Hur ska grund - skolan finansieras i framtiden?

Transkript

1 UNDERSÖKNING FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Hur ska grund - skolan finansieras i framtiden? Så tycker rektorer och kommunala skolpolitiker om skolans resurser de närmaste tio åren

2 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning och slutsatser... 5 Våra förslag... 6 Bakgrund... 7 Undersökning ) Kommunpolitiker och rektorer om förutsättningarna för skolans finansiering ) Kommunpolitiker och rektorer om behovet av statliga tillskott ) Kommunpolitiker och rektorer om statlig finansiering av undervisning och elevhälsa. 13 4) Kan statlig finansiering av skolans kärnverksamhet påverka likvärdigheten i landet? Metodbeskrivning Bilaga 1: Resultat för politiker, undergrupper Bilaga 2: Frågeformulär till nämndordförande Bilaga 3: Frågeformulär och resultatfördelning för rektorer... 23

3 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? Så tycker rektorer och kommunala skolpolitiker om skolans resurser de närmaste tio åren Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund, juli 2019

4 Förord I skrivande stund knäar Sveriges kommuner under det finansiella ansvaret för stora delar av välfärden. Svångremmen spänns åt samtidigt som staten tvingas rycka ut allt oftare för att rädda de lokala budgetarna, inte minst för skolans skull. I juni 2019 presenterade finansdepartementet en rapport om att välfärden fattas 90 miljarder de närmaste sju åren. Det som oroar oss i detta är att barns och ungdomars utbildning utgör en stor del av välfärdsåtagandet. Skolans finansiering och resursfördelning är därför en ödesfråga för Sverige som kunskapsnation. Det handlar inte endast om mer resurser, även om det finns tecken på att skolan trots extra statliga tillskott fortfarande är underfinansierad. Det handlar mer om ett tydligt regelverk för hur skolans kostnader ska hanteras vid demografiska förändringar, vid upp- och nergångar i konjunkturen och i förhållande till andra välfärdsuppgifter. Det handlar om stabilitet i resurserna. Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund har det gemensamt att våra medlemmar, på delvis olika sätt, har att hantera de ekonomiska förutsättningar som ges. Vi upplever sedan ett tag tillbaka en brytningstid i svensk skola. Det är nämligen alltmer uppenbart att den rådande ekonomiska modellen för skolan, baserad på kommunal förmåga och ambition, inte håller. Det är denna modell som gör att förutsättningarna för skolan skiljer sig radikalt åt mellan vissa storstadsnära och välmående kommuner och andra kommuner som ligger i glesbygd eller där skolan måste prioriteras ned i konkurrens med andra åtaganden. Under dessa mycket olika villkor arbetar våra medlemmar. Lärarnas syn på skolans resurser och finansiering har undersökts av Lärarnas Riksförbund flera gånger, liksom att Sveriges Skolledarförbund genomfört interna enkäter i samma ärende. Med den här undersökningen vill vi få svar från de ansvariga kommunala skolpolitikerna på hur de egentligen ser på skolans finansiering i ett tioårsperspektiv. Det blir också den första större officiella undersökning där rektorer i grundskolan får säga sin mening om samma fråga. Vi är övertygade om att det blir tankeväckande läsning. Det vi vill poängtera är dock att vi nu befinner oss i en situation där tankar snabbt behöver omsättas i handling. God läslust! Åsa Fahlén Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Matz Nilsson Förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund 4 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

5 Sammanfattning och slutsatser Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund har tillsammans gjort en undersökning bland rektorer i grundskolan och kommunala skolpolitiker om förutsättningarna för finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan i ett framtidsperspektiv. Anledningen är den intensiva debatt som sedan en tid tillbaka råder om det kommunala ansvaret för skolans finansiering, nedskärningar i landets skolbudgetar och välfärdens framtida resurser, där skolan utgör ett av de största välfärdsområdena. 211 av 290 ordförande för de kommunala grundskolenämnderna har svarat på fem frågor om grundskolans finansiering, liksom 793 rektorer i grundskola, nästan alla kommunalt anställda. Syftet är att få en bild av hur kommunala skolpolitiker respektive grundskolerektorer ser på skolans finansiering i ett tioårsperspektiv. Båda kategorierna har en avgörande roll när det gäller skolans resurser skolpolitikerna har ansvar för att tillräckligt med resurser ställs till förfogande och rektorerna ansvarar sedan för att dessa används på bästa sätt. De har alltså delvis olika horisonter, men såväl lokalpolitiker som rektorer har en mycket god skattningsförmåga när det gäller att bedöma det ekonomiska läget i skolan. Undersökningen visar bland annat följande: De kommunala skolpolitikerna är delade när det gäller den egna kommunala förmågan att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren. Endast hälften bedömer förutsättningarna som bra. Tveksamheten är ännu större när de bedömer kommunsverige som helhet. 60 procent tror inte att kommunsektorn kommer att klara finansieringen av grundskolans kärnverksamhet de kommande tio åren. Hela 87 procent av de kommunala skolpolitikerna tror att det blir nödvändigt med ytterligare statliga resurstillskott den kommande tioårsperioden, om den egna grundskolan ska kunna finansieras. Detta oavsett partipolitisk tillhörighet. Dock uppger en större andel politiker i mindre kommuner att statliga tillskott behövs. Över hälften av de lokala skolpolitikerna tror att statlig finansiering skulle förbättra likvärdigheten i grundskolan nationellt. 30 procent tror inte det skulle bli någon skillnad jämfört med idag. Borgerliga skolpolitiker tror i större utsträckning än socialdemokratiska politiker att statlig finansiering skulle bidra till ökad likvärdighet i landet. Rektorerna, som konkret har att handskas med den kommunala finansieringen av skolan, visar på betydligt större oro än kommunpolitikerna. 84 procent bedömer att förutsättningarna med dagens finansiering av den egna verksamheten är dåliga, 93 procent svarar att det kommer att behövas ytterligare statliga tillskott för att klara grundskolans finansiering. 73 procent av rektorerna tror att den egna verksamheten skulle förbättras med statlig finansiering. Sammantaget ger undersökningen belägg för en tydlig otillräcklighet i dagens kommunala finansieringssystem. Den lilla andel öronmärkta statsbidrag som finns hjälper föga. Såväl kommunala skolpolitiker som rektorer tror därför att statliga resurstillskott till grundskolan blir nödvändiga. Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 5

6 Våra förslag Dagens system för skolfinansiering med kommunalt ansvar fungerar inte. Det visar såväl dessa undersökningsresultat som de pågående debatterna om skolnedskärningar. Om inte ens kommunernas egna nämndordförande för grundskolan är övertygade om kommunernas förmåga att hantera finansieringen de kommande tio åren, borde nationella beslutsfattare inse allvaret i frågan. Med anledning av undersökningsresultaten vill Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund föreslå följande: I det så kallade Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna står att ett beslutsunderlag för skolans förstatligande ska tas fram. Detta stödjer de båda förbunden. Men alldeles oavsett skolans förstatligande måste en konkret modell för ett sektorsbidrag för grundskolan tas fram och implementeras snarast möjligt. Statlig finansiering av grundskolan måste vara en första prioritet för den nationella skolpolitiken och detta bör ske med så bred politisk förankring som möjligt. Skolkommissionen föreslog att ett sektorsbidrag för grundskolans finansiering ska utredas. Kommissionen fokuserade på statlig finansiering av undervisning och elevhälsa. I arbetet med framtagandet av ett sektorsbidrag bör fokus ligga på säkrandet av undervisningsresurserna, samt tydligare statlig reglering av elevhälsan. Om detta inte bedöms som tillräckligt, måste elevhälsan ingå i den statliga finansieringen fullt ut. Regeringen måste redan nu avisera de planerade sex miljarderna för år 2020 och framåt, gällande det så kallade likvärdighetsbidraget för grundskolan. Därutöver måste staten i höstbudgeten skjuta till det antal miljarder som krävs för att grundskola och gymnasieskola inte ska drabbas av nedskärningar. Dessa resurser måste säkras så att de endast används till skolverksamhet, vilket även underlättar övergången till ett kommande sektorsbidrag. 6 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

7 Bakgrund Det börjar likna en unik situation i Skolsverige. Parallellt med en skriande lärarbrist, som beror på en kombination av tidigare försummelser och ett kraftigt ökat behov av lärare, görs nedskärningar i skolan som bland annat leder till större klasser och ökad arbetsbelastning. Kommunerna, som har ansvaret för de offentliga skolorna, samt finansieringen av samtliga skolor, står inför stora problem när det gäller att få ihop välfärdens finansiering. Fler äldre, fler barn och historiskt höga kostnader för integrationen gör att den kommunala finansieringsbördan håller på att bli övermäktig. Skola och utbildning riskerar att hamna i kläm när olika välfärdsprioriteringar står mot varandra. Enligt finansdepartementet saknas 90 miljarder kronor för välfärden fram till år Och i Sveriges kommuner och landstings senast publicerade ekonomirapport talas det om en kommande period med mycket stora krav på omställning, trots en kraftig årlig höjning av statsanslagen till sektorn. 2 Redan idag klarar inte skolan sitt uppdrag till alla delar. Inför årets Järvavecka presenterade Lärarnas Riksförbund en ny statistiksammanställning över skolmisslyckanden. En tredjedel av den årskull elever som föddes 1999 och som gick ut gymnasieskolan våren 2018 tog inte examen. 3 Det innebär att dessa individer kommer att få det svårt att klara sig i samhället och på arbetsmarknaden om de inte snabbt kompletterar sin ofullständiga utbildning och tar examen. Vi riskerar på allvar att få ett etablerat tvåtredjedelssamhälle. En av hörnstenarna i det svenska skolsystemet handlar om hur resurser tilldelas och fördelas. Dagens system är helt avhängigt de 290 kommunernas olika finansieringsförmåga och deras respektive prioriteringsordning när det gäller de olika samhällsåtagandena som ligger på den kommunala beslutsnivån. Det finns en överhängande risk att de finansieringsproblem vi ser redan idag kan komma att bli betydligt värre. För att förhindra akuta problem har staten sedan flera år tillbaka ryckt in med dels ökade generella statsbidrag till kommunsektorn, dels ett ökat antal öronmärkta bidrag till skolan. Lärarna har sedan länge velat växla system, det vill säga att staten ska ta över ansvaret för finansiering och resursfördelningen till skolan. 4 Även landets skolledare har uttryckt en stark vilja i denna riktning. 5 Enligt överenskommelsen mellan regeringen och stödpartierna Liberalerna och Centerpartiet ska ett beslutsunderlag för skolans förstatligande tas fram. Sedan tidigare arbetar två statliga utredare med att se över finansieringsfrågan, dels för grundskolan, dels för gymnasieskolan. Lärarnas Riksförbund presenterade under våren 2019 ett förslag till ny finansieringsmodell för grundskolan, samt ett utkast till hur man skulle kunna tänka kring gymnasieskolans finansiering. 6 Utvecklingen har alltså kommit dithän att dagens finansieringsmodell inte anses hållbar. 1 Finansdepartementet : 2 Ekonomirapporten, maj 2019, SKL: 3 Lärarnas Riksförbund, 2019: 4 Se exempelvis Lärarnas Riksförbund, 2014: 10-sveriges-larare-om-statens-roll-i-skolan Se Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 7

8 Kommunpolitikerna är de som idag har ansvaret för finansieringen av landets grund-och gymnasieskolor. Då resurserna till skolan utgör en stor andel av det totala kommunala välfärdsåtagandet, och därmed makt och inflytande över välfärden, skulle man kunna tänka sig att man från lokalpolitiskt håll vill göra allt för att behålla dagens ordning. Från Lärarnas Riksförbunds och Sveriges Skolledarförbunds sida har vi dock velat undersöka hur den lokalt ansvarige politikern för grundskolan i respektive kommun ordföranden för den kommunala nämnden med ansvar för grundskolan, egentligen ser på skolans finansiering. Syftet med denna undersökning är att belysa de ansvariga kommunala skolpolitikernas syn på grundskolans finansiering, samt att ställa deras syn mot det perspektiv landets grundskolerektorer har. Båda kategorier har ansvar för skolans resurser, fast på olika sätt. På de följande sidorna presenteras därför två undersökningar där de två respondentgrupperna fått svar på samma frågor, en till de kommunala skolpolitikerna och en till ett urval av rektorer i grundskolan. 8 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

9 Undersökning Nedan presenteras svaren från såväl 211 kommunala nämndordförande som från 793 rektorer i grundskolan. Fullständig svarsredovisning samt frågeformuleringar finns i bilaga 1 längst bak. Där finns också skillnader mellan olika kommungrupper, samt partipolitiska skillnader beskrivna i sin helhet. För undersökningsmetod, se sidan 18. 1) Kommunpolitiker och rektorer om förutsättningarna för skolans finansiering Ordföranden för den nämnd i kommunen som ansvarar för grundskolan (vanligen kallad skolnämnd) har fått möjlighet att svara på frågan om både den egna kommunens förutsättningar att finansiera grundskolans undervisning och elevhälsa de kommande tio åren, liksom vad de anser om förutsättningarna i Sveriges kommuner generellt att finansiera undervisningen och elevhälsan i grundskolan under samma framtida tidsperiod. Rektorerna har däremot bara fått frågan om hur de bedömer förutsättningarna i den egna kommunen att finansiera utbildning och elevhälsa i grundskolan den kommande tioårsperioden. Resultatet för de respektive respondentgrupperna redovisas nedan. Varje diagram och tabell är märkt med den respondentgrupp som illustreras. Observera att när jämförelser görs mellan partipolitiska tillhörigheter, så visas endast de partier där ett tillräckligt stort antal skolpolitiker har sin hemvist. Av de 211 svaren i denna undersökningen visas därför endast Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet. För övriga partier, med relativt få svar, se bilaga 1. Figur 1. Förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa. Politiker: Hur bedömer du förutsättningarna att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? I din egen kommun, respektive generellt i de svenska kommunerna. 70% Den egna kommunens förutsättningar 60% 54% 60% Sveriges kommuner generellt 50% 40% 42% 30% 29% 20% 10% 3% 11% 0% Mycket bra/bra Mindre bra/inte alls bra Tveksam/Vet ej Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 9

10 Diagrammet ovan visar att de kommunala skolpolitikerna sammantaget sett är kluvna inför den egna förmågan att finansiera undervisning och elevhälsa de kommande tio åren. Det gäller även när de svarar generellt, alltså när de bedömer kommunsveriges förutsättningar vad gäller finansieringen. Ungefär hälften av de kommunala skolpolitikerna uppger att förutsättningarna är mycket bra eller bra. Nästan hälften, 42 procent anser att förutsättningarna är mindre bra eller inte alls bra. Om vi bryter ner resultaten (se bilaga 1) ser vi att i att storstäder och storstadsnära kommuner upplever var fjärde skolpolitiker, 24 procent, att de har dåliga förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa de kommande tio åren. Tittar vi istället på mindre kommuner är motsvarande siffra 43 procent. Det finns alltså en skillnad i förutsättningarna som delvis kan förklaras med kommunens storlek och läge. Tittar vi på nämndordförandes partipolitiska tillhörighet finns ytterligare skillnader att notera, i tabellen nedan. Tabell 1. Skattning av den egna kommunens förutsättningar för att klara finansiering av grundskolans undervisning och elevhälsa, nedbrutet på politiskt parti. Politiker: Hur bedömer du din kommuns förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? Mycket bra/ Bra Mindre bra/ Inte alls bra Vet ej Socialdemokraterna 53% 43% 5% Moderaterna 59% 38% 4% Liberalerna 64% 32% 4% Centern 50% 50% 0% Bryter vi ner svaren från de kommunala skolpolitikerna, framgår vissa skillnader. De liberala skolpolitikerna anser att den egna kommunens förutsättningar för finansiering är något bättre, jämfört med de andra tre partierna i tabellen. Det kan bero på att liberala nämndordförande är överrepresenterade i kategorin storstäder och storstadsnära kommuner, liksom att nämndordförande från Centerpartiet är överrepresenterade i mindre kommuner. Tabell 2. Skattning av förutsättningarna i landets kommuner generellt att klara finansiering av grundskolans undervisning och elevhälsa, nedbrutet på politiskt parti. Politiker: Hur bedömer du generellt Sveriges kommuners förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? Mycket bra/ Bra Mindre bra/ Inte alls bra Vet ej Socialdemokraterna 35% 50% 15% Moderaterna 22% 70% 8% Liberalerna 27% 64% 8% Centern 32% 65% 3% När samma kommunala skolpolitiker tillåts göra en bedömning av förutsättningarna för finansieringen av grundskolans undervisning och elevhälsa bland landets kommuner generellt de kommande tio åren, blir svaren betydligt mer negativa. Detta gäller alla fyra politiska partier. Svaren tyder på en oro för likvärdigheten i finansieringsfrågan, samt att det tycks råda en större skepsis mot att kommunsektorn som helhet ska kunna klara av finansieringen av skolans kärna. Rektorerna i undersökningen har endast fått svara på en av de frågor som hittills redovisats, nämligen den om den egna kommunens förutsättningar att finansiera grundskolans undervisning och elevhälsa de kommande tio åren. Trots att frågan handlar om verksamheten 10 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

11 (den kan ju vara antingen kommunal eller privat) är 93 procent av rektorerna i undersökningen kommunalt anställda, men till saken hör att finansieringen alldeles oavsett kommunalt eller privat huvudmannaskap är kommunal. Figur 2. Förutsättningar att finansiera undervisningen i den egna verksamheten. Rektorer: Hur bedömer du din verksamhets förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? 90% 84% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 14% Mycket bra/bra Mindre bra/inte alls bra Tveksam/vet ej 2% Rektorerna i undersökningen är betydligt mer negativa i förhållande till frågan om förutsättningarna för grundskolans finansiering, jämfört med de kommunala skolpolitikerna. Landets rektorer har en väldigt konkret uppfattning om verksamhetens realiteter och därmed resursbehov. De har heller ingen politisk agenda att ta hänsyn till, vilket skulle kunna vara fallet med de kommunala skolpolitikerna. En klart övervägande majoritet av rektorerna i grundskolan, 84 procent, anser att förutsättningarna för finansieringen av grundskolans undervisning och elevhälsa den kommande tioårsperioden är mindre bra eller inte alls bra. Finansieringen sker idag via den kommunala skolpengen. Även friskolor får lejonparten av sin finansiering från kommunerna. Endast en liten procentandel kommer från specialdestinerade statsbidrag, som huvudmannen själv ansöker om. 2) Kommunpolitiker och rektorer om behovet av statliga tillskott Den svenska skolan finansieras till sin huvuddel via kommunerna. Kommunerna får sin finansiering framförallt via den kommunala skatten, men även via intäkter från det kommunalekonomiska utjämningssystemet, där staten skjuter till en del resurser. De senaste åren har staten ökat tillskotten via utjämningssystemet. De resurser som staten skjuter till via utjämningssystemet är inte bindande till någon särskild verksamhet. Kommunerna bestämmer själva hur dessa resurser ska användas. Till detta kommer öronmärka statsbidrag. Dessa utgör en mycket liten del av välfärdens finansiering, men de kan endast användas till ett bestämt ändamål. Ett exempel är lärarlönelyftet, som endast får användas till just lärarlöner. Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 11

12 Vi har frågat både rektorer i grundskola och kommunala skolpolitiker om de tror att deras verksamhet kommer att behöva ytterligare statliga resurstillskott de närmaste tio åren. Alternativ till statliga resurstillskott skulle kunna vara att kommunerna höjer den egna skatten. Figur 3. Behövs större statliga resurstillskott till undervisningen i din kommun? Politiker: Tror du att din kommun kommer att behöva större statliga resurstillskott än idag för att klara finansieringen av undervisning och elevhälsa de kommande tio åren? 100% 90% 87% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 9% 3% 0% Ja, det kommer att behövas större statliga resurstillskott Nej, dagens nivå på de statliga bidragen är tillräcklig Tveksam/vet ej En överväldigande majoritet av de kommunala skolpolitikerna ser ett behov av ökade statliga resurstillskott till skolan (undervisning och elevhälsa i grundskolan). Endast 9 procent anser att dagens nivå på de statliga tillskotten är tillräcklig. I bilaga 1, där totalresultat finns presenterade, ser vi att det finns en mycket liten skillnad mellan storstäder och storstadsnära kommuner å den ena sidan, och mindre kommuner å den andra. Något fler skolpolitiker från den förstnämnda kommunkategorin anser att de statliga tillskotten är tillräckliga. Samma fråga är nedbruten på partipolitisk nivå i tabellen nedan. Tabell 3. Skattning av behov av statliga tillskott till den egna kommunen den närmaste tioårsperioden, nedbrutet på politiskt parti. Politiker: Tror du att din kommun kommer att behöva större statliga resurstillskott än idag för att klara finansieringen av undervisning och elevhälsa de kommande tio åren? Ja, det kommer behövas större statliga tillskott Nej, dagens nivå på statliga tillskott är tillräcklig Tveksam/ Vet ej Socialdemokraterna 90% 5% 5% Moderaterna 80% 16% 4% Liberalerna 81% 15% 4% Centern 94% 6% 0% 12 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

13 Det finns endast små skillnader mellan de kommunala skolpolitikerna när man tittar på partipolitisk härkomst. En mycket stor majoritet, oavsett partipolitisk hemvist, tror att staten kommer att behöva skjuta till ytterligare ekonomiska resurser till den egna kommunen, om finansieringen av undervisning och elevhälsa ska klaras av. Det är svårt att finna förklaringar i skillnader utifrån eventuell partipolitisk agenda. På kommunal nivå tycks behov gå före eventuella överväganden om vem som bör ha ansvaret för skolan enligt olika partipolitiska program. Figur 4. Kommer din huvudman behöva större statliga resurstillskott? Rektorer: Tror du att din huvudman kommer att behöva större statliga resurstillskott än idag för att klara finansieringen av undervisning och elevhälsa de kommande tio åren? 100% 90% 93% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 4% 3% 0% Ja, det kommer att behövas större statliga resurstillskott Nej, dagens nivå på de statliga bidragen är tillräcklig Tveksam/Vet ej En ännu större enighet i svaren går att finna hos rektorerna i grundskolan. Skolpengen är kommunal, oavsett om skolan är offentlig eller privat. Över 90 procent av rektorerna tror att staten kommer att behöva skjuta till mer resurser för att grundskolans undervisning och elevhälsa ska klaras i framtiden. Rektorerna styrs med stor sannolikt inte alls av partipolitiska överväganden i den här frågan, snarare är det den krassa verkligheten som går att spåra i svaren. Det kommer att finnas ett ökat behov av statliga resurstillskott helt enkelt. 3) Kommunpolitiker och rektorer om statlig finansiering av undervisning och elevhälsa Frågan är om det skulle göra någon skillnad i den enskilda kommunen, eller för en enskild huvudman, om staten stod för finansieringen av skolans kärnverksamhet. Enligt dagens kommunala modell bestäms resursfördelningen mellan de olika kommunala välfärdsområdena helt och hållet lokalt, bortsett från den del som finansieras via öronmärkta statliga anslag. Oavsett vad respektive politiskt parti tycker nationellt om statlig finansiering av skolan, har vi valt att ställa frågor som mer siktar på de faktiska behoven och som syftar till att spegla den faktiska verkligheten ute i landets kommuner. Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 13

14 Såväl rektorer som kommunala skolpolitiker har fått svara på samma fråga, även om formuleringen för rektorerna uttryckligen handlar om verksamheten, som till sin huvuddel finansieras kommunalt. Figur 5. Skattad bedömning av statlig finansiering i den egna kommunen. Politiker: Tror du att det skulle göra någon skillnad för din kommun i positiv eller i negativ riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisning och elevhälsa i grundskolan? 45% 40% 39% 35% 30% 28% 25% 20% 15% 17% 15% 10% 5% 0% Ja, i positiv riktning Ja, i negativ riktning Nej, ingen skillnad Tveksam/vet ej Nästan 40 procent av skolpolitikerna tror att en statlig finansiering skulle påverka den egna verksamheten i positiv riktning. 17 procent tror att påverkan skulle vara av negativ karaktär och 28 procent tror inte att statlig finansiering skulle göra någon skillnad jämfört med dagens modell. En relativt stor andel, 15 procent tar inte ställning till frågan. Det bör noteras att frågan är rakt ställd. Vi har alltså inte formulerat ett förslag på hur en eventuell statlig finansieringsmodell skulle kunna se ut. Frågan till de kommunala skolpolitikerna har även brutits ner på partipolitisk tillhörighet, åter igen endast bland de politiska partier som ett tillräckligt stort antal nämndordförande tillhör. För fullständig partipolitisk nedbrytning hänvisas till bilaga 1. Tabell 4. Skattad bedömning av statlig finansiering i den egna kommunen, nedbruten på partipolitisk nivå. Politiker: Tror du att det skulle göra någon skillnad för din kommun i positiv eller i negativ riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisning och elevhälsa i grundskolan? Ja, i positiv riktning Ja, i negativ riktning Nej, ingen skillnad Tveksam/ Vet ej Socialdemokraterna 27% 19% 36% 18% Moderaterna 36% 16% 33% 16% Liberalerna 81% 4% 11% 4% Centern 29% 27% 32% 12% Tabellen ovan visar att tre av fyra partier visar på delade svar när det gäller frågan om hur statlig finansiering skulle påverka den egna kommunen. Endast de liberala nämndordföran- 14 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

15 dena visar en relativt stor övertygelse om att statlig finansiering skulle påverka den egna kommunen i positiv riktning. Detta trots att just de liberala nämndordförandena i tabell 1 svarade att de i stor utsträckning bedömde att deras egen kommun har goda förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren. En anledning till kluvenheten i svaren skulle kunna vara att respondenterna inte fått ta ställning till en alternativ modell som visar om statlig finansiering skulle innebära ett annat regelverk med andra begränsningar och/eller möjligheter. Figur 6. Skillnad för den egna verksamheten om staten tar över finansieringen. Rektorer: Tror du att det skulle göra någon skillnad för din verksamhet i positiv eller i negativ riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisning och elevhälsa i grundskolan? 80% 73% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 20% 10% 0% 2% Ja, i positiv riktning Ja, i negativ riktning Nej, ingen skillnad Tveksam/Vet ej 6% Svaren på denna fråga skiljer sig åt mellan rektorer och kommunala skolpolitiker. En betydligt större andel rektorer bedömer att statlig finansiering skulle påverka den egna verksamheten i positiv riktning. Detta trots att inte heller rektorerna fått någon konkret alternativ modell att ta ställning till. En likhet i svaren är att även en relativt stor andel rektorerna är tveksamma, eller valt att inte ta ställning till frågan. 4) Kan statlig finansiering av skolans kärnverksamhet påverka likvärdigheten i landet? Efter att ha fått göra en skattning av eventuella konsekvenser för den egna kommunen och verksamheten av statlig finansiering, har respondenterna fått göra samma bedömning av eventuella effekter på likvärdigheten i Sverige generellt. Kan statlig finansiering påverka likvärdigheten när det gäller finansiering av grundskolans undervisning och elevhälsa? Den allmänna diskussion som ändå förekommit om statlig finansiering av skolan har i mångt och mycket handlat om just likvärdighetsperspektivet. Frågan är vilken aktör som har stabilast Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 15

16 förutsättningar att finansiera skolan. Ekonomiska kriser i såväl stat som kommuner har förekommit i historien. Figur 7. Skulle likvärdigheten i landet påverkas av statlig finansiering (politiker)? Politiker: Tror du att statlig finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan skulle påverka likvärdigheten i landet generellt? 60% 50% 52% 40% 30% 30% 20% 10% 8% 10% 0% Ja, den skulle öka Ja, den skulle minska Nej, ingen skillnad jämfört med idag Tveksam/vet ej En knapp majoritet av de kommunala skolpolitikerna tror att likvärdigheten skulle påverkas i positiv riktning med en statlig finansiering av grundskolans undervisning och elevhälsa. Endast 8 procent tror att den skulle försämras. Nästan var tredje skolpolitiker i undersökningen tror inte att statlig finansiering skulle göra någon skillnad, jämfört med idag. Tittar man på typ av kommun i bilaga 1 så kan inga avgörande skillnader noteras i denna fråga. Möjligen att något fler nämndordföranden i kategorin storstäder och storstadsnära kommuner tror att likvärdigheten skulle minska med statlig finansiering. Tabell 5. Skulle likvärdigheten i landet påverkas av statlig finansiering? Nedbrutet på partitillhörighet. Politiker: Tror du att statlig finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan skulle påverka likvärdigheten i landet generellt? Ja, den skulle öka Ja, den skulle minska Nej, ingen skillnad Tveksam/ Vet ej Socialdemokraterna 39% 10% 36% 15% Moderaterna 51% 8% 30% 12% Liberalerna 81% 4% 15% 0% Centern 47% 12% 38% 3% En intressant notering i tabellen ovan är att de borgerliga skolpolitikerna i större utsträckning än de socialdemokratiska tror att statlig finansiering skulle bidra till ökad likvärdighet i landet generellt. Skolledarna har fått svara på exakt samma frågeställning som de kommunala skolpolitikerna. 16 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

17 Figur 8. Skulle likvärdigheten i landet påverkas av statlig finansiering (rektorer)? Rektorer: Tror du att statlig finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan skulle påverka likvärdigheten i landet generellt? 90% 84% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1% Ja, den skulle öka Ja, den skulle minska Nej, ingen skillnad jämfört med idag 4% 10% Tveksam/vet ej Även i denna fråga finns en tydlig skillnad mellan kommunpolitikerna och rektorerna. Åter igen är rektorerna mer övertygade om vissa fördelar med statlig finansiering. Över 80 procent tror att detta skulle kunna bidra till att förbättra likvärdigheten i landet vad gäller finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan. Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 17

18 Metodbeskrivning Målgrupper Den första målgruppen i undersökningen är ordförande i utbildningsnämnden (ansvarar för grundskola) i landets 290 kommuner. Denna målgrupp har undersökningsföretaget Exquiro fått i uppdrag att kontakta. Den andra målgruppen är skolledare inom grundskolan som är medlemmar i Sveriges Skolledarförbund. Denna målgrupp har Sveriges Skolledarförbund kontaktat. Datainsamlingsmetod och datainsamlingsperiod All data från Exquiro samlade undersökningsföretaget in under maj och juni 2019, först och främst genom telefonintervjuer. Enkäten skickades som webbenkät till de personer som önskade svara via en sådan, samt till de personer som vi aldrig lyckades nå via telefon. Uppgifter om rektorerna samlade Sveriges Skolledarförbund in via en medlemsenkät under maj och juni Skolpolitikerna via Exquiro Tabell 6. Antal svar, svarsfrekvens och bortfallsredovisning när det gäller skolpolitikerna via undersökningsföretaget Exquiro Antal Procent Urval % Vägrare 2 1 % Ej svar % Intervjuer % varav telefonintervjuer % varav svar via webbenkät % Totalt genomfördes 211 intervjuer med personer inom målgruppen (159 via telefon och 52 via en webbenkät). Svarsfrekvensen var 73 %. Tabell 7. Politisk partitillhörighet för de 211 nämndordförandena i undersökningen Procentandel, avrundat Antal Socialdemokraterna 78 37% Moderaterna 51 24% Liberalerna 26 12% Centerpartiet 34 16% Sverigedemokraterna 1 0% Miljöpartiet 3 1% Kristdemokraterna 10 5% Vänsterpartiet 1 0% Annat parti 7 3% Totalt % Enkäten Lärarnas Riksförbund tillhandahöll ett enkätutkast som Exquiro granskade och reviderade i samråd med Lärarnas Riksförbund. Enkäten presenteras i sin helhet i slutet av rapporten. Rektorer för grundskolan via Sveriges Skolledarförbund Antal utskick via medlemsenkät: 1426 stycken. Antal fullständiga svar på medlemsenkät: 793 stycken, varav 740 är kommunalt anställda. Svarsfrekvens rektorer: 56 procent. 18 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

19 Bilaga 1: Resultat för politiker, undergrupper Fråga 1: Hur bedömer du din kommuns förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? Antal svar Mycket bra Bas: samtliga (resultat i procent) Bra Mindre bra Inte alls bra Storstäder och storstadsnära kommuner (1 2) 30 10% 63% 17% 7% 3% Större städer och kommuner nära större stad (3 5) 81 4% 44% 46% 2% 4% Mindre stad/tätort (6 9) 100 2% 52% 40% 3% 3% Storstäder (1) 1 0% 100% 0% 0% 0% Pendlingskommun nära storstad (2) 29 10% 62% 17% 7% 3% Större stad (3) 16 0% 63% 31% 0% 6% Pendlingskommun nära större stad (4) 39 5% 44% 51% 0% 0% Lågpendlingskommun nära större stad (5) 26 4% 35% 46% 8% 8% Mindre stad/tätort (6) 22 5% 64% 23% 5% 5% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (7) 35 3% 63% 34% 0% 0% Landsbygdskommun (8) 33 0% 39% 52% 6% 3% Landsbygdskommun med besöksnäring (9) 10 0% 30% 60% 0% 10% Centern 34 0% 50% 47% 3% 0% Kristdemokraterna 10 0% 49% 51% 0% 0% Liberalerna 26 8% 56% 28% 4% 4% Miljöpartiet 3 0% 33% 67% 0% 0% Moderaterna 51 6% 53% 32% 6% 4% Socialdemokraterna 78 3% 50% 40% 3% 5% Sverigedemokraterna 1 0% 100% 0% 0% 0% Vänsterpartiet 1 0% 0% 100% 0% 0% Annat parti 7 14% 28% 57% 0% 0% Totalt 211 4% 50% 39% 3% 3% Vet ej Fråga 2: Hur bedömer du generellt Sveriges kommuners förutsättningar att finansiera undervisningen och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? Antal svar Mycket bra Bas: samtliga (resultat i procent) Bra Mindre bra Inte alls bra Storstäder och storstadsnära kommuner (1 2) 30 0% 21% 66% 3% 10% Större städer och kommuner nära större stad (3 5) 81 0% 26% 54% 5% 15% Mindre stad/tätort (6 9) 100 0% 34% 49% 9% 8% Storstäder (1) 1 0% 100% 0% 0% 0% Pendlingskommun nära storstad (2) 29 0% 18% 68% 4% 11% Större stad (3) 16 0% 13% 75% 0% 13% Pendlingskommun nära större stad (4) 39 0% 38% 51% 3% 8% Lågpendlingskommun nära större stad (5) 26 0% 15% 46% 12% 27% Mindre stad/tätort (6) 22 0% 18% 73% 9% 0% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (7) 35 0% 37% 40% 6% 17% Landsbygdskommun (8) 33 0% 48% 39% 12% 0% Landsbygdskommun med besöksnäring (9) 10 0% 10% 60% 10% 20% Centern 34 0% 32% 56% 9% 3% Kristdemokraterna 10 0% 21% 40% 0% 39% Liberalerna 26 0% 27% 60% 4% 8% Miljöpartiet 3 0% 0% 100% 0% 0% Vet ej Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 19

20 Moderaterna 51 0% 22% 60% 10% 8% Socialdemokraterna 78 0% 35% 44% 6% 15% Sverigedemokraterna 1 0% 100% 0% 0% 0% Vänsterpartiet 1 0% 0% 100% 0% 0% Annat parti 7 0% 28% 72% 0% 0% Totalt 211 0% 29% 53% 7% 11% Fråga 3: Tror du att din kommun kommer att behöva större statliga resurstillskott än idag för att klara finansieringen av undervisning och elevhälsa de kommande tio åren? Antal svar Bas: samtliga (resultat i procent) Ja, det kommer att behövas större statliga resurstillskott Nej, dagens nivå på de statliga bidragen är tillräcklig Storstäder och storstadsnära kommuner (1 2) 30 79% 14% 7% Större städer och kommuner nära större stad (3 5) 81 86% 12% 1% Mindre stad/tätort (6 9) % 6% 4% Storstäder (1) 1 100% 0% 0% Pendlingskommun nära storstad (2) 29 79% 14% 7% Större stad (3) 16 81% 19% 0% Pendlingskommun nära större stad (4) 39 90% 10% 0% Lågpendlingskommun nära större stad (5) 26 85% 12% 4% Mindre stad/tätort (6) 22 91% 9% 0% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (7) 35 86% 11% 3% Landsbygdskommun (8) 33 94% 0% 6% Landsbygdskommun med besöksnäring (9) 10 90% 0% 10% Centern 34 94% 6% 0% Kristdemokraterna 10 79% 21% 0% Liberalerna 26 81% 15% 4% Miljöpartiet 3 100% 0% 0% Moderaterna 51 80% 16% 4% Socialdemokraterna 78 90% 5% 5% Sverigedemokraterna 1 100% 0% 0% Vänsterpartiet 1 100% 0% 0% Annat parti 7 100% 0% 0% Totalt % 9% 3% Tveksam/ vet ej Fråga 4: Tror du att det skulle göra någon skillnad för din kommun i positiv eller i negativ riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisning och elevhälsa i grundskolan? Antal svar Ja, i positiv riktning Bas: samtliga (resultat i procent) Ja, i negativ riktning Nej, ingen skillnad Tveksam/ vet ej Storstäder och storstadsnära kommuner (1 2) 30 37% 17% 33% 13% Större städer och kommuner nära större stad (3 5) 81 41% 14% 31% 15% Mindre stad/tätort (6 9) % 20% 25% 16% Storstäder (1) 1 100% 0% 0% 0% Pendlingskommun nära storstad (2) 29 34% 17% 34% 14% Större stad (3) 16 44% 13% 25% 19% Pendlingskommun nära större stad (4) 39 46% 15% 31% 8% Lågpendlingskommun nära större stad (5) 26 31% 12% 35% 23% Mindre stad/tätort (6) 22 14% 45% 32% 9% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (7) 35 43% 11% 20% 26% 20 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

21 Landsbygdskommun (8) 33 55% 18% 18% 9% Landsbygdskommun med besöksnäring (9) 10 30% 0% 50% 20% Centern 34 29% 27% 32% 12% Kristdemokraterna 10 50% 30% 10% 9% Liberalerna 26 81% 4% 11% 4% Miljöpartiet 3 34% 0% 0% 66% Moderaterna 51 36% 16% 33% 16% Socialdemokraterna 78 27% 19% 36% 18% Sverigedemokraterna 1 100% 0% 0% 0% Vänsterpartiet 1 100% 0% 0% 0% Annat parti 7 71% 0% 0% 29% Totalt % 17% 28% 15% Fråga 5: Tror du att statlig finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan skulle påverka likvärdigheten i landet generellt? Antal svar Ja, den skulle öka Bas: samtliga (resultat i procent) Ja, den skulle minska Nej, ingen skillnad jämfört med idag Tveksam/ vet ej Storstäder och storstadsnära kommuner (1 2) 30 48% 14% 28% 10% Större städer och kommuner nära större stad (3 5) 81 52% 6% 32% 10% Mindre stad/tätort (6 9) % 8% 29% 10% Storstäder (1) 1 100% 0% 0% 0% Pendlingskommun nära storstad (2) 29 46% 14% 29% 11% Större stad (3) 16 44% 6% 38% 13% Pendlingskommun nära större stad (4) 39 64% 3% 31% 3% Lågpendlingskommun nära större stad (5) 26 38% 12% 31% 19% Mindre stad/tätort (6) 22 50% 9% 41% 0% Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (7) 35 49% 6% 29% 17% Landsbygdskommun (8) 33 64% 6% 24% 6% Landsbygdskommun med besöksnäring (9) 10 40% 20% 20% 20% Centern 34 47% 12% 38% 3% Kristdemokraterna 10 80% 0% 20% 0% Liberalerna 26 81% 4% 15% 0% Miljöpartiet 3 67% 0% 33% 0% Moderaterna 51 51% 8% 30% 12% Socialdemokraterna 78 39% 10% 36% 15% Sverigedemokraterna 1 100% 0% 0% 0% Vänsterpartiet 1 100% 0% 0% 0% Annat parti 7 71% 0% 0% 29% Totalt % 8% 30% 10% Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 21

22 Bilaga 2: Frågeformulär till nämndordförande a) Vilket parti tillhör du? 1) Centerpartiet (C) 2) Feministiskt Initiativ (Fi) 3) Kristdemokraterna (KD) 4) Liberalerna (L) (f.d. Folkpartiet) 5) Miljöpartiet (MP) 6) Moderaterna (M) 7) Socialdemokraterna (S) 8) Sverigedemokraterna (SD) 9) Vänsterpartiet (V) 10) Annat parti (anteckna vilket) 11) Vill inte uppge 1) Hur bedömer du din kommuns förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? 1) Mycket 2) Bra 3) Mindre bra 4) Inte alls bra 5) Tveksam/vet ej 2) Hur bedömer du generellt Sveriges kommuners förutsättningar att finansiera undervisningen och elevhälsa i grundskolan de kommande tio åren? 1) Mycket bra 2) Bra 3) Mindre bra 4) Inte alls bra 5) Tveksam/vet ej 3) Tror du att din kommun kommer att behöva större statliga resurstillskott än idag för att klara finansieringen av undervisning och elevhälsa de kommande tio åren? 1) Ja, det kommer att behövas större statliga resurstillskott 2) Nej, dagens nivå på de statliga bidragen är tillräcklig 3) Tveksam/vet ej 4) Tror du att det skulle göra någon skillnad för din kommun i positiv eller i negativ riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisning och elevhälsa i grundskolan? 1) Ja, i positiv riktning 2) Ja, i negativ riktning 3) Nej, ingen skillnad 4) Tveksam/vet ej 5) Tror du att statlig finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan skulle påverka likvärdigheten i landet generellt? 1) Ja, den skulle öka 2) Ja, den skulle minska 3) Nej, ingen skillnad jämfört med idag 4) Tveksam/vet ej 22 Hur ska grundskolan finansieras i framtiden?

23 Bilaga 3: Frågeformulär och resultatfördelning för rektorer Fråga 1. Hur bedömer du din huvudmans förutsättningar att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan de kommande 10 åren? Antal Procent Mycket bra 13 2% Bra % Mindre bra % Inte alls bra % Tveksam/vet ej 16 2% Total % Fråga 2. Tror du att din huvudman kommer att behöva större statliga resurstillskott än idag för att klara finansieringen av undervisning och elevhälsa de kommande 10 åren? Antal Procent Ja, det kommer att behövas större statliga resurstillskott % Nej, dagens nivå på de statliga bidragen är tillräcklig 31 4% Tveksam/Vet ej 27 3% Total % Fråga 3. Tror du att det skulle göra någon skillnad för din verksamhet i positiv eller negativ riktning om staten helt stod för finansieringen av undervisning och elevhälsa i grundskolan? Antal Procent Ja, i positiv riktning % Ja, i negativ riktning 15 2% Nej, ingen skillnad 44 6% Tveksam/Vet ej % Total % Fråga 4. Tror du att statlig finansiering av undervisning och elevhälsa i grundskolan skulle påverka likvärdigheten i landet generellt? Antal Procent Ja, den skulle öka % Ja, den skulle minska 10 1% Nej, ingen skillnad jämfört med idag 35 4% Tveksam/vet ej 79 10% Total % Hur ska grundskolan finansieras i framtiden? 23

24 FOTO: LEIF JOHANSSON / SCANDINAV Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 se Stockholm Telefon lr@lr.se LR.se LRUND