- Energianvändning i ishallar -

Transkript

1 - Energianvändning i ishallar - Stoppsladd: En energi- och teknikinventering av svenska ishallar Mattias Dahlberg Energi & Kylanalys

2 Agenda En kort introduktion till Stoppsladd - Vad är Stoppsladd och vad är dess syfte? -Vilka är huvudaktörer/finansiärer? Stoppsladd fas 2 ( ) - Resultat och slutsatser Stoppsladd fas 3 ( ) - Vad är på gång i fas 3? - Delmål och teknikprojekt

3 Introduktion Energi- & teknikinventering av Sveriges ishallar - Hur ser det ut idag? Besök i ishallarna informationsspridning! - Skapa jämförbara nyckeltal för olika kategorier av ishallar (Använder min ishall för mycket energi? Varför?) Förslag till energibesparingsåtgärder! - Goda exempel 20 konkreta exempel på åtgärder! - Detaljerade förslag till energibesparande åtgärder för 5 dåliga ishallar Besparingspotentialen: 25-40% per ishall!! Implementering av åtgärdsförslag! - Fallstudier av energibesparande åtgärder och effekten av dessa - 5 delprojekt som genomförs inom fas 3

4 Projektets partners Energimyndigheten (huvudfinansiär) Svenska Ishockeyförbundet (huvudpartner) - QTF Sweden AB - KYAB Sweden AB - Francks Kylindustri - ETM Kylteknik - RiteIce - Polair - ClimaCheck - Schneider Electronic

5 Stoppsladd fas 2 - Resultat Energi- & teknikinventering Inte alla hallar finns i registret än anläggningar från 2010 varav 76 med energiinformation -147 anläggningar i år varav ca 100 med energiinformation Exempelvis: Genomsnittlig läggvattentemperatur i svenska ishallar är 37 grader C. (statistik från 147 st)

6 Köpt energi per år för ca 95 ishallar Stor spridning mellan ishallarna i Sverige Köpt el Köpt värme Genomsnitt 1091 MWh/år (ca 1185 MWh, 2010) Median ca 959 MWh/år (ca 1000 MWh, 2010)

7 7 Specifik energianvändning Median: 2.17 kwh/dag*m2 (2.2 för 2010)

8 8 Energianvändning - geografiska skillnader Distrikten inordnades i landsdelar för att se om man kan se geografiska skillnader

9 Specifik energianvändning 9 Total specifik energianvändning [ kwh/säsongsdag och m^2 isyta] Götaland Svealand Norrland Norrland förefaller använda mer energi i snitt än Götaland

10 Specifik energianvändning Specifik elenergianvändning [kwh_el/säsongsdag och m^2 is] Götaland Svealand Norrland Svealand använder mer el än de övriga landsdelarna -kan bero på sammansättningen av ishallar

11 Specifik energianvändning Specifik värmeenergianvändning [kwh_värme/säsongsdag och m^2 is] Götaland Svealand Norrland Värmeanvändningen förefaller vara större i Norrland vilket är rimligt.

12 Bandyhallar Medelvärde total: 2404 MWh

13 Bandyhallar Medelvärdet är 1.8 kwh/dag*m2 - motsvarande för ishockeyhallarna är 2.17 kwh/dag*m2

14 Stoppsladd fas 2 Belysning Fallstudier av energibesparande åtgärder från fas 2 - Jämförelse av belysning (lux) och installerad effekt (kw) - Bättre belysning vid lägre effekt?

15 Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) Ca 1300 lux Ca 620 lux Samma installerade effekt Uppmätt ljus (lux) för belysningen vid full effekt (beräknad installerad effekt) Medel ca 26 lux/kw Jämförande nyckeltal för din ishall!

16 Belysning (Lux) Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) Bättre belysning med lågstrålningsduk LED ~ 520 lux Genomsnittlig ishall ,4 kw 19 kw LED Finland Älta- duk Älta - orig. Linjär (Nat. snitt) Belysningseffekt (kw)

17 LED-belysning i en ishall i Finland Uppmätt ljus; 520 lux vid full effekt; 8.4 kw (80 arm. x 105 W ) Belysningsprestanda 62 lux/kw (nat. snitt 26 lux/kw)

18 Stoppsladd fas 2 - Slutsatser Några korta slutsatser från fas 2: Det mäts för lite! - Ishallar i Sverige är generellt sett dåligt instrumenterade - 1 av 3 hallar kan inte redogöra för köpt energi per år Belysning utgör en stor potentiell besparing - Stor spridning mellan belysning (lux) och installerad effekt (kw) - LED har god potential men är förhållandevis dyr Bättre jämförbarhet med detaljerad statistik - Fortsatt insamling av statistik för ökad jämförbarhet! - En ishall använder drygt 1000 MWh köpt energi per år.. - men vad är rimligt för min träningshall B i Norrland?

19 Stoppsladd fas 3 Vad är på gång? Energi- & teknikinventering av Sveriges ishallar - Hur ser det ut idag? Besök i ishallarna informationsspridning! - Skapa jämförbara nyckeltal för olika kategorier av ishallar (Använder min ishall för mycket energi? Varför?) Förslag till energibesparingsåtgärder! - Goda exempel 20 konkreta exempel på åtgärder! - Detaljerade förslag till energibesparande åtgärder för 5 dåliga ishallar Besparingspotentialen: 25-40% per ishall!! Fokus Implementering av åtgärdsförslag! - Fallstudier av energibesparande åtgärder och effekten av dessa - 5 delprojekt som genomförs inom fas 3

20 Stoppsladd fas 3 Vad är på gång? Det övergripande målet för den tredje fasen för projekt Stoppsladd är att omsätta insamlad data och kunskap i åtgärder Fem fallstudier av energibesparande åtgärder: A) Visualisering av energianvändningen i ishallar B) Optimering av vätskesystemet i ishallar C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning D) Lågstrålningsduk Reducering av strålningsvärme E) Avfuktare med värmeåtervinning Utföra ytterligare 50 besiktningar Sprida information!

21 Fallstudie A) Visualisering av energianvändningen i ishallar Syfte: Synliggöra energianvändning genom installation av displayer i två ishallsanläggningar i syfte att förändra personalens beteende. Mål: Målet är att energianvändningen minskar med 10 procent, 100 MWh, i respektive ishall.

22 Fallstudie A) Visualisering av energianvändningen i ishallar Visualisering av energianvändning i realtid med skärmar SABER mätsystem från KYAB Lätt överskådligt!

23 Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Syfte: Syftet är att kontrollera och analysera vätskorna i kylanläggningen i två ishallar och säkerställa en god kvalité genom optimering. Mål: Åtgärden väntas minska energianvändningen ishallarna med 5-10 procent, motsvarande ungefär MWh per ishall.

24 Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Genomförs tillsammans med QTF enligt deras steg för steg metod. 1) Besiktning: Okulär besiktning Vätskekontroll 2) Systemrengöring: Backspolning Renspolning Filtrering Renspolning

25 Fallstudie C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning Syfte: Tydliggöra vikten av uppföljning genom att installera undermätare för 4-5 av de största energianvändarna i tre ishallsanläggningar. Mäta! Åtgärda! Mät igen Mål: Målet är att minska energianvändningen med 15 procent, 150MWh, i respektive ishall PowerLogic mätare från Schneider Electric

26 Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Syfte: Utvärdera möjligheterna att minska energianvändningen i en ishall genom att reducera värmestrålningen från taket till isen. Mål: Målet är att minska energianvändningen med procent, ca 130 MWh i en ishall Värmelasternas fördelning på en ispist Konduktiva, (Övrigt); 37% Strålning; 35% Konvektiva (Luft) ; 28%

27 Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Utvärdering pågår i Älta ishall Mätning av temperaturer i tak, is och luft.. kylsystemets energianvändning solinstrålning på taket.. Belysning.. Positiv bieffekt Bättre belysning till samma installerad effekt

28 Fallstudie E) Avfuktare med värmeåtervinning Syfte: Jämföra skillnaden i energianvändning mellan en avfuktare med värmeåtervinning och en utan återvinning. Minst två ishallar med olika typer av avfuktare Mål: Målet med delprojektet är att visa att energianvändningen till avfuktaren kan halveras med värmeåtervinning. Vilket är ungefär 30 MWh per år och anläggning.

29 Sammanställning av delprojekten inom Stoppsladd: Följande anläggningar deltar i fallstudierna: A) Visualisering av energianvändning - Nacka ishall och Norrtälje Sportcentrum B) Optimering av vätskesystemet i ishallar - Nacka ishall och Järfälla ishall C) Mätning och utvärdering - Tattby ishall, Järfälla ishall och Vikingahallen (ekerö) D) Reducerad energianvändning med lågstrålningsduk - Älta ishall E) Avfuktning med värmeåtervinning - Nacka ishall och Älta ishall

30 Tack för er uppmärksamhet! Följ utvecklingen på (ny hemsida inom kort ) Frågor?