FÖRBUNDSRÅD den maj Clarion Hotel Arlanda

Transkript

1 FÖRBUNDSRÅD 2013 den maj Clarion Hotel Arlanda

2

3 Förslag till tidschema DAG 1 den 28 maj Registrering Öppningstal Introduktion av mötessystem Mötesformalia Kort paus Årsmötesformalia - Årsberättelse och årsredovisning - Revisionsberättelse - Förfarande med överskott eller underskott i årsbokslutet - Redovisning konfliktfond - Arvoden, löner och anställningsvillkor Lunch OBS! Synpunkter till granskningsutskottet senast Val till delegation för förbundsövergripande frågor Rapport delad revisionsberättelse Motioner till förbundsrådet (inklusive bordlagda) Motioner till förbundsstyrelsen redovisning Kaffe Övriga frågor Rapport avtalsrörelsen Fördrink DAG 2 den 29 maj Middag inkl. utdelning av utmärkelser Granskningsutskottets rapport Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Inledning temadag Så bidrar vi på arbetsplatsen till starka och framgångsrika företag Lunch Kaffe ca Fortsättning temadag Kaffe Sammanfattning och utvärdering av dagen Avslut 3

4 Förslag till dagordning 1. Förbundsrådets öppnande 2. Rapport angående val av förbundsrådsombud Godkänna rapporten 3. Upprop 4. Årsmötets stadgeenliga kallande Besluta enligt förslag 5. Val av - Ordförande för årsmötet 8 - Sekreterare 8 - Justerare att tillsammans med ordförandena justera protokollet 8 - Rösträknare 8 - Granskningsutskott 9 - Beredningsutskott Besluta enligt förslag Fastställande av dagordning Besluta enligt förslag 4 7. Förbundsrådets genomförande Besluta enligt förslag 5 8. Förbundsstyrelsens årsberättelse och årsredovisning Godkänna årsberättelsen Se bil 9. Förfarande med överskott eller underskott i årsbokslut Besluta enligt förslag Se bil 10. Redovisning av konfliktfonden Tagit del av rapporten Se bil 11. Förbundsrevisorernas revisionsberättelse Tagit del av rapporten Se bil 12. Arvoden Besluta enligt förslag Beslut om löner och anställningsvillkor för förbundets presidium Besluta enligt förslag Val till delegation för förbundsövergripande frågor Besluta enligt förslag Rapport delad revisionsberättelse Tagit del av rapporten Motioner bordlagda vid förbundsrådet 24-25/9 Besluta enligt förslag Motioner till förbundsrådet 2013 Besluta enligt förslag Redovisning av de motioner förbundsstyrelsen har besvarat år 2012 Tagit del av rapporten Övriga frågor 20. Granskningsutskottets rapport Tagit del av rapporten 21. Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Besluta enligt förslag 22. Förbundsrådets avslutande Sid 4

5 Förslag till arbets- besluts- och valordning för Unionens förbundsråd 2013 Förbundsstyrelsen föreslår följande arbets- besluts- och valordning vid behandling av ärenden på förbundsrådets dagordning. Arbetsordning Förbundsrådets längd Förbundsrådet pågår i två dagar maj. Permission Om ombud inte har tillfälle att närvara vid viss del av förbundsrådsförhandlingarna ska frånvaro samt återkomst anmälas till en av kanslichefen utsedd permissionsansvarig. Permissionsansvarig tillsammas med mötespresidiet upprätthåller aktuell röstlängd i mötessystemet. Det är viktigt att ombud loggar ut respektive loggar in i mötessystemet vid frånvaro respektive återkomst. Genomförande Första dagen genomförs förbundsrådets årsmötesdiskussioner. Andra dagen är i huvudsak en temadag med rubriken Så bidrar vi på arbetsplatsen till starka och framgångsrika företag. Formen för temadagen är storytelling och målet är en publikation där vi tillsammans beskriver tjänstemännens vardag och hur det bidrar till utvecklingen i näringslivet. Anförande, förslag och yrkande Begäran om ordet sker via mötessystemet. Mötessystemet kommer att föredras innan Förbundsrådets start dag 1. Alla anföranden framförs från talarstolen. Förslag och yrkanden ska vara skriftliga och registreras i mötessystemet. Talartiden vid första inlägget på en dagordningspunkt är 3 minuter och därefter 1 minut. Begränsningen gäller inte vid en föredragning av förbundsstyrelsen eller de av förbundsrådet valda utskottens föredragande. Rätt att bryta talarlistan gäller för: Föredragande Replik på debattinlägg som rör det egna anförandet, görs genom mötessystemet. Ordningsfråga, görs genom mötessystemet. Protokoll På förbundsrådet förs beslutsprotokoll. Hela mötet spelas också in på ljudfil som sparas på Unionens förbundskontor. Ombud kan begära att få ta del av ljudfilerna. Ombud Som ombud på förbundsrådet kan endast de av regionerna valda ombuden eller suppleant, förbundsrevisorer och förbundsstyrelseledamöter fungera. 5

6 Förslag till granskningsutskottet Förslag från förbundsrådsledamöterna, som ska behandlas av granskningsutskottet, ska vara skriftliga och lämnas till utskottets ordförande eller sekreterare senast kl den 28 maj. Beslutsordning Ärenden för beslut Ärenden som utan att vara upptagna på dagordningen kan tas upp för beslut om det gäller: Nya ärenden som beslutas med 2/3 majoritet (dock minst 87 ledamöter) Uttalanden Ordningsfrågor (exempelvis tidsbegränsning, streck, propositionsordning, ajournering ) Beslut Beslut fattas i första hand genom acklamation, i andra hand genom försöksvotering i mötessystemet. Reservationer Reservation med anledning av något av förbundsrådets beslut ska vara skriftlig och lämnas till förbundsrådets presidium. Anmälan om reservation ska ske i samband med beslut och protokollföras. Inlämnande av reservation, med angivande av den eller de som stödjer reservationen, ska lämnas innan förbundsrådets slut. Reservation som lämnas in efter förbundsrådets avslutande förs ej till protokollet. Valordning Absolut majoritet Vid val gäller att den som erhåller mer än hälften av avgivna och godkända röster är vald. Uppnås inte detta sker omval mellan de kandidater som erhållit högsta röstetal. Högst två kandidater får kvarstå för varje återstående mandat. Vid lika röstetal avgör lotten. Valbarhet till utskott Till utskott och mötesfunktionärer är alla förbundsrådsombud valbara. Till sekreterare i utskott kan tjänsteman i förbundet väljas. Nomineringar och övrig valbarhet Valbara kandidater till förhandlingsdelegationer är: de kandidater som återfinns i valberedningens förslag övriga kandidater som nominerats För gruppen övriga kandidater krävs att någon av förbundsrådets ledamöter från talarstolen föreslår kandidaten innan valet för att denne ska vara valbar. Sluten omröstning Val till delegation övergripande sker i första hand genom acklamation (muntligt bifall/ avslag). I andra hand genom handuppräckning. 6

7 Vid begäran om sluten omröstning görs detta i mötessystemet. För valpunkt presenteras en förteckning över samtliga valbara kandidater i systemet. Motionshantering Förbundsrådet har att besluta motionerna enligt följande fyra alternativ: Bifall (Ja!) Förbundsrådet beslutar i enlighet med motionens att sats/er (beslutsformulering/ar) Besvarad (ja, vi gör redan detta) Förbundsrådet delar motionärens intentioner. Med hänvisning till befintlig eller planerad verksamhet anses motionärens intentioner redan ha uppfyllts på ett eller annat sätt. Det kan också gälla motioner om sådant Unionen inte rår över och därför inte kan besluta genomföra. Beaktad (Bra idé, vi gör inte exakt så utan på något annat sätt) Förbundsrådet ställer sig bakom intentionerna i motionen alternativt någon eller några delar av att-satserna/beslutsförslagen men vill inte binda sig att göra det på det sätt motionär föreslår. Motionens intentioner tillsammans med förbundsstyrelsens motionssvar föreslås därmed finnas med som planeringsunderlag för verksamheten eller avspeglas i Unionens ställningstagande/politik. Avslag (Nej!) Förbundsrådet anser att motionen inte skall genomföras. Motionen hänskjuts till nästkommande förbundsråd som har att behandla inriktning inför avtalsförhandlingar och avtalsmotioner. Faller ej under detta förbundsråds uppdrag att besluta om. 7

8 Valberedningens förslag till mötesfunktionärer 2013 Namn Region Företag Mötesordförande Thomas Fanberg Mellannorrland Securitas Sverige AB Marina Åman Stockholm IBM Svenska AB Sekreterare Charlotte Stridbeck Bolin Ledningssekretariatet Unionen FK Justerare Patrick Sjöholm Östra Sörmland/ SSAB EMEA AB Gotland Lena Thorén Västerbotten Umeå Dentallaboratorium KB Rösträknare Jonas Bister Gävleborg Hewlett Packard Sverige AB Berit Berglund Värmland Åsa Liljedahl Uppland Mellansvenska Logistiktransporter AB Marie Strandberg Småland Tieto Sweden AB 8

9 Valberedningens förslag till Granskningsutskott 2013 Namn Region Företag Granskningsutskott Krister Gustafsson Norrbotten SOS Alarm Sverige AB Anders Holger-Nilsson Göteborg Ahlsell Sverige AB Gun-Britt Holmgren Ivstedt Sjuhall Jotex AB Övriga nominerade Stig Boman Västerbotten Alimak Hek AB Berit Berglund Värmland - Kristin Forsberg Göteborg Volvo Information Technology AB Sofia Ivarsson Östra Sörmland/ AB Svensk Bilprovning Gotland Badro Laajab Stockholm AB Svensk Bilprovning Claes Tullbrink Stockholm STIM Henrik Vahldiek Småland Atea Logistics AB 9

10 Valberedningens förslag till Beredningsutskott 2013 Namn Region Företag Beredningsutskott Claes Bärnsten Skaraborg/Väst Autoliv Sverige AB Anette Eriksson Småland Logica Sverige AB Kristin Forsberg Göteborg Volvo Information Technology AB Kristina Hovlid Stockholm Lärarförbundets Regionkontor Patrik Wågström Mellannorrland BAE Systems Hägglunds AB Övriga nominerade Margareth Derle Sydväst NE Nationalencyklopedin AB Sofia Ivarsson Östra Sörmland/ AB Svensk Bilprovning Gotland Sonja Johansson Norrbotten SSAB EMEA AB Lena Thorén Västerbotten Umeå Dentallaboratorium KB Henrik Vahldiek Småland Atea Logistics AB 10

11 Valberedningens förslag till arvoden 2013 Valberedning föreslår oförändrade arvoden för Befattning Förslag Kommentar Förbundsstyrelse Ordinarie ledamot kr Arvode per år och suppleant (1,1xIbb) Inkluderar även övriga arvoden inom Unionen. Inkluderar även andra förmåner. Revisorer Ordinarie revisor kr per möte* 7,5 % av inkomstbasbeloppet (0,075xIbb) per protokollfört möte. Exklusive övriga arvoden. Suppleant kr per möte* 5 % av inkomstbasbeloppet (0,05xIbb) per protokollfört möte Exklusive övriga arvoden. Förbundsråd-/Kongressombud Ombud inkl ledamöter 600 kr per bevistad Exklusive övriga arvoden. som kallas med närvaro- och protokollförd och yttranderätt mötesdag Förhandlingsdelegation Ordförande 800 kr per protokoll- Exklusive övriga arvoden. fört möte* samt helgtillägg** Ledamöter 600 kr per protokoll- Exklusive övriga arvoden. fört möte* samt helgtillägg** * Samma arvodesbelopp för alla möten oavsett mötesform (fysiskt möte, telefonmöte eller videomöte). ** Vid protokollfört möte under helger utgår ett helgtillägg på 50 % 11

12 Arvodet för ordinarie styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, revisorer och revisorssuppleanter utgör resultatet av en faktor som beräknas på inkomstbasbeloppet, Ibb, (inom parantes ovan). Inkomstbasbeloppet för 2013 är kr. För arvoderade förtroendevalda utgår ersättning för traktamenten och reseersättningar enligt förbundets regler. Det utgår även ersättning för förlorad arbetsförtjänst mot uppvisande av intyg, undertecknat av arbetsgivaren. För att ordinarie ledamot och suppleant i förbundsstyrelsen ska få fullt årsarvode gäller att personen deltagit vid minst 70 % av de ordinarie mötestillfällena. Skulle frånvaron från ett möte bero på en av förbundsstyrelsen beslutad aktivitet, räknas denna frånvaro dock som en fullgjord närvaro. Är närvaron mindre än 70 %, utgår arvode enligt andelen närvarade möten. Valberedning föreslår förbundsrådet att besluta om föreslagna arvoden även för kommande år. 12

13 Valberedningens förslag till löner och anställningsvillkor för presidiet 2013 Unionen har valt att anställa samtliga tre ordförandena i presidiet. Det är fastställt i våra stadgar. Vi har också valt att deras anställningsvillkor så långt som möjligt ska följa övriga kollektivavtal för anställda inom Unionen. För löner och lönesättning har förbundet ett lönepolitiskt program som vi vill ska gälla för alla våra medlemmar. Hur ska vi då sätta lön för våra högsta förtroendevalda? Utvecklingsplaner? Förändring i arbetsuppgifter? Utvecklings- och lönesamtal? Vem eller vilka ska i så fall göra det? Enligt stadgarna ska valberedningen ge förslag till löner som kongress och förbundsråd ska besluta. Det är i praktiken lättare sagt än gjort. Valberedningen har inte den dagliga kontakten för att kunna ha utvecklings- eller lönesamtal och förbundsrådet är en stor förhandlingsdelegation. Konsekvensen har blivit att presidiets löneutveckling har varit både inkonsekvent och väldigt dålig. Vi har hittills utgått från vad våra egna största avtal har gett i de centrala avtalen, vilket inte alltid heller varit i takt med när våra förbundsråd och kongresser genomförts. Valberedningen vill hitta en bättre modell som innebär att presidiets löner justeras regelbundet och med en rimlig ökningstakt. Vi ska leva som vi lär och se till att även våra högsta ansvariga förtroendevalda får rimliga löneökningar. Valberedningens förslag är att utgå från konjunkturlönestatistiken, som tas fram efter varje års löneutveckling på hela arbetsmarknaden. Vi föreslår att presidiets löner ska följa denna statistik och att deras löner ska revideras från den 1 januari 2013 och därefter från den 1 januari varje år. Konjunkturlönestatistiken för 2012 är fastställd till 3,3 % vilket ger följande förslag till ny lön från 1 januari 2013: Presidiet Befattning Förslag Kommentar Förbundsordförande 2011 års lön: kr Månadslön, 100 % Inkluderar förtroendearbetstid Nytt förslag: kr och övriga arvoden inom Unionen. Inkluderar även andra förmåner. 1:e vice ordförande 2011 års lön: kr Månadslön, 100 % Inkluderar förtroendearbetstid Nytt förslag: kr och övriga arvoden inom Unionen. Inkluderar även andra förmåner. 2:e vice ordförande 2011 års lön: kr Månadslön, 100 % Inkluderar förtroendearbetstid och övriga arvoden inom Nytt förslag: kr Unionen. Inkluderar även andra förmåner. Valberedningen föreslår förbundsrådet besluta att anta den föreslagna modellen för presidiets löner. I övrigt föreslås inga ändringar i tidigare beslutade anställningsvillkor för presidiet. 13

14 Valberedningens förslag till val av förbundsövergripande delegation 2013 Valberedningen föreslår återval av samtliga ledamöter som nu sitter i delegationen Namn Region Född år Företag Avtal Agneta Ahlström Stockholm -60 TeliaSonera Sverige AB Almega Telekom-avtalet Jonas Bågenmark Öst -82 IT-Hantverkarna i IT-Hantverkarna Sverige AB Margarethe Derle Sydväst -54 NE Nationalencyklopedin MIA Tjänstemannaavtalet HTF Glenn Edlund Mellannorrland -54 Ahlsell Sverige AB Svensk Handel Tj.avtalet HTF Anette Eriksson Småland -65 CGI Sverige AB Almega IT-avtalet Kristin Forsberg Göteborg -65 Volvo Information Teknikarbetsgivarna Technology AB Torbjörn Hage Stockholm -52 OKQ8 Katarinaberget KFO Industriföretag Mats Henning Göteborg -61 Volvo Lastvagnar AB Teknikarbetsgivarna Krister Henriksson Mellannorrland Kristina J:son Karlsson Bergslagen -55 Orica Sweden AB Industri- och KemiGruppen Sylvia Kristensen Stockholm -48 Proffice Sverige AB Bemanningsföretagen Annica Pettersson Stockholm -50 Lärarförbundet Företagsavtal Eva Sonesson Sydväst -59 IKEA Svenska Svensk Handel Tj-avtalet försäljnings AB HTF Mikael Wängelin Stockholm -71 SAS - Scandinavian Sv Flygbranschen Tjänste- Airlines Systems mannaavtalet för transportbranschen Karin Åberg Stockholm -59 Ericsson AB Teknikarbetsgivarna Övriga nominerade Liselotte Andersson Göteborg -59 Göteborgs-Postens Nya AB Medieföretagen TU Tidningsföretag Ronny Andersson Värmland Ralph Brännström Västerbotten -54 Alimak Hek AB Teknikarbetsgivarna Ingrid Englund Stockholm -49 Sveriges Radio AB Avtal för tjänstemän i Public Serviceföretag Eva Cedervall Finn Östra Sörmland -57 AstraZeneca AB Industri- och KemiGruppen /Gotland Stefan Hämäläinen Skaraborg/Väst -69 Falköpings Tidning Medieföretagen TU Tidningsföretag Sofia Ivarsson Östra Sörmland -74 AB Svensk Bilprovning Almega Tjänsteförb. Utveck- /Gotland ling & Tjänster Jonas Karlsson Stockholm -84 Loomis Sverige AB Almega Tjänsteförb. Säkerhetsföretagen samt Serviceentrepr. Tomi Lehikoinen Stockholm -79 Sveriges Radio AB Avtal för tjänstemän i Public (tackat nej) Serviceföretag Mats Lidbeck Sjuhall -61 SP Sveriges Tekniska Almega Tjänsteförb. Utveck- Forskningsinstitut AB ling & Tjänster Victoria Padin Stockholm -59 Sveriges Radio AB Avtal för tjänstemän i Public Serviceföretag Michelle Roberg Dalarna -73 Addici Facility Alm Tjänsteföretag Call/ Management AB contactcenter och marknadsundersök Robert Strömbäck Norrbotten -68 Billerud Karlsborg AB Föreningen Sveriges Skogsindustrier Massa och Papper 14

15 Rapport delad revisionsberättelse Vid Unionens förbundsråd 2012 beslutades att utreda huruvida Unionens revisorer skall lämna en gemensam eller delad revisionsberättelse, samt att förbundsrådet skall få ta del av utredningen. På följande sidor finns den rapport avseende utredning som förbundsrådet 2012 beslutade genomföra. Förbundsstyrelsen kan konstatera att det i utredningen finns ett antal frågeställningar kring Unionens stadgar. I så fall bör denna fråga hanteras på Unionens kongress. Förbundsrådet föreslås besluta att man tagit del av rapporten. 15

16 Rapport till förbundsrådet Delad revisionsberättelse en rapport Inledning Vid Unionens ordinarie förbundsrådsmöte den maj 2012 togs frågan upp om den revisionsberättelse som Unionens revisorskollegium (förbundsrevisorer och auktoriserade revisor) överlämnar till förbundsråd och kongress över verksamheten ska vara gemensam eller delad ( 15.2 i protokollet). Vid förbundsrådet diskuterades en del formella synpunkter kring revisionsberättelser utifrån dels Unionens stadgar och den Internationella revisionsstandarden, ISA (International Standards on Auditing). Bakgrund Huvudfrågan för detta dokument är att söka klargöra huruvida den revisionsberättelse som revisorerna lämnar till Unionens förbundsråd kan lämnas gemensamt av den auktoriserade revisorn och de av kongressen valda lekmannarevisorerna, eller om dessa båda kategorier av revisorer har att lämna var sin revisionsberättelse så kallad delad revisionsberättelse. En viktig ledning i frågan finns att få i Fars (branschorganisationen för revisorer och rådgivare) uttalande RevU 17 Gemensam revision. Detta uttalande publicerades i december 2012 och är indelat i två delar: A Gemensam revision utförd av kvalificerade revisorer och B Gemensam revision utförd av kvalificerad och icke-kvalificerad revisor. Det ska kanske först påpekas att enligt Fars vokabulär är en kvalificerad revisor 1 en person som är auktoriserad eller godkänd revisor i enlighet med revisorslagen (2001:883) och en icke-kvalificerad revisor 2 en person som är utsedd till revisor men inte uppfyller de formella kraven för en kvalificerad revisor. I sitt uttalande säger Far att det är organisationens långsiktiga ambition att revisionsberättelser lämnas av kvalificerade revisorer upprättade enligt RevR 709 Revisionsberättelsens standardutformning, medan de icke-kvalificerade revisorerna lämnar en annan form av revisionsberättelse eller revisionsrapport. En avgörande fråga är om de två kategorierna revisorer har olika eller samma uppdrag. För att få ledning härvidlag har Unionens stadgar 10 Revision konsulterats. I stadgarna hanteras de fyra revisorer som kongressen har att välja som en enhet. De fyra revisorerna är enligt mom. 1: Inom förbundet ska finnas fyra revisorer. Tre förbundsrevisorer väljs av kongressen som också utser tre förbundsrevisorssuppleanter. Den fjärde revisorn ska vara en auktoriserad revisor. Kongressen väljer auktoriserad revisor med ersättare. Samtliga revisorer föreslås av förbundets valberedning. Också i mom. 2 hanteras revisorerna som en enhet avseende rättigheter och arbetsuppgifter: Revisorerna har rätt att ta del av förbundets räkenskaper och övriga handlingar när de så önskar. De ska löpande granska förbundsstyrelsens förvaltning och förbundets räkenskaper samt i övrigt vidta sådana åtgärder som behövs för en betryggande revision. Mom. 3 handlar om revisionsberättelsen och enligt detta moment i stadgarna handlar 1) ISA föreskriver bland annat att för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare, så innebär god redovisningssed bl a att revisionen av finansiella rapporter ska utföras i enlighet med gällande internationella revisionsstandarder, dvs ISA. 2) I denna rapport används begreppet lekmannarevisor om det inte handlar om ett direkt citat eller återgivande av vad annan skribent anfört. 16

17 det om en revisionsberättelse: I sin årliga berättelse över granskningen av förbundsstyrelsens förvaltning och förbundets räkenskaper ska revisorerna uttala sig om resultat- och balansräkning samt eventuellt förfarande om över- eller underskott samt tilleller avstyrka ansvarsfrihet. Mom. 4 och 5 är inte relevanta som hjälp för detta uppdrag och lämnas därför åt sidan. Låt oss också konstateras att i ideella organisationer är det, där relevant lagstiftning saknas, stadgarna som är det viktigaste och därmed styrande. I Unionens stadgar hanteras revisorerna som en enhet, vilket oftast är fallet i fackliga organisationer. Varken ISA eller Far är till sin natur lagstiftande organ, även om deras uttalande i förlängningen kan påverka lagstiftningen. Uttalanden från dessa organisationer har oftast sin utgångspunkt i oklarheter i lagstiftning som söks benas ut för en praktisk hantering, eller för att söka reda ut nya frågeställningar som tidigare inte varit påtänkta. Gällande lagstiftning kring revision, Revisionslag 1999:1079, talar enbart om revisorn och revisionsberättelsen 27 f. Varken i dessa paragrafer eller i lagen i övrigt finns någon referens till att revisionsberättelsen eller revisionsarbetet skulle skötas delat eller vara delad till sin utformning. Dagens revisionsarbete Unionen revisorer genomför idag ett gemensamt revisionsarbete, vilket följer av uppdraget enligt Unionens stadgar. Det skulle ändå vara möjligt för revisorerna att lämna en delad revisionsberättelse. Ett sådant förfarande bedöms dock inte medföra några fördelar, samtidigt som en gemensam revisionsberättelse förutsätts enligt stadgarna och enligt revisionslagen, samt accepteras av Far. I det praktiska revisionsarbetet finns det en möjligen naturlig arbetsfördelning mellan den auktoriserade revisorn och de lekmannarevisorer som kongressen väljer. Revisorskollegiet beslutar hur granskningsarbetet fördelas, vilken vanligtvis medför att det är den auktoriserade revisorn tar ett huvudansvar för att granska räkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen. Vanligtvis tar lekmannarevisorerna för sin del ett förstahandsansvar för att revidera verksamheten, vilket innebär att de undersöker om och hur beslut fattade av kongress och andra organ inom organisationen hanterats av förbundsstyrelsen. Då dessa två delar av revisionen inte är oberoende av varandra sker en hel del överlappning. För att se till att alla revisorer har samma information har revisorerna regelbundet gemensamma revisionssammanträden, där granskningen redovisas för revisorskollegiet som har ett gemensamt ansvar för hela revisionen. Vidare finns som regel vid revisionssammanträdena att ställa frågor till den kongressvalda ledningen eller relevanta tjänstemän inom organisationen. Dessa bjuds in av revisionskollegiet för att svara på frågor. Revisionskollegiet har vid dessa sammanträden även egen tid för att tillsammans diskutera olika frågeställningar. I Fars uttalande läggs ansvaret på om gemensamt revisionsarbete ska kunna fungera eller inte på den auktoriserade revisorn. Så här skriver Far: De särskilda överväganden en kvalificerad revisor ska göra vid en gemensam revision med en icke-kvalificerad revisor är följande: 1.Om en kvalificerad revisor avser att förlita sig på den icke-kvalificerade revisorns arbete, så måste den kvalificerade revisorn 3 a. gå igenom den icke-kvalificerade revisorns arbetspapper i en omfattning som avgörs bl a av den kvalificerade revisorns bedömning av den icke-kvalificerade revisorns kännedom om god revisionssed samt väsentlighet och risk i den icke-kvalificerade revisorns granskningsområde(n), 3) Kraven i punkt 1a och 1 b gäller oavsett om revisorerna lämnar en gemensam revisionsberättelse eller separata rapporter. 17

18 b. utvärdera den icke-kvalificerade revisorns oberoende i enlighet med förutsättningarna i revisorslagen. Den auktoriserade revisorn har ett särskilt ansvar att avgöra om lekmannarevisorerna är oberoende i sitt uppdrag eller inte, enligt det regelverk denne har att följa. Vad som krävs för oberoende anges inte. Det ska påpekas att den auktoriserade revisorn i sitt arbete utför revision enligt lag, stadgar och god revisionssed och att för denne handlar ansvarsfrågan om ekonomisk skada uppkommit och ansvaret för denna. Delad revision och/eller delad revisionsberättelse De alternativa möjligheter som finns beträffande revision och revisionsberättelse och vilka alternativa möjligheter som finns för en ideell förening illustreras av tabellen nedan. Idag tillämpar Unionen alternativ 1. Den fråga som lyftes vid förbundsrådet innebär i allt väsentligt att alternativ 2 skulle tillämpas. Fars och ISA önskar i det långa perspektivet att alternativ 4 tillämpas. Gemensam revisionsberättelse Delad revisionsberättelse Gemensam revision Alternativ 1 (Unionens Alternativ 2 nuvarande alternativ) Delad revision Alternativ 3 Alternativ 4 I följande avsnitt diskuteras en del praktiska konsekvenser av att gå till alternativ 2 eller alternativ 4. Alternativ 3 med en delad revision och gemensam revisionsberättelse bedöms inte vara någon praktisk väg att gå. Unionens diskussion och därefter kommande ställningstagande bör vara huruvida organisationen i framtiden önskar en gemensam eller delad revision mellan förbundets yrkesrevisorer och lekmannarevisorer, vilket i så fall förutsätter en ändring av stadgarna. Effekter av delad revisionsberättelse Vid en gemensam revisionsberättelse lämnas en enhetlig granskning av verksamheten och de två kategorierna revisorer lämnar sin gemensamma revisionsberättelse till uppdragsgivaren (kongressen/förbundsrådet) om hur verksamheten bedrivits. Om revisionsberättelsen delas så att den auktoriserade revisorn lämnar en revisionsberättelse och lekmannarevisorerna en annan så är det så att den revisionsberättelse som är styrande för kongressens beslut om ansvarsfrihet avseende ekonomisk skada i första hand borde baseras på den auktoriserade revisorns rekommendation. För Unionens del skulle beslut om en delad revisionsberättelse och som en konsekvens av detta en delad revision lämpligen leda till att stadgarna skrivs om i den del som avser revisionen. Det kan i detta fall också övervägas om det vid kongress och förbundsråd i så fall är nödvändigt att ha ett granskningsutskott, eftersom granskningsutskottets uppdrag behandla eventuella anmärkningar mot förbundsstyrelsens sätt att sköta sitt uppdrag och till- eller avstyrka ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen (Unionens stadgar 7.4 mom. 2). Uppdraget för lekmannarevisorerna och granskningsutskottet skulle vid en delad revisionsberättelse vara i stort sett identiskt, där granskningsutskottet vore att betrakta som ett överprövningsorgan till lekmannarevisorerna. Det skulle kunna uttryckas som att kongressen utser lekmannarevisorer för att de litar på deras tillförlitlighet i revisionsarbetet, men inte så mycket så att en extra kontrollfunktion inte skulle behövas. 18

19 Det kan alltså konstateras att Unionen redan idag har två organ som har som uppdrag att till- eller avstyrka ansvarsfrihet; revisorerna och granskningsutskottet. Med en delad revisionsberättelse skulle antal organ som föreslår ansvarsfrihet för styrelse eller inte öka till tre 4. Den frågan som ställdes på förbundsrådet om Unionen ska få en gemensam eller delad revisionsberättelse är egentligen av underordnad betydelse. Det viktiga är att reda ut vilket mandat olika organ har inte minst i relation till varandra. Slutsats Delas revisionsberättelsen enligt nuvarande stadgar så påverkar detta i sak inte genomförandet av revisionen. Den avgörande frågeställningen är om Unionen i framtiden önskar en delad revision mellan yrkesrevisor och lekmannarevisorer. En sådan förändring skulle innebära att lekmannarevisorernas uppdrag skulle kunna frikopplas från revision enligt lag, vilket skulle innebära ett annat uppdrag. Vid en sådan förändring bör en översyn göras av vilka organ som bör förslå ansvarsfrihet till förbundet och vad detta innebär om det är flera funktioner som har samma uppdrag. Vilken roll granskningsutskottet är tänkt att ha i relation till lekmannarevisorerna kommer då än mer att ställas på sin spets. Oavsett i vilken riktning Unionens beslutande organ kommer att gå i frågan om delad revision/ delad revisionsberättelse eller inte, så har denna genomgång pekat på ett antal svårigheter när det gäller hur kongressen är tänkt att få underlag för sina beslut om tilleller avstyrkande av ansvarsfrihet. Utredningen tar alltså inte ställning till huruvida Unionen bör ha en gemensam eller delad revisionsberättelse, i och med att dessas inbördes relation kunnat klargöras. Ett gemensamt revisionsarbete är emellertid att föredra, då detta leder till en bättre informationsspridning mellan de olika kategorierna revisorer. Skulle detta arbete delas skulle det leda till att antalet intervjuer och möten med den förtroendevalda ledningen och med enskilda tjänstemän skulle kunna fördubblas, med risk att även informationen kan bli olika om än utan avsikt. Därutöver bör granskningsutskottets uppgift och roll i sammanhanget tydliggöras. Utredningen konstaterar att enligt gällande lag och enligt Unionens stadgar så är en gemensam revisionsberättelse helt i sin ordning. Det kan emellertid konstateras att det inom branschorganisationerna för revisorer, främst internationellt, finns en rörelse mot att dela revisionsberättelser, dels mellan kvalificerade revisorer om ett företag har mer än en och dels mellan kvalificerade och icke-kvalificerade revisorer. Denna utveckling ligger längre fram och det kan vara lämpligt att Unionen vid eventuellt kommande stadgeöversynen ser över frågan. 4) Under arbetets gång har stadgarna studerats och det kan för den noggranne läsaren synas som att revisorerna både på klubb-, regional och förbundsnivå ska revisorerna till- eller avstyrka ansvarsfrihet för respektive styrelse. Vid en översyn av stadgarna i denna del bör detta ändras till att revisorerna ska rekommendera till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet. 19

20 Bilaga FARS UTTALANDEN I REVISIONSFRÅGOR RevU 17 Gemensam revision (december 2012) I detta uttalande behandlas de överväganden som behöver göras vid gemensam revision utförd av två eller flera revisorer. I del A behandlas överväganden vid gemensam revision utförd av kvalificerade revisorer och i del B överväganden vid gemensam revision utförd av kvalificerade och icke-kvalificerade revisorer. 5 FARs långsiktiga ambition är att verka för att revisionsberättelser upprättade enligt RevR 709 Revisionsberättelsens standardutformning lämnas av kvalificerade revisorer medan icke-kvalificerade revisorer lämnar en annan form av revisionsberättelse/revisors rapport. FAR anser att detta förtydligar de två revisorskategoriernas olika förutsättningar. A. Gemensam revision utförd av kvalificerade revisorer Ibland utses mer än en revisor i ett bolag. Revisorerna ska då snarast träffa en överenskommelse om arbetsfördelningen. Det är en fördel om överenskommelsen är skriftlig. Oavsett hur arbetet fördelas används fortsättningsvis benämningen medrevisor för den revisor/de revisorer som uppdraget delas med. Aktiebolagslagen (2005:551) innehåller inga bestämmelser om arbetsfördelningen mellan flera revisorer och den därav följande fördelningen av ansvaret mellan dem. Uttryckliga direktiv om uppdelningen av granskningsarbetet lämnas i regel inte heller av bolagsstämman. Varje revisor ska under eget ansvar göra en självständig bedömning av hela den granskning som behövs. Revisorerna ska även komma överens om löpande information sinsemellan. Det är nödvändigt att den löpande informationen sker på ett sådant sätt att medrevisorn snabbt får vetskap om väsentliga iakttagelser, särskilt sådana som kan bli av betydelse för årsredovisningen och bedömningen av denna samt för bedömningen av förvaltningen. Gemensamt uppträdande i principfrågor ska alltid eftersträvas. Givetvis kan skilda uppfattningar förekomma, och dessa ska naturligtvis redovisas, om de kvarstår efter överläggningar mellan revisorerna. Vid gemensam revision måste revisorn från fall till fall bedöma förutsättningarna för att tillsammans med medrevisorn utföra en revision i överensstämmelse med god revisionssed. Vid fördelningen av arbetsuppgifterna bör revisorernas olika inriktning och tidigare erfarenheter beaktas. Den enskilda revisorns granskning, som kan variera från fall till fall, innefattar minst att han eller hon deltar i planeringen av granskningen och godkänner planer för granskningens inriktning och omfattning, går igenom medrevisorns rapporter och viktigare arbetspapper och dokumenterar detta genom sammanfattande anteckningar och kopior av exempelvis rapporter och ifyllda arbetsprogram, 5) Med kvalificerad revisor avses person som är auktoriserad eller godkänd revisor i enlighet med revisorslagen (2001:883) eller ett revisionsföretag som är registrerat enligt samma lag. Annan revisor benämns här icke-kvalificerad revisor. 20