Citation for the original published paper (version of record):

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Citation for the original published paper (version of record):"

Ellen Olofsson
för 4 år sedan
Visningar:

1 This is the published version of a paper published in Argaladei: Friluftsliv en livsstil. Citation for the original published paper (version of record): Sandell, K. (2003) Begrepppet friluftsliv: Som en trebent pall. Argaladei: Friluftsliv en livsstil, (1): Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version:

2 Publicerad som: Sandell, Klas Begrepppet friluftsliv: Som en trebent pall. -Argaladei: Friluftsliv en livsstil, No. 1, s ========================================= Begreppet friluftsliv som en trebent pall Klas Sandell Forskargruppen Turism och Fritid, Avd. f. Geografi och Turism, Karlstads universitet (Postadress: Kjesäter, Vingåker; E-post: Friluftsliv som sensitivitetsträning För mig personligen står begreppet friluftsliv närmast för behovet av att öva upp känsligheten för naturens ständiga närvaro och att åtminstone ibland få göra det i naturpräglade landskap. Sådana landskap där växter, djur, vatten och mark ser ut som de gör och beter sig som de gör på grund av naturens krafter (åtminstone i stor utsträckning, då människans kultur på olika sätt påverkar det mesta som sker på jorden idag). Men att definiera friluftsliv som sensitivitetsträning är förstås inte helt lätt att ha som enda utgångspunkt när det gäller t.ex. friluftspolitik eller att beskriva vad friluftsforskning handlar om. Jag tror det finns anledning att diskutera åtminstone tre olika demensioner av friluftsbegreppet: (i) som samhällsfenomen och studieobjekt, (ii) som politikområde och idédebatt, och (iii) som personligt och pedagogiskt förhållningssätt. Och jag tror det är viktigt att ibland kunna hålla isär dessa dimensioner och diskutera olika alternativs för- och nackdelar i förhållande till respektive dimensions behov, i stället för att enbart hamna i ändlösa definitionsdiskussioner om vad "friluftsliv egentligen är" och vad som bör definieras in i "bra" respektive "dåligt" friluftsliv. Liksom en trebent pall står stadigt tror jag det kan vara en fördel att på ett medvetet sätt hantera olika friluftsbegrepp för olika roller. Friluftsliv som samhällsfenomen och studieobjekt När det gäller friluftsbegreppets användning för att fokusera och avgränsa studier och diskussioner om samhällsfenomenet friluftsliv så gäller det att kunna höja blicken och inte minst se begreppets utmarker och förändringar av innehållet över tiden. Friluftsliv som

3 miljöhistoria, civilisationskritik, klassperspektiv, regionalpolitik, välfärdsfråga, turismnäring, föreningsaktivitet, pedagogisk tradition osv. är ett på många sätt underbeforskat område och det intressanta riskerar att hamna utanför fokus om vi gör för snäva avgränsningar. I mina egna arbeten har jag därför försökt att ha ett brett perspektiv där jag sett: - Fritid utomhus i relativt naturpräglade landskap som friluftslivets "förutsättningar". - Och där vi i friluftslivets "gränsland" hittar t.ex. sådan som turism, fritidshus, idrott, trädgårdsskötsel, camping, utförsåkning, motorbåts- och skoteråkande. - Exempel på friluftslivets "aktiviteter" kan då vara: kanotpaddling, vandra i skog och mark, segling, scouthajk, fjällvandring, bergsklättring, jakt, fiske, plocka bär och svamp, naturstudier, skidåkning... - Bland friluftslivets "värden" återkommer dess roll som dels metod för olika syften (kunskapsväg, social och personlig utveckling etc.), och dels dess roll som mål i sig självt (livskvalitet och egenvärde); och där fysisk aktivitet och hälsa liksom motvikt mot det urbana och industrialiserade samhället är återkommande teman. - Som element i något som kanske kan kallas friluftslivets "kärna" ser jag då materiell enkelhet och naturupplevelser. Men även den här typen av bred konkretisering riskerar att missa kanske för framtiden avgörande tendenser. Ett exempel är det återkommande fenomenet att lyfta ut friluftsaktiviteter ur sin landskapskontext och renodla dem i särskilt uppbyggda syntetiska landskap (klätterväggar, äventyrsbad, skidåkning inomhus, cyberspacemiljöer etc.). Ett annat exempel är den växande gråzonen mellan friluftskultur och sportkultur i form av livsstilsporter (vars värden inte sällan beskrivs i termer som verkar ligga nära friluftskulturen) och multisporttävlingar (där traditionella friluftsaktiviteter som att klättra, paddla etc. sportifieras). Poängen med ett brett begrepp när vi studerar friluftsliv som samhällsfenomen är att själva gränslanden runt den konventionella uppfattningen och traditionen ofta är särskilt viktiga att uppmärksamma. Friluftsliv som politik och idédebatt Den typen av brett och vidsynt begrepp är förstås inte särskilt lämpligt när friluftslivets värden skall lyftas fram i politisk debatt och där hävda sig gentemot alla andra och ofta mycket kraftfulla intressen som vägbyggen, stadsförtätningar, andra skolämnen, idrottskulturen, turismnäringen etc. etc. Här gäller det kamp om resurser i form av pengar, mark och tid (t.ex. på skolscheman) och det gäller att både få med "alla vänner" samtidigt som

4 det inte får finnas någon tvekan om att fronten är tydlig mot olika "fiender". Ett som det verkar relativt bra exempel på en sådan definition är den som lyftes fram i utredningen om "Statens stöd till friluftsliv..." där man skriver att: "Friluftsliv bör definieras som `vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling ". I den typen av arbete som t.ex. FRISAM (Friluftsorganisationer i samverkan) utför med sina f.n. 17 medlemsorganisationer är det kanske så att man till och med bör diskutera behovet av mer spetsiga mer normativa definitioner av friluftsliv för att inte riskera att kompromissa bort friluftslivets unika värden. I den typen av diskussioner är också "Argaladeisk renlärighet" när det gäller friluftslivets avgränsningar mot t.ex. det motorburna och det kommersiella mycket viktiga så att den heta viljans friluftsvärden inte kallnar i maktpolitikens snålblåst. När det gäller friluftsliv som politik och idédebatt är det förstås också viktigt att se kulturtraditioner som tänkbara, och i så fall mycket viktiga, inspirationskällor t.ex. den nordiska friluftstraditionen och allemansrätten. Friluftsliv och natursyn Som min tredje dimension av friluftsbegreppet lyfte jag ovan fram betydelsen av ett personligt och pedagogiskt förhållningssätt. Det handlar då om vad man som privatperson och som pedagog vill verka i för riktning vilka värden man vill eftersträva och vill uppmärksamma andra på. Inledningsvis lyfte jag för min del fram friluftslivets betydelse för att öva upp känsligheten för naturens ständiga närvaro. Jag ser naturen som de element och processer i vår totala miljö som människan inte kontrollerar närvaron av den större helhet som vi, vårt samhälle och vår kultur ingår i. Det innebär att både magens kurrande, flugans surrande och mjölkens surnande är uttryck för detta liksom mer storskaliga fenomen som regn, fotosyntes och tyngdkraft liksom kontinenters och stjärnors rörelser. I vissa miljöer som t.ex. inomhus i en stad krävs det ofta stor känslighet och djup träning för att verkligen känna naturens närvaro. Men i landskap som ytterskärgården eller fjällen är det lättare. Men viktigt även i fjäll och skärgårdar blir för detta syfte att inte försvåra känslan genom att ha för bråttom, vara för många eller vara för ockuperad av diverse aktiviteter, motorer, telefoner etc. Lättast för mig är det att känna mig närvarande i naturen när jag ensam i min hembygda naturnära kajak efter en flerdagarstur glider in i lä av ett litet skär och vilar på paddeln. Men jag lyckas även allt bättre med att känna naturens närvaro i molnens gång utanför fönstret, i snön som smälter på skogsstigen och i min kropps åldrande.

5 Litteratur För en översikt över friluftsliv som samhällsfenomen och studieobjekt kan nämnas antologin Friluftshistoria: Från `härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik (red. Sandell & Sörlin, 2000); och när det gäller spännande, och ur vissa perspektiv hotfulla, tendenser inför framtiden se t.ex. kapitlet "Fritidskultur i natur" (av Sandell i antologin Fritidskulturer, red. Berggren, 2000) och det kommande kapitlet "Var ligger utomhus? Nya arenor för natur- och landskapsmöten" (av Sandell i planerad bok om Utomhusdidaktik, red. Wohlin m.fl., Studentlitteratur). Den utredning som nämns i texten är: Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer, 1999, Kulturdepartementet, Regeringskansliet, Ds 1999:78, Stockholm; och lite utförligare resonemang om naturbegreppet använt ovan kan hittas i Sandells artikel "Ekostrategier, humanekologi och friluftsliv" i tidskriften Humanekologi: Meddelande från Nordisk förening för humanekologi (1995, No. 3/4, s ).

Relevanta dokument

Planering och förvaltning för friluftsliv

Planering och förvaltning för friluftsliv - en forskningsöversikt NATURVÅRDSVERKET BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen Box 110 93