränsning har gjorts inför detta fördjupnings- PM. Utifrån det aktuella områdets speci fika förutsättningar har det bedömts att de aspekter som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan och som därmed ska studeras i denna fördjupnings- PM är: kulturmiljö föroreningar i mark och vatten 7

8 OMRÅDESBESKRIVNING OCH ALTERNATIVREDOVISNING Tidsmässig Bedömningen av miljökonsekvenser har skett utifrån den tidshorisont då det område som berörs av detaljplanen beräknas vara fullt utbyggt. Hjorthagen planeras att vara fullt utbyggt år Även en beskrivning av miljökonsekvenser under byggskedet har gjorts för relevanta miljöaspekter. 2.3 Geografisk Aspekterna avgränsas främst av detaljplanens geogra fiska utbredning. För att se vilken påverkan aktuell detaljplan medför, har det geografiska område som beskrivs för aspekterna dock satts i sitt sammahang. Till exempel samspelar planens kulturhistoriska miljö med omgivande områden. Även påverkan av föroreningar på vatten har relevans utanför planområdet. 3. Områdesbeskrivning Gasverksområdet har under en längre tid i huvudsak använts för industriändamål. All industriverksamhet i anslutning till området kommer dock att avvecklas och gaslagringen inom planområdet har successivt avvecklats under 2010 och Den del av Gasverket som ingår i planområdet är en tätare placerad industribebyggelse på fastigheten Hjorthagen 3:1. Bebyggelsen är inhägnad och består av fyra byggnader som hör till Gasverket. Byggnaderna har använts som verkstad, reningshus, ångpannehus och maskinhus. Byggnaderna uppfördes under 1890-talet, förutom ett hus som byggdes om på 1930-talet efter en explosion. Byggnaderna har ett högt kulturhistoriskt värde. Byggnaderna inom planområdet har getts den högsta klassi ficeringen (blå) som innebär fastighet med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Stadsgasproduktionen i Gasverket var stenkolsbaserad tills den på 1970-talet ersattes med nafta. I huvudsak har all mark i direkt anslutning till gasklockorna fyllts ut och bearbetats under Gasverkets pågående verksamhet, men det handlar inte om några stora förändringar. Marken innehåller förorenade massor som saneras i samband med exploatering. I områdets vattendrag har bl.a. metaller påträffats. För beskrivning av gällande planer och områdesbestämmelser hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen. 4. Alternativredovisning Enligt 6 kap 12 miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geogra fiska räckvidd identi fieras, beskrivas och bedömas i MKB:n. Denna ska även innehålla en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, ett så kallat nollalternativ. I den MKB som har upprättats för hela programområdet förs ett resonemang kring alternativa utbyggnadsförslag samt varför dessa inte har utretts vidare, se nedan under avsnitt 4.3. I denna fördjupnings-pm beskrivs därför endast konsekvenser av detaljplaneförslaget samt av ett nollalternativ.

9 OMRÅDESBESKRIVNING OCH ALTERNATIVREDOVISNING m Karta 2. Flygfoto över gasverksområdet med omgivning. Aktuellt område är markerat. 9

10 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER Nollalternativ I nollalternativet fortsätter området i huvudsak att se ut som idag med den skillnaden att området runt omkring i övriga delar av Hjorthagen kommer att vara utbyggda med bostäder. Den markrening som nu påbörjats för utemiljön kan komma att avslutas och kvarlämnade föroreningar behöver följas upp med kontrollprogram. Någon fullständig sanering av området sker därför inte och framförallt inte för byggnaderna. Planområdets framtida markanvändning är i nollalternativet oklar. 4.2 Planförslag Planförslaget innebär att byggnaderna inom Lilla Gasverket fylls med nya verksamheter och öppnas upp för allmänheten i enlighet med stadens framtidsbild Från stängd industri till öppen stad. Utvecklingen ska ske med utgångspunkt i områdets karaktär och kvaliteter och Gasverkets kulturhistoriska värden ska tas tillvara. De blåklassade byggnaderna och produktionsteknisk utrustning i planområdets offentliga rum ska bevaras. Gasverkets luftledningar inom planområdet ska monteras ner för att sedan återmonteras. Verksamheter flyttar in i befintliga byggnader. I planförslaget ryms publika verksamheter såsom centrumändamål, kontor, handel, restauranger med uteservering, caféer, butiker och torg. Genom planområdet går två rörelsestråk i öst-västlig riktning. Tanken är att torgytor ska kunna användas som framtida mötesplatser och rekreationsområden för hela Hjorthagen. Målet är att den variation i upplevelse av rummen som finns i gasverksområdet idag lever vidare. Torgytorna inom Gasverket kommer att vara gångfartsgata, dock kommer trafik med ett ärende i området att få köra här. 4.3 Tidigare studerade alternativ I det fördjupade programmet för Hjorthagen redovisas tidigare studerade planalternativ till utvecklingen av området. Stadsbyggnadskontoret bedömde dock att alternativen inte tar tillvara områdets centrala läge samt inte i tillräcklig utsträckning bidrar till Stockholms stads övergripande mål om att förtäta staden och etablera stadsbebyggelse på redan exploaterad mark. De tidigare studerade alternativen beaktas därför inte i den fortsatta planprocessen. De alternativ som studerades i MKB:n för det fördjupade programmet innebar en blandad stadsbebyggelse, hänsynstagande till områdets behov och värden samt till de målsättningar för området som finns formulerade i Stockholms stads översiktplan. 5. Bedömningsskala I Tabell 1 presenteras en skala som i miljöbedömningen har använts för att värdera såväl positiva som negativa konsekvenser. Skalan bygger på relationen mellan be fintliga värden och omfattningen av bedömd miljöpåverkan. Skalans olika grader används i ett första steg som ett riktmärke. Därefter vägs omfattning av påverkan och effekter in, vilket leder till en slutlig bedömning av konsekvenser.

11 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER Att exempelvis ett riksintresse påverkas ger i det första steget indikationen att man bör hamna högt på skalan (stora konsekvenser). Men omfattningen av den påverkan som ett planförslag leder till kan betyda att den slutliga bedömningen av konsekvenser skiljer sig från denna enskilda bedömning. Att ett riksintresse berörs betyder inte per automatik att planförslaget som helhet medför stora eller mycket stora konsekvenser. Påverkan kan vara av mycket begränsad omfattning eller endast beröra en mindre del av intresseområdet. Omvänt betyder det också att påverkan på aspekter av lokal karaktär, till exempel buller, kan bedömas ge stora konsekvenser. Tabell 1. Bedömningsskala av positiva eller negativa konsekvenser Stora konsekvenser Märkbara konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Påverkan på riksobjekt eller värden av regionalt intresse, eller betydande påverkan på värden av kommunalt intresse. Liten påverkan på värden av riksintresse eller regionalt intresse eller begränsad påverkan på värden av kommunalt intresse eller omfattande påverkan på större lokala värden. Liten påverkan på värden av kommunalt intresse, eller mindre konsekvenser för lokala värden. Ingen eller obetydlig påverkan jämfört med nuläget. 6. Miljökonsekvenser I detta avsnitt beskrivs konsekvenserna av planerad exploatering samt av nollalternativet. Konsekvensbedömningen baseras på vilken påverkan som planen ger upphov till, skyddsvärden och störningskällor i omgivningen samt omfattning av påverkan. Skyddsvärden och påverkan identi fieras utifrån genomförda utredningar, kommunala planer, kontakt med kommunen och länsstyrelse samt platsbesök. Konsekvenserna beskrivs i förhållande till nuläget. För bedömningsgrunder i form av riktvärden, normer, riktlinjer, planens förhållande till relevanta miljö mål samt för mer detaljerade beskrivningar av förutsättningar hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen. Varje avsnitt nedan, som beskriver konsekvenserna av en speci fik miljöaspekt, inleds i kursiv stil med en kort sammanfattning av avsnittets konsekvenser enligt bedömningsskalan. 6.1 Kulturmiljö Enligt angiven bedömningsskala bedöms planförslaget innebära risk för märkbart negativa konsekvenser för delar av Gasverkets byggnader, främt hus 20, vars interiörer och exteriörer delvis kommer att påverkas av ombyggnationer. Planförslaget innebär samtidigt att värden även restaureras och lyfts fram, vilket innebär potential till märkbart positiva konsekvenser för en större del av de kulturhistoriska värdena i byggnaderna. 11

12 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER 12 Karta 3. Planförslag för Lilla Gasverket.

13 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER Sammantaget görs bedömningen att planförslaget inte innebär någon direkt negativ påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Gällande Gasverket som helhet bedöms planförslaget bidra till ett långsiktigt bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planen, samt bidra till att tillgängliggöra området för allmänheten. Beroende på hur och i vilken omfattning eventuell restaurering av byggnader sker fi nns det i nollalternativet en risk för förvanskning eller förfall, vilket skulle innebära märkbart negativa konsekvenser för de be fintliga byggnaderna som är av nationellt intresse. Å andra sidan kommer områdets historiska utveckling ännu vara avläsbar och områdets genuina industriella karaktär bevaras likt nuläget. Nollalternativet bedöms inte innebära någon direkt negativ påverkan på riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården Förutsättningar Historiskt har Gasverket upplevts tydligt som ett eget område, avgränsat med staket och geogra fiskt åtskild från Hjorthagens bostadsbebyggelse. Gasverksområdet utgör ett välbevarat exempel på kommunaltekniska anläggningar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, med höga arkitektoniska och stora historiska kvaliteter. Karaktäristiskt för gasverksområdet är flera tegelbyggnader ritade av Ferdinand Boberg, så även i Lilla Gasverket. Enligt Stadsmuseets byggnadsklassificering är hela gasverksområdet en helhetsmiljö med synnerligen stort kulturhistoriskt värde (Sweco, 2014). Samtliga fyra byggnader som planförslaget omfattar är enligt Stadsmuseet byggnadsklassi ficering blåklassade, vilket innebär bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. (Nyréns, 2010). De fyra byggnaderna (nummer 8, 14, 20 och 27) har varit reningshus, verkstadshus, maskinhus respektive ångpannehus (Stockholms stad, 2015). I Lilla Gasverket ombildades kolet till gas och hus 8, 20 och 27 har därför använts som produktionsbyggnader. Byggnadernas exteriör har enligt den antikvariska förundersökningen ett särskilt kulturhistoriskt värde. Byggnadernas interiör har ett kulturhistoriskt värde förutom hus 8, vars interiör har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Även byggnadernas produktionstekniska utrustning har allt från ett begränsat till särskilt begränsat kulturhistoriskt värde. Byggnadernas värde ligger alltså i dess välbevarade arkitektur-, byggnads- och samhällshistoriska dokument kopplat till Gasverket (Nyréns, 2010). Hus 8 tillhör den ursprungliga anläggningen och fick med sitt väl exponerade läge en representativ fasadutformning ritad av Ferdinand Boberg. Reningshuset kom att användas för rening av kolgas före distribution ut i nätet. Förutom att den produktionstekniska utrustningen är avlägsnad är interiören och exteriören välbevarad (Nyréns, 2010). Även hus 14, verkstadshuset, tillhör de ursprungliga byggnaderna på Gasverket och ritades av Ferdinand Boberg. Den har en central placering i området för att enkelt kunna 13

14 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER nås från de olika verksamheterna. Byggnaden uppfördes 1892 och inrymde Gasverkets alla reparationsverkstäder; mekanisk verkstad, snickeri, smedja och målarverkstad samt maskinrum, chamottekross och rum för verkmästarna (Nyréns, 2010). Maskinhuset, hus 20, tillhörde den ursprungliga bebyggelsen på Gasverket och bestod av ett stort maskinrum och ett torn med cisterner. Runt 1935 inträffade en explosion som skadade maskinhusets västra del. Största delen av maskinhuset revs och ersattes 1938 med ett enda stort maskinhus ritat av Åke Tengelin. Det nya maskinhuset innehöll ursprungligen gaspumpar och ammoniaktvättar. Den östra äldre delen innehöll en stor ammoniakvattencistern, en elcentral och ett pumprum. Söder om byggnaden stod tjäravskiljare och efterkylare (Nyréns, 2010). Idag står byggnaderna tomma. Området är avspärrat och allmänheten har inte tillträde, bland annat på grund av områdets föroreningar. Visuellt upplevs området som väl bevarad äldre industrimiljö. Här finns kraftfulla industribyggnader i tegel, byggda med omsorg. Byggnaderna hänger väl ihop med övriga byggnader söder, öster och väster om planområdet, genom att de ligger vända åt samma håll, har liknande arkitektur, färger och material. Det är ett tydligt sammanhängande industriområde. 14 Hus 27, ångpannehuset, ingår i den ursprungliga anläggningen och ritades av Ferdinand Boberg. Ångpannehus hade ursprungligen tre ångpannor från Ludvigsbergs mekaniska verkstad med plats för en fjärde, samt en ångturbindynamo i det avskilda rummet (Nyréns, 2010). Söder om maskinhuset (20) finns en större värdefull platsbildning, som bär på dokument- och upplevelsevärden kopplat till Gasverket. Även denna yttre miljön mellan husen har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Den yttre miljön i gasverksområdet utformades med stadslika gator. De långa gatustråkens riktning och utsträckning följde huvudsakligen Gasverkets förädlingsprocess av råvara till färdig gas. Samtidigt utnyttjades dess gaturum, platser och torglika delar intensivt för transporter, som arbetsytor samt upplagsplatser (Nyréns, 2010). Bild 1. Del av planområdet med omgivning. Ungefärligt planområde är markerat med svart. Källa: Antikvarisk förundersökning , Nyréns Arkitektkontor.

15 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER Karta 4. Illustrerar bedömd känslighet i den yttre kulturmiljön i området vid Hjorthagen. Källa: Antikvarisk förundersökning , Nyréns Arkitektkontor. Planområdet är markerat med svart. 15

16 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER 16 Över den södra delen av Evenemangstorget, i södra delen av detaljplanen, passerar Gasverkets norra luftledningsstråk. Tanken är att detta ska demonteras för att sedan återmonteras (medan det södra luftledningsstråket rivs). Kulturhistoriskt är huvudskälet till att norra ledningsstråket prioriteras framför södra ledningsstråket att detta illustrerar gasens väg genom området och utgör starka miljöskapande inslag i området. Förslaget är att varsamt demontera de armerade betongstolparna med dess konsoler av stål och lagra dessa i avvaktan på återmontering. Ledningsstråket omfattar en stor mängd olika delar som idag saknar funktion. Ett urval av kulturhistoriskt betydelsebärande delar kommer göras inför återinstallationen (Nyréns Arkitektkontor, 2015) Konsekvenser av planförslaget Planförslaget beskriver tänkt användning för områdets byggnader: Byggnad Hus 8, Reningshus Hus 14, Verkstadshus Hus 20, Maskinhus Hus 27, Ångpannehus Tänkt användning Kontor och handel Restaurang och kontor Restaurang, kontor och handel Handel och café Enligt Nyréns (2015) antikvariska konsekvensanalys innebär planförslaget att bebyggelse och yttre miljö ges ett långsiktigt skydd i detaljplanen. En förutsättning för att detta ska kunna ske är att området utvecklas till en stadsdel med ett rikt innehåll, vilket i sig innebär att olika samhällsintressen kan ställas mot varandra. En ombyggnad som möjliggör en långsiktig förvaltning av fastigheten, med möjligheter till marknadsmässiga hyresintäkter, bidrar till att gasverksbebyggelsens kulturvärde kan bestå långsiktigt. I planförslaget finns skydds- och varsamhetsbestämmelser kopplat till planens struktur, bevarande av byggnad och gestaltning som måste följas för att planförslaget ska kunna genomföras. Byggnaderna får inte rivas. Bevarandet av byggnaderna är ett av huvudsyftena med planen. Delar av byggnadernas exteriörer och interiörer kommer att bevaras, renoveras eller återställas. Planförslaget bedöms därmed ta tillvara de kulturhistoriska värdena i hus 8, 14 och 27. Planförslaget ger därmed möjligheter att med begränsad påverkan på byggnadens kulturhistoriska värde ge hus 8, 14 och 27 nya funktioner, under förutsättning att den höga arkitektoniska ambitionsnivån fullföljs i utförandet. Planförslaget innebär även att den värdefulla platsbildningen söder om hus 20 bevaras, vilket är positivt för områdets kulturhistoriska värden och läsbarhet. Planförslagets åtgärder bidrar därmed till uppfyllandet av det projektspecifika målet Gasverkets unika karaktär, identitet och kulturhistoriska värden ska tas till vara. Den känsliga exteriören i hus 20 påverkas dock av ombyggnation och renovering. De planerade takfönstren på hus 20 kommer inte vara synliga från marknivå på Evenemangstorget och Bobergsgatan. Hus 14 skymmer hus 20 samt dess tak till stora delar, vilket innebär att taket syns relativt lite från Gasverksvägen. Nattetid finns dock en risk att ljus sprids uppåt. Planförslaget

17 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER innebär även att hus 20 är uppdelad i flera våningsplan och därmed att plan 2 kan vara upplyst medan våningsplan 1 inte är det. Exteriört innebär detta att halva fönstren på hus 20 kan vara upplysta. För hus 20 innebär planförslaget, med de planerade takfönstren och våningsplanen, att byggnadens kulturhistoriska värde minskar och att den industrihistoriska läsbarheten försämras till viss grad. Enligt angiven bedömningsskala bedöms planförslaget därmed innebära risk för märkbart negativa konsekvenser främst för hus 20, vars interiör och exteriör är av nationellt intresse och delvis kommer att påverkas av ombyggnationer. Planförslaget innebär dock samtidigt att samtliga byggnader restaureras, lyfts fram och skyddas, vilket innebär potential till märkbart positiva konsekvenser för en större del av de kulturhistoriska värdena. Sammantaget görs bedömningen att planförslaget inte innebär någon direkt påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Detta gäller under förutsättning att byggnaderna inom planen byggs om och renoveras i enlighet med den föreslagna planens bestämmelser. Planförslaget bedöms bidra till ett långsiktigt bevarande av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och miljön inom planen samt bidra till att tillgängliggöra området för allmänheten, vilket innebär potential till märkbart positiva konsekvenser för Gasverket som helhet Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet bedöms innebära att området i stort bibehålls som idag och att dess historia och historiska utveckling därmed fortsättningsvis kommer att vara avläsbar och områdets industriella karaktär bevaras ungefär likt nuläget. Nollalternativet innebär inget skydd i detaljplan och ingen användning av byggnaderna. Underhållet bedöms därför bli mer sporadiskt än i planförslaget. På grund av de osäkerheter som finns kopplade till underhållet bedöms en risk finnas för att byggnaderna inte renoveras eller att renovering inte sker i tid innan viss skada har uppstått vilket skulle kunna minska den kulturhistoriska läsbarheten. Därmed finns det i nollalternativet en risk för märkbart negativa konsekvenser för Gasverkets byggnader, som är av nationellt intresse. Det finns även en risk för att delar av området fortsättningsvis är avspärrat på grund av risk för kvarvarande föroreningar, men eventuellt även för byggnader som kan utgöra en risk på grund av eftersatt underhåll. Detta riskerar att begränsa möjligheten till att uppleva kulturmiljövärdena i området. En extensiv användning kan vara möjlig för området även om det inte detaljplaneläggs och utan fullständig sanering. Det finns dock en osäkerhet i hur byggnaderna kan användas utan fullständig sanering, vilket även det kan bidra till att delar eller hela byggnader kan komma att spärras av. I nollalternativet skulle en byggnadsminnesförklaring av de befintliga byggnaderna kunna bli aktuell ifall detaljplanen inte antas. För att reglera hur det kulturhistoriska värdet ska tas tillvara fastställs skyddsbestämmelser för varje byggnadsminne 17

18 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER 18 (Riksantikvarieämbetet, 2015). Hur omfattande skyddet blir beror dock på hur skyddsbestämmelserna utformas, vilket i nuläget är oklart. Nollalternativet bedöms sammantaget innebära risk för märkbart negativa konsekvenser för de be fintliga byggnaderna ifall tillräckliga underhållsåtgärder inte görs. Det är osäkert om byggnaderna skulle få skyddsbestämmelser i någon form. Områdets historiska utveckling kommer sannolikt dock ännu vara avläsbar och områdets genuina industriella karaktär bevaras likt nuläget. Området är dock troligtvis inte tillgängligt Åtgärder De exteriöra ändringar och interiöra anpassningar som detaljplanen möjliggör görs med lyhördhet mot bebyggelsens kulturvärden för att lösningarna ska få bästa möjliga resultat med minsta negativa konsekvens. Nya ställningstaganden kring hantering av enskilda objekt, byggnader eller andra konstruktioner som påverkar miljöer har gjorts i samarbete med antikvarie. Det pågående arbetet med att studera hur gångstråk och platser där människor är tänkta att uppehålla sig kan utformas bör fortgå så att den levande miljön bidrar till att illustrera områdets historia. Detta görs till exempel genom att gångstråket följer tidigare använda stråk. Även vid möbleringen av de offentliga rummen kan återkoppling till historien göras genom medvetna val av form, material och belysning. Även med hjälp av informationsmaterial och -skyltar i området samt namngivning av gator och offentliga rum kan områdets kulturhistoria tydliggöras. 6.2 Förorenad mark och byggnader Planförslaget innebär att sanering av både förorenad mark och förorenade byggnader kommer att genomföras, dock ej under byggnader där det fi nns risk för att byggnaderna rasar samman. De planerade åtgärderna leder till att en mindre mängd förorenat dagvatten infiltreras till grundvattnet än i nuläget, att Husarviken och Södra Värtan tar emot en mindre mängd förorenat vatten samt att människor inte exponeras för föroreningar i lika stor utsträckning som i nuläget. Sammantaget bedöms detta innebära potential till märkbart positiva konsekvenser för människors hälsa och naturmiljön. Nollalternativet innebär att föroreningar i mark under byggnader finns kvar och till viss del i byggnaderna, vilket innebär att områdets miljö- och hälsorisker kopplat till föroreningar kvarstår. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära oförändrade konsekvenser för recipienterna och människors hälsa Förutsättningar Den tidigare verksamheten och produktionen i Gasverket, där stenkol användes för gasproduktion, har gett upphov till föroreningar i gasverksområdet. Verksamheten har förorenat mark, byggnader samt grund- och ytvatten i området, inklusive det aktuella planområdet (Stockholms stad, 2015).

19 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER Översiktliga undersökningar har gjorts i delområden inom planområdet. Föroreningssituationen i området varierar. Det finns delområden med kraftigt förorenade jordmassor, men även delområden som har relativt lågförorenade massor. Marken i anslutning till processbyggnader i den norra delen mot Bobergsgatan är generellt mer förorenad än marken i den södra delen mot nuvarande Gasverksvägen där jorddjupen generellt är mindre (Stockholms stad, 2015). Föroreningarna i planområdets mark och byggnader bedöms bestå av bland annat cancerogena ämnen från bland annat tjära. Även metaller såsom kvicksilver, bly och zink förekommer. På vissa ställen har även komplexbunden ferrocyanid (mineralfärgen berlinerblått) påträffats i relativt låga halter (Stockholms stad, 2015). Dagvatten från aktuellt planområde avrinner till Husarviken, som står i förbindelse med det regionala intresset Lilla Värtan. Husarviken har utsatts för kraftig föroreningsbelastning, främst från Gasverket och småskalig industri vid Storängsbotten. Lilla Värtan har förhöjda halter tributyltenn och miljökvalitetsnormerna för god kemisk och ekologisk status uppnås inte i denna recipient (Stockholms stad, 2015). Föroreningarna i grundvattnet utgörs huvudsakligen av lättlösligare komponenter från stenkolstjäran såsom t.ex. naftalen och BTEX, men även spår av petroleumkolväten, cyanid och metaller. Föroreningar i grundvatten påträffas generellt där förorening i jord förekommer och hittills har inte någon större plym med sammanhängande grundvattenförorening påträffats i gasverksområdet (Stockholms stad Exploateringskontoret, 2015). Delar av marken i planområdet har sanerats eller saneras i nuläget. Detta gäller främst marken i den norra delen mellan hus 20, 14, 27 och 30. Föroreningar finns i nuläget kvar i delar av marken, se bild 2, och i mark under byggnaderna (Stockholms stad, 2015). Den riskbedömning som upprättats för Norra Djurgårdsstaden baseras inte på att grundläggningen är fullständigt intakt utan risk för ett visst inläckage av förorening förutsätts kunna förekomma. Den ventilerade grundläggningen späder dock ut föroreningen som läcker in från marken under byggnaden till inomhusluften. Den gastäta grundläggningen motsvarar radonsäker byggnad och ger ett minskat inläckage jämfört med om radonsäker grundläggning inte används (Stockholms stad, 2015). Stockholms stads åtgärdsmål anger bl.a. att boende och normal vistelse i området inte ska innebära någon hälsofarlig exponering från föroreningar i mark, att området ska kunna nyttjas och att tillrinningen till Husarviken från området inte ska bidra till ökade föroreningshalter i vatten (Stockholms stad, 2015). Stockholms stad har tagit fram och tillämpar platsspeci riktvärden för bedömning av acceptabla föroreningsnivåer. Detta för att kunna avlägsna de föroreningar som utgör en risk för människor och miljö i området (Stockholms stad Exploateringskontoret, 2015). De delar av planområdet som är sparsamt undersökta i dagsläget kommer att detaljundersökas i samband med den markreningsentreprenad som påbörjas i september Efter fika 19

20 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER 20 Bild 2. Restföroreningarnas placering mellan hus 14, hus 20 och hus 27, se teckenförklaring (Stockholms stad, 2015).

21 BEDÖMNINGSSKALA OCH MILJÖKONSEKVENSER sanering ska kontroller göras och eventuella åtgärder vidtas vid behov för att säkerställa en god mark- och vattenmiljö (Stockholms stad, 2015) Konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär markrening så att området blir lämpligt för bostadsbebyggelse utifrån platsspeci fika riktvärden. Viss förorenad mark kommer dock att finnas kvar i slänter, på grund av den hänsyn som måste tas till de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna. Planförslaget innebär även att dagvattnet kommer att hanteras med olika former av renande åtgärder. Viss rening av dagvatten kommer att ske i dagvattenanläggningen. Länshållningsvatten från schakten ska kontrolleras och vid behov renas innan utsläpp till recipient (Stockholms stad, 2015). Utvecklingen av området innebär även att delar av området kommer att hårdgöras för till exempel torgändamål, vilket tillsammans med sanering ytterligare minskar risken för kontakt med förorenad jord. Byggnaderna i planområdet kommer att inhysa verksamheter, såsom kontor, handel, restauranger och caféer. De förorenade delarna i byggnaderna kommer behöva saneras eller bytas ut. Till exempel kan källare i samtliga hus komma att beröras. En sanering kommer även att ske under bottenplattorna utifrån föreslagen markanvändning. Detta innebär en positiv påverkan på byggnadernas inomhusluft och därmed även människors hälsa. Tekniska lösningar för en bättre inomhusmiljö har dock ofta en begränsad livstid, vilket innebär att risker för människors hälsa ur ett långsiktigt perspektiv kan kvarstå om inte tillräckliga åtgärder vidtas. Saneringen av både mark och byggnader kommer att innebära en minskad negativ påverkan på grundvattenkvaliteten samt ytvattnet i Husarviken och Lilla Värtan. Detta eftersom recipienterna kommer att ta emot en mindre mängd förorenat vatten, som till stor del renas i dagvattenanläggningen. Trots att det finns en risk för att recipienterna fortsättningsvis kan komma att påverkas av föroreningar från planområdet kommer föroreningssituationen inom området att förbättras avsevärt jämfört med nuläget, eftersom ett kontrollprogram ska upprättas under cirka 2 år efter saneringsåtgärder och åtgärder ska vidtas vid behov Konsekvenser av nollalternativ Nollalternativet innebär att den marksanering som nu görs kommer att avslutas och att kvarlämnade föroreningar behöver följas upp med kontrollprogram. Detta innebär att områdets miljöoch hälsorisker kopplat till föroreningar delvis kommer att finns kvar. Föroreningarna i området flyttar sig dock långsamt och föroreningssituationen bedöms inte vara akut. En del av området kan fortsättningsvis behöva vara avspärrat för människor. Om inte tillräckliga åtgärder vidtas och tillgänglighet till området skulle ges finns nämligen risk för negativ påverkan på hälsan för de människor som skulle vistas i området, såsom barn. Barnen kan därmed utgöra en utsatt grupp. Inom ett förorenat 21

22 BYGGSKEDETS MILJÖKONSEKVENSER 22 område finns det risk för att människor exponeras för föroreningar på olika sätt. Inom det aktuella planområdet bedöms exponering kunna ske via hudkontakt eller inandning av damm och ångor (Sweco, 2014). Om delar av området skulle nyttjas i nollalternativet kan ytterligare sanering eller skyddsåtgärder komma att krävas, dock är omfattningen av sådana åtgärder ytterst oklar. Troligtvis kommer inte en fullständig sanering att utföras, särskilt inte under byggnaderna, vilket kan innebära att delar av byggnaderna eller byggnaderna i sin helhet inte kan användas. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära oförändrade konsekvenser på vattenrecipienterna. För människors hälsa bedöms sannolikt nollatlernativet inte innebära någon förändring jämfört med nuläget. I det fall att ytterligare sanering skulle ske kan nollalternativet ge förutsättningar för små positiva konsekvenser Åtgärder Stockholms stad har tagit fram förslag på åtgärder för sanering och rening av mark och vatten. Stockholms stad har även tagit fram ett dagvattenprogram med åtgärder för att rena dagvattnet. Åtgärder mot inläckage av föroreningar från mark till byggnadernas inomhusluft bör tas hänsyn till i planeringen. Spridning av föroreningar från byggmaterial eller underliggande mark till inomhusluft kan reduceras genom att använda ventilerade golv, tak eller väggar, skyddande skikt som föroreningarna ej tränger igenom eller genom att konstruera gastät bottenplatta. Vissa åtgärder, så som gastät bottenplatta, behöver följas upp och eventuellt bytas ut för att bibehålla sin effekt. Risken för att andas in förorenat damm, ofrivilligt intag av föroreningar eller hudkontakt med föroreningar kan minskas genom att lägga på ytskikt på golv och väggar (Naturvårdsverket, 2005).Genom att följa dessa rekommendationer och vidta de föreslagna åtgärderna kan ovanstående positiva konsekvenser för människors hälsa och miljö uppnås. 7. Byggskedets miljökonsekvenser Under byggskedet utförs arbetsmoment som kan medföra påverkan på hälsa och miljö. Nedan beskrivs konsekvenserna av dessa samt vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas. För bedömningsgrunder hänvisas till Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen Kulturmiljö Byggskedet kan innebära risk för att interiörer såsom produktionsteknisk utrustning inte kan bevaras i den utsträckning som avsetts, pga. hög förekomst av föroreningar. Ställningstaganden gällande områdets kulturhistoriska värde bör även fortsättningsvis tas i samråd med medverkande antikvarie. (Sweco, 2014).

23 SAMLAD BEDÖMNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 7.2. Förorenad mark Konsekvenserna vid byggskedet är framförallt hälsorisker för de som ska sanera byggnader och schakta upp massor. Risk för exponering för föroreningar kan dels vara via huden genom direktkontakt med förorenade föremål och dels genom inandning av förorenat damm eller flyktiga kolväteföreningar i luften. Det senare bör särskilt uppmärksammas då känsligheten vid exponering för kolväteföreningar är individuell; även låga halter kan medföra reaktioner som obehag, andningsbesvär m.m. hos särskilt känsliga personer. Det kan finnas risk för att arbetsmaskiner och lastbilar kan föra med sig föroreningar, som har fastnat på utsidan av fordonet, ut från arbetsområdet. Det finns även risk för spridning av föroreningar till mark och vatten vid schaktning eller byggnadssanering. De föroreningar som finns kvar från gasverksamheten bedöms dock vara förhållandevis svårrörliga. De lätt flyktiga och lättlösliga föroreningarna har spridits vidare sedan tidigare. Marksaneringen som exploateringen skulle medföra gör att förorenade massor kommer att transporteras till mottagningsanläggning utanför detaljplaneområdet. Därigenom kan utsläpp till luft från transporter förväntas. Inga miljökvalitetsnormer för luft bedöms dock överskridas till följd av arbetena. För att minska risken för spridning av föroreningar bör bl.a. följande skyddsåtgärder att vidtas vid saneringsarbetena: Ytan på öppna, förorenade schakt ska minimeras. Schaktmassor ska provtas kontinuerligt för att kontrollera föroreningshalten. För att minimera damning, luktproblem och avgång av flyktiga ämnen vidtas åtgärder som t.ex. fuktning och övertäckning vid behov. Förorenade jordhögar som luktar eller dammar och som mellanlagrats inom området ska av samma skäl täckas. Alla schakt ska inhägnas och endast behörig personal ges tillträde. Transporter av schaktmassor sker vid behov med täckta och täta behållare. Vidare ska arbetsmaskiner vara fria från föroreningar på utsidan då de lämnar området. Avskärmningar för att förhindra föroreningspridning till redan sanerat område utförs om det är nödvändigt. Exploateringskontoret tillämpar riktlinjerna i Arbetsmiljö-PM både gentemot byggherrar och entreprenören. 8. Samlad bedömning och måluppfyllelse 8.1 Samlad bedömning och kumulativa effekter I tabellerna nedan görs en jämförelse av planförslagets och nollalternativets konsekvenser för respektive miljöaspekt jämfört med nuläget. Kulturmiljö har delats upp på exteriör och interiör då påverkan i planförslaget bedöms bli olika inne i och utanför byggnaderna. 23

24 SAMLAD BEDÖMNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 24 Tabell 2. Planförslagets konsekvenser Aspekt Kulturmiljö exteriört Kulturmiljö interiört Stora negativa Märkbart negativa Små negativa Tabell 3. Nollalternativets konsekvenser Aspekt Markföroreningar Kulturmiljö exteriört Kulturmiljö interiört Markföroreningar Stora negativa Märkbart negativa Små negativa Små positiva Små positiva Märkbart positiva Märkbart positiva I jämförelse med nuläget finns det i planförslaget potential till märkbart positiva konsekvenser för kulturmiljön, som är av nationellt intresse. Bland annat kommer byggnaderna att få bevarandeskydd i detaljplanen och renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader att ske. Planförslaget kan tillsammans med omgivande detaljplaner lyfta fram väst-östliga stråk kopplat till Gasverkets produktionslinje, vilket bedöms vara positivt för Gasverkets kulturmiljö som helhet. Stora positiva Stora positiva Samtidigt innebär renoveringarna av byggnaderna att en del av byggnadernas, främst hus 20, kulturhistoriska värden kan påverkas negativt och då framförallt interiört. Även i nollalternativet finns det en risk för skada på byggnadernas kulturhistoriska värden, på grund av eventuellt sporadiskt underhåll och osäkert skydd för långsiktigt bevarande. Det finns ingen tidplan för när eventuella bestämmelser eller åtgärder skulle ske vilket också påverkar risken för negativa konsekvenser på grund av bristande underhåll. Osäkerheten ger även möjlighet till positiv påverkan genom till exempel möjligheten till byggnadsminnesförklaring, men risken för negativ påverkan bedöms som mer sannorlik. Konsekvenserna för människors hälsa och recipienternas vattenkvalitet bedöms i planför slaget bli positiva jämfört med nuläget och nollalternativet, eftersom sanering av mark och byggnader kommer att ske i planförslaget. Planförslagets åtgärder inom dagvattenrening bidrar till en liten förbättring av recipientens vattenkvalitet. Tillsammans med motsvarande förbättringar i närliggande planområden kan stora positiva konsekvenser för recipientens vattenkvalitet erhållas. Samtidigt innebär planförslaget att en del markföroreningar kommer att kvarstå inom planområdet. Detta beror på att hänsyn har behövts tas till de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna, som inte får skadas vid en sanering. Planförslaget innebär sammantaget större potential till positiva konsekvenser för kulturmiljön, recipienter och människors hälsa

25 SAMLAD BEDÖMNING OCH MÅLUPPFYLLELSE än nollalternativet som innehåller stora osäkerheter och därmed risk för negativ påverkan. 8.2 Måluppfyllelse Samtliga relevanta miljömål har utvärderats gentemot de nationella miljökvalitetsmålen eftersom inga regionala preciseringar finns. Underlag för analysen är de konsekvensbedömningar som har gjorts i de föregående kapitlen. Analysen presenteras i tabellen nedan. Ja, förslaget bedöms bidra till att uppnå målet. Förslaget varken bidrar till eller försämrar möjligheterna till att uppnå målet. Nej, förslaget bedöms motverka målets syfte. De nationella miljökvalitetsmålen som påverkas av planförslaget bedöms vara Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö. Enligt Giftfri miljö ska halterna av naturfrämmande ämnen i miljön vara nära noll och att de inte ska ha en negativ påverkan på människors hälsa eller ekosystem. Även halterna av naturligt förekommande ämnen ska vara nära bakgrundsnivåerna. Grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt att det ska bidra till en god livsmiljö för både djur och växter i sjöar och vattendrag. Enligt God bebyggd miljö ska den bebyggda miljön innebära en god, hälsosam och hållbar livsmiljö, där natur- och kulturvärden tas tillvara och utvecklas. Bedömningen sammanfattas med figurer enligt följande: 25

26 SAMLAD BEDÖMNING OCH MÅLUPPFYLLELSE 26 Tabell 4. Måluppfyllelse. Aspekt Miljömål Planförslag Nollalternativ Motivering Markföroreningar Giftfri miljö Kulturmiljö Gasverket som helhet Kulturmiljö byggnader Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö God bebyggd miljö I och med planens genomförande kommer stora delar av planområdet att åtgärdas vad gäller risker kopplade till förorenad mark och förorenade byggnader genom sanering. I ett nollalternativ kommer föroreningssituationen och påverkan vara likvärdig med nuläget, dvs. att föroreningarna kommer att finnas kvar i mark och byggnader i större utsträckning. Målet omfattar i denna MKB kulturmiljön. Planförslaget innebär ett bevarande och utvecklande av delar av Gasverket som helhet och bedöms inte påverka riksintresset negativt. Området tillgängliggörs även för allmänheten. Risken för att planen skulle påverka områdets kulturhistoriska läsbarhet negativt bedöms vara liten. Nollalternativet bedöms påverkan vara likvärdig med nuläget och därmed ej öppnas upp för allmänheten. Målet omfattar i denna MKB kulturmiljön. För de kulturhistoriska byggnaderna kan planförslaget och nollalternativet vara både positivt och i viss mån negativt. Nollalternativet bedöms innebära större risk för negativ påverkan, främst på grund av den stora osäkerheten gällande skydd och underhållsåtgärder.

27 UPPFÖLJNING 9. Uppföljning I miljöbalken finns krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför (6 kap 12 punkt 9, miljöbalken). Uppföljningen har stor betydelse för om syftet med miljöbedömningen och det långsiktiga målet om en hållbar utveckling ska kunna nås. Uppföljningen bidrar också till en ökad kunskap och på sikt ett bättre och effektivare miljöbedömningsarbete. 9.2 Markföroreningar Byggherrarna ska anmäla sina respektive saneringsarbeten i mark och byggnader till Miljöförvaltningen. Kolväteföroreningar som PAH under golvnivå, i mark, fundament, och möjligen i underliggande berggrund kan vara problematiska att åtgärda utan stora strukturella och kostsamma ingrepp. Även om nya golv anläggs kan det vara svårt att få dem gastäta. För att undvika diffusion av flyktiga kolväten upp genom golvet bör byggnadsgrunder därför förses med luftventiler och/eller särskilda ventilationssystem för att minimera diffusionsrisken. Lämpligen integreras uppföljningen av planen i be fintliga uppföljnings- och övervakningsprogram i samband med lagstadgade lov- och tillståndsprövningar och anmälning av anmälningspliktiga åtgärder. Uppföljning av miljökrav kommer även att regleras i kommande exploateringsavtal mellan byggherre och kommun. Nedan anges översiktliga förslag till hur planen och dess miljökonsekvenser kan följas upp. 9.1 Kulturmiljö/stadsbild Väsentliga ändringar bör göras i samråd med antikvarie. 27

28 REFERENSER Referenser Golder Associates (2011) Riskbedömning av förorenad mark - Hjorthagen Norra 2, Östra och produktionsområdet, Naturvårdsverket (2005) Förorenade byggnader - Undersökningar och åtgärder, Rapport 5491, Naturvårdsverket (2015) Miljömål - den svenska miljömålsportalen, Nyréns arkitektkontor & Stockholms stad (2010) Gasverket i Värtan. Antikvarisk förundersökning, Nyréns arkitektkontor & Stockholms stad (2015) Gasverket västra och Gasverket östra i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, Antikvarisk utredning och avvägning kring dels det norra och det södra ledningsstråket dels gasledningen i Klockparken, Riksantikvarieämbetet (2015) Byggnadsminnen, se/kulturarvet/byggnader/byggnadsminnen/ Nyréns arkitektkontor & Stockholms stad (2015) Detaljplan Lilla Gasverket, del av Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen, Stockholm, Antikvarisk konsekvensanalys av förslag till bevarande och utveckling inför samråd, Stockholms stad (2009) Fördjupat program för Hjorthagen, 3:e upplagan maj Dnr Stockholms stad Exploateringskontoret (2011) Norra Djurgårdsstaden, Dagvattenstrategi, Riktlinjer och principlösningar, Version 1, Stockholms stad Exploateringskontoret & Structor (2008) Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden. Utställningshandling april Stockholms stad Exploateringskontoret (2015) Mailkontakt med Maria Sundesten, Stockholms stad Exploateringskontoret (2015) Föroreningar inom detaljplaneområde Lilla Gasverket, Stockholms stad Stadsbyggnadskontoret (2012) Förstudie för omvandling av Gasverket, Stockholms stad (2015) Planbeskrivning - Detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden - Lilla Gasverket (del av Hjorthagen 1:3) i stadsdelen Hjorthagen, S-Dp SWECO (2008) Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen, beslutshandling april SWECO & Stockholms stad (2011) Norra Djurgårdsstaden - Dagvattenstrategi, SWECO (2014) Fördjupning av MKB för detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden, Gasverket Västra, samrådshandling maj 2014,

29