MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV BADELUNDA-TIBBLE 3:15 M.FL. SAMRÅDSHANDLING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR DETALJPLAN FÖR DEL AV BADELUNDA-TIBBLE 3:15 M.FL. SAMRÅDSHANDLING

2 Uppdrag: MKB för detaljplan för ridanläggning Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för del av Badelunda-Tibble 3:15 m. fl. Status: Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Västerås kommun Helena Hansson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Expert kulturmiljö: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Johanna Öhman Maria Steinbach Lindgren Johanna Alton Boel Larsson Tyréns AB Klostergatan Linköping Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Icke teknisk sammanfattning Västerås kommun har i flera års tid planerat för en flytt av Hamre ridcenter till en plats som är mer lämplig för utveckling av verksamheten. Efter att ha studerat 12 olika lokaliseringar har kommunen valt att ta fram en detaljplan för att förlägga ridanläggningen öster om Brandthovda idrottsplats (Figur 1). Planområdet ligger i nära anslutning till tätorten, i syfte att skapa god tillgänglighet till anläggningen och underlätta försörjning med infrastruktur och kollektivtrafik. Planområdet ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården, vilket ställer särskilda krav på anläggningens utformning. Under arbetet med detaljplanen har 3 alternativa utformningar arbetats fram, i syfte att se vilken utformning som skulle orsaka minst påverkan på riksintresset. Det alternativ som nu utgör planförslag bedömdes ha tillräckligt god funktion och ge minst negativa konsekvenser för riksintresset för kultur miljö och för landskapsbilden. Miljökonsekvensbeskrivningens slutsats är att planförslaget är det som orsakar minst påverkan på riksintresset för kulturmiljö samt landskapsbilden, men att alternativen är likvärdiga gällande övriga aspekter. En rad förslag till åtgärder har tagits fram vilka skulle minska konsekvenserna ytterligare om de genomfördes. Planförslaget bedöms orsaka måttlig negativ konsekvens för landskapsbild och kulturmiljö, mycket beroende på att anläggninges storlek gör att den riskerar att dominera landskapet. Konsekvenserna för naturvärden bedöms bli små, då området som tas i anspråk inte hyser höga naturvärden och ridstig anläggs för att minimera ridning på Badelundaåsen. Konsekvenserna för boendemiljö bedöms bli små till måttligt negativa då risk för allergenspridning till Blåsbo och Brandhovda IP finns. Konsekvenser avseende naturresurser bedöms bli små negativa baserat på att jordbruksmark tas i anspråk, men små positiva då reningsåtgärder kan förbättra vattenkvaliteten i Hamrebäcken. Planförslaget bedöms ge positiva konsekvenser avseende risk, till följd av anläggande av cykelbana och säkrare övergångar. De sociala aspekterna bedöms ge måttliga positiva konsekvenser baserat på att planförslaget bedöms ge ökad jämställdhet, integration, trygghet och säkerhet jämfört med dagens situation. Sammantaget bedöms planens genomförande ge upphov till måttliga negativa konsekvenser för kulturmiljö oich landskapsbild och eventuellt boendemiljö/hälsa, men i övrigt små negativa till måttligt positiva konsekvenser. Figur 1. Planområdet (blått) ligger på stadens östra sida, på gränsen mellan stad och land. 3(78)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Tidigare utredningar och beslut Planeringsprocessen Avgränsning Behovsbedömning - avgränsning av miljöaspekter Avgränsning i tid Avgränsning i rum Metodik Bedömning av berörda värden Utarbetande av skyddsåtgärder Bedömning av påverkans omfattning Konsekvensbedömning för respektive miljöaspekt Samlad bedömning Alternativ Lokaliseringsalternativ Huvudalternativet Utformningsalternativ Nollalternativ Generella förutsättningar Planområdet och dess omgivningar Riksintressen Gällande planer Landskapsbild Förutsättningar landskapsbilden Skadeförebyggande åtgärder för landskapsbilden Påverkan på landskapsbild (78)

5 6.4 Konsekvensbedömning för landskapsbild Kulturmiljö Förutsättningar kulturmiljön Skadeförebyggande åtgärder för kulturmiljön Påverkan på kulturmiljö Konsekvensbedömning för kulturmiljön Naturmiljö Förutsättningar naturmiljön Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön Påverkan på naturmiljön Konsekvensbedömning för naturmiljön Naturresurser och översvämningsrisk Förutsättningar för naturresurser och översvämningsrisk Skadeförebyggande åtgärder för naturresurser och översvämning Påverkan på naturresurser och översvämningsrisk Konsekvensbedömning för naturresurser och översvämning Boendemiljö och människors hälsa Förutsättningar boendemiljö och hälsa Skadeförebyggande åtgärder boendemiljö och hälsa Påverkan på boendemiljö och hälsa Konsekvensbedömning för boendemiljö och hälsa Risker Förutsättningar avseende risk Skadeförebyggande åtgärder avseende risk Konsekvenser avseende risk Social hållbarhet Förutsättningar för social hållbarhet Skadeförebyggande åtgärder för social hållbarhet (78)

6 12.3 Påverkan på värden för social hållbarhet Konsekvenser för social hållbarhet Samlad bedömning Miljökvalitetsnormer Miljömål Nollalternativet Samlad bedömning samtliga alternativ Fortsatt arbete Uppföljning/kontrollprogram Källor (78)

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Syfte Förslaget till detaljplan syftar till att pröva möjligheten att anlägga en skola, Västerås ridgymnasium, samt en ridanläggning, Hamre ridskola, med tillhörande byggnader och utvändiga ytor vid Björkbacken (öster om Brandthovda IP och Tortunavägen). Syftet med ridanläggningen är att erbjuda ryttare en ändamålsenlig, tillgänglighetsanpassad och säker ridanläggning. Ridanläggningen dimensioneras för att rymma 90 hästar. Ny bebyggelse ska ges en placering och gestaltning som är förenlig med de höga kulturmiljö värdena i området. Detta regleras genom bestämmelser på plankartan samt i gestaltningsriktlinjer i planbeskrivningen. Detaljplanen omfattar också en ny gång- och cykelväg från Bjurhovdagatan i norr fram till Tortunavägen i sydost. Bakgrund Nuvarande lokalisering av Hamre Ridcenter ligger ca 3,5 km söder om den planerade nya lokaliseringen. På Hamre ridcenter bedrivs i dag två verksamheter, Hamre ridskola och Västerås ridgymnasium. Det är dessa verksamheter som ges möjlighet att inrymmas i en ny anläggning. Antalet aktiva elever uppgår sammanlagt till nära 600, antalet hästar till ca 80. Verksamheten pågår dagar, kvällar och helger. Motiven till en flytt av Hamre ridcenter är flera: Nuvarande anläggning är i stort behov av upprustning, anpassning och utvidgning av de befintliga stallarna. Under 2007 startade Västerås ridgymnasium sin verksamhet på Hamre ridcenter. Detta kräver extra utrymmen för undervisningslokaler och stallplatser, något som är svårt att få plats med på nuvarande yta. Visst renoveringsbehov finns, men anläggningen behöver även byggas om på grund av nya bestämmelser kring uppstallning av hästar och gödselhantering. Ridcentrets närhet till befintlig sammanhållen bebyggelse gör utveckling av anläggningen olämplig med nuvarande lokalisering. Anläggningen är i dagsläget lokaliserad i ett för staden intressant område för exploatering med dess närhet till centrum och Mälaren. Området som finns till förfogande är begränsat och i några av hagarna förekommer fornlämningar som trampas sönder av hästarna. Alternativa lägen för lokalisering av hästverksamhet har bedömts i tidigare genomförd lokaliseringsutredning. Bedömningen är att området vid Björkbacken är den sammantaget bästa platsen för ny lokalisering av Hamre Ridcenter. 7(78)

8 1.2 Tidigare utredningar och beslut Lokaliseringsutredning 2008 genomförde Fastighetskontoret en lokaliseringsutredning i syfte att hitta ny placering för Hamre ridcenter. 11 olika lokaliseringar utvärderades och kommunen beslutade gå vidare med en lokalisering vid Badelundaåsen. Läs mer i avsnitt 4 Alternativ. Fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen 2013 antogs den fördjupade översiktsplanen Översiktsplan för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, vilken omfattar anläggandet av en ridanläggning. I samband med upprättandet av miljökonsekvens beskrivningen för planen utreddes fyra lokaliseringsalternativ. Kommunen valde att gå vidare med huvudalternativet, att förlägga ridanläggningen inom de fastigheter som den aktuella detaljplanen omfattar. Underlag för detaljplan 2014 beslutade kommunen att upprätta den aktuella detaljplanen. I och med detta startade utredningar av en rad olika aspekter, vilka resulterat i olika rapporter. Dessa rapporter utgör alla grunden till detaljplanens utformning och även beskrivningar och bedömningar i MKB. Bilagenummer gäller bilaga till detaljplan. Bilaga 1. Socialkonsekvensanalys (Tyréns) Bilaga 2. Dagvattenutredning till detaljplan (Sweco). Omfattar omhändertagande, fördröjning och rening av dagvatten. Bilaga 3. Trafikutredning Brandthovda IP (Trivector). Omfattar parkeringsbehov samt utformning av ny trafiklösning vid infarten från Tortunavägen samt utformning av gång- och cykelväg. Trafikbuller bedöms men beräknas ej. Bilaga 4. Översiktlig geoteknisk undersökning (Ramböll) Bilaga 5. Gestaltningsprogram (Norman Arkitektkontor AB). Omfattar riktlinjer för utformning av utomhusmiljön, i syfte att minimera negativ påverkan på kulturmiljön. Lokalprogram - omfattar krav på anläggningar och funktioner som nyttjarna av ridanläggningen ställer, dvs ridskolan, gymnasieskolan och fastighetsförvaltningen. 1.3 Planeringsprocessen Planprocessen När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen enligt miljö balken göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Om detaljplanen bedöms kunna medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Västerås kommun har gjort bedömningen att genomförandet av planen kan ge betydande miljöpåverkan, varför en miljökonsekvensbeskrivning enligt kraven i miljöbalken 8(78)

9 har upprättats. Syftet med MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av projektets effekter på människors hälsa och på miljön. Arbetet med att ta fram en MKB utgör inte enbart det enskilda dokumentet utan även processen fram till den färdiga handlingen. Arbetet med miljökonsekvens beskrivningen har löpt parallellt med upprättandet av detaljplaneförslaget. Allt som framkommer under MKB-processen påverkar innehållet i MKB och det som framkommer under MKB-arbetet påverkar utformningen av detaljplanen. En väl integrerad MKB-process skapar därmed förutsättningar för minskad miljöpåverkan. Detaljplaneprocessens olika faser redovisas i Figur 2. DETALJPLANEPROCESSEN Behovsbedömning Planskede Samråd Granskning Antagande Laga kraft Kommunen Detaljplanen tar besked om utformas. MKB betydande miljöpåverkan (BMP). kommun eller tas fram om Länsstyrelsen länsstyrelse yttrar sig om beslutat att bedömningen. planen medför BMP. Kommunen håller samråd med berörda myndigheter, organisationer, sakägare och andra som berörs av planförslaget. Kommunen Kommunen presenterar det beslutar att slutliga planförslaget och ger myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. anta planen. Länsstyrelsen kan överpröva och upphäva detta beslut. Enskilda sakägare kan klaga på beslutet och få sina synpunkter prövade. Laga kraft innebär att kommunens beslut att anta detaljplanen inte längre kan överklagas. Genomförandet av planen kan påbörjas. Figur 2. Planläggningsprocessen faser och detaljplanens status i varje fas. MKB tas fram i samband med detaljplanens samrådshandling (Boverket, 2012). Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel är grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa skall de allmänna hänsynsreglerna följas, om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Enligt 1 (Bevisbörderegeln) måste verksamhetsutövaren visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts av regeringen inom ett antal områden för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Normerna är styrmedel för att på sikt uppnå miljö målen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i miljöbalkens 5:e kapitel. Enligt miljöbalkens 6 kap 7 ska en miljökonsekvensbeskrivning beskriva hur det ska undvikas att verksamheten/åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap inte följs. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft, musselvatten och vattenkvalitet (Naturvårdsverket, 2014). MKN för buller, luft och musselvatten berörs inte av planens genomförande. Hur MKN för vatten berörs påverkas redogörs för i kapitel 9. 9(78)

10 2 Avgränsning 2.1 Behovsbedömning - avgränsning av miljöaspekter När en kommun upprättar en detaljplan ska kommunen alltid göra en bedömning om detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan. En detaljplan ska enligt 5 i förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar antas medföra betydande miljöpåverkan endast om: 1. planen, programmet eller ändringen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön 2. kommunen gör en bedömning att planen kan medföra betydande miljöpåverkan enligt de kriterier som anges i bilaga 4 till MKB-förordningen. Enligt 4 kap. 34 i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska en detaljplan som antas få en betydande miljöpåverkan innehålla en miljökonsekvensbeskrivning med det innehåll som följer av 6 kap. 12 och 13 första stycket miljöbalken (SFS 1998:808). Västerås kommun har gjort en behovsbedömning som visar att genomförandet av planen kan medföra betydande miljöpåverkan och därför medför krav på MKB. Behovsbedömningen har diskuterats med länsstyrelsen vid samrådsmöte De miljöaspekter som bedöms vara betydande i det aktuella projektet redovisas i Tabell 1. Det är dessa aspekter som utgör den ämnesmässiga avgränsningen för MKB. Tabell 1. Resultatet av behovsbedömningen utgör den ämnesmässiga avgränsningen av MKB. Studerade parametarar följer de angivna i Miljöbalken 5 kap 12. Miljöaspekt BMP Kommentar Naturmiljö inkl biologisk mångfald, djurliv och växtliv BMP BMP BMP Biotopskydd förekommer inom influensområdet. Strandskydd längs Hamrebäcken inom planområdet. Riksintresse för natur samt naturreservat på Badelundaåsen (influensområdet). Naturvärdena kan komma att påverkas om åtgärder i form av anlagda ridstigar inte anordnas. Befolkning Nej För störningar, se Människors hälsa. En positiv aspekt kan vara tillgång till en ridanläggning. Människors hälsa Nej Planområdet påverkas av buller från trafik flygplan och skolflyg på Västerås flygplats, men ligger inte inom den beslutade flygbullerzonen som omfattar trafikflyget. Riktvärden för flyg buller bedöms kunna klaras vid planerade undervisningslokaler. Flygbuller bedöms inte påverka genomförandet av planen. BMP Centralt beläget inom planområdet finns ett ställverk och en 70 kv kraftledning som ger upphov till elektromagnetisk strålning. Det bedöms finnas goda möjligheter att placera ett ridcenter på ett sådant sätt att det rekommenderade högstavärdet (0,4 μt) som Västerås tillämpar kan klaras. MKB-processen bör säkerställa att denna anpassning genomförs. 10(78)

11 BMP BMP Anläggande av ridanläggningen kan medföra problem med lukt och allergener för närboende. Boverkets vägledning för planering för djurhållning bör följas för att undvika BMP. MKB-processen bör säkerställa att denna anpassning genomförs. Ridanläggningen förväntas bidra till ökad trafik och stor ökning av oskyddade trafikanter. Nya trafiklösningar förväntas öka säkerheten. MKBprocessen bör säkerställa att säkerheten prioriteras högt så olycksrisker minimeras. Mark BMP Ridcentret, ridstigar och hagar tar ca 10 ha brukad åkermark i anspråk. Produktiv jordbruksmark utgör ett nationellt intresse enligt Miljöbalkens 3 kap. Vatten BMP Grundvattenförekomsten i Badelundaåsen utgör en mycket värdefull vattenlänk. Den tertiära skyddszonen för Fågelbacken vattenskyddsområde omfattar den delen av åsen som ligger öster om planområdet. Vattenförekomsten bedöms dock ej komma att påverkas betydande av gödselhantering eller av ridverksamheten om utformningen av anläggningen anpassas för att minimera påverkan. MKB-processen bör dock säkerställa att denna anpassning genomförs, varför risk för BMP anges i avgränsningsskedet. BMP Mälaren - Västeråsfjärden - vattenförekomst med övergödningsproblematik. Åtgärder krävs för att förhindra att nitrat från gödsel sprids till diken och vidare mot Mälaren. MKB-processen bör säkerställa att denna anpassning genomförs. Luft Nej Antalet transporter bedöms inte öka i betydande omfattning. Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas. Klimatfaktorer Nej Antalet transporter bedöms inte öka i betydande omfattning. Fjärrvärme kommer troligen användas. Stallen är kallstall. BMP Klimatförändringarna medför ökad risk för översvämning till följd av fler och kraftigare regn. Om översvämningsrisk föreligger inom planområdet bör anläggningen anpassas för att förebygga översvämningar. Materiella tillgångar Nej Infrastruktur såsom vägar och ledningar för VA, el, tele, och internet finns i närområdet. Byggmaterial kommer att gå åt för byggnader och anläggningar men omfattningen är inte tillräckligt stor för att påverkan ska bedömas vara betydande. Landskap BMP Området hyser höga landskapsvärden som bygger på den öppna slätten intill Badelundaåsen. Ridanläggningen kan, beroende på utformning, innebära en stor påverkan på landskapsbilden i influensområdet. Bebyggelse BMP Det finns ingen värdefull bebyggelse inom planområdet. För värdefull bebyggelse inom influensområdet, se Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv BMP Området ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården. Ett av de värden som statuerar riksintresset är det öppna jordbrukslandskapet. Planområdet ligger inom ett område som pekas ut som kulturhistoriskt värdefullt i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet för Västerås kommun (Beteckning 3.18 Ba A). I byn Tibble på motstående sida om dalgången finns kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dalgången finns upptagen i bevarandeprogram för odlingslandskapet. På åkerholmen vid torpet Björkbacken finns det tre fasta fornlämningar som ligger inom planområdet. Anläggningen riskerar, beroende på utformning, att ge betydande påverkan på kulturmiljövärdena. 11(78)

12 2.2 Avgränsning i tid Bedömningen av berörda värden samt utredningsalternativens och nollalternativets konsekvenser avser år Vid den tidpunkten är det rimligt att anta att anläggning finns på plats, förutsett att detaljplanen vinner laga kraft i början av Avgränsning i rum Planområdet redovisas i Figur 3. Det influensområde som kan komma att beröras beror på vilken aspekt som studeras. För vatten inkluderar influensområdet nedströmsliggande vattendrag, vattenförekomsten Mälaren samt grundvattenförekomst vid Badelundaåsen. För boendemiljö inkluderar influensområdet boende inom ca 500 m från ridanläggningen. För naturmiljö omfattas Badelundaåsen till viss del genom att den kan komma att påverkas om omfattning av ridning på åsen förändras. För säkerhet avgränsas influensområdet till planområdet samt kringliggande vägar och för kulturmiljö och landskap avgränsas influensområdet till det större landskapsrum som planområdet utgör en del av och kan påverka helheten för. Björkbacken Blåsbo Planområde 0 0,1 0,2 0,3 km ± Figur 3. Planområdet. Figur 4. Konsekvensmatris. 12(78)

13 3 Metodik 3.1 Bedömning av berörda värden Värdet hos respektive delområde har bedömts utifrån bedömningsgrunder och -skalor som är specifika för respektive miljöaspekt. Dessa redovisas närmare under Bedömningskala för värde under respektive miljöaspekt. Värdet anges på en tregradig skala: litet - måttligt - högt. Utgångspunkten i bedömningen är delområdets värde år Utarbetande av skyddsåtgärder MKB ska visa hur projektet kan miljöanpassas och genom ett integrerat arbetssätt och i samarbete med kommunen ta fram lösningar så att negativa effekter kan undvikas, begränsas eller i sista hand kompenseras. Det gäller både sådana effekter som är en följd av anläggandet och sådana som är en följd av driften. Redovisade åtgärder grundar sig på vilka bedömda effekter och konsekvenser som riskerar att uppstå till följd av genomförande av planen om åtgärder inte vidtas. Inarbetade åtgärder avser sådana som tas upp i plankarta och/eller utlovas i planbeskrivning. De utgör förutsättningar för anläggningen. Föreslagna åtgärder utgör konsultens ytterligare föreslagna åtgärder och omfattar även åtgärder som inte kan fastställas i detta skede eller som behöver vidtas utanför plan området. Konsekvens bedömningen baseras på att endast inarbetade åtgärder vidtas. 3.3 Bedömning av påverkans omfattning En bedömning har gjorts av vilken påverkan som projektet antas medföra och hur stor omfattningen av denna påverkan/störning blir. Bedömningen har gjorts i förhållande till noll alternativet. Omfattningen anges på en skala: mycket negativ - måttligt negativ liten/ingen måttligt positiv mycket positiv. 3.4 Konsekvensbedömning för respektive miljöaspekt Bedömning av miljökonsekvenser utförs genom en sammanvägning av värdet och omfattningen av störningen/ingreppet (se Figur 3). Om ett område med stort värde störs i stor omfattning innebär det stora negativa konsekvenser medan en liten störning på ett område med litet värde innebär små negativa konsekvenser. Positiva konsekvenser kan uppstå om inverkan på ett område är positiv. 3.5 Samlad bedömning En samlad bild av miljökonsekvenserna för respektive alternativ jämfört med nollalternativet har gjorts genom att sammanställa konsekvenserna för varje miljöaspekt. Den samlade bedömningen redovisas i kapitel (78)

14 4 Alternativ 4.1 Lokaliseringsalternativ Lokaliseringsutredning Planarbetet har föregåtts av att alternativa lokaliseringar studerats i en rad utredningar. Vissa alternativ har utretts flera gånger. Samtliga utredda alternativ redovisas på karta i Figur 5. Planarbetet har föregåtts av en lokaliseringsutredning med syfte att hitta den mest G J, Hökåsen I ± Alternativ lokalisering har utretts i: - lokaliseringsutredning, - ÖP 62, - MKB för ÖP62 - delutredning för ÖP62 gällande Malma gård. B D C F, Malma gård Vissa lokaliseringar har utretts flera gånger. Nuläget avser nuvarande lokalisering vid Hamre. E, Badelunda Nord Y A, Badelunda Mitt Y Badelunda Syd K MKB för ÖP62 ^ Hamre ridcenter H Malma gård Y ÖP62 Lokaliseringsutredning ^ Nuläget km Figur 5. Lokaliseringsalternativ enligt lokaliseringsutredningen. 14(78)

15 lämpliga lokaliseringen för ridanläggningen. Lokaliseringsalternativen arbetades fram utifrån nedanstående kriterier, vilka togs fram av Fastighetskontoret i samarbete med representanter från Hamre Ridcenter och Hamre Ridklubb. Minst 500 m till sammanhållen bebyggelse, enligt miljöskyddsreglerna Östra sidan av Staden, för att kunna bibehålla sitt upptagningsområde Möjlighet till bussförbindelse Staden äger marken Minst 10 ha Baserat på dessa kriterier togs 11 områden fram (se Tabell 2 samt Figur 5). Lokaliseringsutredningens slutsats var att utifrån de ställda kriterierna var väster om Badelundaåsen det enda genomförbara alternativet. Alternativ A Väster om Badelundaåsen motiveras i lokaliseringsutredningen som lämpligt av följande anledningar: I princip samma upptagningsområde för Ridcentret som innan flytten Möjlighet till goda kommunikationer för buss, bil, cykel och gående. Ett tillräckligt stort område kan reserveras. Samordningsfördelar kring parkering Brandthovda och Bjurhovda stärks som stadsdelar Möjlighet till ridstigar. Endast skyddsåtgärder av mindre omfattning behöver göras för att skydda grundvattnet. Stöd i landskapet Alternativet beskrivs dock ha en stark negativ parameter i och med att den ligger inom riksintresse för kulturmiljövården samt att omfattande och kostsamma arkeologiska utgrävningar blir nödvändiga. Fördjupad översiktsplan, ÖP62 I samband med utarbetandet av en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Badelundaåsen utreddes lokaliserings frågan ytterligare. I MKB utreddes tre alternativa lokaliseringar och delvis konsekvens bedömdes i MKB: Badelunda Nord, Badelunda Mitt (planförslaget), Badelunda Syd samt Hökåsen (se Figur 5). Av dessa låg Hökåsen utanför området av riksintresse för kulturmiljö. I MKB:n redogörs för att alternativet Hökåsen inte uppfyller kommunens krav på lokalisering; Avståndet till centrum och nuvarande lokalisering av ridanläggningen var för stort, rid skolans upptagningsområde riskerar att förändras. 15(78)

16 Tabell 2. Lokaliseringsalternativ enligt kommunens lokaliseringsutredning (Västerås stad, 2008) ID Namn Motivering Beslut A Väster om Badelundaåsen Området skulle fungera mycket bra utifrån ett flertal aspekter såsom geografiskt läge, infrastruktur och bussförbindelser samt samordningsvinster med Brandthovda IP. Platsen ligger dock inom Riksintresse för Kulturmiljövården samt är behäftat med omfattande och kostsamma arkeologiska utgrävningar. B Malma norr Platserna ligger inom vattenskyddsområde samt är grundvattenbildande områden där verksamheter av typen Ridcenter med C Malma söder nitratutsläpp inte kan godkännas. D Fängelsetomten F E Malma gård Väster om Badelunda kyrka Området ligger inom Riksintresse för kulturmiljövården samt är behäftat med omfattande och kostsamma arkeologiska ut grävningar. Om detta skulle bli ett alternativ för en ny ridanläggning skulle åtgärder behöva göras för att skydda grundvattenbildningen. Vägen genom Skällby har låg standard; den är smal och saknar vägrenar. Vid utökade studier av möjlighet till bussförbindelse visade det sig svårt att få till stånd en sådan till rimliga ekonomiska kostnader. Sammantaget gör platsens svårigheter att en bedömning gjordes att inte gå vidare med denna plats. G Nyängen Staden hade sålt marken varför detta alternativ inte längre uppfyllde kriterierna. H Väster om Irsta Området uteslöts på grund av att en ny ridanläggning skulle hamna för nära den befintliga sammanhållande bebyggelsen. Inte heller skulle en tillräckligt stor yta kunna reserveras för en ridanläggning av denna omfattning. Efter det att detta ställningstagande gjordes så har nu ett planprogram för Irsta arbetats fram där den föreslagna markanvändningen inte medger sådan anläggning. I J Jädra/ Fågelbacken Öster om Hökåsen För platsen I, Jädra/ Fågelbacken, är det risk för stora arkeologisk åtgärder på grund av att det i områdets direkta närhet finns en stenålderslokal, Fågelbacken, Stora delar av området är sankt varför det blir svårigheter att etablera en ridanläggning här. Åtgärder skulle även behöva göras för att skydda grundvattnet. Vid utökade studier av möjlighet till bussförbindelse visade det sig svårt att få till stånd en sådan till rimliga ekonomiska kostnader. Området ligger för långt från staden för att gynna cykling. Sammantaget gör platsens svårigheter att en bedömning gjordes av att inte gå vidare med denna plats. Området ligger för långt från staden för att gynna cykling. Brist på landskapsstöd, sank och blöt mark samt behov av grundvattenskyddande åtgärder utgör svårigheter. Vid utökade studier av markens beskaffenhet och möjligheter till en ridanläggning att få stöd i landskapet beslutades att detta inte var en lämplig plats att gå vidare med. K Askotomten Platsen kan inte nyttjas för en ridanläggning med hänsyn till djurhållning kontra infrastruktur och bulleraspekter. Inte heller skulle en tillräckligt stor yta kunna reserveras för en ridanläggning av denna omfattning. Vidare utredning Placering omöjlig Placering olämplig Uppfyllde ej kriterierna Uppfyllde ej kriterierna Placering olämplig Placering olämplig Placering olämplig, uppfyller ej kriterierna 16(78)

17 Merparten av eleverna är för unga för att själva köra bil och avståndet från centrum gör det mindre attraktivt att cykla till Hökåsen. Nuvarande trafiksäkerhet vid busshållplatsen är inte acceptabel. Busslinjen måste troligtvis ändras och gå in längs Tillbergavägen för att undvika att passagerare måste korsa väg 56. Omdragning av busslinjer har under samråd med Västerås kommuns trafikkontor visat sig vara oframkomligt. Av de tre alternativen väster om Badelundaåsen bedöms påverkan i MKB för den fördjupade översiktsplanen bli störst vid Badelunda mitt när det gäller kulturmiljö (Tabell Tabell 3. Samlad jämförelse av lokaliseringsalternativen i MKB för fördjupad översiktsplan för Badelundaåsen. Alternativet Bevarande utgör nollalternativ i jämförelsen. Nord Mitt Syd Bevarande Hökåsen Landskapsbild och kulturmiljö riksintresse kulturvärden (-) landskapsbild Naturmiljö Mark (-) Friluftsliv och rekreation (-) 3). Alternativet bedömdes dock ha en fördel då lokaler och parkeringsytor skulle kunna sam utnyttjas med Brandthovda IF. Kommunen beslutade därefter att gå vidare med förslaget Badelunda Mitt, vilket också utgör det aktuella planförslaget för detaljplan. Delutredning Malma gård Under samrådet kom förslag på att lokalisera anläggningen till Malma gård. Därför gjordes en delutredning där Malma gård jämfördes med alternativ mitt (lokaliseringen för den aktuella detaljplanen) och alternativ syd (vid hörnet Stockholmsvägen/ Tortunavägen). Delutredningens slutsats var att Malma gård var bäst ur kulturmiljösynpunkt, men hade för stora brister avseende stort avstånd från staden, avsaknad av cykelväg och busshållplats. Det stora avståndet skapar även problem för anslutning av kommunalt vatten och avlopp, bredband och fjärrvärme och är olämpligt ur grundvattensynpunkt. Kommunen beslutade därför att gå vidare med alternativ Mitt och den fördjupade översiktsplanen antogs den 7 februari Vid samrådsmöte med länsstyrelsen i Västmanlands län kring behovs bedömning och avgränsning av MKB framgick att länsstyrelsen i och med detta anser lokaliseringsfrågan utredd. 17(78)

18 4.2 Planförslaget Planområdet är ca 19,7 hektar stort och delas av Tortunavägen i Västra respektive Östra planområdet. Västra planområdet Detaljplanen ger möjlighet för Bjurhovda IP att utöka sin verksamhet. Området för idrottsändamål (R 1 ) utökas norrut mot Bjurhovdagatan och omfattar dels åkermarken i nordost, dels befintliga gräsplaner. Befintlig grusplan består och föreslås även fortsättningsvis att nyttjas som extra parkeringsyta vid evenemang inom Brandthovda IP eller den nya ridanläggningen. Planen medger en utökad byggnadsyta i anslutning till nuvarande byggnader: upp till 900 m 2 jämfört med dagens ca 720 m 2.. Uthus och komplementbyggnader tillåts vid gräsplanerna i norr, men inte inom strandskydd, i närheten av befintlig kraftledning eller intill plangränsen där prickmark anges. Området mellan kraftledningen och Tortunavägen i nordost får inte heller bebyggas. Figur 6. Planförslaget för planområdets västra del. 18(78)

19 Befintligt strandskydd återinträder och upphävs inom en begränsad yta. Intentionen enligt planbeskrivningen är att Brandthovda IP ska vara kvar i sin nuvarande omfattning, även om möjlighet till utvidgning ges. Miljökonsekvensbeskrivningen baseras vad gäller trafikmängd, buller, sociala aspekter etc på att verksamheten inte ökar i omfattning. Östra planområdet Detaljplanen möjliggör uppförandet av en ny ridanläggning på östra sidan om Tortunavägen. Större delen av området benämns Ridanläggning och gymnasieskola (R 2 S 1 ). Den maximala byggnadsarean för huvudbygnaden uppgår till m 2. Detta kan omfatta t ex stall, ridhus, skola, gödselhantering och domartorn. I norr planeras en lösdriftshage där till exempel foderautomater och ligghall får anläggas med maximal yta om 800 m 2. Högst 10% av den totala byggnadsarean får omfatta gymnasieskola. De stora byggnaderna tillåts inom en m 2 yta i sydvästra delen av området. Högsta byggnadshöjd här blir 6 m, med takvinkel på grader, vilket ger en totalhöjd på upp till 14 m. Mindre komplementbyggnader så som ligghall, foderautomater och domartorn behövs inom eller intill hagar och ridbanor och tillåts inom en större yta. Områden Figur 7. Planförslaget för planområdets östra del. 19(78)

20 inom ridanläggningen där byggnader inte tilltås benämns Öppet och ska ha en obebyggd och öppen karaktär. Dock får parkering, ridbanor och rasthagar anläggas. Björkbacken i norr avsätts som fornlämningsområde. Torpet kan fortsatt hyras ut som fritidsboende men huset planeras att rivas i framtiden. Det befintliga ställverket intill torpområdet planläggs som Teknisk anläggning (E), precis som ett område intill Tortunavägen som planeras för kopplingsstation för inkommande infrastruktur. Gemensamt för hela planområdet är att en ny belyst gång- och cykelväg planeras från busshållplatsen på Bjurhovdagatan, ner till ridanläggningen och vidare söderut på Tortunavägens östra sida. Intentionen är att den nya gång- och cykelvägen ska fortsätta längs Tortunavägen ner till Stockholmsvägen, 1 km söder om planområdet. I planbeskrivningen beskrivs anläggningens utformning mer i detalj. Planbeskrivningen är inte lagligt styrande, men ger en tydlig bild av kommunens intentioner. Ridanläggningen planeras rymma både ridskolans och gymnasieskolans verksamhet. För detta behöver anläggningen ha möjlighet att rymma 90 hästar, två ridhus, uteridbanor, servicefunktioner och undervisningslokaler, utrymmen för foder, strö och maskiner som behövs i verksamheten, ordnad gödselhantering, skrittmaskin, rasthagar, parkering som kan användas i den dagliga verksamheten samt parkeringsytor som klarar större trafiktillströmningar vid evenemang. Anläggningen ska fungera bra både för den dagliga verksamheten, ridskolan, och för tävlingar. En rad åtgärder beskrivs för att minska påverkan på omgivningen och minimera Figur 8. Planförslaget (utformningsalternativ 2) som det såg ut vid utvärderingen av utformningsalternativ och val av planförslag, april (78)

21 risker, dessa beskrivs närmare under åtgärder i kapitel Utformningsalternativ Då lokaliseringsfrågan har utretts i tidigare skeden har MKB-processen för detaljplanen fokuserat på att minimera negativ påverkan vid en utbyggnad inom planområdet. Ett steg i detta har varit framtagande av utformningsalternativ, något som länsstyrelsen förordade under samråd kring MKB i februari Strävan har varit att ta fram alternativ som fyller de funktions- och säkerhetskrav som ställs samtidigt som påverkan på kulturmiljön minimeras. Strävan har också varit att ta fram förslag med stora olikheter så att tydliga skillnader kan utläsas när det gäller vilka konsekvenser de medför. Tre förslag har utformats, varav alternativ två utgör planförslaget. Gemensamt för de tre alternativen är de funktioner som ingår. Gemensamt är också att lösdriftshagen med ligghall finns i nordost, med avstånd till både bebyggelsen på andra sidan Tortunavägen och vid Blåsbo. Däremot skiljer sig gödselhanteringen samt logistiken för brukarna av anläggningen. Andra delar så som dagvattenhantering och fasadutformning har inte utarbetats i detalj för de Figur 9. Utformningsalternativ 1 Figur 10. Utformningsalternativ 3. 21(78)

22 alternativa utformningarna. Kommunen har gjort en utvärdering av de tre förslagen där fyra aspekter har värderats, kulturmiljö, landskapsbild, funktion och påverkan på närmiljön. Alternativen har även diskuterats i samråd med länsstyrelsen. Planförslaget presenteras i avsnitt 4.2. De två alternativa utformningarna som utvärderas presenteras här. Utformningsalternativ 1 Utformningalternativ 1 utgör det ursprungliga planförslaget. Alternativet innebär att de två ridhusen, stallarna, omklädningsrummen med mera byggs ihop till en stor byggnad med gaveln mot Tortunavägen. Vingarna närmast Tortunavägen hyser stall, vilka förbinds av en gemensamhetsyta med cafeteria med mera med utsikt över ridhuset. Byggnaden blir då upp till 17 m hög, att jämföra med planförslagets upp till 14 m. Gödselförvaringen sker i containers i schaktet mellan stall och ridshus, på ömse sidor. Hagar ligger i norr och söder medan ridbanor placeras i ridhusets förlängning och sträcker sig mot plangränsen i öster. Siktlinjer från Tortunavägen mot åsen bibehålls främst norr om huvudbyggnaden. Byggnaden sträcker sig inte riktigt lika långt åt öster som vid övriga förslag. Utformningsalternativ 3 I utformningsalternativ 3 är de två ridhusen separerade i olika byggnader. Mellan byggnaderna ligger ridbanan och över denna finns då siktstråk mot dalen och åsen. Hagar planeras liksom i alternativ 1 i norr och söder. Den södra byggnaden sträcker sig ungefär lika långt åt öster som vid planförslaget och den maximala höjden blir liksom i planförslaget 14 meter. Gödselförvaringen planeras inomhus och avståndet från denna till närbelägna bostäder är likvärdig övriga förslag. Utvärdering Ett grundkrav vid kommunens utvärdering var för varje alternativ att påverkan på kulturmiljön skulle vara godtagbar samt att funktionen skulle vara tillräckligt god för verksamheten. Tidigt i utvärderingen bedömdes att alternativ 3 inte uppfyllde de kraven, varför alternativet inte bedömts fullt ut i utvärderingen. En sammanfattning av kommunens utvärdering av de tre alternativen redovisas i Tabell 4. Utvärderingen återfinns i sin helhet i Bilaga 6 till detaljplanen. För varje aspekt har ett antal parametrar utvärderats. För varje parameter har ett betyg satts i en 5-gradig skala: Allt rätt 100% Mycket bra 80% Bra 53% Mindre bra 33% och 22(78)

23 Tabell 4. Summering av kommunens utvärdering av utformningsalternativen. Faktorer Alternativ 1 Alternativ 2 (planförslaget) Alternativ 3 Motivering Bed. Motivering Bed. Motivering Kulturmiljö Påverkar vyerna och upplevelsen av åsen. Landskapsbild Funktion Påverkan på närmiljön För stor byggnad, anläggningen kommer dominera landskapet. Når över träden, men vegetationen döljer det mesta av byggnaderna från norr och söder. Siktlinjen mot åsen är underordnad byggnaden. Elevflöden för ridskoleverksamheten och gymnasieskolan mycket bra invändigt. Eventuellt kan konflikt uppkomma mellan ridskoleelever med häst och transporter. Svårighet med snöröjning och renhållning i midja mellan ridhus och stall. Liten risk för störning genom ljusföroreningar. Gödselhantering utomhus nära Blåsbo ger risk för luktspridning. Ett stall och hagar nära Blåsbo ger risk för allergenspridning. 48 Acceptabel påverkan på vyerna och upplevelsen av åsen. Smäckrare än alt A, positivt med uppdelning av byggnader. Byggnaderna dominerar landskapet mindre. Anläggningen når inte över träden. Stor flukt mot åsen. 33 Bra vy från Tortunavägen och övriga håll. 68 Elevlogistik för ridskolan bra, något sämre för gymnasieskolan invändigt. Logistik för brukaren och skötsel utvändigt bra. Entré fri från parkeringar. Parkering för hästtransporter på östra sidan skulle minska transport av hästar över Tortunavägen. GC-väg kan dock nyttjas. 41 Ridbanor och park ering vänt bort från Blåsbo ger mindre risk för störning genom ljusföroreningar. Gödselhantering integrerad under tak, men nära Blåsbo vilket ger risk för luktspridning. Stallar och hagar längre från Blåsbo minskar risk för allergenspridning. 60 Påverkar vyerna och upplevelsen av åsen. Bebyggelsen upplevs massiv från sidorna. Fasaderna läses ihop som en byggnad så området mellan Blåsbo och Björkbacken upplevs som fyllt av byggnader. Smal och begränsad flukt mot åsen. 46 Smal och begränsad flukt mot åsen. I många vinklar från åsen upplevs byggnaderna som en massiv, lång volym (byggnaderna läses ihop). 58 Funktion har inte utvärderats av kommunen för Alternativ B. 49 Ridbanor och parkering vänt bort från Blåsbo ger mindre risk för störning genom ljusföroreningar. Gödselhanteringen nära Blåsbo, dock invändig, ger viss risk för luktspridning. Ett stall och hagar nära Blåsbo ger risk för allergenspridning. Summa (78)

24 Otillräckligt 0%. Dessa har räknats samman till ett betyg per aspekt. Varje parameter har vägt lika tungt i sammanräkningen. När bedömningen summeras framgår det att alternativ 2 får högst betyg för alla aspekter utom funktion. Då funktionen ändå bedöms vara tillräckligt god avgör övriga aspekter, de som rör miljöpåverkan och bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen, vilket alternativ som utgör planförslaget. Kommunen tog inledningsvis endast fram ett förslag till utformning av anläggningen (alternativ 1). På uppmaning av länsstyrelsen så har ytterligare två utformningsalternativ tagits fram. Efter utvärderingen av de tre utformningsalternativen har kommunen valt att arbeta vidare med alternativ 2, och som nu utgör planförslaget. 4.4 Nollalternativ Enligt 6 kap, 12 miljöbalken ska en MKB innehålla en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Detta alternativ utgör ett så kallat nollalternativ. Målåret för nollalternativet är precis som för planförslaget år Vid nollalternativet bibehålls nuvarande markanvändning inom planområdet. Öster om vägen utgörs marken fortsatt av jordbruksmark. Vägar och korsningar inom plan området byggs inte om utan behåller sin nuvarande utformning med avsaknad av cykelbana. Väster om vägen finns fortsatt idrottsplats. Nyttjandet av denna bedöms öka något baserat på efterfrågan på tomtmark i denna del av Västerås. Vid några tillfällen per år hålls större evenemang under vilka fler parkeringsplatser behövs än det finns att tillgå. I omgivningarna bedöms utvecklingen följa den fördjupade översiktsplanen för Badelundaåsen. Närliggande biotopskyddsområden antas inte påverkas av denna utbyggnad. På ett längre avstånd kan ett fåtal nya bostäder tillkomma, väl anpassade till nuvarande bebyggelse, kulturmiljö och landskapsbild. 24(78)

25 5 Generella förutsättningar 5.1 Planområdet och dess omgivningar Planområdet ligger i Västerås utkant, i direkt anslutning till staden (Figur 1). Planområdet upptar 19,7 ha, fördelat på västra delen som upptar 8,4 ha, östra delen som upptar 10,8 ha och Tortunavägen som upptar 0,5 ha. Västra delen av planområdet upptas av Brandthovda idrottsplats, med klippta gräsplaner, grusplan för parkering och några byggnader, samt en mindre yta åkermark (3,4 ha). Östra sidan består huvudsakligen av åkermark (ca 9 ha), men inrymmer även ett ställverk, en kraftledning, torpet Björkbacken med äldre tomtmark i norr samt del av Hamrebäcken i söder. Sammantaget består planområdet idag av ca 1,8 ha anlagd yta, 2,3 ha gräsyta, 3,2 ha naturmark eller trädgård och 12,5 ha åkermark. Väster om Brandthovda idrottsplats ligger bostadsområdet Branthovda som till stor del består av fristående villor från 60- och 70-talet. Nordväst om planområdet ligger bostadsområdet Bjurhovda med flerbostadshus. I sydväst ligger Brandthovda industriområde. På östra sidan av Tortunavägen sträcker sig dalgången med åkermark i nordsydlig riktning. Planområdet avgränsas i öster av en traktorväg, öster om detta fortsätter åkermarken för att sedan avskärmas av Badelundaåsen i öster. Omedelbart söder om planområdet ligger Blåsbo med två bostadshus. Blåsbo avskärmas från planområdet genom Hamrebäcken och vegetationen med stora träd som växer i strandzonen. All mark inom planområdet (fastigheterna Badelunda Tibble 3:15, Västerås 3:68 och Västerås 3:22) ägs av Västerås stad, undantaget ställverket (Badelunda-Tibble Figur 12. Planområdets östra del består huvudsaklingen av åkernmark med västra delen upptas av Branthovda IP. 25(78)

26 3:16) som ägs av Mälarenergi AB. Torpet Björkbacken, som ligger inom Badelunda Tibble 3:15, hyrs ut av staden som sommarbostad. Jordbruksmarken är utarrenderad (jordbruksarrende). 5.2 Riksintressen Riksintresse för kulturmiljövård Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Området benämns K25 och omfattar Badelundaåsen med omgivningar samt Anundshög. Intresset beskrivs närmare i kapitel 7. För geografisk omfattning se Figur 13. Riksintresse för naturmiljö Delar av Badelundaåsen är av riksintresse för naturvården. Riksintresseområdet ligger som närmast 400 m öster om planområdet och omfattar den del av Badelundaåsen som Badelunda kyrka Tibble Björkbacken Brandthovda Blåsbo Planområde Riksintresse för infrastruktur Riksintresse för naturvården ± Riksintresse för kulturmiljövården km Figur 13. Riksintressen inom planområdet och dess närhet. 26(78)

27 Figur 14. Stensättning vid Anunds hög, inom riksintresse för kulturmiljö, K25. sträcker sig från i höjd med Tibble och ned till motorvägen. Riksintresset beskrivs närmare i kapitel 8. Riksintresse för infrastruktur Väg E18 som ligger som närmast knappt 1 km sydost om planområdet är av riks intresse för infrastruktur och ingår i det Europeiska nätverket Trans-European Transport Network, TEN-T. Närmsta påfart är Hällamotet. Riksintresset bedöms inte påverka eller påverkas av planen varför det inte behandlas närmare i MKB. Inga andra riksintressen ligger inom planområdet eller dess influensområde. 5.3 Gällande planer Översiktsplan Västerås Översiktsplan 2026 antogs Översiktsplanen anger att turism och friluftsliv med bevarande av natur- och kulturmiljövärden ska prioriteras på Badelundaåsen. Den anger vidare att vid ändring av markanvändning ska en landskapsanalys göras samt att brukningsvärd jord- och skogsmark i första hand ska användas till biologisk produktion. Riktlinjerna i översiktsplanen för kommunen stämmer i stort sett med intentionerna med detaljplan för ridanläggning och skola vid Brandthovda IP. Fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen för Badelundaåsen och ridanläggning, ÖP62, antogs Planen medger anläggande av ridanläggning och gymnasieskola på de fastigheter som den aktuella detaljplanen avser, med undantaget att gymnasieskolan planerades till idrottsplatsens område på västra sidan av Tortunavägen (se plangräns i Figur 15). Detaljplaner Planområdet omfattas av del av en gällande detaljplan samt ej planlagd mark (Figur 15). För västra delen av planområdet gäller detaljplan Område vid Tortunavägen, Västerås, med plannummer SPL 832 J och laga kraftdatum Planen medger idrott och 27(78)

28 odling vilket marken också används till idag. Övrig mark är inte detaljplanelagd. Badelunda kyrka Tibble Björkbacken Detaljplan SPL 832 J Blåsbo 0 0,5 km km Aktuellt planområde Planområde FÖP 62 Befintliga detaljplaner ± Figur 15. Planlagd mark; detaljplaner och fördjupad översiktsplan ÖP62. 28(78)

29 6 Landskapsbild 6.1 Förutsättningar landskapsbilden Landskapet är resultatet av naturförutsättningarna och människans kulturpåverkan. Landskapsbilden är det visuella intrycket av landskapet och hur vi upplever det. Genom att analysera landskapet genom struktur och landskapselement kan det beskrivas och karaktäriseras och hur en förändring påverkar landskapsbilden. Bedömningskala för landskapsbildens värde Områden av litet landskapsvärde har små visuella kvaliteter, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett mindre bra totalintryck eller områden som bryter stadsplaneringen. Områden med måttligt landskapsvärde har visuella kvaliteter som är typiska/representativa för regionen, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett bra totalintryck, har goda visuella kvaliteter eller är anpassade till stadsplaneringen och ger ett gott totalintryck. Områden med högt landskapsvärde har särskilt goda visuella kvaliteter som är ovanliga i regionen, området är unikt nationellt sett, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett särskilt gott eller unikt totalintryck. Området förstärker stadsplaneringen och ger ett särskilt bra totalintryck. Naturförutsättningar Planområdet ligger i ett storskaligt, öppet jordbrukslandskap och avgränsas i öster av den skogklädda Badelundaåsens höjdrygg som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Genom att åsen till största del är skogklädd är det svårt att uppfatta åsformationen. I väster avgränsas det storskaliga landskapsrummet av Tortunavägen, bostadsbebyggelse i Brandthovda och industriområden. I söder utgör Hamrebäcken avgränsning av planområdet, men landskapsrummet avgränsas av Stockholmsvägen och Hälla Köpcenter. Mot norr fortsätter landskapsrummet norr om Bjurhovdagatan och förbi Skälby och avgränsas mot skogen. Enstaka torp och gårdar finns i anslutning till Tortunavägen. Några större gårdar ligger i kanten på Badelundaåsen, t ex Tibble storgård. I landskapsrummets sydöstra del finns både golfbana och go-kartbana, vilket ger en annan karaktär av landskapet än jordbrukslandskapet. Nyttjande Området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark som brukas aktivt och är välhävdat. Odlingslandskapet med dess spridda bebyggelse har lång kontinuitet vilket har format landskapet till hur det ser ut idag. Området ligger i gränsen mellan stad och land. I landskapet finns ett utvecklat vägsystem med olika tidsperspektiv. I anslutning till Tortunavägen finns flera fotbollsplaner. 29(78)

30 Skala Landskapet uppfattas som storskaligt och relativt homogent där dock bebyggelsen bedöms som småskalig med en lantlig karaktär. Landskapsrummet gränsar dock mot den storskaliga bebyggelsen i söder och väster med en annan karaktär. Landskapsrum Den stora dalgången i nord-sydlig riktning som i öster avgränsas av Badelundaåsen och i väster och söder av staden utgör ett större landskapsrum (se Figur 16). Siktlinjer Siktlinjerna i landskapet följer framförallt den långsträckta dalgången, men man har även siktlinjer i landskapet från Tortunavägen och uppe från Badelundaåsen. k Badelunda kyrka Bjurhovda Brandthovda k Tibble k Björkbacken Blåsbo Hälla Planområde k Landmärken Siktstråk Öppet landskapsrum ± 0 2 km Figur 16. Strukturer i landskapet av särskilt värde för landskapsbilden. 30(78)