Naturvärdesinventering

Transkript

1 NATURCENTRUM AB Naturvärdesinventering Säleby, Munkedal Naturcentrum nr 1555 NVI enligt Svensk Standard

2 Uppdragsgivare Rådhuset Arkitekter AB Uppdragsgivarens kontaktperson Jakob Aldén Tel Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Fältarbete: Johan Svedholm och Sara Elg Projektledare och rapport: Johan Svedholm Tel Kartmaterial Kartmaterial tillhandahållet av uppdragsgivaren. Omslagsbild Lodrät brant i områdets västra del. Foton i rapporten Samtliga foton är från inventeringsområdet och har tagits i samband med inventeringen. Denna rapport bör citeras: Svedholm, J. & Elg, S Naturvärdesinventering Säleby, Munkedal. Naturcentrum AB, rapport till Rådhuset Arkitekter AB. 2

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 GENOMFÖRANDE... 4 UPPDRAG... 4 METODIK... 4 RESULTAT... 7 INFORMATIONSKÄLLOR - TIDIGARE KÄNDA UPPGIFTER... 7 INVENTERINGSRESULTAT... 7 REDOVISNING AV NATURVÄRDESOBJEKT REFERENSER

4 Genomförande Uppdrag På uppdrag av Rådhuset Arkitekter AB har Naturcentrum AB utfört en naturvärdesinventering av ett område i Säleby, Munkedal. Inventeringen skall utgöra underlag till detaljplan för industri. Inventeringsområdet framgår av figur 1. Figur 1. Inventeringsområde Metodik Inventeringen har utförts enligt Svensk Standard SS Det innebär identifiering av geografiska områden med positiv betydelse för biologisk mångfald, samt bedömning av denna betydelse. Områden av positiv betydelse för biologisk mångfald ska avgränsas och beskrivas som naturvärdesobjekt eller landskapsobjekt. Med biologisk mångfald avses: mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Förarbete För att identifiera potentiella naturvärdesobjekt flygbildtolkades hela inventeringsområdet. Relevant information om biologiska bevarandevärden och naturvårdsintressen eftersöktes dessutom från följande källor: Länsstyrelsen i Västra Götalands WebbGIS. Naturvårdsverkets Skyddad natur. Skogsstyrelsens Skogens pärlor. Jordbruksverkets databas TUVA. ArtDatabankens databaser, Artportalen, utdrag av rödlistade och skyddade arter ( ) 4

5 Fältinventering Fältinventering genomfördes genom att hela inventeringsområdet genomströvades. Utifrån beprövad kunskap och erfarenhet eftersöktes biotopkvaliteter och arter av betydelse för biologisk mångfald. Fältinventeringen genomfördes den 30 april och den 7 juni Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Svensk Standard SS innebär att områden av positiv betydelse för biologisk mångfald avgränsas och beskrivs som naturvärdesobjekt eller landskapsobjekt. Naturvärdesobjekten skall naturvärdesbedömas och utgöras av en dominerande naturtyp. Landskapsobjekten kan bestå av flera olika naturtyper och behöver inte naturvärdesbedömas. Högsta naturvärde naturvärdesklass 1 Störst positiv betydelse för biologisk mångfald Högt naturvärde naturvärdesklass 2 Stor positiv betydelse för biologisk mångfald Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Visst naturvärde naturvärdesklass 4 Viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Figur 2. Naturvärdesklasser. Naturvärdesbedömning Naturvärdesobjektens betydelse för biologisk mångfald bedöms enligt en skala i tre eller fyra naturvärdesklasser enligt figur 2. Vid bedömningen görs en sammanvägning av områdenas artvärde och biotopvärde. Naturvärdesklass 1 3 är obligatoriska och naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Detaljeringsgrad Naturvärdesinventering enligt Svensk Standard SS kan utföras med olika detaljeringsgrad. Inventeringen genomfördes i detta fall med detaljeringsgrad detalj. Det innebär att redovisningen omfattar naturvärdesobjekt med en yta av 10 m 2 eller mer samt linjeformade objekt med en minsta längd av 10 m och 0,5 m bredd. Tillägg Naturvärdesinventering enligt Svensk Standard SS kan utföras med olika tillägg. Vid denna inventering har nedanstående tillägg ingått: Tillägget naturvärdesklass 4, vilket innebär att även naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 4 visst naturvärde identifieras och avgränsas. 5

6 Tillägget generellt biotopskydd vilket innebär att alla områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning om områdesskydd, oavsett storlek, identifieras och kartläggas. Tillägget fördjupad artinventering vilket innebär att specifika arter eller artgrupper inventerats med den särskilda metodik, vid de tidpunkter och med den särskilda kompetens som kan krävas för vissa arter/artgrupper. I det här fallet innebär tillägget att skyddade arter som kan tänkas vara aktuella i området särskilt har eftersökts, med tonvikt på fåglar. Naturvårdsarter Med naturvårdsart avses art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Bland naturvårdsarterna har rödlistade arter och skyddade arter särskild betydelse. Naturvårdsarter kan, men behöver inte, tillhöra en eller flera olika kategorier enligt nedan. Med rödlistad art menas art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att försvinna från landet. Rödlistade arter delas in i olika hotkategorier. NT= Nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = Akut hotad och RE = nationellt utdöd. Rödlistade arter markeras i rapporten med någon av ovanstående hotkategorier efter artnamnet. Kategorierna VU, EN och CR räknas som hotade. Skyddade arter markeras i rapporten med ( ) efter artnamnet. Med skyddad art eller fridlyst avses art som omfattas av förbud enligt 4 9 Artskyddsförordningen. När det gäller fåglar, som samtliga är skyddade, är praxis att beakta rödlistade arter och arter som redovisas i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Stöd för en sådan praxis finns i Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2009) där följande står att läsa: Även om alla fågelarter omfattas bör arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. I handboken listas ett antal fågelarter vars populationer minskat med 50 % eller mer under perioden enligt Svensk häckfågeltaxering. Dessa uppgifter är emellertid föråldrade och har därför inte beaktats i denna rapport såvida arterna inte arterna är rödlistade eller redovisas i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. Skogsstyrelsen har tagit fram en förteckning över arter som genom sin närvaro indikerar att ett område har högt naturvärde i skog signalarter i skog. Art som tillhör denna kategori markeras med (S) efter artnamnet. Arter som enligt Skogsstyrelsens förteckningar har lågt signalvärde i den aktuella regionen har inte beaktats. Arter som bedöms uppfylla definitionen för naturvårdsart men som inte tillhör någon av ovanstående kategorier redovisas utan markering efter artnamnet. Övrigt om arter Inventering av arter syftar till att med rimlig säkerhet utgöra underlag naturvärdesbedömning samt avgränsning av naturvärdesobjekt och landskapsobjekt. Det innebär att det kan finnas fler naturvårdsarter, rödlistade arter och skyddade arter utöver de som påträffats och redovisats. För att med större säkerhet 6

7 konstatera eller utesluta om vissa arter finns eller inte finns i ett område krävs normalt upprepade, specialiserade, artinriktade och fördjupade inventeringar. De under inventeringen påträffade naturvårdsarterna har registrerats på Artportalen. Resultat Informationskällor - tidigare kända uppgifter Naturinventeringar Det finns inga uppgifter om biologisk mångfald inom inventeringsområdet i tillgängliga källor. Gällande områdesskydd Det finns inga gällande områdesskydd inom inventeringsområdet, med undantag av de biotoper som under inventeringen bedömts omfattas av generellt biotopskydd, se nedan under "Inventeringsresultat". Inventeringsresultat Beskrivning av inventeringsområdet Området är drygt 30 ha stort och utgörs av en skogsklädd kulle med branta sluttningar mot sydväst samt åkermark i nordväst och i söder. Området avgränsas i norr av landsvägen mellan Håby och Munkedal och i söder av E6. Skogen på kullen är barrdominerad och i huvudsak hårt brukad med kalhyggen och yngre planteringar med låga eller obefintliga naturvärden. Åkermarken i söder används till vallodling och den i nordost tycks ligga i träda. Naturvärdesobjekt Vid inventeringen identifierades sju naturvärdesobjekt tillhörande terrestra naturtyper och ett naturvärdesobjekt tillhörande limniska naturtyper (figur 3). Ett naturvärdesobjekt bedömdes ha påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3, de övriga bedömdes ha visst naturvärde - naturvärdesklass 4. Tre av objekten utgörs av mer eller mindre skogsklädda bergbranter, två objekt är skogliga miljöer, och vardera ett är en åkermark, en igenväxningsmiljö respektive ett vattendrag. Katalog med samtliga naturvärdesobjekt finns på sidan 13. 7

8 Figur 3. Naturvärdesobjekt. Naturvårdsarter 13 naturvårdsarter påträffades vid inventeringen (tabell 1). I branten i naturvärdesobjekt 3 noterades den ganska ovanliga laven liten rostfläck, som troligen tyder på en viss kontinuitet och därmed indikerar högre naturvärden. Dessutom fanns här en del klippfrullania, som emellertid anges ha lågt eller obefintligt signalvärde i sydvästra Sverige. I naturvärdesobjekt 1 hittades en hane av humlerotfjäril NT, en art som minskat kraftigt i individantal under senare år, och som är knuten till gräsmarker av olika slag. I kanterna av åkern i samma objekt fanns rikligt med hävdindikatorn prästkrage. Äldre födosöksinhack av spillkråka NT (upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1) hittades i naturvärdesobjekt 6. Inga bohål eller andra tecken på att arten häckar i området hittades dock. Området bedöms inte heller vara optimalt som häckningsmiljö på grund av låg andel lämpliga boträd, men kan ha gästats av kringströvande fåglar. Fiskgjuse (upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1), silltrut NT och ängspiplärka NT noterades överflygande men bedöms inte häcka inom inventeringsområdet. Kungsfågel VU hördes sjunga i naturvärdesobjekt 6 samt i trivial barrskog söder om naturvärdesobjekt 4. Gulsparv noterades revirhävdande i naturvärdesobjekt 1 och 7, samt på ett kalhygge i sydväst. I naturvärdesobjekt 1 konstaterades häckning av buskskvätta NT. Några hussvalor VU födosökte över naturvärdesobjekt 1. 8

9 Figur 4. Hane av den rödlistade humlerotfjärilen, på dagviloplats i en liten gran i naturvärdesobjekt 1. Tabell 1. Relevanta naturvårdsarter som observerades i inventeringsområdet under naturvärdesinventeringen. För varje förekomst anges vilken naturvårdskategori arterna tillhör (rödlistade anges med respektive hotkategori, signalarter anges med S, fridlysta arter anges med ( ) och hävdindikatorer anges med "h"). Arter inom parentes anges ha svagt eller obefintligt signalvärde i sydvästra Sverige. Svenskt namn Vetenskapligt namn Kategori liten rostfläck Arthonia didyma (klippfrullania Frullania tamarisci S) prästkrage Leucanthemum vulgare h humlerotfjäril Hepialus humuli NT fiskgjuse Pandion haliaetus ( ) silltrut Larus fuscus NT spillkråka Dryocopus martius NT, ( ) sånglärka Alauda arvensis NT ängspiplärka Anthus pratensis NT hussvala Delichon urbicum VU kungsfågel Regulus regulus VU buskskvätta Saxicola rubetra NT gulsparv Emberiza citrinella VU 9

10 Naturvärdesinventering Säleby Naturcentrum projekt 1555 Figur 5. Generellt biotopskydd. Generellt biotopskydd Två biotoper som bedöms omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning om områdesskydd har identifierats (figur 5). Det rör sig om ett småvatten/dike och ett odlingsröse vilka båda gränsar mot åkermark. Figur 6. Generellt biotopskyddsobjekt - dike i naturvärdesobjekt 1. 10

11 Fördjupad artinventering - skyddade arter med fokus på fåglar Metodik Skyddade arter i allmänhet har eftersökts under fältinventeringen, men i synnerhet har inventeringen fokuserats på fåglar. Båda fältbesöken har därför inletts under tidig morgon, för att på så sätt täcka in fåglarnas mest aktiva period. Två fältbesök i april och juni ger ingen fullständigt heltäckande bild av ett områdets häckfågelfauna, men bedöms vara tillräckligt för de skyddade arterna (enligt praxis ovan, under "Naturvårdsarter") som kan vara aktuella i detta fall. Resultat Området bedöms ha en tämligen trivial häckfågelfauna, dock förekommer några rödlistade arter knutna till jordbruksmark. Utöver fåglar hittades inga skyddade arter. Bland noterade arter som sågs förbiflygande men som inte bedöms häcka i området återfinns fiskgjuse (upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1), silltrut NT och ängspiplärka NT. Övriga arter behandlas mer ingående nedan: Spillkråka Äldre födosöksinhack av spillkråka, som är rödlistad (NT) och upptagen i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, hittades i naturvärdesobjekt 2. Arten bedöms inte häcka i området, utan har snarare gästats av kringströvande fåglar. Området bedöms inte vara särskilt lämpligt som häckningsbiotop eftersom det är ont om lämpliga boträd. Sånglärka En sånglärka NT höll revir över åkermarken i naturvärdesobjekt 1. Sannolikt ingår detta i ett revir även om häckplatsen troligen ligger utanför inventeringsområdet. Sånglärkan är fortfarande vanlig men minskar, sannolikt delvis på grund av förändrade jordbruksmetoder. Hussvala Två hussvalor VU födosökte över naturvärdesobjekt 1. Arten häckar så gott som uteslutande på byggnader och bedöms inte häcka inom inventeringsområdet, men kan använda det för födosök. Kungsfågel Kungsfågeln är rödlistad (VU) på grund av att beståndet minskar, men arten är fortfarande mycket vanlig i snart sagt alla typer av barrskogsmiljöer. Minst två par bedöms häcka inom inventeringsområdet. Buskskvätta Ett par buskskvättor NT sågs med föda åt ungar i naturvärdesobjekt 1, och häckar således inom detta. Även buskskvättan är en vanlig art som sannolikt minskar bland annat på grund av förändrade jordbruksmetoder. 11

12 Figur 7. Buskskvättehane i naturvärdesobjekt 1. Gulsparv 2-3 par gulsparvar VU bedöms häcka inom inventeringsområdet, revirhävdande fåglar fanns i naturvärdesobjekt 1 och 7 samt på ett kalhygge i inventeringsområdets sydvästra delar. Liksom flera andra arter är gulsparven en odlingslandskapets fågel som fortfarande är vanlig men stadd i minskning. Den har dock en vidare ekologisk amplitud än många andra arter och kan exempelvis häcka på kalhyggen. Figur 8. Gulsparvshane i naturvärdesobjekt 1. 12

13 Redovisning av naturvärdesobjekt Objekt-ID: 1 Naturvärdesbedömning: Påtagligt naturvärde - naturvärdesklass 3 Dominerande naturtyp: Äng och betesmark Biotoper: Åker i träda Beskrivning: Åkermark som inte brukats under några år och därför är stadd i igenväxning. I kanterna finns blottor med bar jord och blomrikare partier med bland annat prästkrage och kråkvicker. Annars märks en tydlig gödselpåverkan med bredbladiga gräs, ogräsmaskrosor, skräppor och tistlar samt uppslag av hallon, vide och smågranar. Ett dike genomkorsar objektet. Rikligt med fjärilar flög i objektet. Biotopkvalitéer: Blottad jord, blomrikt, värden för insekter och fåglar. Naturvårdsarter: I kanterna av objektet finns gott om hävdindikatorn prästkrage Leucanthemum vulgare. En humlerotfjäril Hepialus humuli NT hittades på dagviloplats i en gran, buskskvätta Saxicola rubetra NT och gulsparv Emberiza citrinella VU häckar troligen i objektet, sånglärka Alauda arvensis NT håller revir här och hussvala Delichon urbicum VU födosöker över objektet. Områdesskydd: Diket som genomkorsar området bedöms omfattas av det generella biotopskyddet. Figur 9. Blottad jord i kanten av naturvärdesobjekt 1. 13

14 Objekt ID: 2 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Vattendrag Biotoper: Litet vattendrag Beskrivning: Litet dike/vattendrag med smal bård av yngre al. Beskuggat, trögflytande med detritusbotten, ca 1 m brett och någon dm djupt. Ingen vattenvegetation. Vattendraget är ej permanent, i varje fall var det uttorkat vid junibesöket - låt vara efter en period med extrem torka. Biotopkvalitéer: Beskuggat vattendrag. Kommentar: Vattendraget fortsätter ut i åkermarken i objekt 1, där det ändrar karaktär till ett uträtat, solexponerat dike. Figur 10. Litet vattendrag i objekt 2. 14

15 Objekt-ID: 3 Naturvärdesbedömning: Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3 Dominerande naturtyp: Berg och sten Biotoper: Silikatbrant, hällmarkstallskog Natura 2000-naturtyp: Silikatbranter Beskrivning: Mycket hög, lodrät, delvis solexponerad, sydvästvänd silikatbrant. Branten är relativt slät och homogen men en del sprickor, skrevor och hyllor finns. Nedanför branten är skogen avverkad men någon äldre björk och rönn finns kvar. Ovanför branten finns ett litet parti med äldre hällmarkstallskog med inslag av senvuxen ek och renlavar och raggmossor i bottenskiktet. Här finns också exponerade klippor bevuxna med navellavar. Inslaget av död ved är måttligt. Biotopkvalitéer: Solexponerad silikatbrant, lodytor, äldre tall, död ved. Naturvårdsarter: Den ovanliga laven liten rostfläck Arthonia didyma växte på en rönn, klippfrullania Frullania fragilifolia S - arten har dock lågt signalvärde i sydvästra Sverige. Figur 11. Silikatbrant i naturvärdesobjekt 3. 15

16 Objekt-ID: 4 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Hällmarkstallskog, ljunghed Beskrivning: Gles hällmarkstallskog/igenväxande ljunghed med enstaka gamla tallar. Berg i dagen bevuxet med renlavar, i övrigt domineras fält- och buskskiktet av lingon och ljung. Sparsamt inslag av död ved, men enstaka gamla granhögstubbar finns. Biotopkvalitéer: Ljunghedsfragment, solexponerade äldre tallar, död ved. Figur 12. Gammal tall i naturvärdesobjekt 4. 16

17 Objekt-ID: 5 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Berg och sten Biotoper: Silikatbrant Beskrivning: Mindre, västvänd silikatbrant, väl beskuggad och fuktig av sippervatten. Ställvis mossrikt. Nedanför branten står ung gran och sälg, inslaget av död ved är sparsamt. Biotopkvalitéer: Beskuggad brant, lodytor. Figur 13. Lodytor i naturvärdesobjekt 5. 17

18 Objekt-ID: 6 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Berg och sten Biotoper: Silikatbranter, barrblandskog Natura 2000-naturtyp: Silikatbranter Beskrivning: Höga, sydvända och mer eller mindre solexponerade silikatbranter med lodytor, sprickor och överhäng. Vid branternas topp finns exponerade klippor, fragment av hällmarkstallskog samt äldre granar. Sparsamt inslag av död ved bestående av enstaka högstubbar och lågor. Biotopkvalitéer: Silikatbranter, lodytor, äldre barrträd, död ved Naturvårdsarter: Spillkråka Dryocopus martius NT, ( ) - äldre födosöksinhack, kungsfågel Regulus regulus VU - sjungande i objektet. Figur 14. Exponerad klippa i naturvärdesobjekt 6. 18

19 Objekt-ID: 7 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Igenväxningsmark Biotoper: Igenväxande kalhygge Beskrivning: Gammalt, ej återplanterat kalhygge under igenväxning. Enstaka medelålders aspar är sparade. Gott om bärande träd och buskar såsom druvfläder, rönn, björnbär och hallon. Diken genomkorsar objektet. Biotopkvalitéer: Bärande träd och buskar, diken. Naturvårdsarter: Gulsparv Emberiza citrinella VU håller revir i objektet. Figur 15. Druvfläderbuskar i naturvärdesobjekt 7. 19

20 Objekt-ID: 8 Naturvärdesbedömning: Visst naturvärde - naturvärdesklass 4 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Barrblandskog Beskrivning: Litet parti äldre barrblandskog med rikligt inslag av död ved, såsom gran- och tallågor och granhögstubbar i varierande nedbrytningsgrad. Biotopkvalitéer: Äldre barrträd, död ved. Figur 16. Låga i naturvärdesobjekt 8. 20

21 Referenser Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hultengren, S Indikatorarter - metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker. Jordbruksverket, rapport 2003:1. Naturvårdsverket Handbok för artskyddsföreningen. Del 1 - fridlysning och dispenser. Naturvårdsverket handbok 2009:2, Stockholm. Skogsstyrelsen Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen, Jönköping. 21