Vad kul att du vill använda samtalsmaterialet Förändring för världens skull. Det är precis som det låter ett material som bygger på att världen kan

Transkript

1 Vad kul att du vill använda samtalsmaterialet Förändring för världens skull. Det är precis som det låter ett material som bygger på att världen kan förändras. Förändring bygger på att vi tillsammans är med och bidrar med erfarenheter, tankar och handling. Samtalsmaterialets syfte är både att väcka frågor om världen, men också inspirera till handling för världens skull. Hur denna handling kommer att se ut är ditt beslut. Samtalsmaterialet är ett samarbete mellan biståndsorganisationen Diakonia och studieförbundet Bilda. Materialet tar avstamp i önskan om att sätta in de internationella frågorna i en folkbildande ram. Förändring för världens skull utgår från Diakonias fem temaområden: Mänskliga rättigheter, Konflikt och rättvisa, Jämställdhet, Ekonomisk rättvisa och Demokrati. I detta material har även Klimaträttvisa lagts till som ett sjätte temaområde då klimatfrågorna genomsyrar hela Diakonias verksamhet. Samtalsmaterialet är uppbyggt på sex träffar. Vid varje träff ges tillfälle till fördjupning i ett temaområde med efterföljande reflektion utifrån kristen tro. Varje träff avslutas med samtalsfrågor, tips på aktiviteter och vidare läsning. Innehållet i materialet kommer i stort från Diakonia. Det är sammanställt av Elin Kullingsjö och bearbetat av Annika Andersson, Mirjam Dahlgren, Penny Davies, Sara Hugosson, Carl-Henrik Jacobsson Olaison, Petter Jakobsson, Petter Lydén och Anna Åkerlund. Om materialet kommer från en annan källa står det angivet i referenslistan. 3

2 Introduktion Rättighetsfokus Den röda tråden genom materialet är rättighetsperspektivet. Alla människor ska leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld, befriad från fattigdom. Samtalsmaterialet tar utgångspunkt i mänsklig värdighet som betyder att vi alla är en del av Guds skapelse och skapade till Guds avbild. Mänskliga rättigheter gäller alla oavsett religion, kön, etnisk tillhörighet, hudfärg, sexuell läggning, språk, politisk uppfattning, ursprung, egendom, börd eller ställning. Materialet tar även utgångspunkt i fn:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna som betonar individens rättigheter. Samtliga rättigheter är universella, odelbara och likvärdiga. De är inbördes beroende av varandra och tillsammans nödvändiga för att varje människa ska kunna leva ett värdigt liv. Det finns även andra centrala idéer och aspekter som förknippas med ett värdigt liv. Bland annat handlar det om nödvändigheten av att värna om planeten, skapa en fredlig levnadsmiljö, samt att minska de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället. Ett värdigt liv förutsätter även gemenskap. Människan kan inte leva isolerad: hon bekräftas i mötet och i gemenskapen med andra. Varje människa ska ha frihet att välja sin andliga och kulturella gemenskap, men varje människa har, oavsett vilken livsstil hon väljer, även ett personligt ansvar för den större gemenskapen. Ett värdigt liv förutsätter att samhället som helhet fungerar, att det präglas av tillit mellan människor, rättvisa, solidaritet och ömsesidigt ansvarstagande. Vad är Diakonia? Biståndsorganisationen Diakonia arbetar långsiktigt tillsammans med cirka 400 olika samarbetsorganisationer i ett 30-tal länder med fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, ekonomisk rättvisa samt konflikt och rättvisa. Grunden för allt arbete är människors vilja och förmåga att förändra och förbättra världen. Tillsammans utgör Diakonia därmed ett världsomspännande nätverk som innefattar miljontals människor. Tusentals eldsjälar som arbetar för en varaktig förändring av situationen för dem som lever med fattigdom, förtryck och våld. Diakonia startades 1966 utifrån att några svenska frikyrkor samarbetade kring katastrofbistånd till Indien. Efter ett flertal katastrofinsatser önskade kyrkorna arbeta utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Inom ramen för Sveriges Frikyrkosamråd började kyrkorna forma en organisation som kom att kallas Frikyrkan hjälper byttes namnet till Diakonia. Diakonia har två huvudmän, Equmeniakyrkan och Svenska Alliansmissionen. Läs gärna mer på Vad är studieförbundet Bilda? Bildas vision är Bilda för hela livet. I den finns övertygelsen om varje människas rätt att söka kunskap, och att få uttrycka sig, och tillsammans med andra bilda mening oavsett vem man är eller var man bor. Bilda vill hävda gruppers rätt att själva uttrycka sin identitet, bli bemötta med respekt och få del av inflytande och resurser på lika villkor. Inom Bilda finns en passion för människors värde, bildning och växt. Det som kännetecknar och bestämmer Bildas kultur är folkrörelsearvet, medlemsorganisationerna, öppen kultursyn och hängivna cirkelledare och medarbetare. Det finns sammanlagt 48 medlemsorganisationer såsom frikyrkor, Katolska kyrkan, ortodoxa kyrkor och andra ideella organisationer i Bilda. Studieförbundet Bilda erbjuder bildnings- och kulturverksamhet över hela Sverige med fokus på livstolkning. Inom Bilda möts svenska folkrörelser, tusenåriga kyrkliga traditioner, kulturer med rötter i olika delar av världen, skapande, populärmusik, körmusik, dans, hantverk och mycket mer. Läs gärna mer på 4

3 Träff 1 Mänskliga rättigheter 5

4 I Palestina jobbar Diakonia med organisationer som kämpar för funktionshindrades rättigheter. Det handlar dels om att hjälpa personer på det individuella planet med t.ex. rehabilitering. I Ramallah spelar en grupp funktionshindrade sin version av den svenska pjäsen Jonathan på Måsberget. Foto: Marwan Hamad Mänskliga rättigheter Detta samtalsmaterial börjar i temaområdet mänskliga rättigheter. Ämnet ger plats för de breda penseldragen kring förutsättningar för förändring, där mänskliga rättigheter är grundläggande för ett rättighetsbaserat arbete. Begreppet mänskliga rättigheter är något som ibland kan vara svårt att beskriva. Vad innebär det egentligen att ha rättigheter? Det mänskliga värdet är något som vi tillsammans värnar om och försvarar. Det är viktigt att poängtera att mänskliga rättigheter handlar om mitt grundläggande värde. Inte beroende av vad jag gör eller vilken familj jag föds in i, utan för att jag är människa. 6

5 Träff 1 Mänskliga rättigheter Vad är mänskliga rättigheter? Alla människor är födda fria och med lika värde och rättigheter. Detta innebär att alla har rättigheter oavsett kön, nationalitet, etniskt ursprung, religion, språktillhörighet, sexuell läggning eller politisk tillhörighet. De mänskliga rättigheternas juridiska och moraliska utgångspunkt finns i fn-deklarationen från 1948 och i kärnkonventionerna om mänskliga rättigheter. FN:s kärnkonventioner är: Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Medborgerliga och politiska rättigheter Avskaffande av alla former av rasdiskriminering Avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Barnets rättigheter Skyddet av alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter Skydd av personer med funktionsnedsättning Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden Kränkningar av mänskliga rättigheter Användningen av fn:s olika dokument om mänskliga rättigheter har ökat men från det att ett land har undertecknat en fn-konvention tills det blir praktisk handling är dock steget ofta långt. Fortfarande råder det brist på respekt för de mänskliga rättigheterna och kränkningar av rättigheterna är vanligt förekommande. Yttrande- och tryckfrihet inskränks. Rätten för var och en att ha en tillfredsställande levnadsstandard, det vill säga tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad, känns långt borta. Alltför många av världens fattiga och utsatta människor är fortfarande inte ens medvetna om sina rättigheter eller saknar möjlighet att hävda dem. Det civila samhället kritiserar ofta fn och dess medlemmar för att vara alltför undfallande mot de regeringar som är skyldiga till övergrepp. Under konflikter, både där det förekommer och inte förekommer våld, är det vanligt att mänskliga rättigheter kränks. Det kan till exempel märkas i konflikter som rör naturresurser och landfrågor. Människor som inte känner till sina grundläggande rättigheter riskerar att falla offer för staters eller företags planer på hur landområden ska tas i bruk. Ofta hamnar den lokala befolkningen mellan besluten och har små möjligheter att påverka sin situation. Det krävs därför fler människor som får kunskap om hur man kan agera som försvarare för rättigheter och som kan hjälpa människor att förstå sina rättigheter gentemot staten eller företag. Det är viktigt att även få rätten till sanning och rättvisa för det som har hänt tidigare i historien, till exempel att makthavare som begått brott ställs inför rätta och människor får en chans att höra bekännelser från de som har utsatt människor för förtryck. ARTIKEL 1 UR FN:S DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. FÖRENTA NATIONERNA (FN) FN bildades efter andra världskrigets slut länder är medlemmar i FN. Enligt FN-stadgan är FN öppet för alla stater som vill arbeta för fred. Vatikanstaten är den enda internationellt erkända stat som inte är medlem i FN, dock har man permanent observatörsstatus i FN. Läs mer på: FN:S KONVENTIONER FN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner, till exempel konventionen om barnets rättigheter. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll. Hur förverkligas mänskliga rättigheter? För att de mänskliga rättigheterna ska bli verklighet måste arbetet med ökad kännedom om de universellt erkända rättigheterna öka, så att alla får möjlighet att leva ett värdigt liv. Arbetet måste först och främst fokuseras på de mest utsatta, till exempel kvinnor, som trots att de utgör en majoritet av världens befolkning, systematiskt diskrimineras. Politiker och andra beslutsfattare är hörnstenar i arbetet för att stärka rättigheterna. Det är staterna som bär huvudansvaret för att de mänskliga rättigheterna 7

6 Träff 1 Mänskliga rättigheter respekteras. Därför är det viktigt att stater har fungerande institutioner så som ett fungerade rättsystem, som kan garantera dessa rättigheter. Länder behöver stifta och följa lagar och regler som bidrar till att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. Detta gäller även för den politik och de regelverk som skapas i internationella institutioner och organisationer. Vad gör Diakonia? Diakonia arbetar för en ökad kännedom om och respekt för de universellt erkända mänskliga rättigheterna, så att alla kvinnor och män får möjlighet att leva ett värdigt liv. Arbetet med att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna är av stor bredd. Det kan handla om att stärka minoritetsgrupper och ursprungsfolks chans att påverka sin situation, eller att arrangera utbildningar om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. När det gäller arbetet i konfliktområden behövs verktyg för att kartlägga och dokumentera övergrepp och diskriminering. En annan viktig del i detta är att utbilda människorättsförsvarare som kan hjälpa till att förstå vilka rättigheter som har överträtts. Rapport om svensk exportpolitik och mänskliga rättigheter En viktig del i Diakonias arbete är att påverka system som håller kvar människor i fattigdom. Därför arbetar Diakonia parallellt med biståndet, med politisk påverkan i Sverige och inom eu. Detta arbete sker bland annat genom att ta fram rapporter som underlag för diskussion. I december 2003 beslutade en enig riksdag om en svensk Politik för global utveckling (pgu). Beslutet innebar att alla politikområden, inklusive handel, ska främja mänskliga rättigheter. I februari 2011 presenterade Diakonia och Amnesty en rapport Export till priset av mänskliga rättigheter, som diskuterar hur regeringen behöver göra mer för att säkerställa att svensk exportpolitik inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Rapporten granskade bland annat i vilken utsträckning de svenska exportorganen Svensk Exportkredit (sek) och Exportkreditnämnden (ekn) säkerställer att svenska affärer med utlandet inte underminerar mänskliga rättigheter. De statliga organen ansvarar gemensamt för hur hundratals miljarder statliga kronor används. Rapporten visade på klara brister i uppföljningen av hur affärerna påverkar respekten för mänskliga rättigheter. Diakonia och Amnesty konstaterar att svenska exportorgan har gett stöd till affärer och exportfrämjande projekt som riskerar att bidra till kränkningar. Som exempel nämns exportkreditgarantier till försäljning av militär radarutrustning till Pakistan och helstatliga Rymdbolagets diskussioner om försäljning av ett flygburet övervakningssystem till Libyen. Affärer med icke-demokratier ökar Trots att myndigheterna har som uppdrag att ta hänsyn till eller beakta mänskliga rättigheter går det inte att granska hur de gjort bedömningar kring mänskliga rättigheter i olika affärer. Rapporten innehåller en sammanställning som visar att summorna som går till affärer med länder som gör omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter har ökat från 3,4 miljarder år 2001 till 24 miljarder år Lån och exportkrediter har även getts till försäljning av telekomutrustning, eller annan export, med stora risker för att de kan bidra till brott mot mänskliga rättigheter. Vad behöver förbättras? Här är några av de krav som förs fram i rapporten Export till priset av mänskliga rättigheter. Regeringens instruktioner måste bli tydligare. Uppdrag och ägardirektiv till de statliga organen måste tydligt ange att Sveriges internationella skyldigheter på människorättsområdet också gäller Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit. Organen måste utveckla policys i relation till pgu:s (politik för global utveckling) perspektiv som gör det möjligt att utvärdera varje enskild affär. De konsekvensanalyser som görs avseende en affärs inverkan på mänskliga rättigheter måste bli offentlig så att man kan se att riktlinjerna följts. Insynen i den exportfrämjande verksamheten måste utvidgas radikalt. Regeringen måste se över institutionernas öppen hetsprinciper och vid behov ändra lagstiftningen. Eventuella undantag bör vara snävt dragna och tydligt definierade. 8

7 Bland kvinnorna i byn Nebaj i Guatemala finns vittnen till massakrer och offer för övergrepp under inbördeskriget. Diakonias samarbetsorganisation CALDH ger dem stöd i kampen för rätten till mark, försörjning och utbildning. Foto: Simon Holmgren 9

8 Hanaa al-ramli har de senaste åren öppnat 27 bibliotek i flyktingläger och fattiga områden i Jordanien. Tillsammans med över tusen volontärer ordnar hon aktiviteter för barn. Foto: Claes Herrlander 10

9 Exempel: Jordanien TIPS! Se film om Hanaa al-ramli: watch?v=msgelo541de Hon skulle kunna sitta i lugn och ro i skuggan på sin veranda med en god bok. Istället är Hanaa al-ramli på väg i bil de 30 milen genom öknen från Amman till beduinbyarna i Wadi Rum i Jordanien. I bakluckan har hon högar med böcker till biblioteket som hon startade här för ett år sedan. Det är det enda biblioteket i trakten, säger hon. Hanaa är en eldsjäl som brinner för barns rätt till kunskap. Hon har startat initiativet Kitabi Kitabak på svenska: Din bok är min bok. På bara några år har hon genom projektet öppnat 27 bibliotek runt om i Jordanien. Över tusen volontärer inspirerar barnen genom skrivarkurser och högläsning, tar med dem på utflykter till museer och ordnar sommarläger. Rätten till kunskap är till för alla, oavsett om du är fattig eller rik. Och när vi når dit kommer det att leda till att människor känner till sina rättigheter bättre - och att de dessutom klarar av att kräva sina rättigheter. Kunskap är själva nyckeln, slår Hanaa al-ramli fast. Kitabi Kitabak ingår i ett större projekt om Barnrättskämpar i Mellanöstern, som bland annat för stöd av Diakonia. Projektet går ut på att göra barn och ungdomar medvetna om vilka rättigheter de har och ge dem verktygen att uttrycka sig och kräva sina rättigheter. Denna dag har Hanaa al-ramli med sig något alldeles extra till barnen och ungdomarna i Wadi Rum de får följa med henne ut till bilen och hämta högar med sprillans nya böcker. Idén till projektet fick Hanaa al-ramli när hennes båda söner växte ur sina barn- och ungdomsböcker. Varför inte skapa bibliotek i fattiga områden med hjälp av begagnade böcker, tänkte hon och lade fram sin idé på Facebook. Jag kunde inte drömma om det gensvar jag fick. Det kom femtio personer till första mötet och inom tre månader hade vi samlat in 5000 böcker och kunde starta vårt första bibliotek, säger Hanaa al-ramli. Det invigdes i juli 2009 i ett av Jordaniens mest utsatta flyktingläger i Jerash. Sen dess har biblioteken öppnats i en mängd flyktingläger och fattiga områden runt om i Jordanien, alla bemannade av lokala eldsjälar som arbetar utan ersättning. De första åren arbetade vi helt utan budget. Jag gillar den utmaningen, att visa hur mycket man kan göra utan pengar, bara genom att jobba tillsammans, säger Hanaa al-ramli. I flyktinglägret El-Hussein i Amman har en donation just möjliggjort inköp av datorer till en ny verksamhet; undervisning i datorkunskap och internet. Ungdomarna får lära sig att uttrycka sig via sociala medier och egna bloggar. Hanaa al-ramli hoppas på att sprida den nya verksamheten till de andra biblioteken. Situationen för barn och ungdomar i flyktingläger är mycket svår. Min dröm har varit att kunna hjälpa dem, att ge dem bästa möjliga framtid. Det förtjänar de. Det finns så mycket kraft och energi hos de här barnen. De har alla möjligheter att påverka sin framtid och få ett bra liv, säger Hanaa al-ramli. 11

10 Exempel: Kambodja TIPS! Se film om Tep Vanny: watch?v=q5wtub4gec8 Jag är beredd att offra mitt liv för att vi ska få vår mark tillbaka, säger Tep Vanny. Hon är en av ledarna bland kvinnorna vid sjön i Kambodja, som protesterar mot att korrupta makthavare och företag stjäl deras mark. Och deras kamp har gett resultat. Tep Vanny vet vad det innebär att kämpa. I flera år har hon och de andra kvinnorna vid sjön stångats mot korrupta makthavare och företag som inte har några andra intressen än att tjäna pengar. De har stått längst fram vid kravallstaketen och de har inte backat trots att priset de betalar är högt. Fjorton kvinnor satt fängslade i över en månad och alla har de utsatts för trakasserier och kallats galna. Tep Vannys man är suspenderad från jobbet, själv har hon förlorat femton kilo i vikt och efter att hon satt i fängelse följer hennes sjuårige son henne som en skugga livrädd för att hon återigen ska försvinna. Varje dag fortsätter vi att kämpa för vår överlevnad och för att få ett bra liv. Det här är vårt hem, vi har inte stulit från någon. Framgång är ingenting man föds med, det är något vi kämpar oss till. Vi sitter runt bordet på innergården till hennes hus. Det hus som de nästan förlorade när regeringen hyrde ut marken där huset ligger till ett företag med utländska intressen och fyllde igen den intilliggande sjön med sand för att kunna bygga exklusiva kontor och affärer till Kambodjas elit. Regeringen kallar det för utveckling, men Vanny konstaterar krasst att det är en utveckling som bara gynnar de med makt. Så när familjerna runt sjön Boeung Kak stod inför hotet om att omlokaliseras, till en plats långt utanför stan, utan möjligheter att försörja sig, gick Tep Vanny och en rad andra kvinnor ut och demonstrerade. Med stöd av Diakonias samarbetsorganisation Equitable Cambodia utbildades de i sina rättigheter, hur dessa kan försvaras och hur de kan organisera sig för att bli starkare och utöva påtryckningar mot företagen och internationella biståndsgivare. Jag hade aldrig tänkt att jag skulle bli en politisk ledare. Kvinnor i Kambodja har aldrig protesterat tidigare utan de, precis som jag, stannade hemma, lagade mat, såg efter barnen och tog hand om hemmet. Men nu har flera kvinnor tagit mod till sig, säger Vanny. Och deras protester har fått gehör. Världsbanken, som en av finansiärerna av projektet att kartlägga markrättigheter i landet, stoppade sina utbetalningar till Kambodjas regering. Och när Världsbanken stoppade sina utbetalningar tvingades regeringen att lyssna bara en månad senare hade drygt 630 familjer fått markrättigheter i området. Men fortfarande finns det familjer som varken har fått markrättigheter eller erhållit en vettig kompensation. Det är därför kvinnorna vid sjön fortsätter att protestera. Jag har förlorat min fysiska styrka, det jag har kvar är min mentala styrka. Men om vi inte vill att historien upprepar sig så måste vi engagera oss. Jag vill att mina barn ska få en bättre framtid, en ljus framtid, säger Tep Vanny. 12

11 Tep Vanny i Kambodja är en av flera kvinnor som för första gången engagerat sig politiskt i Kambodja och tvingat regeringen att ge dem deras mark tillbaka. Foto: Stephen Welch 13

12 Träff 1 Mänskliga rättigheter Tro och mänskliga rättigheter 1 Det är svårt att ta miste om människors lika värde när man läser Bibeln. Alla står vi lika inför Gud. Utifrån Bibelns texter finner vi Guds perspektiv på mänskligheten. Exempelvis ur Psaltaren: När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäst där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? 2 Eller ur Galaterbrevet: Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 3 fn:s allmänna förklaring väljer ett liknande perspektiv på mänskliga rättigheter: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 4 Det finns ett släktskap och en spänning mellan Bibeln och fn:s synvinkel. I Bibeln ser vi Guds perspektiv på oss människor. Vi är skapade till Guds avbild men också till att tillbe och ära Gud. Psaltarpsalmen är en lovsång till Gud, som uttrycker tacksamhet och vördnad. Det är en förundran över människan, vem hon är skapad till. Texten från Galaterbrevet visar på människans jämlikhet inför varandra genom Jesus. Alla har gjorts fria. fn:s text har ett mer objektivt perspektiv på människan. Adressaten är mänskligheten i dess helhet, representerad av de församlade nationerna. Det är en juridisk text som hänvisar till människans uppdrag. Utifrån kristen tro kan man se på mänskliga rättigheter utifrån just Guds perspektiv, där människan är skapad med lika värde. Det går inte att själv bevaka sina egna rättigheter utan vi behöver skydda rättigheterna tillsammans. Eller som det uttrycks i skriften För Världens skull : Överallt behövs mänskliga rättigheter för den svaga människans skull, alltså för Guds skull. Där den som bryr sig om sin medmänniska är lyhörd för det gudomliga, det heliga, i tillvaron. Överallt behöver människor tolka urgamla och nya texter, sin tro och sin tradition. I en värld där förenklade lösningar och fundamentalistiska läsningar blir allt vanligare och framträder med hot och maktanspråk blir det allt viktigare att tolka för Guds skull. För människans skull. 5 Så istället för att säga det är min rättighet behöver vi fråga oss själva vilka rättigheter som är gemensamma. Mänskliga rättigheter handlar om något annat än min egen egoism. Det tål att upprepas det vi kunde läsa i början av träffen: Det är viktigt att poängtera att mänskliga rättigheter handlar om mitt grundläggande värde. Inte beroende av vad jag gör eller vilken familj jag föds in i, utan på grund av att jag är människa. Samtalsfrågor Ni har nu haft er första träff med studiecirkeln. Det kanske har kommit upp flera frågor om material, träffarnas innehåll och förväntningar. Det kan vara bra att hinna prata om vad ni har för förväntningar på studiecirkeln och ge plats till att lära känna varandra. Mänskliga rättigheter går som en röd tråd genom materialet och är en grundläggande plattform för det fortsatta samtalet. Vad innebär mänskliga rättigheter för dig? Finns det skyldigheter inom mänskliga rättigheter? Vad innebär det att företag och stater tar ansvar för att mänskliga rättigheter efterlevs? Hur kan du vara en del i att exempelvis påverka företag att agera utifrån mänskliga rättigheter? Resonera kring Bibelns sätt att resonera kring människans värde jämfört med fn:s definition. Vilka likheter och olikheter finns det? UTMANING - Anteckna vilka tre utmaningar/tankar du tar med dig - efter denna träff. - Vad ska du förändra till nästa vecka? - Vad ska du förändra inom ett halvår? 1. För världens skull 2. Ps 7:4f 3. Gal 3: Artikel 1 i FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 5. Citat hämtat från För världens skull. Se vidare i Elisabeth Gerles bok Mänskliga rättigheter för Guds skull. 14

13 Diakonias aktivister uppmärksammar kränkningar av mänskliga rättigheter under vårruset i Jönköping. Foto: Diakoniaaktivisterna VIDARE LÄSNING Diakonias rapporter Export till priset av mänskliga rättigheter uppföljning: Hemsidor Diakonia FN Human rights Regeringens hemsida om mänskliga rättigheter Sidas tidning Omvärlden Svenska Amnesty Filmer En film som beskriver mänskliga rättigheter utifrån ett historiskt och nutida perspektiv En film som beskriver mänskliga rättigheter och dess innehåll Litteratur För världens skull. Ett bidrag till samtalet om församlingen. (2009). Redaktör Magnus Nordqvist, Diakonia och Studieförbundet Bilda. 15

14 16

15 Träff 2 Konflikt och rättvisa 17

16 Mahaideen Juwairiya i Sri Lanka är rådgivare i ett projekt som samlar in vittnesmål från muslimer om fördrivning, internflyktingskap och deras förväntningar på framtiden och på att återvända till sina hem. Bakom projektet står Diakonias samarbetsorganisation Law & Society Trust och organisationer bildade av internflyktingarna själva. Foto: Marcus Marcetic Konflikt och rättvisa Våldsamma och väpnade konflikter är ett ständigt ämne i nyhetsflödet. Så gott som dagligen matas vi med information om våldsdåd och om hur människor tvingas på flykt och dör i strider. Förutom det direkta lidande som väpnade konflikter orsakar, utgör våldet ett av de största hoten mot fattiga människors rätt till utveckling. Om man kunde göra något åt det dödliga våldet skulle massor av resurser sparas till bättre ändamål. Och det går att göra något åt våldet. I konflikter runt om i världen finns exempel på lokala fredskrafter, väl värda att stödja. 18

17 Träff 2 Konflikt och rättvisa Vad är konflikt? Konflikter är en del av det sociala samspelet människor emellan. Diakonias policy gör klart att målet för fredsarbete inte är en värld utan konflikter, men en värld där alla former av våld är utrotade och samhällskonflikter löses med fredliga och konstruktiva medel. 1 Konflikter i sig är alltså inte nödvändigtvis ett problem. Vissa konflikter kan till och med hjälpa till att driva utvecklingen framåt till det bättre. Detta gäller dock inte våld. Våld är alltid ett problem där det uppstår. Det finns bättre sätt att hantera konflikter än med våld och förtryck. Alla har vi erfarenheter i våra egna liv av konfliktlösning på ett personligt plan, i familjer och på arbetsplatser. Från bynivå till internationell nivå runt om i världen finns också erfarenheter av konflikthantering och ofta särskilda institutioner för att lösa tvister och hantera konflikter, som till exempel byråd, domstolar och demokratiska institutioner. Det är våldet som är problemet Det är alltså inte konflikter i sig, utan våldet och annan destruktiv konflikthantering, som är problemet. Våldet orsakar enormt lidande, kan ofta försvåra och fördröja en lösning på grundproblemet, och är dessutom ett av de största hindren för utveckling. I väpnade konflikter dödas människor, skadas för livet eller faller offer för de sjukdomar som sprids i krigens spår. Skördar, skolor, sjukhus, hem och infrastruktur kan förstöras. Mark blir obrukbar när den är full av minor. Människor tvingas på flykt och förlorar ofta sina ägodelar och möjlighet att försörja sig själva. Många länder i världen har lyckats minska fattigdomen, men områden präglade av våld ligger långt efter vad gäller ekonomisk utveckling. Om man jämför utvecklingsländer med varandra, ser man att människor i instabila och konfliktdrabbade områden löper mer än dubbelt så stor risk att drabbas av undernäring eller sakna rent vatten. De löper dubbelt så stor risk att se sina barn dö före fem års ålder och har mer än tre gånger så svårt att skicka sina barn till skolan, jämfört med hur det är i utvecklingsländer i fred. 2 Medan män löper större risk än kvinnor att tvångsrekryteras, tas till fånga, dö eller såras i strid, drabbas kvinnor hårdare av fattigdom, flykt och sjukdomar i krigets spår. Kvinnor och barn utgör nära 80 procent av flyktingar och internflyktingar. 3 Våldtäkt används ibland som vapen i krig och det finns vitt spridda vittnesmål om att även våld i hemmen ökar i samband med och under tiden omedelbart efter ett krig. I dessa fall av direkt våld drabbas kvinnor värst. Fakta om väpnade och våldsamma konflikter En och en halv miljard människor, mer än var femte människa på jorden, lever i områden drabbade av väpnad konflikt eller annat storskaligt organiserat våld. 4 År 2012 utkämpades 32 väpnade konflikter i 26 länder. 5 Konflikten mellan Sudan och Sydsudan var det enda exemplet på en aktiv väpnad konflikt mellan två stater. Övriga 31 konflikter var interna konflikter (inom en stat), men av dessa fanns det åtta fall där någon av parterna fick militärt stöd från ett annat land. Sex av de 32 väpnade konflikterna 2012 räknas som krig: Syrien, Afghanistan (där antalet dödade i strid ökade för fjärde året i rad), Somalia, Pakistan, Jemen och Sudan. 6 Utöver dessa konflikter, där alltså minst en av parterna är en stat, registrerades 38 våldsamma konflikter mellan beväpnade ickestatliga grupper i tretton länder under Det gäller till exempel Mexiko, där kriminella grupper bekämpar varandra. Ett annat exempel är Kenya, där människor dödas i konflikter mellan bofasta jordbrukare och halvnomadiserande boskapsskötare över tillgång till vatten och betesmark. Alla dessa uppgifter är tagna ur Uppsala konfliktdatabas. 7 Där finns också uppgifter om ensidigt väpnat våld, det vill säga de fall då beväpnade aktörer (statliga eller ickestatliga) ensidigt ger sig på obeväpnade civila. VÅLD TAR RESURSER Det dödliga våldet i världen kostar enorma resurser. Dessa resurser skulle kunna användas till bättre ändamål. Om det t.ex. gick att förebygga våldet så pass mycket att den samlade globala kostnaden för det dödliga våldet kunde halveras så skulle man på ett enda år frigöra resurser till: - alla utvecklingsländers sammanlagda skuld - den årliga kostnaden för att uppnå samtliga millenniemål - täcka nästan ett decennium av det finansiella stöd för att - bemöta klimathotet som världens rikare länder utlovat - till de fattigare från och med år Diakonias policy, s Världsbankens World Development Report 2011: Conflict, security and Development, s World Development Report 2011, s World Development Report 2011, s Enligt Uppsala konfliktdatabas, Enbart väpnade konflikter med minst 25 dödade I strid tas med I databasen. 6. Ett krig är en väpnad konflikt med mer än tusen dödade i strid på ett år. Observera att dödade i strid inte är detsamma som det totala antalet människor som dödas i krig. Observera även att de sex väpnade konflikter som nämns här var de där över tusen dödades i strid just det året. Det finns andra pågående väpnade konflikter där man registrerat över tusen döda i strid vissa år, dock inte under Kriget i Sudan rasade under 2012 i delstaterna Darfur, Blue Nile och södra Kordofan, och är alltså inte detsamma som den tidigare nämnda väpnade konflikten mellan länderna Sudan och Sydsudan Global Peace Index 2013, s 2 samt 56, utgiven av Institute for Economics and Peace. Där redovisas en uträkning enligt vilken den globala kostnaden för att bemöta våldet beräknas till 9,46 biljoner dollar år Tankeexperimentet ovan finns med där men med en förändring. Istället för att låta 900 miljarder dollar av de resurser som frigörs täcka hela kostnaden för European Stability Pact, som Institute for Economics and Peace gör, har vi valt att sätta den siffran i relation till det löfte som den rika världen gav den fattiga vid klimattoppmötet i Köpenhamn: 100 miljarder US dollar per år i klimatstöd från år

18 Träff 2 Konflikt och rättvisa ENKEL GUIDE TILL INTERNATIONELL HUMANITÄR RÄTT I DET OCKUPERADE PALESTINSKA TERRITORIET Via Diakonias hemsida kan du nå en enkel guide som ger mer grundfakta om internationell humanitär rätt och som också går igenom vad som gäller i det ockuperade palestinska territoriet. Vad strider man om? Väpnade konflikter handlar antingen om kontroll över regeringsmakten och hur staten ska styras eller om kontroll över territorium. Av de 32 väpnade konflikterna 2012 hörde 18 till den första kategorin och 14 till den senare. 9 Det påstås ibland att religion leder till krig. Det är det mycket svårt att hitta stöd för i forskningen. Men visst kan religion spela roll i väpnade konflikter. I en minoritet av världens alla konflikter mellan 1975 och 2010 hade de båda sidor som stred mot varandra olika religiös tillhörighet (exempelvis katoliker mot protestanter i Nordirland). 10 Men att två parter i en konflikt har olika religiös tro betyder inte att konflikten handlar om religion. När parterna själva för fram krav eller på annat sätt talar om vad de anser att konflikten handlar om, så inkluderar det hänvisningar till religion i 28 procent av konflikterna. I en del av dessa konflikter, men inte alla, är oenigheten som har att göra med religion en central och viktig fråga. Nästan ingenstans är religion huvudproblemet eller den ursprungliga anledningen till väpnad konflikt. Däremot används religion ibland för att mobilisera människor till att dra i strid. 11 Ickevåldskamp och ickevåldsrevolutioner Vi har sett att väpnade konflikter handlar om kontroll över regeringsmakt eller territorium. Forskare har systematiskt tittat på alla konflikter om statens styre eller om land, vare sig de utkämpades med våld eller ickevåldsliga medel. Resultatet är tydligt och klart: om du vill störta ditt lands regering, införa ett nytt sätt att styra landet eller få slut på en ockupation har du nästan dubbelt så stor chans att lyckas om du använder ickevåldsmetoder jämfört med om du skulle ta till våld, och det gäller oavsett om du bor i ett demokratiskt land eller inte. 12 Ickevåld är också överlägset våldet när det gäller att nå hållbara resultat på sikt, i alla fall om det långsiktiga målet är demokrati och fred. Sannolikheten att en ickevåldskamp följs av demokrati är mycket högre än att väpnad kamp gör det. Lyckad ickevåldskamp leder dessutom oftare till hållbar fred, det vill säga tio år senare är chansen betydligt större att det fortfarande råder fred om förändringen åstadkoms med ickevåld jämfört med våld. 13 Även i krig råder lagar Grundläggande mänskliga rättigheter är alltid giltiga. Vissa mänskliga rättigheter kan visserligen tillfälligtvis åsidosättas (t.ex. mötesfriheten) eller begränsas något (t.ex. yttrande- och föreningsfriheten) men detta tillåts enbart i extrema undantagsfall, då nationens överlevnad står på spel, och under mycket stränga villkor. 14 Grundregeln är alltså att mänskliga rättigheter gäller i krigstid såväl som i fredstid. Under väpnad konflikt tillkommer dessutom den internationella humanitära 9. Journal of Peace Research: Armed Conflicts , av Lotta Themnér och Peter Wallensteen, Hela det här stycket bygger på Isak Svenssons bok: Ending Holy Wars: religion and conflict resolution in civil wars (2012). I en systematisk genomgång av alla inomstatliga väpnade konflikter mellan 1975 och 2010 konstaterar han att i 70% av fallen delar konfliktens båda sidor samma religiösa tro. 11. Ending Holy Wars: religion and conflict resolution in civil wars av Isak Svensson (2012), sid xii. 12. Undersökningen bygger på en genomgång av 323 fall av organiserad kamp för att ta regeringsmakt eller få kontroll över territorium mellan åren 1900 och 2006, där dessa fall klassats som antingen väpnad eller ickevåldslig kamp. Utgången av kampen klassades som ett misslyckande, en delvis framgång eller en fullständig framgång. Det visar sig då att ickevåldskamper sammantaget har nästan dubbelt så stor sannolikhet att ha delvis eller fullständig framgång, jämfört med väpnad kamp. Why Civil Resistance Works, av Erica Chenoweth och Maria J. Stephan (2011). 14. Läs mer om detta på I länder där en väpnad konflikt nyss avslutats finns det en 42%-ig risk att landet åter igen kastas in i väpnad konflikt inom tio år. Motsvarande risk i länder där en ickevåldskamp just avslutats är 28%. Why Civil Resistance Works, av Erica Chenoweth och Maria J. Stephan (2011), s

19 Träff 2 Konflikt och rättvisa rätten, ibland kallad krigets lagar, vars huvudsyfte är att lindra det mänskliga lidande som krig förorsakar. En viktig princip i internationell humanitär rätt är att göra skillnad på stridande och icke-stridande. Det är inte tillåtet att sätta in ett anfall direkt mot civila. Om man däremot anfaller ett legitimt militärt mål och ett antal civila också dödas i anfallet, så kan det vara inom ramen för vad som är tillåtet. Men bara om man också följt en annan princip inom internationell humanitär rätt, den så kallade proportionalitetsprincipen (risken för skador på skyddade personer eller civil egendom inte får vara större än den förväntade militära fördelen). Vapenslag och stridsmetoder som slår urskillningslöst mot civila får i princip inte användas. Det är till exempel aldrig tillåtet att använda kemiska och biologiska vapen. Världens nionde fredligaste land Global Peace Index (gpi) bygger på statistik från världens alla länder och försöker summera hur fredliga länderna är genom att väga samman uppgifter om interna och externa konflikter, i vilken utsträckning invånarna är skyddade från våld och politisk instabilitet samt graden av militarisering i varje land. Till det senare räknar man in såväl tillgång till vapen i samhället som nationell rustning och vapenexport. I 2013 års rapport rankas Sverige som världens 9:e fredligaste land. 15 Värt att lägga märke till är att Sverige, som får mycket höga poäng vad gäller frånvaro av våldsamma konflikter och trygghet i samhälle och politiskt liv, får betydligt sämre omdöme i termer av vårt bidrag till militariseringen i världen. Sverige är nämligen en av världens största vapenexportörer räknat per invånare. På den punkten får Sverige absoluta bottenpoäng i gpi:s mätning av grad av fredlighet. År 2012 sålde Sverige krigsmateriel till 61 länder i världen. 16 Bland de allra största mottagarna hörde länder med såväl grova och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter (Saudiarabien) som interna väpnade konflikter (Pakistan, Thailand och Indien). Två av dessa länder, Pakistan och Indien, står dessutom på var sin sida i Kashmirkonflikten, även om en spänd vapenvila mellan de båda länderna råder sedan Denna konflikt har faktiskt ibland kallats världens farligaste eftersom två kärnvapenmakter Indien och Pakistan står mot varandra. Bönderna i Las Pavas i Colombia är luttrade. Först kom paramilitärerna och tvingade bort dem från åkrarna, sedan knarkmaffian, och för ett par år sedan kom det mäktiga palmbolaget med stöd av kravallpolis. Prästen i närliggande staden Regidor, fader Ubaldo (på bild), har tydligt tagit ställning för bönderna för dem är marken så mycket mer än bara lite jord. Det är historia, kultur, tradition. Det är liv, säger han. Foto: Gustav Arvidsson Hur blir det fred? Väpnade konflikter kan sluta på olika sätt. Det kan sluta med att parterna ingår en överenskommelse och sluter ett fredsavtal. Det kan sluta med seger för ena sidan. Ibland blir det inget riktigt avslut utan bara en vapenvila som i vissa fall kan vara väldigt länge. Under det kalla kriget var det ovanligt att väpnade konflikter avslutades genom förhandling. Men under 1990-talet ökade fredsavtalens antal dramatiskt. 17 Man kom även att alltmer betona vikten av att ta med fler röster i fredsavtalen och att inkludera demokratiska inslag i fredsprocesserna i form av folkomröstningar eller flerpartival. En viktig milstolpe var fn:s säkerhetsråds resolution 1325 år 2000, som slår fast vikten av att kvinnor är representerade vid fredsförhandlingar. Fortfarande pågår arbetet att se till att denna viljeyttring verkligen får genomslag också i praktiken; fredsförhandlingar brukar domineras av män. 15. Se som är en interaktiv karta som åskådliggör fredsindex. 16. En karta över dessa länder hittar du på Uppgiften kommer från Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens sammanställning, som i sin tur bygger på regeringens årliga skrivelse om strategisk vapenexport samt SIPRI (Swedish International Peace Research Institute). 17. Pressmeddelande från Uppsala konfliktdatabas , Fredsforskare: fler konflikter men allt färre fredsavtal. Kan nås via 21

20 Träff 2 Konflikt och rättvisa EKUMENISKA FÖLJESLAGAR- PROGRAMMET På förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem organiserar Kyrkornas Världsråd internationell närvaro i Palestina och Israel. Följeslagare från hela världen reser till området med syfte att genom sin ickevåldsliga närvaro kunna vidga handlingsutrymmet och ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning. Vill du lära dig mer eller själv funderar på att bli följeslagare, se: Även sannings- och försoningsprocesser har genomgått något av en demokratisering de senaste två decennierna. Förr brukade sanningskommissioner hållas bakom stängda dörrar med motivering att sanningen var för hemsk för folk att bära och skulle kunna tända gnistan till mera våldsutbrott. Den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen och efterföljare till den ställde istället dörrarna på vid gavel: alla som ville skulle få komma och lyssna och överläggningarna sändes ut genom massmedia. Sanningskommissionen beredde plats för förövarna att erkänna och sanningen därigenom bli känd. Försoning är något som berör hela samhället och sanning är en förutsättning för försoning. Rättvisa och försoning hör också ihop. Vilken form rättvisan ska ha i varje enskild försoningsprocess debatteras mycket. Ska tonvikt läggas på upprättelse och kompensation för offren eller på att förövare ska sona sina brott? Och vad gör man av krav på ekonomisk rättvisa i fall där tidigare orättvisa politiska system gynnat en viss samhällsgrupp även ekonomiskt på bekostnad av andra? I den sydafrikanska sannings- och försoningskommissionen gavs amnesti i utbyte mot erkännanden och det har kritiserats av dem som ansåg att förövarna kom för lindrigt undan. 18 Civila samhällets roll på gott och ont I länder i konflikt är trycket ofta starkt på medborgarna att ställa upp på regimens krigsinsats. Det civila samhället är inte immunt mot detta tryck. 19 Vissa organisationer stöder, medvetet eller mera oreflekterat, krigspropagandan och samhällets mobilisering till krig. Men i alla konflikter över hela världen finns människor som vågar utmana våld och vägrar acceptera fiendebilder av den Andre. Under folkmordet i Rwanda, då människor dödades och ett okänt, men förfärande stort, antal våldtogs inom loppet av hundra dagar, fanns det till exempel en grupp som modigt och principfast vägrade delta i våldet: landets muslimska minoritet. Det var till och med så att många rwandesiska muslimer, med fara för sitt eget liv, räddade människor, icke-muslimer såväl som muslimer, undan förföljelse och död. 20 Religiösa samfund och civila samhällets organisationer i länder i konflikt kan verka för fred genom informell dialog och påtryckningsarbete för att få till stånd formella fredsförhandlingar. De kan gå samman i fredsnätverk som pressar på för att beslutsfattare ska ta hänsyn till fler röster i fredssamtal eller sanningsoch försoningsprocesser för att öka deras representativitet och hållbarhet. De kan dokumentera brott mot mänskliga rättigheter och krigets lagar och sprida informationen så att det internationella samfundet ska sätta press på parterna i konflikten att åtminstone begränsa och i bästa fall få ett slut på våldet. Den roll som företagande kan spela på gott och på ont Ett sätt att stödja freden är att göra det omöjligt att tjäna pengar på krig. I krigsområden skapas ibland rena krigsekonomier där väpnade aktörers och samvetslösa ekonomiska aktörers intressen sammanflätas. En expertpanel tillsatt av fn för att undersöka och rapportera om illegal exploatering av naturresurser i det krigshärjade Kongo publicerade en rapport Rapporten pekade på klara samband mellan vapenhandel, exploatering av naturresurser och fortsatt krig i Kongo och Civila samhället uppstår där människor går samman och organiserar sig i utrymmet mellan stat, familj och näringsliv. Med civila samhällets organisationer avses därför alla möjliga olika typer av organisationer med vitt skilda mål alla organisationer som inte är stat, familj eller näringsliv. 20. Opting out of war: strategies to prevent violent conflict, av Mary B Anderson och Marshall Wallace (2013). 22