en sekund av glädje. Sedan straffet. Han var inte rädd för döden, men för att ingen skulle sörja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "en sekund av glädje. Sedan straffet. Han var inte rädd för döden, men för att ingen skulle sörja"

Transkript

1 Inget var som det skulle förutom slipsknuten. Den var perfekt. Han ansåg sig tillhöra den lilla skara människor som kunde bädda en säng så att den faktiskt såg bäddad ut och knyta en slips så att den blev exakt lagom lång och med oklanderlig knut. Det gråbleka ansiktet som mötte honom i spegeln matchade illa till den ypperliga klädseln. Han skulle på begravning och den fick honom att tänka på det förgångna och på att framtiden nu äntligen höll på att vävas ihop med den. Efter snart ett halvsekel av ångest var hans Raskolnikovvandring snart slut. Hans brott var passivitet. Först i kärlek. Han tänkte på Greger. Den kärleken hade de trampat på. Hånat. Han hade låtit dem. Nu hade han lägenhet i innerstan. Han hade mer pengar än han brydde sig om att hålla reda på. Han hade det här huset vid havet. Men ingen. Sedan var det den där gången. Han blundade som för att slippa se bilden av hennes tomma ögon. Och pojkens dödsångest som satt prydligt inramad innanför ögonlocken. Han hade inte gått emellan, hade bara stått och väntat. Passivt. Länge hade han intalat sig att den som inte gör något begår inget brott. Att han inte hade kunnat hjälpa henne. Att han gjort pojken en tjänst eftersom han ändå aldrig skulle kunna få ett vanligt jobb eller hitta någon att dela livet med. När argumenten tog slut hade han försökt att glömma. Nu hade han till slut börjat sona sina brott. Kanske återstod sedan en sekund av glädje. Sedan straffet. Han var inte rädd för döden, men för att ingen skulle sörja honom. 1

2 Nordingrå kyrka den 3 juni

3 Äntligen var alla här. Så tänkte prästen Nils Ingman när han såg ut över den grupp människor som samlats för att hedra Kalle Ömans minne. Det ekade i kyrkan när de sista i begravningsföljet stängde trägrinden till sin bänkrad och satte sig. Någonstans längre bak i kyrkan prasslade någon med en plastpåse. Antagligen halstabletter, tänkte Nils Ingman medan hans blick fastnade på Henry Poppel som hade anlänt till begravningen tillsammans med fru och dotter. Nils Ingman konstaterade att Henry Poppel såg stram ut även i verkligheten. Han hade inte sett honom förut mer än någon gång då och då på tevenyheterna. Henry Poppel var Kalle Ömans yngre bror. Kalle bytte bort namnet Poppel redan som ung. Visst var det sin mors flicknamn han tog, tänkte Ingman. Jo, han mindes nog rätt. Bröderna Poppel hade inte haft kontakt med varandra på många år om man skulle tro ryktena. Det var tragiskt men tyvärr inte ovanligt att syskon blev osams. I bästa fall sökte de upp varandra innan det var för sent. Eller för sent, med min tro borde jag väl inte tänka så, resonerade Ingman för sig själv och sökte medhåll från ovan genom att stirra upp i det höga, välvda taket. Förlåtelsen och nåden var bortom människans förstånd. Kyrkklockorna började slå. Stunden som Nils Ingman hade att läsa av alla. Kålhuvuden. Så hade en studiekamrat lärt honom att tänka. Om man blev alltför nervös inför församlingen kunde man låtsas att alla var kålhuvuden och på så sätt slippa pressen. Det var nu decennier sedan han fått det rådet och det hade aldrig fungerat för honom att tänka så. Det hade känts alltför hopplöst att predika Guds ord och få dem att sätta sig i ett gäng med rotfrukter. Orden reducerade till närande 3

4 gödsel om än i någorlunda vacker tappning. Nej, han tyckte om den här stunden när klockorna ringde och han såg ut över församlingen och sökte i deras ansikten. Försökte att verkligen se var och en. Idag var det förstås änkan. Stina Öman. Han kunde se hur hon skiftade mellan dagens åldrande kvinna och gårdagens söta flicka. Hon var fortfarande fin att se på, mycket för att hon alltid var så glad. Men idag passade inte skrattrynkorna in i bilden av hennes ansikte. Ögonen var rödkantade av de senaste veckornas gråt. Hon strök bort tårarna allteftersom de steg fram. Ingman insåg att han följt många. Upp ur vaggan. Ner i graven. Han hade varit präst i snart fyrtio år. Stina och Kalle hade varit unga och nygifta när han kom till församlingen. Idag hade Stina en svart klänning men sjalen runt halsen var himmelsblå. Antagligen hade hon fått den av sin man eftersom hon bar den idag. Kanske var den från någon av deras resor. Bredvid Stina satt hennes mor Agnes, Kalles svärmor. Hon hade sett i princip likadan ut under hela Ingmans tjänstgöring som präst. Märkligt med sådana människor, tänkte han. Agnes var alltid klädd i blommig klänning, så även idag. Den här var svart och blommorna var grå. Hon såg bedrövad ut, tänkte kanske att det var konstigt att hon klarade sig som var så gammal men inte Kalle. Sådana var människorna funtade. Det gällde bara att inte fastna i sådana tankar. Kalle Ömans dotter Malin och hennes sambo Jonas och deras två barn satt på samma rad som Stina och Agnes. Sambo. Han undrade när han skulle få viga dem. Om han skulle hinna före pensionen. Kalles barnbarn var i princip tonåringar. Det hade verkligen blivit annorlunda. Mycket kanske till det bättre, men Ingman kunde inte förlika sig med att folk bara bodde ihop. Det verkade så planlöst. I värsta fall helt ogenomtänkt. Han var själv lyckligt gift. Bara han fick sina stunder i en tom kyrka där varje fotsteg på heltäckningsmattan i mittgången ekade dovt. Där tankarna och förberedelserna fick mycket luft och plats. Därefter var det alltid skönt att komma hem. Kanske dra gräsklipparen några varv för ytterligare lite själslig tystnad. Sedan komma in i huset och omgärdas av alla ord. Hon kunde verkligen prata. Ibland kanske lite i överkant. Han märkte att han log och 4

5 kom på sig själv att han faktiskt var på en begravning där han var den person som var näst närmast centrum. Han lät munnen gå tillbaka i neutralt läge. Kyrkklockorna ringde fortfarande, men de var inne på efterdyningarna nu. Slagen saktade in och blev allt långsammare. Inga hjul snurrar för alltid, åtminstone inga för människan kända. Men av Gud förstås perpeetum mobile tänkte Ingman i förbifarten medan han själsligen var på väg tillbaka in i prästkappan, in i sin uppgift. Solen lyste in genom de höga, välvda fönstren och skvallrade om den skira grönska som fanns därutanför. Det sista klockslaget klingade ut. Vibrationerna efter det sista klockslaget låg kvar i rummet medan församlingen vände sig mot prästen. Log han inte litegrann där han stod, tänkte Hanna Poppel. Hon undrade vad han funderade på. Leendet blev inte långvarigt. Han började tala och Hanna lyssnade okoncentrerat medan persongalleriet från sorgetåget fladdrade förbi i minnet. Där fanns vad hon kunde se ingen hon kände. Hon hade inte väntat sig det heller med tanke på att hon inte hade varit här sedan hon var liten. Ingen kände förmodligen igen henne heller, men alla visste vem hon var. Vackra Irene Poppels barnbarn. Affärsmannen Henry Poppels dotter. Hanna sneglade på sin far som satt bredvid henne. Det var hon inte ensam om att göra. En begravning dödar inte nyfikenheten, tänkte Hanna. Hon tittade sig omkring i kyrkan. Blicken fastnade på en snygg, mörk man som satt ganska långt fram. Han hade stråk av grått hår i det för övrigt svarta håret. Han kände nog att hon stirrade på honom för han mötte hennes blick för någon sekund. Hon lät sin vandra vidare längs bänkraderna. Där fanns faktiskt en person hon kände igen. Antagligen hade han anlänt sent eftersom de inte träffat på varandra. Pappas kompanjon Sture Wilhelm, eller Lapdog som han kallades. Han som ingått i Poppelkoncernens ledningsgrupp i princip sedan starten. Farfars knähund som lärt sig hämta tidningen samt att gå fot. Framförallt gå fot, tänkte hon. Han såg lite blek ut idag, men det gör man väl i allmänhet på begravningar. Förresten, hur väl kände han egentligen Kalle? Det verkade i och 5

6 för sig som om större delen av byn gått man ur huse för den här begravningen, Kalle verkade ha varit omtyckt. Själv hade hon inte alls känt honom, trots att han varit hennes farbror. Hon hade träffat honom en enda gång då hon var så liten att hon knappt mindes det. Det var mest kusinen Malin och hennes hund med valpar hon mindes. Men vad var det hunden hette? Hanna tänkte efter. Hon kunde inte komma på det men hon mindes däremot att hennes far bråkade med Kalle. Om hon själv hade haft syskon skulle hon ha velat umgås med dem ofta och dela det mesta med dem. Men det kanske var enklare att tänka så när man inga syskon hade. Om man knappt pratat med varandra på fyrtiofem år borde det finnas en anledning. Hon trodde att orsaken till ovänskapen hette Krister Poppel. Krister var den yngste brodern Poppel och när han dog bröt de två äldre bröderna med varandra. Hannas pappa hade aldrig berättat något om vad som egentligen hänt, det var ett omöjligt ämne att prata om. Hanna hade försökt fråga sin farmor vid ett par tillfällen, men det hade varit lika fruktlöst. Hon hade bara sagt att Krister hade varit lite eljest. Blicken hade sedan alltid blivit öm och fylld av gammal sorg. Farmor. Vad Hanna saknade henne. Saknade att höra hennes röst, hennes språk. Hon hade tagit med sig det till Stockholm när hon flyttade dit, låtit Nordingrådialekt och gamla uttryck hänga kvar. Lite till farfars förtret, säkert, men samtidigt måste han ha sett affärsfördelen även i den detaljen då de flesta såg hennes breda språk som charmigt. Särskilt i konbination med skönheten både på in- och utsidan. Hanna var glad att hon hunnit uppleva henne som någorlunda vuxen. Som barnbarn ser man sina far- och morföräldrar genom ett skimmer som tonas bort ju äldre man blir. I början är de något av stereotyper som vill kramas, ge presenter och se till att man äter godsaker som om svältdöden lurade runt varje hörn. Men varje far- och morförälder har sin specifika doft som näsan minns för alltid. Som barn hade man inte en aning om det var tobak, olivtvål, Chanelparfym eller rakvatten som doftade, man visste bara att det var morfar. Eller farmor. Ju äldre man blir desto mera människa träder fram ur far- och morföräldrarna. De får konturer. Det hade också farmor fått. Men skimret fanns kvar kring henne, för det visade sig verkligen höra henne till. Både farmor och farfar var döda sedan många år. Nu var deras äldste son 6

7 död. Hanna såg sin kusin som satt längre fram i kyrkan. Malin var sig lik efter alla år. När Hanna konstaterat det kom hon på vad hunden hette, hunden med valparna. Det var farmor som hade berättat hur tiken som valp hade rusat runt som en galning när Kalle var ute och arbetade på gården. Valpen hade fått pälsen full med klet och fick namnet därefter: Fernissa. Vem vet egentligen vad som rör sig inom en människa? Nils Ingman såg på det tåg av människor som rörde sig runt i kyrkan. Var och en lade ned en ros på kistan. Varje röd blomma var en ren tanke riktad till den döde. Så hade Nils Ingman alltid sett på den här proceduren. På så sätt blev sorgen hanterbar och meningsfull. Bitterljuv. I sorgens stund blev människorna äkta och transparanta. Nils Ingman ville tro att var och en tänkte något empatiskt eller kärleksfullt om den döde, i värsta fall åtminstone någonting uppriktigt bittert. Alla röda blommor som samlades ihop till en vacker bukett över kistan var en sammanfattning av en älskad och ibland fruktad eller kanske, av vissa, avskydd person. Det var bara Gud som kunde se alla de dolda budskapen. Nils Ingman begrundade Evert Widman när denne lade ned sin ros på kistan. Manshanden förvandlades för ett ögonblick till pojkhanden. Den knubbiga barnhanden med gropar på knogarna som för länge sedan tände ljus med extralånga tändstickor i missionshuset som församlingen ibland använde förr om somrarna. På vintrarna hade lutherska hållit till där. Mor och son, Evert och Asta Widman, bodde fortfarande kvar i missionshuset. Men sedan gudstjänsterna upphörde hade Evert flyttat till nedervåningen. Där bodde han och den gamla missionsflygeln. Om somrarna kunde man höra honom spela när han satt med fönstren öppna. Ingman hade varit iväg och hört många konserter i sitt liv, både i Stockholm och ute i Europa när han och hustrun Birgitta varit på resande fot, och Evert Widman var en av de bästa pianister han hade hört. I princip självlärd. Några års lektioner hos kantor Nordlund på den tiden och något års kommunal musikskola. Evert stod och såg mot kistan. Nils Ingman mindes när Evert stått vid sin morfars kista som liten. Sorgen över att förlora den som varit som en far. När Ingman kommit som ny präst till församlingen hade han 7

8 snabbt fått reda på att ingen visste vem Everts far var. Församlingsborna hade inget emot att öppet skvallra om vem det kunde vara. Ingman rös till vid minnet. Pojken måste ha hört allt inifrån draperierna som skilde kök från församlingslokal. Agnarna från vetet, associerade Ingman, utan att veta vad som skulle vara vad i det här specifika fallet. Evert och mor Asta kom inte loss ifrån de där solkiga draperierna, de hade fastnat. Varken ut eller in. Framåt eller bakåt. I tiden. Det enda som utvecklades var Everts pianospel, och det var i och för sig så mycket vackert med det att många inte hann med hälften av det på en livstid. Hoppas att han blev lycklig av det själv också, tänkte Ingman. Evert strök handen genom det korpsvarta håret som nu hade stråk av silver. Ögonen var intensivt mörkbruna. Ingman slog bort en av skvalleridéerna att det skulle ha varit en mörk man från en kringresande cirkus som var Everts pappa. Det var något som skulle ha passat in i en deckare från förra seklets mitt. Han återgick till verkligheten. Nu steg också Asta Widman fram och lade sin ros på kistan, sade några väl valda ord i tysthet. Hon som hade varit så bildskön en gång. Hon hade fortfarande vackra men sorgsna gröna ögon. I övrigt var hon grå. Närmast bakom Asta stod Gunnar Nilsson, på byn mest kallad vedgubben, och gjorde sitt bästa för att höra till familjen Widman. Han hade alltid försökt att höra till dem, men på ett försynt sätt. Så försynt att det inte var helt klart om Asta ens märkte att han fanns där. Hon släppte inte in honom, inte närmare än att hon nätt och jämt höll honom kvar. Så hade det alltid varit. Ingman undrade om Gunnar hade kunnat bryta mönstret och rädda Asta ut ur draperierna kulisserna av livet om han bara hade varit fylld av lite mera kraft. Kanske hade det räckt om han lagt lite mera av sin energi på människor än på ved. Hela ledet av människor vandrade tillbaka till bänkarna. Prästen gled fram ur tankebanan och ställde sig framför sin församling. 8

9 Höga pumps passar inte i vildvuxet gräs och stenig terräng utanför en sjöbod. Inte heller snäv kjol eller en handväska i äkta skinn. Hanna Poppel stapplade fram och såg på de två träbyggnaderna som de ärvt efter farmor för många år sedan. Hon fumlade efter nycklarna som hon fått av en rätt motvillig far. Varför ville hon bo i de där rucklen? Och hela sommaren dessutom. På sommaren var det lugnare på jobbet så hon hade passat på att ta ut semester och tjänstledighet när hon hört att Kalle var sjuk. Hon hade tänkt hinna träffa honom. Så länge hon kunde minnas hade hon haft lust att åka till farmors hemtrakter och få lära känna platsen och människorna. Hon sörjde att hon inte hade hunnit träffa Kalle men såg fram emot att träffa sin kusin Malin som hon haft brevkontakt med under uppväxten och på senare tid umgåtts med via Facebook. När Hanna äntligen fann nyckeln till sjöboden kärvade låset, men gav ganska snart med sig. Förväntan steg. Av någon anledning hade hon drömt om att få vara här en vinter, hade föreställt sig mängder med snö. Tystnad. Nu kom hon hit på sommaren istället, åtminstone till att börja med. Det var alltid svårare att komma ifrån jobbet på vinterhalvåret. Hanna ville överhuvudtaget inte tänka på jobbet, det kändes nästan som om hon aldrig hade varit där nu när hon var därifrån. Gjorde hon rätt saker? Hon var inte säker på att stressiga långa dagar var vad hon ville få ut av livet. Men kanske var det vad livet ville få ut av henne, hon visste inte riktigt. Sjöboden doftade av gammalt hav när Hanna kom in. Hon tänkte på familjens båthus vid stugan utanför Lysekil. Men den boden var exklusivt inredd. Här var sjöboden inte i ordning eller 9

10 inredd, mer än ett rum längst ut mot vattnet med fönster mot hamnen. Från bryggan framför sjöboden kunde Hanna se några semesterfirare som var ute sent på kvällen men tidigt på säsongen. Två segelbåtar. En som såg rejält dyr ut. Hon hade ingen aning om vad den kunde tänkas kosta, hon hade bara varit ut i segelbåt med vänner några gånger. Hennes familj hade en motorbåt. Det kändes tryggare än att förlita sig på vinden. Inne i farmors sjöbod var det en farkost av betydligt enklare slag som gällde: en träeka för fiske. Den kändes rätt för den här miljön. Ekan var Gunnar Nilssons. Det var han som använde boden och som i gengäld brukade ta hand om den. Ekan guppade lätt där den låg förtöjd. Hanna skulle få använda den när hon så ville och Gunnar skulle också sätta nät någon gång i veckan medan hon bodde här. Kanske skulle hon följa med någon gång? Hanna tog en kopp te och gick och minglade omkring för sig själv i sjöboden. Hon hade fått klartecken av pappa att göra de ändringar hon ville härinne. Och det var nog en hel del. Vatten fanns indraget till den lilla stugan strax ovanför boden. Hon hade redan bokat hantverkare för att dra vatten för en utomhusdusch samt bygga ett enkelt utomhuskök. Själv skulle hon vitmåla hela boden invändigt för att locka in ljuset i den. Tillverka ett stort, robust träbord och köpa rejäla stolar, gärna udda, från lokala loppisar. Det skulle inte vara så tillrättalagt utan se planerat slarvigt ut. Snygga, stora ljuslyktor skulle sprida sitt fladdrande sken över väggarna. Vid sämre väder kunde hon gå till stugan och använda det enkla kök som fanns där. Kanske ta ett bad eller en dusch i badkaret ibland. Hanna tog av sig sina helsvarta begravningskläder och lade dem i en påse tillsammans med pumpsen. Tog fram enkla trätofflor, jeans och t-shirt. Hon tänkte göra det mesta av måleriarbetet själv, och hon ville börja tidigt imorgon. Men först skulle hon dricka upp sin kopp te ute i luften hon kunde inte avgöra om den var halvljummen eller halvkall, men bestämde sig för det förstnämnda som alla hobbyfilosofer förespråkar. När hon satte sig på bryggan med en varm, stor keramikmugg såg hon att dörren ut till bryggan var öppen i sjöboden bortanför. Den tillhörde Hans och Carina Petersen. Hanna blev nyfiken på hur det såg ut där, hennes pappa hade berättat att de hade kostat på massor på inredningen. De brukade spendera större delen av somrarna där numera 10

11 när de nästan var pensionärer. Hans Petersen var Hannas pappas närmaste kollega och de jobbade fortfarande ihop ibland. Klassisk musik på svag volym flödade ut från den öppna dörren ut mot vattnet från Petersens sjöbod. Beblandade sig med lugna vågor, flygande måsar och ljusgröna träd. Perfekt recept på sommar. Det var verkligen ljusare här. Trots att det var i det närmaste mitt i natten var solen alltjämt närvarande och letade fram själen där den stått och dammat över vintern. Var det för tidigt eller för sent, tänkte Hanna när hon nästa morgon kraftigt flåsande joggade förbi ett luggslitet hus. Att ha adventsstaken framme. Eftersom det var ett par veckor kvar till midsommar avgjorde hon att husägarna helt enkelt var sena med att tomta undan. Nästa hus var av helt annan karaktär. En byggnadsställning skymtade bakom huset, förmodligen skulle nu den sista sidan målas. De andra tre var redan målade i klart rött. Träet i en ny altan bländade henne. Storsatsningar gick hand i hand med rena förfall. Hennes far hade också sagt att sjöboden inklusive den lilla stugan hade ganska högt värde trots att de var spartanska, medan ett stort hus med kakel och klinker runt alla väggar och golv som var beläget några kilometer från havet kunde kosta en fjärdedel så mycket. Människor bar på en längtan efter havet som var svår att sätta en prislapp på. Bara vetskapen att hela världen ligger för ens fötter, att det bara är att segla iväg och nå vilken kust som helst i hela världen. Att det sedan förmodligen aldrig blir av är oviktigt. Känslan räcker långt. Det gjorde däremot inte Hannas kondition. Pulsen jagade ovant. Det enda den var van vid var tempot och stressen i hennes jobb. Ekonom i Poppelkoncernen. Pappas flicka. Pappas högra hand. Hon rös vid tanken på det utan att veta varför. Kanske var det känslan av att hon inte gjort några egna val som gjorde henne illa till mods. Eller valt hade hon kanske gjort, men valt samma som pappa. Usch, vad enkelspårigt. Hon sprang igen som för att fly från ledan. Men hon trivdes med sitt jobb också. Det bästa hon gjorde var att bara jobba på för att slippa tänka på livets andra delar. Storhelgerna åkte hon hem till mamma och pappa. Det var då hon saknade en familj. En egen. Det borde hon väl ha haft sedan länge, hon var ändå trettiosju år. Kanske var det alla åren adderade till varandra som 11

12 gjorde att hon inte som förr efter en period av inaktivitet kunde jogga hyfsat obehindrat. Hennes kropp hade verkligen blivit för tung av all snabbmat och allt kaffehinkande som substitut för sömn. Nu var det dags för förändring. Kanske en större än hon just nu kunde överblicka. En delvis medveten tanke i hennes pulserande huvud medan ögonen sökte horisonten. Den gamla stugan ovanför sjöboden hade bjudit Hanna på en dusch. Hon fick för sig att hon skulle hälsa på hos Petersens och gick till deras sjöbod och knackade på. Ingen öppnade. Hon stod kvar en stund, motstod en impuls att gå runt sjöboden längs bryggan och kika in genom ett fönster. De kanske hade kameraövervakning. Hon gick till sin bil istället och åkte in till samhället. Kom förbi ett par små fabriker och funderade på om lokalerna användes. På kortsidan av den ena fabriken var dörrarna öppna, trots att det var lördag. Utanför stod flera slipade bilar. En nylackerad. Bortanför lackeringsfirman fanns en stor ishall. Ett bröllopsfölje på väg dit. Stället verkade vara en knutpunkt för alla möjliga slags aktiviteter hon skymtade en bowlinghall därinne. Så kom hon till mataffären och järnaffären. Hon skulle in på båda ställena. Införskaffa hinkvis med vitfärg och penslar. Bröd. Verktyg. Mjölk. En bit camembert. Några potatisar. Och så beställa vin att hämta ut till veckan för ett par flaskor var allt hade hon fått med sig hemifrån. När hon kom ut från matbutiken såg hon en skylt vid vägen som pekade mot en blomsterhandel uppe i backen. Hon åkte dit. Där var massor av människor, som om butiken låg på torget i en stad. Där var ett allmänt sorl som ibland bröts av med glada skratt. Hanna gick omkring och tittade. De hade verkligen snygga saker därinne. Hon köpte flera stora och små ljuslyktor och blockljus. En stor bukett vita liljor som kanske kunde åstadkomma en snabbuppfräschning av sjöboden så att hon stod ut medan hon jobbade där. Plocka blommor fick hon ta sig tid till senare. Hanna kånkade påsar från järnaffären mot bilen. Har man ingen sherpa får man vara en själv, tänkte hon. Behöver du hjälp? 12

13 Det var mannen från kyrkan. Hannas kinder blossade av värmen och ansträngningen. Hon räckte över en påse och mannen tog förutom den tag i ett par skaft som Hanna försökte få med sig. När allt var inne i bilen tackade Hanna och mannen gick. Vad heter du? Tänkte hon tyst. En kvinna på cykel hade stannat och pratat med honom och hon vred om nyckeln och åkte. Väl hemma satte hon på sig ett par lumpiga byxor hon hittat längst inne i garderoben hemma och en hiskelig T-shirt som hon avsåg att förstöra med färgsplatter fortast möjligt. I stugan fann hon en gammal lantmannakeps med rejäl skärm. Snyggt. Om någon ville beskåda den där Poppelbruden från Stockholms innerstad var de välkomna nu! Hon kastade sig över såpa, skurborstar, färgpytsar och penslar. Mot förändring. 13

14 Det doftade nytt ur färgburken. Hanna rörde runt i den trögflytande vätskan med en träpinne. Doppade penseln. Känslan av skön förändring när färgen tog sig fram över träet. Hon började med de två träbockarna hon hittat uppe i stugan samt en gammal dörr. Tillsammans skulle de tre objekten bli till ett bord. Därefter gav hon sig på väggarna. Hon skulle inte hinna måla allt i sommar, men hon skulle måla så mycket som möjligt nu under några dagar. Lunch avnjöt hon på bryggan. Tallriken vinglade omkring i hennes knä, och en stor tomat rullade längs kanten. Hon hade inte orkat skära den i bitar utan försökte jaga fatt i den innan den skulle trilla ned i vattnet. Sill och potatis och en knäckebrödsmacka samsades med tomaten. Det smakade himmelskt. Hon såg bort mot Petersens bod. Där såg stilla ut, kanske var de ute i sin kära segelbåt. Den båten och fotboll var de enda samtalsämnen Hans tog upp om man tog en kaffe med honom. Några ord sa han väl kanske om sonen Erik ibland också. När Hanna ätit klart gick hon upp till stugan och skulle leta upp en finare pensel. Då såg hon några gamla krukor som stod på sidan av huset, och blev nyfiken på om hon kanske kunde använda någon av dem. De hade samlat regnvatten, och hon började ösa ur dem. Det stank av någonting när hon böjde sig ned, men hon tänkte att det antagligen var vattnet som surnat av gamla löv från i höstas. Hon rotade vidare. I en av krukorna var det några runda föremål som flöt omkring i vattnet. När hon vände krukan åt sidan följde något med vattnet ned på marken. Stanken hon känt tidigare blev skarpare. Hon såg vad det var hon hällt ut. Där låg fyra döda möss. De hade drunknat när de ramlat i och inte lyckats ta sig tillbaka upp eftersom porslinskanten var för hal. Hanna kände hur det vände sig i magen på henne 14

15 när hon såg kadavren. Hon tog några steg bort och kvävde en kräkreflex. Hon var tacksam över att hon haft handskar och gummistövlar på, men hon kände sig ändå kontaminerad och olustig. Kunde inte låta bli att fundera över skräcken den andra, den tredje och den fjärde musen måste ha känt när de landade i vattnet tillsammans med döda artfränder. Med det i tanken vände sig Hannas mage igen och den här gången spydde hon in i den buske som någon av hennes förfäder bestämt sig för att plantera bredvid stugan. Hon återvände till sina färgburkar och var tacksam över den starka lukten som tog över hennes näsa. Olusten följde henne genom hela dagen och in i natten. Hon drömde att hon simmade i en bottenlös tjärn. Vaknade vid tretiden helt genomsvettig och tittade ned från loftet med en känsla av att någon rörde sig där nere. Hon vågade knappt andas och lyssnade länge efter ljud, men det enda hon hörde var vattnets kluckande och svagt knirrande från ekan. Pulsen gick ned och hon domnade bort igen. 15

16 Fredagskväll. Veckans bästa kväll. Bara man slapp ordet fredagsmys, tänkte Hanna. Kanske kunde det gå an ikväll, när hon hade sällskap. Hon hade målat och stökat hela veckan och kände träningsvärken i armarna bara av att hålla vinglaset. Hon lät den röda drycken rulla runt längs kanten. Hon och hennes kusin Malin satt vända mot vattnet sådär som man gör när man är på tu man hand på en brygga. Havet framför istället för bord och bordskavaljerer. Svanar som stora dekorationer i dukningen. Hanna lyfte glaset mot Malin: Skål! Äntligen får jag träffa min kusin på riktigt! Skål! sa Malin. De satt med varsitt glas vin och njöt av Camemberten på knäckebröd. Kex hade Hanna glömt köpa. Hanna tyckte att hon kände Malin ganska bra trots att det var första gången de sågs sedan de var strax över blöjåldern. Alla små vardagshändelser som avslöjades på Facebook hade lagt en mosaikbild av Malin. Dessutom hade de på farmors initiativ brevväxlat i perioder sedan tonårstiden. Det kunde kanske också vara släktskapet som knöt dem samman även om de var olika utseendemässigt. Malin strök sitt tunna, ljusa hår bakom örat. Hennes ansikte var öppet och runt, så att man verkligen fick plats att vila i det när man pratade med henne. Hon var lik sin mor, Stina. Hanna själv var raka motsatsen med sina bruna ögon och sitt tjocka, mörka hår. Ansiktet hjärtformat och kindbenen framträdande. Tänk att du är yngre än jag och ändå har tonårsbarn, sa Hanna. Stressande. 16

17 Du med din karriär, sa Malin. Och kläder och väskor. Glamour. Hanna gjorde en nätt gest med handen för att visa hur stilfull hon var och tog på sig jobbarkepsen som låg på bryggan. De skrattade och kunde bara konstatera att deras liv varit rätt olika fram till den här stunden på bryggan. Det slog Hanna att det var konstigt att se profilbilden från Facebook röra sig, få liv. Malin hade lagt ut en bild där det inte var så lätt att känna igen henne. Familjebilder lade hon av princip inte ut. Hon ansåg att man som polis kunde vara lite sparsmakad med att dela med sig av privatlivet. Det var i alla fall en känsla hon hade, även om det kanske var långsökt att någon skulle vilja göra henne eller familjen illa. Malin höjde glaset igen: Skål också för din nya karriär som målare, det blev ju riktigt snyggt därinne! Du får väl förresten skaffa dig någon kostymnisse där i storstan som du kan dela det här med nästa sommar. Skål! sa Hanna. Åtminstone för det förstnämnda målare kan jag tänka mig bli, men kostymnissar har jag fått nog av. Du kanske får hitta dig en målargubbe istället då, sa Malin. Ja, vem vet, sa Hanna. Det har ju varit några hantverkare här, och fler ska komma. Nu går vi in! Sjöboden kändes rymlig nu när de flesta ytskikten var vita. Stearinljusfladder kring de nymålade väggarna. Skuggor från takbjälkar och möbler dansade. Äppeldoft från ett grönt stearinljus i en lykta vid dörren. Hanna och Malin satt skavfötters i kökssoffan vid bordet och borrade ner tårna i det gråa fårskinn det var klätt med. Svagt kluckande av ekan som befann sig bara några steg bort i rummet i samklang med Melody Gardot som spelades på låg volym. Hanna drog filten längre upp över axlarna. Ja, härinne blir det ingen sjukahussjuka i alla fall, sa hon. Hyfsat dragigt. Malin nickade och drog sin filt tätare kring kroppen. Har du verkligen tänkt sova däruppe? sa hon. 17

18 Nickade mot loftet, som även det vitmålats. Det är visserligen jättesnyggt, särskilt med den där charmigt nötta gamla stegen, men tänk vad kallt. Och olåst, fortsatte Malin. Farbror polisen har talat, sa Hanna. Malin drog upp tårna ur fårskinnet och sparkade i luften mot Hanna som log. Jag är inte orolig. Jag lovar att jag är vaken innan en tjuv har hunnit ta sig uppför den där knarriga gamla stegen, sa Hanna. Bara så att han blir ännu mer trängd, sa Malin. Eller hon, sa Hanna. Ja, men statistiken säger..., började Malin. till exempel att de flesta poliser är farbror polisen, sa Hanna. Hur som helst ska du sova här inatt, så du hinner öva lite på tillit och förtröstan. Hanna var van att arbeta tillsammans med män, så hon kunde ana hur Malin hade det på jobbet. Eller snarare hur det var på vägen dit när man väl var problemen färre. Malin skakade på huvudet, men hon log. När jag var liten brukade jag och min bästa kompis Anneli gå och bada mitt i natten, sa Malin. Vi cyklade, eller när vi blev äldre tog vi moppen, och åkte till olika ställen runtomkring. Det var särskilt härligt med augustimörkret när det var ljummet. Ensamheten och tystnaden. Just de kvällarna gjorde att jag ville bli polis. Jag ville att det skulle få vara så oförstört och enkelt. Men nu vet jag inte. Allt var väl kanske inte bättre förr heller, sa Hanna. Vet du vad som egentligen hände med Krister? Vår farbror? Han drunknade. Han var bara 15 år, kunde inte simma. Och så var han......lite eljest, sa Hanna och Malin samtidigt. De skrattade. Har farmor sagt så till dig med? Synd att jag inte fick träffa henne mer än de gånger hon åkte hit, 18

19 sa Malin. Farfar hade ju minst sagt lite svårt för pappa sedan han valde att byta namn. Och pappa beskyllde tydligen din pappa för Kristers död, eftersom det var hans kväll att vakta honom. Pappa har knappt nämnt något om sin uppväxt. Det är en underlig familj vi hamnat i, sa Hanna. Malin nickade och drog håret bakom örat med fingrarna. Hon blev allvarlig. Kanske tänkte hon på sin pappa. Hanna tyckte att det var tråkigt att hon inte ha fått träffa Kalle och ville gärna höra om honom, men bestämde sig för att inte ta upp ämnet nu. Malin ville kanske inte prata om honom nu, såhär nära inpå begravningen. Istället gick Hanna vidare på spåret Krister. Jag såg hans namn häruppe på loftet, sa Hanna. Och en massa inristade streck, som om han räknat något. Jag hade inte hjärta att måla över dem, de fick vara kvar. Krister? Han brukade kanske vara där medan våra pappor var här och rensade fisk, sa Malin. Men det är länge sedan i så fall, han dog ju på sextiotalet. Lite konstigt att han inte kunde simma om han var så van vid att vara vid vattnet, sa Hanna. Många av fiskarna som bott häromkring har inte kunnat simma, sa Malin. Ja, då blev ju alltihopa verkligen mindre konstigt, sa Hanna. Det verkar klokt att vara flytvästlös i en smal träbåt utan att kunna simma. Malin ryckte på axlarna och tog en klunk av vinet. Det kan man tycka. Men så var det ofta. Farmor däremot var en riktig fisk som simmade omkring bryggorna så fort isen gick. De tystnade och lyssnade till båtens sövande kluckande. Malin gäspade. Vi kanske skulle gå in och sova, sa Hanna. Hon hade bäddat upp det lilla ombonade sovrummet till Malin. Köpt nya, vita sängkläder. Här kommer jag att sova som en sten, sa Malin. Eller som en prinsessa, sa Hanna. Hellre en sten, upprepade Malin. Leende men allvarlig. 19

20 En sten it is, sa Hanna medan hon klättrade uppför stegen till loftet. När hon krupit ned i sängen och befann sig någonstans mellan vakenhet och dvala tänkte hon att hon borde sandpappra stegen så att inte raggsockorna fastnade när man klättrade. Tankarna stördes av ljud från nedervåningen. Hannas sinne klarnade. Hon lyssnade. Var det Malin som var uppe och gick? Hanna kröp fram och kikade ned. Smög nedför stegen. Kikade in på Malin som sov. Avslappnad polis, tänkte Hanna. Hon stod stilla och lyssnade. Vågskvalp och sina egna andetag var det enda hon hörde. Hon tog av sig raggsockorna som farmor stickat och klättrade uppför stegen igen. 20

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

en sekund av glädje. Sedan straffet. Han var inte rädd för döden, men för att ingen skulle sörja

en sekund av glädje. Sedan straffet. Han var inte rädd för döden, men för att ingen skulle sörja Inget var som det skulle förutom slipsknuten. Den var perfekt. Han ansåg sig tillhöra den lilla skara människor som kunde bädda en säng så att den faktiskt såg bäddad ut och knyta en slips så att den blev

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Fyra sekunder Arbetsmaterial för läsaren Författare: Kirsten Ahlburg

Fyra sekunder Arbetsmaterial för läsaren Författare: Kirsten Ahlburg Fyra sekunder Arbetsmaterial för läsaren Författare: Kirsten Ahlburg Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att fundera

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade.

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade. Huset Huset är precis så stort som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog eller vatten. Mörk och tät som i sagorna. Det

Läs mer

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den lilla bergsbyn Aljustrel nära Fatima i Portugal märkte ingenting ovanligt. Som vanligt hade de gått upp före gryningen, ätit frukost och vallat föräldrarnas

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift

Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion,

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats.

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats. Kapitel 1 hej Jag heter Eric Knutson och är 9 år. Jag har ljust hår och jag är ganska kort jag gillar att spela fotboll och innebandy. Min mamma heter Karin och hon har också har just hår. Min pappa heter

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Månadens Sanomaövning november

Månadens Sanomaövning november Månadens Sanomaövning November Månadens Sanomaövning Kusinerna Kopieringsunderlag Nu finns ett kopieringsunderlag till Helena Bross uppskattade serie om kusinerna Simon och Moa. Här finns läsförståelsefrågor

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Ramundeboda Kyrka i Laxå 2 oktober 2009 Rigmor Johansson 15 maj 1945 20 september 2009 2009-09-21 Solen har gått ner Kära R! Idag fick jag samtalet som jag förstått skulle komma. Din livslåga slocknade

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Vindpust (working title) David Carlsson. filmgruppen teaterhuset film i huset

Vindpust (working title) David Carlsson. filmgruppen teaterhuset film i huset Vindpust (working title) Av David Carlsson filmgruppen teaterhuset film i huset contact@tophatpanda.com EXT. STIG VID GAMMALT HUS - KVÄLL Ett gammalt övergivet hus står stillsamt bredvid den lilla vandringsstigen.

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Magiska dörren. Gjord av Emma K

Magiska dörren. Gjord av Emma K Magiska dörren Gjord av Emma K Hej jag heter Violetta och är 11år och jag bor i en stad som heter Bounes Aires. Jag bor i ett radhus det finns 100 st radhus på min gata. Gatan heter Ladsa gatan 332. Jag

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Ögat öppnas. Långsamt tänds ögat En stråle som är blind men Ser ett ögonblick. - Kima Shams

Ögat öppnas. Långsamt tänds ögat En stråle som är blind men Ser ett ögonblick. - Kima Shams Ögonblick Ögat öppnas Långsamt tänds ögat En stråle som är blind men Ser ett ögonblick - Kima Shams Morgonstund Låt mig få stanna i min trygga sfär Långt bort från ljuset som om dagen spår Emedan drömmar

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

ENSAM. Av Matilda Jerkvall 1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar

Läs mer