Partners erfarenhet av kulturtolksdoula -en intervjustudie. Partner's experience of community-based doula -an interview study

Transkript

1 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för kvinnor och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Kurs: Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa (15hp) Partners erfarenhet av kulturtolksdoula -en intervjustudie Partner's experience of community-based doula -an interview study Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp (Avancerad nivå), 2019 Författare: Caroline Eriksson Leg. Sjuksköterska Barnmorskestudent Handledare: Amani Eltayb Med Vet. Dr. PhD. Postdok Ida-Therese Lindberg Leg. Sjuksköterska Barnmorskestudent Examinator: Claudia Lampic Docent. Leg. Psykolog

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Utlandsfödda kvinnor har högre risk för graviditets- och förlossningsrelaterade komplikationer och är mer missnöjda med erhållen mödra- och förlossningsvård i jämförelse med kvinnor födda i landet. För att möta dessa kvinnors behov bildades projektet Kulturtolksdoula. Kulturtolksdoulor är tvåspråkiga kvinnor med kulturkompetens från både ursprungslandet och Sverige. De ger stöd till icke svensktalande kvinnor under senare delen av graviditeten och förlossningen. Syfte: Att beskriva partners erfarenhet av kulturtolksdoulastöd i samband med förlossning. Metod: En semistrukturerad intervjustudie gjordes med sex partners vars fru hade en kulturtolksdoula under senare delen av graviditeten och förlossningen. Data analyserades med hjälp av en induktiv innehållsanalys. Resultat: Partnernas erfarenhet av kulturtolksdoulan delades in tre huvudkategorier: kommunikation, kulturtolksdoulans olika typer av stöd och kulturtolksdoulans egenskaper. Ett övergripande tema identifierades, kulturtolksdoulans roll. Slutsats: Partnernas erfarenhet tydde på att kulturolksdoulans mångfacetterade roll ledde till ökad förståelse, skapade en känsla av trygghet och bidrog med lugn. En närvarande kulturtolksdoula under hela förlossningen kunde bidra till en positiv förlossningsupplevelse. Nyckelord: utlandsfödda kvinnor, kulturtolksdoula, partner, erfarenhet, förlossning

3 ABSTRACT Background: Foreign-born women are at higher risk of pregnancy and childbirth-related complications and are more dissatisfied with maternity care compared to women from Sweden. To meet the needs for these women the project Community-based doula [CBD] was established. CBDs are bilingual women with cultural competence from both the country of origin and Sweden. The goal is to provide support for foreign-born women during late pregnancy, labour and childbirth. Aim: Describe partners experience of community-based doula support in connection with childbirth. Method: A semi-structured interview study design was conducted with six partners whose wife was supported by a CBD during late pregnancy, labour and childbirth. Data was analyzed using an inductive content analysis. Result: The partners' experience of CBD were divided in three main categories: communication, CBDs different types of support and CBDs characteristics. An overall theme was identified, the role of CBD. Conclusion: Partners experience indicated that the multifaceted role of CBD led to increased understanding, created a sense of safety and contributed with calmness. The presence of CBD during the entire labour and childbirth could lead to a positive birth experience. Key words: Migrant women, CBD, partner, experience, labour and childbirth

4 Innehållsförteckning BAKGRUND... 5 Migration i Sverige... 5 Utlandsfödda kvinnor och män i förlossningsvården... 5 Behov hos utlandsfödda kvinnor och deras partner i mödra- och förlossningsvården... 7 Doula och kulturkompetens... 7 Kulturtolksdoula och Kulturtolksprojektet... 8 Kulturtolksdoulans uppdrag... 9 Betydelsen av doula och kulturtolksdoula stöd... 9 PROBLEMFORMULERING SYFTE MATERIAL OCH METOD Design Urval Deltagare Datainsamlingsmetod Analysmetod Etiska överväganden RESULTAT Kommunikation Ett gemensamt språk och kultur Kulturtolksdoulans olika typer av stöd Informativt stöd Emotionellt stöd Fysiskt stöd Kontinuerligt stöd Kompletterande stöd Kulturtolksdoulans egenskaper Snäll och hjälpsam Erfaren Social och trevlig DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Kommunikation Kulturtolksdoulans olika typer av stöd Kulturtolksdoulans egenskaper Kulturtolksdoulans roll Slutsats Fortsatta studier Klinisk tillämpbarhet REFERENSER Bilaga Bilaga Bilaga

5 BAKGRUND Migration i Sverige Den kraftigt ökade invandringen har lett till att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. År 2016 hade Sverige den högsta invandringen någonsin. Senaste statistiken från 2017 visade att kvinnor och män invandrade till Sverige. De vanligaste födelseländerna var Syrien, Sverige (återinvandring), Afghanistan, Irak, Indien, Polen, Iran, Eritrea, Somalia och Kina (Statistiska centralbyrån, 2018). Möte med ett nytt land, ett okänt språk, ny kultur och livsstil är alla faktorer som innebär ökad risk för psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2016a). Utlandsfödda kvinnor och män i förlossningsvården Flera studier visar på att kvinnor från utomeuropeiska länder, speciellt från låginkomstländer, hade högre risk för graviditets- och förlossningsrelaterade komplikationer (Bakken, Skjeldal, & Stray- Pedersen, 2015; Robertson, Malmström, & Johansson, 2005; Råssjö, Byrskog, Samir, & Klingberg- Allvin, 2013) och då utlandsfödda kvinnor i fertil ålder ökat, har även antalet födande utlandsfödda kvinnor ökat (Statistiska centralbyrån, 2018). Brist på kunskap om det svenska sjukvårdssystemet kunde leda till att gravida kvinnor kom i kontakt med sjukvården först i sen graviditet. Detta kunde leda till ökade risker för både den gravida kvinnan och det ofödda barnet (Socialstyrelsen, 2016a). Somaliska kvinnor hade högre risk för oplanerade akuta kejsarsnitt, perinatal död samt att föda ett barn som var litet för tiden i jämförelse med svenska kvinnor (Råssjö et al., 2013). Bakken et al. (2015) har jämfört kvinnor födda i Norge och utlandsfödda kvinnor gällande obstetriskt utfall. Deras resultat visade att kvinnor från östra, sydöstra och centrala Asien samt Afrika hade en ökad risk för instrumentell förlossning, postpartumblödning och låga apgar poäng. Afrikanska kvinnor hade därtill en förhöjd risk för en utdragen förlossning, mekoniumfärgat fostervatten, episiotomi, akut kejsarsnitt och låg födelsevikt hos barnet. Det var tre gånger vanligare att utlandsfödda kvinnor hade en stark förlossningsrädsla i jämförelse med kvinnor födda i Sverige (Ternström, Hildingsson, Haines, & Rubertsson, 2015). Utlandsfödda kvinnor var mindre positiva och mer missnöjda med erhållen vård i jämförelse med kvinnor som var födda i landet (Small et al., 2014). Kommunikationsproblem och bristande kännedom om sjukvårdssystemet påverkade utlandsfödda kvinnors erfarenheter negativt (Reitmanova & Gustafson, 2008), liksom förutfattade meningar, negativa attityder, kulturella stereotyper och diskriminering från vårdpersonal som saknade kulturkompetens (Reitmanova & Gustafson, 2008; Straus, McEwen, & Hussein, 2009). Enligt Smal et al., (2014) upplevde utlandsfödda kvinnor att de fick otillräcklig information under förlossningen, att vårdpersonalen var oförstående och ohjälpsam 5

6 samt att de saknade möjlighet till självbestämmande. Det fanns även en upplevelse av att inte känna sig välkommen vid ankomst till förlossningsenheten. För att uppnå en god kommunikation med vårdpersonal upplevde många utlandsfödda kvinnor att språket var den största barriären (Binder, Borné, Johnsdotter, & Essén, 2012; Shafiei, Small & McLachlan, 2012; Small et al., 2014). Kvinnorna upplevde att kommunikationsproblemen framförallt bottnade i att de inte delade ett gemensamt språk (Binder et al., 2012). Vårdpersonalen hade oftast en positiv inställning till att använda tolk för att uppnå god kommunikation. De utlandsfödda kvinnorna och vårdpersonalen uppgav dock erfarenheter av att tolken inte upplevdes tillräckligt kompetent (Berggren, Bergström & Edberg, 2006; Binder et al., 2012). Ett hinder för användning av tolk var brist i tillgänglighet och att vårdpersonalen inte alltid använde tolk på grund av tidsbrist (Binder et al., 2012). I Straus et al. (2009) studie intervjuades somaliska kvinnor om deras erfarenhet angående förlossningsvården i Somalia och Storbritannien. Det framkom att kultur påverkade kommunikationen, till exempel värderades muntlig kommunikation högre än skriftlig i vissa kulturer och vice versa. Detta var viktigt att ha kunskap om när kommunikationshinder skulle överbryggas. Andra kulturella skillnader i vården var avsaknad av kontinuitet. I den somaliska kulturen hade kvinnor, både i stadsmiljö och på landsbygden, oftast en och samma barnmorska eller traditionell barnmorska genom hela graviditeten och förlossningen. Kulturella aspekter och verbal kommunikation var av betydelse för deras förlossningsupplevelse. I en studie av Binder et al. (2012) intervjuades både utlandsfödda kvinnor, inhemska kvinnor och vårdpersonal med varierad etnisk bakgrund. Det framkom att religiös kulturell bakgrund kunde påverka mötet mellan den födande och vårdpersonalen. Det kunde finnas en diskrepans i uppfattningen om huruvida preventiva eller akuta åtgärder borde utföras då kvinnan i vissa fall menade att det var guds plan. I en annan kulturell grupp kunde kvinnan ha en ökad foglighet och ingen vana att ifrågasätta vårdpersonalens rekommendationer. I en svensk studie (Ny, Plantin, Dejin-Karlsson, & Dykes, 2008) som undersökte utlandsfödda mäns upplevelse av mödra- och förlossningsvården framkom en upplevelse av ökad delaktighet i vården given i Sverige i jämförelse med deras hemland. Det fanns en upplevelse av att deras roll förändrades i Sverige, ofta fick mannen agera som tolk på grund av bättre kunskap i svenska. De beskrev att kvinnan därför fick ett ökat beroende av mannen som i hemlandet inte brukade vara involverad i varken mödra- eller förlossningsvården. Männen beskrev vidare att de fick träda in i en 6

7 ny värld under förlossningen. Det var en man i studien som valde att inte närvara vid förlossningen då han upplevde att det inte var en plats för män. Männen som deltog upplevde förlossningarna som en stark händelse i deras liv och att de fick en ökad förståelse för vad deras partner gick igenom under förlossningen. Behov hos utlandsfödda kvinnor och deras partner i mödra- och förlossningsvården Rätten till god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Det är statens skyldighet att se till så alla har samma möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa (World Health Organization [WHO], 2017a). Enligt svensk lag (Patientlagen, SFS 2014:821) ska vård på lika villkor erbjudas hela befolkningen. En studie (Balaam et al., 2013) visade att det utlandsfödda kvinnor önskade från mödra- och förlossningsvården var en god kommunikation, att få adekvat information och en förståelse för hur deras vårdsystem i hemlandet fungerade. Vårdgivaren skulle även vara respektfull, icke diskriminerande, vänlig och erbjuda en vård som ger en säker graviditet samt förlossning. Enligt Binder et al. (2012) rådde olika uppfattning bland utlandsfödda kvinnor om de ansåg att det var av vikt att möta vårdpersonal som hade samma kulturella bakgrund som dem. Alla önskade att de blev bemötta med respekt och professionalitet. Utlandsfödda män önskade att mödra- samt förlossningsvården gav information och svarade på frågor utifrån kvinnans individuella behov (Ny et al., 2008). Männen kände sig trygga om vårdpersonalen var kunnig och välinformerad angående deras partners och barn. Det var av vikt att familjen blev empatiskt och vänligt behandlad samt vid behov blev erbjudna tillgängliga medicinska resurser. Doula och kulturkompetens Doula härstammar från grekiskan och betyder fritt översatt kvinna som ger omvårdnad (Marshall, Klaus, Kennell, & Klaus, 2002). Ur ett historiskt perspektiv har kvinnor isolerat sig när de ska föda (Odent, 2009). De enda som närvarade under förlossningen var den födande kvinnan, hennes mamma, moster eller annan erfaren kvinna. Under årtusenden har förlossningen blivit mer socialiserad och kulturellt kontrollerad. Födelsemiljön har historiskt sett varit feminin, de är först det senaste seklet som män kommit in i förlossningsrummet. Genom exempelvis läkare och senare även fäder. 7

8 En doula är en kvinnlig stödperson med erfarenhet av barnafödande, inte sjukvårdsutbildad, med speciellt intresse att ge stöd till den födande före, under och efter förlossningen (Nationalencyklopedin, 2019). Att vara doula innefattar förutom fysiskt och känslomässigt stöd även att förmedla information samt föra kvinnans talan under den perinatala tiden (Marshall et al., 2002). Hur doulans stöd skiljde sig från andra typer av stöd tar Breedlove (2005) upp i sin forskning där intervjuer genomförts med unga mödrar som haft en doula. Där framkom vikten av att doulan var av samma etnicitet och kultur. Doulor med kulturkompetens hade möjlighet att ge omfattande och relationsbaserad vård. Med kulturkompetens menas att granska antaganden, ifrågasätta upplevda sanningar samt uppskatta hur delade grupp-värderingar kraftigt kan skilja sig åt (WHO, 2017b). Kulturkompetens inbegriper kulturell kunskap vilket innebär kunskap om olika etniciteter och kulturer (Flaskerud, 2007). Det innefattar också kulturell känslighet som innebär att ha förståelse och empati för andra kulturer och religioner samt att ha kunskap och vara medveten om den egna kulturen. Det inbegriper därtill samarbetsförmåga, att i samråd med folkgruppen hitta lösningar och utforska behov. Kulturtolksdoula och Kulturtolksprojektet För att överbrygga gapet och uppnå god kommunikation mellan utlandsfödda kvinnor och svensk mödra- samt förlossningsvård introducerades projektet Doula och kulturtolk av Födelsehuset år 2008 (Akhavan & Edge, 2012). Födelsehuset är en ideell förening som består av föräldrar, doulor och barnmorskor som vill verka för en bättre perinatal vård. En vård med helhetssyn och kontinuitet som utgår ifrån föräldrarnas behov (Födelsehuset, 2019a). Syftet är att ge stöd till ickesvensktalande kvinnor under deras förlossning (Födelsehuset, 2019a) och verka för en mer säker och jämlik vård (Akhavan & Edge, 2012). Kulturtolksdoulorna är tvåspråkiga kvinnor med kulturkompetens från både ursprungslandet och Sverige med kännedom om den svenska mödra- och förlossningsvården (Doula & kulturtolk, 2019a). De har utbildats av barnmorskor för att ge trygghet (Akhavan & Edge, 2012) och stöd till blivande mammor på deras modersmål i kontakt med vården under den perinatala tiden (Födelsehuset, 2019b). Doula och kulturtolk finns i Göteborg, Stockholm och Halland (Doula & kulturtolk, 2019b) och erbjuds till kvinnor som är nya i Sverige eller icke svensktalande så långt det är praktiskt genomförbart (Doula & kulturtolk, 2019c). Gravida kvinnor eller deras partner kan kontakta Doula 8

9 och kulturtolk via hemsidan där kontaktuppgifter finns, det finns även ett samarbete med mödrahälsovården som kan erbjuda information om projektet (Doula & kulturtolk, 2019c). I dagsläget går det att få stöd på 20 olika språk (Doula & kulturtolk, 2019c). Utbildningen för doulor innefattar metoder för stöd, avslappning, kunskap kring födandets förlopp samt kunskap om vårdkedjan. I utbildningen jämförs hur födandet kan se ut i olika delar av världen. Den försöker ge en bred förståelse för hur den obstetriska vården kan skilja sig åt i olika länder (Akhavan & Edge, 2012). Alla kulturtolksdoulor har tystnadsplikt (Doula & kulturtolk, 2019a). Kulturtolksdoulans uppdrag Kulturtolksdoulan träffar den födande/föräldrarna två gånger under graviditeten (Doula & kulturtolk, 2019d) för att lära känna familjen, informera och förbereda dem inför förlossningen (Doula & kulturtolk, 2019e). När förlossningen startar kontaktas doulan och hon möter vanligen upp kvinnan på förlossningsavdelningen (Doula & kulturtolk, 2019d). Kulturtolksdoulan bistår med kontinuerligt, emotionellt och fysiskt stöd, hon ger trygghet, hjälper till med kommunikationen och informationsutbyte mellan den födande och vårdpersonalen (Doula & kulturtolk, 2019a). Kulturtolksdoulan och föräldrarna har sedan ett uppföljande möte/samtal två månader efter förlossningen. Målet med kulturtolksdoula är att kunna erbjuda jämlik vård och en positiv förlossningsupplevelse genom kontinuerligt stöd samt kultur- och språkkompetens (Doula & kulturtolk, 2019d). Betydelsen av doula och kulturtolksdoula stöd Lundgrens (2010) studie visar att kvinnors upplevelse av att ha en doula gav en känsla av kontinuitet och trygghet. Att träffa doulan innan förlossningen resulterade i en känsla av tillit. De uppgav att de under förlossningen fick stöd att hantera smärtan och att doulan respekterade deras önskningar. Genom doulan fick de ett ökat mod att tro på sin egen förmåga att föda. Doulan gav en känsla av att de inte var ensamma och de kände sig förstådda trots svårighet att kommunicera verbalt i mer intensiva perioder. Vissa kvinnor upplevde att barnmorskan fokuserade mer på det medicinska området och lämnade sin stödjande roll till doulan och kvinnorna önskade mer närvaro från barnmorskan under förlossningen. Kvinnor som hade ett kontinuerligt stöd under förlossningen hade fler spontana vaginala förlossningar och hade oftare en mer positiv förlossningsupplevelse (Bohren, Hofmeyr, Sakala, Fukuzawa & Cuthbert, 2017). Det var mindre vanligt med kejsarsnitt, instrumentella förlossningar, spinal- eller epiduralbedövning samt få ett barn med låga apgar poäng efter 5 minuter. 9

10 Hos somaliska kvinnor i USA som erhöll kulturtolksdoula stöd minskade användning av smärtlindring och en signifikant minskning av kejsarsnitt uppmättes (Shelp, 2004). Resultatet visade också att barnmorskor som hade med kulturtolksdoulor under förlossningen ett flertal gånger fick förbättrade attityder och ökat självförtroende i sitt yrkesutövande. Det ledde också till en bättre förlossningsupplevelse hos de födande kvinnorna. I Akhavan och Edge (2012) studie beskrev kvinnor som födde med kulturtolksdoula i Sverige ett ökat självförtroende och att rädslan för att inte förstå kulturen eller vårdrutinerna minskade. Även känslan av främlingskap och ensamhet samt språkförbristning minskade. Kvinnorna uppgav att de fick oersättlig information av kulturtolksdoulan samt emotionellt, mentalt och fysiskt stöd. Majoriteten av kvinnorna i studien var nöjda med kulturtolksdoulans insatser och föredrog kulturtolksdoula i jämförelse med tolk. En minoritet rapporterade bristande stöd under och efter förlossningen. De födande kvinnorna uppgav olika erfarenheter angående om deras partner var närvarande under förlossningen, anledningarna till detta var skiftande. De kvinnor som inte hade sin partner närvarande uppgav att kulturtolksdoulan kompenserade för partners frånvaro. Där partnern närvarade uppgav kvinnorna att kulturtolksdoulan kompletterade deras partners stödjande roll. En annan svensk studie (Akhavan & Lundgren, 2012) visade att barnmorskorna upplevde kulturtolksdoulan som en förmedlare. De uppgav att kulturtolksdoulan var mycket mer än en tolk då hon gav fysiskt, emotionellt och språkligt stöd till den födande kvinnan. Kulturtolksdoulan var kontinuerligt närvarande under hela förlossningen och kunde översätta kulturella skillnader. Barnmorskorna uppgav att viktiga aspekter var kulturtolksdoulans personliga egenskaper, attityder och kontinuitet för att kunna ge ett gott stöd. Barnmorskorna uppgav ingen känsla av konkurrens utan snarare en hjälp i deras arbete. Majoriteten av barnmorskorna uppgav gott samarbete mellan dem och kulturtolksdoulan men en minoritet var inte nöjda med graden av samarbete under förlossningen. Samarbetet kunde bygga broar mellan olika kulturer. Flera barnmorskor uppgav att de kunde överge det psykologiska och emotionella stödet till kulturtolksdoulan då de inte talade den födande kvinnans språk och fokuserade då enbart på det medicinska ansvaret. I en studie (Kang, 2014) där doulor intervjuades framkom också att doulan i stor utsträckning kunde hjälpa utlandsfödda kvinnor till en mer välfungerande vård. Detta genom att ge emotionellt och socialt stöd, föra deras talan samt fungera som kulturbroar mellan kvinnorna och vårdpersonalen. Doulornas gemensamma värdegrund bestod av bland annat empowerment, informerade val, kulturrelativism och evidensbaserad vård men de var inte alltid medvetna om att det var del av deras kulturkompetens. Således fanns det behov av en ökad kulturell självmedvetenhet bland doulor. 10

11 I en studie (Thullen et al., 2014) intervjuades unga mödrar och doulor för att undersöka hur mödrarna och doulorna ser på fädernas inställning till doula. Det framkom att fäderna i allmänhet var positiva till doulastöd. Doulan kompenserade för det stöd som fäderna inte kände sig kompetenta att ge. Thullen et al. (2014) menade att en doula som besökte familjen innan och efter förlossningen hade en unik möjlighet att engagera och stötta fäder i deras kommande föräldraskap. PROBLEMFORMULERING Det finns forskning som berör kulturtolksdoulans, barnmorskans och den födande kvinnans upplevelse och erfarenheter av kulturtolksdoula. Det finns ingen forskning kring kulturtolksdoula för utlandsfödda kvinnor utifrån partnerns upplevelse. Det behövs ytterligare forskning för att utforska kulturtolksdoulans roll från partnerns perspektiv samt partners erfarenhet av kulturtolksdoula. Partnerns perspektiv kan tillföra ny kunskap eftersom partnern mer ofta har bättre språkkunskaper än den födande. Partnern är därtill inte i ett värkarbete och har därmed större möjlighet att ge en tydligare bild av hur stödet och kommunikationen fungerar. Det är viktig kunskap som kan ge en djupare förståelse för betydelsen av kulturtolksdoulan samt hur behovet hos utlandsfödda kvinnor och deras partner kan mötas på bästa sätt. SYFTE Att beskriva partners erfarenhet av kulturtolksdoulastöd i samband med förlossning. MATERIAL OCH METOD Design Då syftet med studien var att studera partners erfarenheter användes en kvalitativ metod i form av en intervjustudie med en induktiv innehållsanalys. Kvalitativ metod valdes då denna försöker förstå människans subjektiva upplevelse av omvärlden (Forsberg & Wengström, 2016) och utveckla mening ur deras erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2014, kapitel 2). Urval Rekryteringen av deltagare till föreliggande studie skedde via den pågående randomiserade kontrollerade studien vid Karolinska Institutet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa: Utvärdering av Doula och Kulturtolksstöd för utlandsfödda kvinnor som föder barn i Stockholm. När datainsamlingen till föreliggande studien började hade 74 kvinnor rekryterats till projektet. Eftersom projektet är en randomiserad kontrollerad studie var det hälften, 32 stycken, som erhållit 11

12 en kulturtolksdoula. Forskare i ovannämnda studie kontaktade alla kvinnorna som erhållit kulturtolksdoula och gav information om denna intervjustudie. Inom denna grupp var några ensamstående och andra hade inte en partner närvarande under förlossningen. Vissa partner var inte intresserade av att delta i studien, andra gick ej att nå. De kvinnor vars partner var intresserade av medverkan i studien erhölls kontaktuppgifter till, totalt sex stycken. Dessa sex partner tackade ja till att medverka i intervjustudien. Rekryteringen av deltagare avslutades efter sex genomförda intervjuer. Valet av ett mindre antal deltagare grundar sig på att det inte tillkommer så mycket mer ny kunskap efter en viss punkt (Kvale & Brinkman, 2014, kapitel 6) samt intervjustudiens tidsram. Inklusionskriterier var partner till utlandsfödda kvinnor som under åren 2018 och 2019 deltog i ovannämnda studie som erhöll en kulturtolksdoula under förlossningen. Urvalet var strategiskt, deltagarna valdes ut då det var förväntat att deras erfarenhet skulle bidra till att uppnå studiens syfte (Henricson & Billhult, 2017). Exklusionskriterier var partner vars fru inte haft tillgång till en kulturtolksdoula under förlossningen. Deltagare I studien deltog sex partner till kvinnor som tilldelats kulturtolksdoula under sina förlossningar. Alla var män mellan 23 och 42 år gamla. Deras nationaliteter var egyptier, eritrean, jemenit, somalier, svensk och syrian. En deltagare var född i Sverige de andra hade bott i Sverige mellan 3-15 år. Utbildningsnivån var varierande från 4 års studier i grundskola till universitetsutbildning. Fem utav deltagarna arbetade, en studerade på utbildningen svenska för invandrare (SFI). De hade mellan 0-4 barn sedan tidigare. Fyra av partnernas fruar hade erfarenhet av förlossningsvård från hemlandet, en var förstföderska och en hade fött samtliga barn i Sverige. Intervjuerna ägde rum 1-6 månader efter deras senaste förlossning där kulturtolksdoulan närvarade. Två av partnerna och alla kvinnorna träffade kulturtolksdoulan under graviditeten mellan 1-3 gånger. Alla utom en hade en kulturtolksdoula närvarande under hela förlossningen. Datainsamlingsmetod Kvalitativa individuella intervjuer genomfördes för att samla in data. Genom samtalet kan kunskap erhållas om andra människors livsvärld vilket innefattar deras erfarenheter, känslor och attityder (Kvale & Brinkman, 2014). Semistrukturerad intervju valdes då det inte går att förutse deltagarnas svar. Denna metod ger deltagarna möjlighet att med egna ord tala fritt och ge detaljerade beskrivningar av sina upplevelser inom det studerade fenomenet. Därtill kan intervjuaren säkerställa att förutbestämda ämnesområden täcks in (Polit & Beck, 2018). Enligt Kristensson (2014, kapitel 10) innefattar en semistrukturerad intervju öppna frågor som inte behöver ställas i en förutbestämd 12

13 ordning, alla deltagare får samma frågor och en möjlighet att berätta fritt men intervjuaren kan även ställa följdfrågor. En semistrukturerad intervjuguide (bilaga 1) användes under samtliga intervjuer som stöd (Danielson, 2017a) för att täcka in valda ämnesområden (Kvale & Brinkman, 2014). Intervjuguiden översattes till respektive språk. Innan intervjuerna genomfördes granskades och omarbetades intervjuguiden flera gånger tillsammans med handledaren. Deltagarna kontaktades via telefon för att boka tid för intervjun. Då fyra av deltagarna talade begränsad svenska hölls två av intervjuerna på arabiska samt en intervju på somaliska och en på tigrinja av tre olika forskare och forskningsassistenter från Karolinska Institutet. Författarna höll tillsammans resterande två intervjuer på svenska. Innan intervjuerna tränades intervjuteknik tillsammans med handledaren som har lång erfarenhet av kvalitativ forskningsintervju. Intervjuerna utfördes över telefon eftersom deltagarna föredrog det på grund av tidsbrist. Enligt Danielson (2017a) väljs ofta intervjuplats i samråd med deltagaren. Det är en fördel om både intervjuare och deltagare kan sitta ostört under hela telefonintervjun. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas av den som utfört intervjun. Intervjuerna som genomfördes på tigrinja och somaliska transkriberades och översattes till svenska utav den personen som genomfört intervjun. De två intervjuer som gjordes på arabiska transkriberades och översattes till engelska av forskaren som genomfört intervjuerna för att sedan översättas till svenska av författarna. Analysmetod Föreliggande studie har en induktiv ansats då syftet är att beskriva människors specifika erfarenheter av en upplevelse och finna ett mönster i det transkriberade materialet (Graneheim & Lundman, 2017). Analysen av materialet syftar till att organisera och göra mening av det som finns berättat (Polit & Beck, 2018) och därför valdes en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). För att få en helhetsbild lästes de transkriberade intervjuerna igenom ett flertal gånger. Materialet delades sedan upp i kondenserade meningsenheter som kodades (se Tabell 1). De olika koderna jämfördes sedan och delades in i underkategorier och senare kategorier, vilket utgör det manifesta innehållet. De preliminära kategorierna diskuterades sedan tillsammans, reflekterades kring och reviderades ett flertal gånger (Graneheim & Lundman, 2004). När nytt material kom in i analysen gjordes processen om, detta för att säkerställa att inget utelämnades. Till sist formuleras det latenta innehållet i kategorierna och utifrån det skapades ett tema (Graneheim & Lundman, 2004). 13

14 Tabell 1. Exempel på meningsbärande enhet, kondensering, kod, subkategori och kategori Meningsbärande enhet Kondensering Kod Subkategori Kategori Ja men asså sånna här saker som till exempel om jag skulle inte vart där, de flesta saker så fick doulan till det. Vissa ord mm men vissa ord som var lite för svåra, komplicerade för henne så förstod hon inte vad doulan ehh vad barnmorskan ville egentligen. (Deltagare A) Doulan lyckades översätta det mesta. Vid mer komplicerade ord förstod hon inte innebörden. Tolka Kulturtolksdoulans förmåga att tolka Kommunikation Eh som jag nämnde kom hon till oss och hon pratade främst med min fru, berättade för henne om graviditet och förlossning, vad som kan förberedas och var man ska ringa om något händer eh vad man ska äta, vad man ska undvika och blablabla det var en vanlig konversation, vanlig hjälp. (Deltagare C) Min fru fick information angående graviditet och förlossning, information om förberedelser, vart man ska ringa om något händer, kostråd med mera. Information graviditet & förlossning Informativt stöd Kulturtolksdoulans olika typer av stöd Så på det punkten var det tryggt att kunna prata med någon som är kunnig och som kunde kommunicera både med oss och med barnmorskan. När värkarna var täta så sa hon att det var dags att åka då tog de väl hand om oss när vi kom fram till sjukhuset (Deltagare E) Att prata med en kunnig doula som kan kommunicera med både familjen och vård- personalen skapar trygghet. Kunnig doula, språkligt stöd, trygghet Erfaren Kulturtolksdoulans egenskaper 14

15 Etiska överväganden Rekryteringen av deltagare till föreliggande studie skedde via den pågående randomiserade kontrollerade studien Utvärdering av Doula och Kulturtolksstöd för utlandsfödda kvinnor som föder barn i Stockholm som är godkänd av Stockholms etiska kommitté (Diarienummer 2018/12-31/2). Deltagarna erhöll skriftlig och muntlig information om studien (Etikprövningsmyndigheten, 2019) (bilaga 2). Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan informerat samtycke införskaffades muntligen, vilket gjordes i föreliggande studie (bilaga 3). Det avsattes tid i början av intervjuerna för att få eventuella frågor besvarade, detta i enlighet med Etikprövningsmyndighetens (2019) förhållningsregler. Deltagarna gavs information om att deltagandet är frivilligt och att det går bra att avbryta deltagandet närsomhelst under studien utan att lämna skäl. Deltagarna informerades angående studiens syfte och kort om upplägg samt om det fanns några risker eller fördelar med att delta i studien (Kvale & Brinkmann, 2014). Data från intervjuerna hanterades, så långt det var möjligt, för att skydda deltagarnas integritet (Kvale & Brinkmann, 2014, kapitel 4, personuppgiftslagen, 1998:204). Materialet hanterades konfidentiellt på ett säkert sätt så att obehöriga inte kunde ta del av det (Kjällström, 2017), vilket gjordes med hjälp av kodning, de transkriberade intervjuerna kodades med en bokstav (Danielson, 2017b). När intervjuerna transkriberats raderades det inspelade materialet. Det är viktigt att se till den etiska principen göra gott och inte skada, att vinsten med resultatet ska överväga eventuella negativa konsekvenser. Resultatet redovisades så opartiskt och fullständigt som möjligt. De som höll i intervjuerna lyssnade uppmärksamt och försökte vara följsamma detta för att minimera eventuellt obehag hos deltagarna och undvika etiska överträdelser (Kvale & Brinkmann, 2014). RESULTAT I analysen av materialet framkom tre huvudkategorier: kommunikation, kulturtolksdoulans olika typer av stöd och kulturtolksdoulans egenskaper. Därtill ett övergripande tema som var kulturtolksdoulans roll samt tio subkategorier (se Tabell 2). 15

16 Tabell 2. Subkategorier, kategorier och tema. Subkategorier Kategorier Teman Ett gemensamt språk och kultur Kommunikation Kulturtolksdoulans roll Kulturtolksdoulans förmåga att tolka Informativt stöd Fysiskt stöd Kulturtolksdoulans olika typer av stöd Emotionellt stöd Kontinuerligt stöd Kompletterande stöd Snäll och hjälpsam Kulturtolksdoulans egenskaper Erfaren Social och trevlig Kommunikation I intervjuerna framkommer vikten av att förstå varandra. Partnerna beskriver att förståelse kan nås genom ett gemensamt språk och via kulturtolksdoulans tolkning. De subkategorier som framträder är, ett gemensamt språk och kultur och kulturtolksdoulans förmåga att tolka. Ett gemensamt språk och kultur Partnerna belyser vikten av ett gemensamt språk, kulturtolksdoulans tvåspråkighet ledde till en god förståelse och möjlighet till hjälp på två språk. En partner förklarar att kulturtolksdoulans förmåga att uttrycka sig på arabiska var väldigt viktigt för hans fru. Partnerna talar om en djupare förståelse mellan kulturtolksdoulan och frun, vilket härleddes till ett gemensamt språk och kultur. En partner lyfter fram att kulturtolksdoula är viktigt för icke-svensktalande kvinnor: asså dom som inte kan svenska, dom behöver doula mer än tolk (Deltagare B). Kulturtolksdoulan beskrivs av en partner som en bro mellan familjen och vårdpersonalen som resulterade i en god kommunikation mellan 16

17 alla parter. Partnerna talar om kulturtolksdoulan som ett ombud för familjen. En partner berättar att kulturtolksdoulan förde deras talan i en stressad situation. Något som är återkommande i intervjuerna var att kommunikationen mellan frun, partnern och kulturtolksdoulan fungerade utmärkt. En partner berättar: Doulan är en så ödmjuk och fin person, hon kändes inte som främmande, både jag och min särbo hade lätt att kommunicera med henne (Deltagare D). Partnerna beskriver en tillitsfull relation till doulan och att deras fruar kunde prata öppet med doulan: Det kändes som doulan visste vad min fru behövde, min fru var jättenöjd med hur allt gick. Hon kunde också säga vad hon önskade och behövde hjälp med till doulan. De hade bra kemi med varandra. Det märkte jag genom att jag såg hur de pratade med varandra och att min fru fick svar på alla hennes frågor (Deltagare E). En partner berättar att kulturtolksdoulan sagt att frun kunde betrakta henne som en syster eller en mamma. I intervjuer framkommer att partnern kände sig fri att säga det han önskade i samtalet med kulturtolksdoulan. En partner talar om en allians med kulturtolksdoulan. Han och kulturtolksdoulan samtalade om hans frus behov och hur de på bästa sätt kunde hjälpa henne. Kulturtolksdoulans förmåga att tolka I intervjuerna framkommer att möjligheten till språkligt stöd var en stor anledning till varför de önskat en kulturtolksdoula, dock framkommer också en erfarenhet av att de inte hade några förväntningar på kulturtolksdoulan och att de inte visste vad en kulturtolksdoula var. En partner berättar att hans fru önskade kulturtolksdoulastöd eftersom kommunikation brustit vid tidigare förlossningar. En återkommande erfarenhet var att kulturtolksdoulan tolkade under hela förlossningen, att de var nöjda med hennes tolkning och menar att det ledde till en ökad förståelse. De berättar att kulturtolksdoulans tolkning var bra och tack vare kulturtolksdoulans närvaro förstod alla varandra och allt gick smidigt vilket en partner uppger kändes jättebra. Erfarenheter som lyfts är att kulturtolksdoulan pratade med alla och kommunicerade det som hände, hon var duktig och gav språkligt stöd i kommunikationen med vårdpersonalen. En partner förklarar att när förlossningen startade så ringde de kulturtolksdoulan som sin tur ringde till förlossningen då hans svenska är bristfällig. En partner tycker att doulanärvaro var viktigt då hon kunde tolka i hans frånvaro. 17

18 I en intervju framkommer att kulturtolksdoulans tolkning var bristfällig. Kulturtolksdoulan förstod inte allt vårdpersonalen sa, vid mer komplicerade ord förstod hon inte innebörden. Partnern menar att kulturtolksdoulan inte behärskade det svenska språket till fullo, vilket ledde till missförstånd: Men annars alltså hon var bra men svenskan var lite svag där så det var några saker som doktorn till exempel sa: ahh ehh slappna av, spänn inte dig så säger hon till henne ah men spänn dig asså så här vände orden för hon förstod inte exakt vad hon ville uttala doktorn så det var lite sådär tvärt om men *liten paus* ah det funkade (Deltagare A). Partnern blev upprörd när kulturtolksdoulan tolkade fel, vilket hände ett flertal gånger och efter det tog partnern på eget initiativ över tolkningen. Kulturtolksdoulan välkomnade hjälpen. Kulturtolksdoulan lyckades dock översätta det mesta och hon gjorde sitt bästa uppger partnern. Kulturtolksdoulans olika typer av stöd I intervjuerna framkommer att det är viktigt med kulturtolksdoulastöd, en del kopplar samman kulturtolksdoulastödet med en mer positiv förlossningsupplevelse. En partner beskriver: Doulan håll och masserade frun i handen under tiden, hela förlossningen var väldigt bra i jämfört med tidigare upplevelsen (Deltagare E). Partnerna tar upp när det är extra viktigt med kulturtolksdoula. De upplever att kulturtolksdoulastöd framförallt är viktigt för förstföderskor och vid språkförbristning. I intervjuerna framkommer också att en kulturtolksdoula kan ge många olika typer av stöd. Nedan kommer vi belysa de olika former av stöd som partnerna beskrivit: informativt stöd, fysiskt stöd, emotionellt stöd, kontinuerligt stöd och kompletterande stöd. Informativt stöd Alla kvinnor träffade kulturtolksdoulan under senare delen av graviditeten. Det framkommer att de erhöll information om graviditet och viktig information inför förlossningen. Så som information om förlossningsförlopp, eventuella komplikationer, förberedelser, vart paret ska ringa om något händer, hur förlossningsvården fungerar samt kost- och motionsråd. En partner lyfter fram att hans fru fick individanpassad information eftersom hon hade tidigare erfarenhet av förlossning. En annan berättar att viss information var helt ny för dem, att kulturtolksdoulan förklarade mycket och att hennes information var värdefull. Återkommande i intervjuerna är att de fick sina frågor besvarade vilket gav trygghet: Hon var faktiskt väldigt jätteglad över det för att hon var lite osäker över dom flesta sakerna så kunde hon snacka ut det med henne, jag har faktiskt min mamma här men till och med min mamma vet inte lika mycket som kanske doulan vet (Deltagare A). 18

19 En partner återger att kulturtolksdoulan även gav informativt stöd och gjorde mycket under förlossningen. De fick nödvändig information och partnern kunde få svar på sina frågor. En partner berättar: Hon berättade vad som skulle hända och jag kunde fråga henne allt jag undrade (Deltagare E). De kunde också via kulturtolksdoulan få viktig information från vårdpersonalen. Emotionellt stöd En återkommande erfarenhet var att vid mötena med kulturtolksdoulan under graviditeten gavs möjlighet till samtal. En partner beskriver att frun kände sig trygg i samtalet med kulturtolksdoulan: Eh men hon kunde prata öppet med henne eftersom det inte skulle ha om man säger så konsekvenser senare om man säger så (Deltagare A). En annan partner upplevde att kulturtolksdoulan gjorde så att han fru kände sig trygg under förlossningen. Partnerna som hade kulturtolksdoula under förlossningen återger att kulturtolksdoulan gav stöd i form av samtal, vilket resulterade i minskad oro. En partner lyfter fram vikten av kulturtolksdoulastöd vid stark rädsla eller till förstagångsföderskor, han menar att kulturtolksdoulastödet överträffar teoretisk kunskap och YouTube då det kan minska oro och tillföra lugn. En annan återkommande erfarenhet var att kulturtolksdoulan tillför ett lugn i förlossningsrummet. Kulturtolksdoulan var trygg och bidrog med lugn och minskad oro: Hm doulan var bra, hon lugnade ner rummet liksom om man säger så, vi var alla sådär stressade och hetsade hon var den som var lugn och visste vad hon skulle göra, tog hand om asså att hon kunde göra asså hon gjorde så att alla blev lugna (Deltagare A). En partner berättar att kulturtolksdoulan var ett bra moraliskt stöd och gjorde så att hans fru mådde bra under förlossningen. En annan menar att han och hans fru behövde kulturtolksdoulan, att mötet var en positiv händelse och att det kändes bra när hon var där. Fysiskt stöd De olika former av fysiskt stöd som lyfts fram är massage, avslappning, andningsstöd, lugnande ord, smärtlindring, ombyte, hjälp med förflyttning, toalettbesök, dusch samt ombesörjning av mat och dryck. En av partnerna berättar om vikten av kulturtolksdoulans massage som gav avslappning och därmed minskade stress och gjorde hans fru lugn. Han förklarar att genom det fysiska stödet minskade smärta och rädsla. Så här beskriver en deltagare det fysiska stödet:...när hon sa att hon ville ha nån andningsmask eller nånting så hjälpte doulan henne att lägga till masken och göra allt som hjälper henne att föda så dom förstod varandra (Deltagare A). 19

20 I några av intervjuerna framkommer att kulturtolksdoulan fungerade som familjens ombud. En partner beskriver det såhär: Under värkarna på sjukhuset upplevde vi att barnmorskan var inte så närvarande, vi fick ringa på knappen flera gånger och doulan hämtade henne vid flera tillfällen (Deltagare D). En partner berättar att kulturtolksdoulan ringde till sjukhuset åt dem när vattnet gått, hon bokade tid på förlossningen och beställde taxi. Kontinuerligt stöd I intervjuerna framkommer att de flesta av familjerna hade en närvarande kulturtolksdoula under hela förlossningen, kulturtolksdoulan kontaktades vid värkstart och kom senare till förlossningen. En partner beskriver: När vi kom fram till sjukhuset står doulan och väntade på oss vid entrén (Deltagare E). En partner berättar om ett kontinuerligt stöd även under graviditeten: Hon var alltid i kontakt med min fru, om hon inte kunde komma ringde hon för att kolla hur det var med henne (Deltagare F). Kontinuerligt kulturtolksdoulastöd är viktigt enligt partnerna, det ger trygghet och minskar känslan av ensamhet. En partner beskriver att kulturtolksdoulan var kontinuerligt närvarande via telefon vid värkstart och gav information och råd, detta kändes tryggt för familjen som vid tidigare förlossning åkte in vid fel tidpunkt. En partner förklarar betydelsen av kontinuerligt stöd: Alltså, när kvinna, en kvinna under förlossning, eller en tjej under förlossning vet att nån står bredvid henne, för att hjälpa henne, eh, den, jag tror det känns bra för dom kvinnor (Deltagare B). En av anledningarna till varför kulturtolksdoula önskades var just möjligheten till kontinuerligt stöd berättar en av partnerna. En partner återger att kulturtolksdoulan var närvarande, höll handen, hon gjorde allt för hans fru. Kulturtolksdoulan var med under hela förlossningen och var kvar så länge familjen hade behov. En partner säger: hennes närvarande under förlossningen var obeskrivligt glädjande hjälp (Deltagare D). I en intervju där förlossningen inducerats, berättar partnern om att det var oklart när de kunde be kulturtolksdoulan komma till förlossningen. De fick information av vårdpersonalen att kulturtolksdoulan inte kunde komma för tidigt och partnern härleder det till regler hos organisationen som bistår med kulturtolksdoula. Kulturtolksdoulan kom sedan utan att ha fått tillstånd från organisationen för att hjälpa familjen. En annan partner berättar om när det kontinuerliga stödet brister. Kulturtolksdoulan kontaktades vid värkstart samt ytterligare en gång på sjukhuset, kulturtolksdoulan valde att avvakta då hon bedömde 20

21 att förlossningsarbetet inte var igång, när hon kom var barnet fött. Kulturtolksdoulan kom för sent. Han menar att hennes hjälp var ok men att hon var överflödig då hon endast var där en kort stund, eventuellt hade hennes stöd gett mer under förlossningen. Partnern kompenserade för kulturtolksdoulans frånvaro och försökte tolka med hjälp av lite engelska samt telefonkontakt med vän, han berättar: mestadels klarade vi oss själva, helt enkelt hon var sen, hon var ok (Deltagare C). Kompletterande stöd I de intervjuerna där partnernas fruar hade erfarenhet av att föda barn i andra länder framkommer stora kulturella skillnader. En skillnad är bland annat partnerns närvaro under förlossning. En partner berättar att i hemlandet är inte partnern med vid födelsen men eftersom det är norm i Sverige valde han att närvara, dock vet han inte om han var till någon hjälp. En deltagare med liknande upplevelse säger: Det var lite hårt att jag skulle se det, jag ville inte vara där men att doulan va där och hjälpte henne, höll handen och gjorde allt för henne (Deltagare A). En återkommande upplevelse var att kulturtolksdoulan kunde erbjuda ett annat typ av stöd än det partnern kunde ge, en av deltagarna berättar: hon gjorde saker som vi inte visste,...som jag inte skulle kunna hjälpa henne, sa till henne saker som jag inte kan säga till henne (Deltagare A), och en annan säger hon hjälper jättemycket faktiskt under förlossning.alltså mer än mannen (Deltagare B). De uppger att kulturtolksdoulan gav kompletterande stöd och hade kunskap som partnerna inte hade, en partner berättar: Hon började massera och jag visste inte ens att man skulle göra det... (Deltagare A). Partnern upplevde lättnad när kulturtolksdoulan kom till förlossningsavdelningen, hon visste vad som behövdes. En partner förklarar att kulturtolksdoulan gav kontinuerligt och språkligt stöd när han inte hade möjlighet att närvara under hela förlossningen. Kulturtolksdoulans egenskaper Något som partnerna lyfter fram är att de är mycket nöjda med kulturtolksdoulan och hur hon är som person. En partner berättar att kulturtolksdoulans hjälp var bortom hans förväntan och att kulturtolksdoulan var mer än utmärkt och underbar. De egenskaper hos kulturtolksdoulan som framträder i intervjuerna är snäll, hjälpsam, erfaren, social och trevlig. Snäll och hjälpsam När partnerna beskriver kulturtolksdoulans egenskaper framkommer att kulturtolksdoulan var en bra människa, hon var snäll och mycket hjälpsam. En deltagare berättar: Hon hjälpte henne jättemycket faktiskt, det var värt att hon kom (Deltagare A). En annan partner tycker att 21

22 kulturtolksdoulan hjälpte hans fru med allt hon behövde. Att kulturtolksdoulan var jättesnäll bidrog till en bra förlossningsupplevelse menar en partner. En partner lyfter fram kulturtolksdoulans hjälpsamhet: hon var till stor hjälp för oss. Jag kan inte riktigt beskriva hur tacksamma vi är för henne (Deltagare F). Erfaren Partnerna uppger att kulturtolksdoulan var erfaren och kompetent, att prata med en kunnig kulturtolksdoula som kan kommunicera med både familjen och vårdpersonalen gav en känsla av trygghet. Partnerna framför att kulturtolksdoulans erfarenheter från tidigare förlossningar är viktigt och kan bidra till en god kommunikationen mellan kulturtolksdoulan och barnmorskan och är bra för deras fruar. En partner beskriver: Hon visste exakt hur min fru kände sig just i födelsen (Deltagare A). Social och trevlig Partnerna berättar att kulturtolksdoulan var social, trevlig och kunde många saker och menar att det är viktiga egenskaper, de som väljer yrket kulturtolksdoula är bra människor, sociala och har en vilja att hjälpa. DISKUSSION Metoddiskussion Med en kvalitativ metod med en induktiv innehållsanalys har studiens syfte besvarats. Enligt Granehiem & Lundman (2004) är det av vikt att en studies syfte besvaras för att resultatet ska betraktas som giltigt. Fördelen med kvalitativa intervjustudier är att det ges möjligheten att undersöka intervjudeltagarens erfarenhet och på så vis vinna djupare insikt om det studerade fenomenet (Kvale & Brinkman, 2014). En nackdel med en kvalitativ studie är att resultatet inte är generaliserbart, dock var det den metod som passade bäst utifrån valt syfte. En litteraturstudie hade inte varit möjlig att genomföra på valt ämne då det fanns för få studier som berörde ämnet kulturtolksdoula. En kvantitativ metod var inte lämplig då syftet var att beskriva erfarenheter. En induktiv ansats valdes för möjlighet till en mer öppen analys som ej var styrd av en teori (Henricson, 2017). För att nå en djupare förståelse och kunna beskriva partners erfarenhet valdes semistrukturerade intervjuer. Genom en semistrukturerad intervjuguide ges möjlighet att följa upp intressanta erfarenheter och en frihet att ställa ytterligare frågor. För att det ska kunna ske krävs aktivt 22

23 lyssnande samt förmåga att ställa följdfrågor (Kvale & Brinkman). En ostrukturerad intervju hade gett ytterligare möjlighet för deltagarna att prata fritt men det kräver mer av den som håller i intervjun och det är därtill svårare att få svar på syftet. En fokuserad intervju hade gjort analysarbetet enklare då den är mer strukturerad (Bell & Waters, 2016, Kapitel 10) men vissa erfarenheter kanske hade missats. Partnerna i studien föredrog att intervjuas över telefon då de hade svårt att få tid till ett fysiskt möte. En fördel med telefonintervjuer är att det medför möjlighet att intervjua människor som annars inte hade kunnat delta (Kvale & Brinkman, 2014). Telefonintervjuer kan också ge en möjlighet att prata mer öppet om privata ämnen då den fysiska närvaron inte blir en barriär. Om konventionella intervjuer istället genomförts hade intervjuaren lättare kunnat fånga upp icke språklig information, till exempel gester och ansiktsuttryck. I studiens resultat framkom både positiva och negativa fynd. Det skulle dock kunna finnas en risk att partnerna som tackade ja till att delta i studien var de med en mer positiv erfarenhet av kulturtolksdoula. Därtill hörde att möjlighet till ersättning inte fanns samt att partnerna avsatte fritid för att genomföra intervjuerna. Dock skulle en motsatt agenda också kunna leda till en vilja att delta. Ytterligare en risk var att partnerna undvek att berätta om negativa erfarenheter då de ville att andra familjer som är i behov av kulturtolksdoulans stöd ska erbjudas det. Ett annat scenario skulle kunna vara att partnerna trodde att intervjuaren föredrog att finna positiva erfarenheter. Om partnern fått en personlig relation med kulturtolksdoulan skulle det kunna resulterat i att partnern undvek att nämna negativa erfarenheter trots att forskaren hade informerat om konfidentialitet. En del i arbetet för att bevara konfidentialiteten innebar att datan redovisades så att det inte kunde härledas till en enskild individ (Kjellström, 2017). Författarnas upplevelse var emellertid att partnerna kunde svara ärligt på frågorna och kände sig trygga att berätta fritt om sina erfarenheter. Fyra intervjuer genomfördes på partnernas modersmål utav tre olika forskare och forskningsassistenter vid Karolinska institutet som ingår i projektet Utvärdering av Doula och Kulturtolksstöd för utlandsfödda kvinnor som föder barn i Stockholm. Att intervjuerna utfördes på partnernas modersmål var en styrka då de hade möjlighet att uttrycka sig fritt utan språkliga begränsningar. Många som ingick i projektet talade somaliska och tigrinja. Föreliggande studie saknade budget, således kunde inte tolk anlitas och därmed begränsades antalet intervjuer på dessa språk. Till studiens styrka hörde att en intervju på respektive språk kunde genomföras. Därtill hölls två intervjuer på arabiska och två utav intervjuerna genomfördes på svenska. Att använda sig av flera intervjuare och därmed få en större variation följdfrågor kan resultera i att en större mångfald 23