Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar. Polismyndigheten

Transkript

1 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar Polismyndigheten

2 Innehåll 1. Avdelningschefens förord Avdelningen för särskilda utredningar Bakgrund Ansvarsområde Organisation Oberoende och kvalitet Information och insyn Avdelningens verksamhetsområden Underrättelseverksamhet Ärendesamordning Brottsutredning Spaning och ingripande Verksamhetsåret Strategisk inriktning Behålla och förstärka kompetensen Öka förmågan att upptäcka och utreda korruption, ekonomisk brottslighet och systemhotande och/eller omfattande brottslighet Offensiv brottsutredning Värna oberoendet Internationellt samarbete God it-kompetens Medarbetardriven utveckling Samverkan och utbyten Internationell samverkan Resultatredovisning Brottsanmälningar Underrättelser Ärendeflöde och resultatmått Brottskategorier Bedrägeri Budget och ekonomi...22

3 Avdelningschefens förord 3 1 Avdelningschefens förord Avdelningen för särskilda utredningars (SU) arbete genomsyras av hög kvalitet och oberoende gentemot övriga polisen. Det är våra ledord och något som vi ständigt bevakar. På så sätt kan vi säkerställa att våra utredningar genomförs på ett kvalitativt, rättssäkert och effektivt sätt. Detta bidrar också till att stärka förtroendet för Polismyndigheten. Att utreda poliser innebär utmaningar och högt ställda krav på avdelningens arbete. Utöver själva gärningen innefattar utredningarna ofta frågor om polisers lagstadgade förutsättningar att använda våld och om våldsanvändningen varit befogad. Detta förutsätter noggranna överväganden och hög kompetens hos SU:s medarbetare. Vi utreder inte bara poliser. Andra befattningshavare som faller inom vårt ansvarsområde är bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. SU utreder även brott som begåtts utanför tjänsten av polisanställda och de andra befattningshavarna. Det senaste året har till stor del präglats av att Polismyndigheten har beslutat om en strategi för var myndigheten ska vara år Polismyndigheten ska expandera och växa. Det är spännande att få vara en del av detta och de utmaningar det för med sig, även som en fristående avdelning. När Polismyndigheten växer kan vi räkna med att SU kommer att få ett ökat inflöde av ärenden och därmed behöva utöka verksamheten. Vi har påbörjat vårt interna arbete för att möta upp de utmaningar och förväntningar som finns på oss med utgångspunkt i regeringens regleringsbrev och Polismyndighetens strategi. Vi måste fortsätta att utvecklas och våra utredare måste ligga i framkant och anpassa sitt arbete efter förutsättningarna. Jag har därför beslutat att vi, i samverkan med Särskilda åklagarkammaren, ska införa mer offensiva utredningsmetoder, med användande av modern teknik och utvecklad förhörsmetodik. Vi har också inrättat en egen spanings- och ingripandeverksamhet som är under uppbyggnad. Tidigare har vi behövt begära den resursen från övriga Polismyndigheten. Att kunna utföra uppgifterna med personal som finns inom vår egen organisation är en viktig framgångsfaktor. Kompetensutveckling och rekrytering är givetvis viktigt för att nå målen Vi har vid avdelningen bred allmänkompetens samt spetskompetens bland annat inom ekonomisk brottslighet och brott i nära relation. Vi har i år satsat speciellt på att kompetensutveckla vår personal inom likabehandling, ett område som alltid måste hållas aktuellt. Dessutom har SU tillsammans med åklagarna anordnat en konferens med kompetenshöjande åtgärder inom området narkotika och dopning. SU har utvecklat verksamheten och lagt en solid grund för att ytterligare utveckla och fortsatt förbättra avdelningens verksamhet under Ebba Sverne Arvill Avdelningschef

4 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar 4 2 Avdelningen för särskilda utredningar 2.1 Bakgrund Avdelningen för särskilda utredningar (SU) inrättades av riksdagen vid omorganisationen av Polisen Avdelningen har till uppgift att handlägga ärenden om brott av bland annat polisanställda, åklagare, domare och riksdagsledamöter. SU är organisatoriskt en del av Polismyndigheten. Verksamheten vid SU ska hållas avskild från övrig polisverksamhet. Avdelningens chef tillsätts direkt av regeringen (34, 44 förordningen [2014:1102] med instruktion för Polismyndigheten). Dessutom har SU en egen anslagspost i Polismyndighetens budget genom beslut av regeringen. Bestämmelser om SU:s verksamhet och vilka personkategorier som omfattas av SU:s ansvarsområde finns i förordningen om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare (2014:1106), SuF. Den ger också Polismyndighetens insynsråd rätt till information om SU:s ärenden som rör polisanställda. Samtliga anmälningar som upprättas av SU går till åklagare för beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Det är bara åklagare som är förundersökningsledare i SU:s ärenden och som kan bestämma vilka utredningsåtgärder som ska genomföras och om en förundersökning ska läggas ned. Vid Åklagarmyndigheten är det den Särskilda åklagarkammaren (SÅK) vars åklagare arbetar med SU:s ärenden. Även riksåklagaren, justitiekanslern eller justitieombudsmannen kan ta den rollen. SuF reglerar också att SU ska överlämna anmälningar och avslutade förundersökningar till Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen när det berör någon av deras respektive anställda. Detta för att arbetsrättsliga åtgärder ska kunna göras även om anmälan inte leder till någon straffrättslig sanktion. Gärningar som inte anses vara brottsliga kan ändå vara felaktiga och därför ska myndigheterna underrättas om dem. Bestämmelser om SU:s verksamhet finns också i Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2014:16) samt i Polismyndighetens arbetsordning (PM 2018:21). 2.2 Ansvarsområde SU ansvarar för att handlägga brottsanmälningar mot polisanställda och polisstudenter samt mot bland annat åklagare, domare, riksdagsledamöter och stadsråd. SU ska också utreda andra befattningshavare som handläggs vid SÅK. Det innebär bland annat myndighetsanställda som utför brottsutredande verksamhet. För de flesta befattningshavare utreder SU alla misstänkta brott, medan det för några endast är påstådda brott i tjänsten som utreds av SU. En lista över vilka befattningshavare och vilka brott som utreds av SU finns i faktarutan. Brottsanmälan gällande någon av dessa befattningshavare utreds av SU: Poliser Civila polisanställda Uppdragstagare vid polisen Polisstudenter Anställda vid brottsutredande myndigheter (till exempel Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen)* Anställda vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten Domare Statsråd Anställda vid Riksdagens ombudsmän (JO) Anställda vid Justitiekanslern Riksdagsledamöter Riksdagens talmän Fullmäktig i Riksbanken Ledamöter av Riksbankens direktion Ledamöter av Valprövningsnämnden Ledamöter av Riksdagens överklagandenämnd Medlemmar av kungafamiljen *Endast brott i samband med brottsutredande verksamhet

5 Avdelningen för särskilda utredningar 5 Hur handläggningen ska genomföras är fastställt i SuF. Samtliga ärenden som kommer in till SU ska direkt överlämnas till åklagare vid SÅK, som beslutar om förundersökning ska inledas eller inte. Denna ärendehandläggning utgör en skillnad från handläggningen vid övriga Polismyndigheten där polisanställd kan vara förundersökningsledare. SU hanterar underrättelseinformation rörande anställda och vissa uppdragstagare inom polisen och polisstudenter. Underrättelseuppslag som skrivs i någon annan del av Polismyndigheten, och som rör någon befattningshavare inom SU:s ansvarsområde, ska också överlämnas till SU för att hanteras där. SU:s underrättelseverksamhet presenteras i avsnitt Organisation SU består av tre utredningsenheter, en underrättelseenhet, en ärendesamordningsenhet, en spaningsoch ingripandeenhet och ett avdelningskansli. Avdelningskansliet utgör en kvalificerad stödfunktion åt samtliga enheter och avdelningsledningen. Utredningsenheterna är geografiskt placerade i Stockholm, Göteborg och Malmö, men har gemensamt ett nationellt ansvar. När en åklagare beslutar att inleda förundersökning fördelar SU utredningen på den utredningsenhet enligt vad som är mest lämpligt, oberoende av var händelsen har inträffat. På så sätt kan specialisering inom avdelningen tas till vara och det är också ett sätt att bevara oberoendet och friståendet samt undvika jävsfrågor. SU:s verksamhet bedrivs inte enbart på de orter där SU är lokaliserad. Utredarna reser över hela landet för att hålla förhör och vidta utredningsåtgärder. Även spaningsåtgärder genomförs utan geografisk begränsning. Dessutom har den tekniska utvecklingen inneburit lösningar för SU:s arbete så att vissa åtgärder kan utföras på distans, till exempel genom videoförhör. TJÄNSTEFEL Brottet tjänstefel är definierat i 20 kap. 1 brottsbalken som Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Det betyder att för att en felaktig handling ska kunna räknas som tjänstefel måste den ha skett vid myndighetsutövning, alltså när en polis eller annan tjänsteman utövar samhällets maktbefogenheter mot en enskild individ. Ärenden om tjänstefel som utreds av SU kan till exempel handla om polis som har vägrat ta upp brottsanmälan, operatör vid ledningscentral som inte har agerat på allvarlig information eller arrestantvakt som har behandlat intagen på fel sätt. SÅ HÄR ÄR AVDELNINGEN FÖR SÄRSKILDA UTREDNINGAR ORGANISERAD Chef Avdelningskansli Ärendesamordningsenhet Underrättelseenhet Spanings- och ingripandeenhet Utredningsenhet Stockholm Utredningsenhet Göteborg Utredningsenhet Malmö

6 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar Oberoende och kvalitet Medborgarna ska ha stort förtroende för de brottsutredningar som görs inom SU:s ansvarsområde, vilket var ett av syftena med att inrätta SU. SU fullgör uppgiften då arbetet sker med hög kvalitet, utredningarna utförs av utredare som inte har koppling till händelsen som utreds eller de inblandade personerna, samt att resurserna används på ett effektivt sätt. SU är inrättat av riksdagen enligt 2 b polislagen (1984:387). Verksamheten vid SU ska hållas avskild från övrig polisverksamhet och avdelningschefen för SU tillsätts direkt av regeringen (34, 44 förordningen [2014:1102] med instruktion för Polismyndigheten). I Polismyndighetens arbetsordning finns också bestämmelser om att SU ska vara fristående från övrig verksamhet inom Polismyndigheten och samtidigt ha befogenhet att begära resurser från övriga polisen (2 kap. 20, 3 kap. 26 Arbetsordning för Polismyndigheten [PM 2018:21]). Dessutom förstärks oberoendet av att SU:s lokaler fysiskt är placerade avskilt från övriga Polismyndigheten. SU tilldelas varje år medel av regeringen genom en egen anslagspost. Det innebär att Polismyndigheten inte kan påverka varken storleken på SU:s budget eller hur medlen används. Förtroendet för SU är också beroende av att SU:s brottsutredningar utförs med hög kvalitet. Kvaliteten måste säkerställas redan i första ledet av utredningen. SU har tillsammans med SÅK beredskap dygnet runt. När en anmälan om brott är upprättad överlämnas den undantagslöst till åklagare vid SÅK. Det är alltid en åklagare vid SÅK som beslutar om det ska inledas en förundersökning eller inte. Om en förundersökning inleds utreder SU ärendet med åklagaren som förundersökningsledare. Därigenom kan SU:s utredningar bedrivas effektivt med hög rättssäkerhet och integritet.

7 Avdelningen för särskilda utredningar 7 De flesta ärenden inleds med en anmälan som kommer in till Polismyndigheten. För alla ärenden sammanställer SU den tillgängliga informationen och skickar vidare till åklagare för beslut om förundersökning. Genom att SU samordnar ärenden har åklagare ett fullgott underlag för sitt beslut. Att åklagare alltid är förundersökningsledare innebär också en kvalitetssäkring i SU:s utredningar. SU är samlokaliserade med åklagare vid SÅK, vilket underlättar samarbetet och gör att utredarnas expertis kan nyttjas för att bistå förundersökningsledare att driva utredningarna framåt. Ett ärende vid SU kan även inledas efter arbete inom SU:s egen underrättelseverksamhet. Underrättelsearbete är viktigt för att säkerställa att även brottsliga gärningar som inte blir anmälda till polisen ska kunna bli föremål för utredning. Med en egen underrättelseverksamhet kan bland annat arbetet utföras avskilt och kvalitetssäkras genom att information från ärenden eller felaktig information inte sprids vidare. Under 2018 påbörjades en genomlysning av utredningsverksamheten i syfte att bedriva en offensiv utredningsverksamhet med hög kvalitet. Avdelningens enhetschefer har under året haft kontinuerliga operativa möten där verksamhetsfrågor har diskuterats och erfarenhetsutbyte skett vilket har varit positivt för verksamheten. För att ytterligare säkerställa kvaliteten och rättssäkerheten i SU:s verksamhet följer avdelningen löpande upp internrevisionens och tillsynsfunktionens granskningar och rekommendationer och vidtar åtgärder vid behov. 2.5 Information och insyn Den demokratiska insynen i Polismyndighetens arbete sker genom ett nationellt insynsråd och sju regionpolisråd, ett i varje polisregion. Ledamöterna utses av regeringen efter nominering av riksdagspartierna. De ska ha partipolitisk erfarenhet och breda kontaktytor i samhället. Det nationella insynsrådet och regionpolisråden har ett särskilt uppdrag att granska SU:s ärenden om polisanställda, polisens uppdragstagare och polisstudenter. SU håller det nationella insynsrådet informerat om anmälningar och utredningar genom att avdelningschefen deltar i rådets möten. För detta har rådet bildat utskott för en fördjupad granskning. Avdelningschefen träffar det nationella insynsrådets utskott regelbundet mellan rådsmöten för att ge tillgång till den information som utskottet behöver. Vid mötestillfällena har arrest, ingripande och migration varit fokusområden med syfte att särskilt följa utvecklingen inom dessa områden. Regionpolisråden och deras respektive utskott informeras på motsvarande sätt av cheferna vid SU:s utredningsenheter om ärenden som rör respektive region. Ett gemensamt möte med samtliga rådens utskott, SU:s chefer samt medarbetare vid avdelningskansliet genomfördes i november Vid mötet diskuterades hur arbetet ska bedrivas under 2019 så att insynsråden, regionpolisråden och utskotten ska få den information som de behöver för att utföra sina uppdrag.

8 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar 8 3 Avdelningens verksamhetsområden 3.1 Underrättelseverksamhet Det huvudsakliga uppdraget för polisiär underrättelseverksamhet är att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. SU har motsvarande uppdrag beträffande sitt ansvarsområde. Det finns dock vissa skillnader gällande de verktyg som står SU:s underrättelseverksamhet till hands för polisanställda. En utmaning är att de personer som SU:s underrättelseverksamhet har inom sitt ansvarsområde ofta är individer med hög kompetens och förståelse för hur systemet fungerar. Det ställer höga krav på SU att ha rätt kompetens, strategi och kreativitet och att arbeta metodiskt i samverkan med andra aktörer. SU:s underrättelseverksamhet handlägger ärenden tills det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. När ett ärende har kommit till ett sådant läge ska en anmälan upprättas och överlämnas till åklagare för beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Underrättelseuppslag som inte resulterar i en brottsanmälan delges till Polismyndighetens verksamhetsskyddsorganisation om det bedöms att informationen kan vara av intresse för denna verksamhet. Underrättelseärenden kan endast läggas ner efter beslut av avdelningschefen. Underrättelseverksamheten vid SU har utvecklats sedan SU bildades Detta har möjliggjort för SU att arbeta långsiktigt med fler komplexa ärenden och att snabbare handlägga enklare ärenden. Underrättelseenheten är placerad i Stockholm och består av kommissarier och civila analytiker med bred kompetens och erfarenhet av underrättelsearbete samt kunskaper och förmågor inom bland annat områdena ekonomisk brottslighet och kvalificerad it-brottslighet. 3.2 Ärendesamordning SU följer Polisens Nationella Utredningsdirektiv (PNU), som är den beslutade arbetsmetoden vid brottsutredningar inom Polismyndigheten. En av grundmetoderna som ingår i PNU är ärendesamordning. Det främsta syftet med ärendesamordning är att ur ett effektivitetsperspektiv samla brottsmisstankar mot samma person och relevanta handlingar för att sedan överlämna till förundersökningsledare i ett sammanhang. På detta sätt kan utredningsarbetet bedrivas effektivare. När en brottsanmälan kommer in till SU hämtar ärendesamordningen in relevant dokumentation för att överlämna underlaget till åklagaren för beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Underlaget kan exempelvis vara avrapporteringspromemorior från en händelse, utdrag ur logglistor eller foto- och filmmaterial. Denna hantering förbättrar möjligheten för åklagarna att fatta välgrundade beslut om förundersökning i de ärenden där det finns underlag att tillgå redan när anmälan kommer in till SU. I de ärenden där det bedöms som troligt att åklagaren kommer att inleda förundersökning fördelar också ärendesamordningen ärendet till någon av SU:s utredningsenheter. På detta sätt kan utredare sätta sig in i ärendet i ett tidigt skede vilket påskyndar processen när beslut om förundersökning har fattats. Ärendesamordningen, tillsammans med utredningsenheterna, överlämnar också informationen om SU:s ärenden till Polismyndigheten för eventuell arbetsrättslig utredning eller andra åtgärder. Vidare handlägger ärendesamordningsenheten omfattande och komplicerade framställningar om allmänna handlingar med beaktande av gällande skyndsamhetskrav. Ärendesamordningsenheten är placerad i Stockholm. Där arbetar kommissarier med hög kompetens och lång erfarenhet av ärendesamordning och brottsutredning.

9 Avdelningens verksamhetsområden Brottsutredning Vid SU är samtliga utredare kommissarier med hög kompetens och lång erfarenhet av brottsutredning. De är placerade på utredningsenheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Åklagaren är förundersökningsledare och beslutar om förundersökning ska inledas och vilka utredningsåtgärder som ska vidtas. Utredare och analytiker vid SU arbetar med att genomföra utredningen. Det kan innebära att hålla förhör, samla bevis, analysera ekonomiska transaktioner eller att skapa utredningsunderlag som visualiseringar av de inblandade personernas relationer till varandra. Utredningsenheterna har vidare tillgång till kvalificerat förundersökningsstöd i form av operativa analytiker. Utredningsenheternas lokaler är samlokaliserade med SÅK, vilket underlättar samarbetet mellan SU och åklagarna. Åklagarna ger löpande direktiv som omhändertas av utredaren. Samlokaliseringen underlättar i de fall ett direktiv eller utredningsåtgärd behöver diskuteras. Utredningen kan avslutas genom att ärendet överlämnas som ett förundersökningsprotokoll till åklagaren för att väcka åtal alternativt utfärda strafföreläggande. Förundersökningen kan även avslutas genom att åklagaren fattar beslut om att lägga ned den. SU:s utredningsverksamhet har beredskap dygnet runt, sju dagar i veckan. Detta innebär att vid händelser som uppstår utanför kontorstid finns det alltid en kommissarie vid SU som kan bistå åklagare med att vidta brådskande utredningsåtgärder eller med diskussioner för arbetets bedrivande. Kommissarie i beredskap kan också vid behov själv ta sig till en brottsplats för att påbörja utredningsarbetet. Utredningsenheterna handlägger också omfattande och komplicerade framställningar om allmänna handlingar med beaktande av gällande skyndsamhetskrav. ÖVERVÅLD Poliser har rätt att under vissa förutsättningar använda våld för att genomföra den uppgift som de har, om andra medel är otillräckliga. Poliser möter också ofta våld i sitt arbete och har i sådana situationer rätt att försvara sig själva och andra. Ett flertal av anmälningarna till SU handlar om att poliser har använt övervåld. Om någon anmäler en polis för övervåld kan det exempelvis rubriceras som misshandel, vållande till kroppsskada eller möjligtvis tjänstefel, beroende på situationen och om någon har skadats eller inte. 3.4 Spaning och ingripande Under 2018 inleddes arbetet med att bygga upp en spanings- och ingripandeenhet vid avdelningen. Syftet med enheten är att säkerställa att SU kan agera så långt som möjligt i sina ärenden utan att riskera oberoendet och avskildheten från övrig polisverksamhet. Varje gång som SU begär biträde från övriga Polismyndigheten innebär det att information om SU:s ärenden sprids utanför SU. Att ha förmågan att själva utföra den typen av arbetsuppgifter innebär att kontrollen över information behålls inom SU och integriteten säkerställs. I de fall då SU även i fortsättningen kommer behöva begära resurser, är det viktigt att kompetensen att koordinera dessa finns på avdelningen. Spanings- och ingripandeenheten ska kunna användas både inom underrättelseverksamheten och utredningsverksamheten. Enheten ska ha förmåga att utföra spaningsinsatser som löper under längre tid såväl som korta insatser med enstaka aktiviteter. Enheten ska också kunna fungera som den primära funktionen för att utföra ingripanden. Under uppbyggnadsskedet hösten och vintern 2018 har arbetet främst bestått i att skapa strukturer och bygga upp kontakter inom Polismyndigheten. En chef har rekryterats. En operativ mottagare har ut-

10 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar 10 setts i varje polisregion för att underlätta koordinering när SU behöver begära spanings- och ingripanderesurser. Arbetet med att analysera behov, skapa kontakter och ta fram arbetsmetoder kommer att fortsätta under 2019 och en rekryteringsprocess för ytterligare medarbetare kommer att inledas under våren. 3.5 Verksamhetsåret Strategisk inriktning Sedan ombildningen till en Polismyndighet och bildandet av SU år 2015 har SU:s verksamhet byggts ut, strukturerats upp och utvecklats. Detta är ett ständigt pågående arbete för att vidmakthålla oberoendet och vidareutveckla verksamheten med kvalitet och integritet. För att SU ska kunna möta de kommande utmaningarna som Polismyndighetens strategiska inriktning medför har SU under året identifierat sex områden som det strategiska arbetet ska inriktas mot. De prioriterade områdena, samt vad som genomförts under 2018, beskrivs i avsnitt Behålla och förstärka kompetensen SU ska arbeta långsiktigt för att grunduppdraget inom utredning ska kunna genomföras. Antalet utredare ska ökas för att möta behovet som uppstår när polisen expanderar. Rekryteringar ska genomföras i god tid så att pensionsavgångar kan ske utan kompetensglapp. Som utredningsstöd ska ytterligare operativa analytiker rekryteras. Medarbetardriven utveckling av arbetsmetoderna ska bedrivas. SU har under 2018 genomfört rekryteringar för att strategiskt utveckla kompetensen på avdelningen. Bland annat har en jurist rekryterats, kompetens inom it-området har förstärkt förmågan inom underrättelse och utredning och en chef har rekryterats för att bygga upp verksamheten inom spaning och ingripande. Utredare med kompetens för ekonomisk brottslighet har rekryterats. Flera kompetenshöjande åtgärder har genomförts på avdelningen. Avdelningens ledningsgrupp och medarbetare i nyckelpositioner har genomgått en uppdragsutbildning från Lunds universitet i offentlighet och sekretess. En chef har genomgått utbildning i arbetsrätt vid Umeå universitet. Medarbetare har deltagit i en Cepol-utbildning i underrättelsearbete och i en omfattande kurs anordnad av Ekobrottsmyndigheten. Medarbetare har utbildats i GDPR och deltagit i en utbildning anordnad av Försvarsmakten om informationssäkerhet. Ytterligare en medarbetare har genomfört Ekonomistyrningsverkets controllerutbildning. Utöver detta har SU varit representerat med deltagare under flera temadagar och konferenser inom polisvetenskap och kriminologi. SU har haft flera kvalificerade sökanden till de tjänster som har utlysts. I vissa fall har tillsättningarna försenats på grund av att Polismyndighetens rekryteringsfunktion har varit överbelastad. Två avdelningsgemensamma konferenser har hållits under Avdelningens konferenser anordnas på särskilda teman inom områden som medarbetare gemensamt kan utvecklas inom genom att lyssna till talare och diskutera tillsammans. I april hölls en konferens på temat likabehandling och i november hölls en konferens tillsammans med SÅK på temat narkotika och dopning Öka förmågan att upptäcka och utreda korruption, ekonomisk brottslighet och systemhotande och/eller omfattande brottslighet Arbetet inom underrättelseenheten ska inriktas mot prioriterade områden. Tillgångsinriktad brottsbekämpning ska tillämpas. Trender i gränsöverskridande brottslighet ska bevakas. Utredare ska vidareutbildas och rekryteras för att ha kompetens inom dessa områden. Under året har tillgångsinriktad brottsbekämpning tillämpats som en strategi vid handläggningen av brottsutredningar. Genom vissa ärenden har SU

11 Avdelningens verksamhetsområden 11 fått möjlighet att förfina metoder både inom utredning och underrättelseverksamhet. En viktig del i detta är att kunna följa och bevaka penningflöden. Genom deltagande i internationell samverkan både på nordisk och europeisk nivå följer SU trender inom den gränsöverskridande brottsligheten. Inom ramen för avdelningens medarbetardrivna utvecklingsarbete har en fördjupningsgrupp bildats med fokus på korruption. Fördjupningsgruppens arbete under 2018 finns beskrivet i avsnitt 3.6. KORRUPTION Korruption är inte definierat som ett eget brott. I korruption ingår olika slags utnyttjande av offentlig makt, antingen för egen vinning eller för att hjälpa släktingar eller vänner. Det som vanligtvis menas med korruption kan till exempel vara tagande av muta eller förskingring. Även bedrägeri kan vara ett korruptionsbrott, till exempel om någon tjänsteman utnyttjar reseersättningar för privata syften Offensiv brottsutredning I samverkan med SÅK ska SU utveckla samarbetet för att öka möjligheten till mer offensiva åtgärder i brottsutredningar. SU:s utredare ska ha god kompetens inom användningen av utredningsåtgärder, bland annat telefontömning, dna-topsning, inhämtande av kontouppgifter och andra tvångsåtgärder. En spanings- och ingripandeenhet ska inrättas för informationsinhämtning och operativa åtgärder både i underrättelse- och utredningsarbetet. SU behöver ligga i framkant i utvecklingen av polisens utrednings- och underrättelsemetoder, då en stor del av de personer som är av intresse i avdelningens utredningar och underrättelsearbete själva är polisanställda och är väl insatta i de metoder som används. Förmågan att arbeta offensivt i utredningar behöver ständigt utvecklas och kompetensen höjas bland medarbetarna med anledning av att det kontinuerligt kommer ny forskning och nya arbetsmetoder både inom utredningsmetoder och it. Under 2018 har SU i samverkan med SÅK inlett ett arbete med syfte att avdelningen ska utveckla ett mer offensivt utredningsarbete. Hela SU:s utredningsverksamhet har involverats genom att samtliga chefer för utredningsenheterna har tillsatts i en arbetsgrupp för att driva projektet. Utredare och andra medarbetare har deltagit och bidragit med uppslag och idéer. Eftersom förundersökningsledarna är en viktig del i ett offensivt utredningsarbete har också synpunkter och förslag från SÅK hämtats in. SU har under året inlett arbetet med att inrätta en egen spanings- och ingripandeenhet. Detta för att kunna utföra operativt arbete effektivt, rättssäkert och med hög kvalitet. Enheten kommer att verka både i SU:s underrättelseärenden och i förundersökningar Värna oberoendet SU ska arbeta med att informera om sin verksamhet för att öka förtroendet för avdelningen. Frågor om bemötande och uppträdande ska ständigt diskuteras. Brottsofferarbetet ska utvecklas. Samverkan med andra myndigheter ska förstärkas. Regleringen av SU:s verksamhet ska bevakas och ändringar ska föreslås när det finns behov av det. För

12 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar 12 Exempel på domar från 2018 Rättvik En polis dömdes för vållande till kroppskada efter att ha orsakat en olycka genom att köra på en stillastående bil bakifrån. Påföljd: Dagsböter 70 å 300 kr. Bergslagen Uddevalla Två poliser kallades till en butik där en person gripits för ringa stöld. De upprättade ingen anmälan och delar av stöldgodset försvann. Tingsrätten dömde båda, men hovrätten friade senare den polis som inte var insatsledare eftersom denne inte hade ansvaret på plats. Påföljd: Insatsledaren dömdes för tjänstefel och olovligt förfogande till dagsböter 80 å 165 kr. Varberg En polis slog en intagen i arrest när denne gjorde motstånd. Tingsrätten ansåg att polisen hade haft rätt att använda våld och frikände, men hovrätten ansåg att situationen var sådan att våldet var uppenbart oförsvarligt och polisen dömdes för ringa misshandel. Påföljd: Dagsböter 80 å 270 kr. Väst Göteborg Örebro Lin Malmö En civil operatör dömdes för tjänstefel för att vid två tillfällen underlåtit att agera när någon ringde och larmade. Påföljd: Dagsböter 80 å 260 kr. Malmö Sy

13 Avdelningens verksamhetsområden 13 Nord Umeå Uppsala En polis dömdes för misshandel och ofredande efter att ha varit våldsam mot en pojke som var gripen för ett knivrån. Rätten ansåg att våldsanvändningen inte var befogad i situationen. Påföljd: Villkorlig dom och dagsböter 60 å 260 kr. köping Mitt Uppsala Öst Stockholm Stockholm Arlanda En civil gränskontrollant fick strafföreläggande för att flera gånger gjort slagningar i datasystemen utan tjänsterelaterad anledning. Påföljd: Villkorlig dom. Stockholm En polis gick på fritiden på en konsert där han hamnade i bråk med en annan. Rätten ansåg att han inte hade nödvärnsrätt och dömde för misshandel. Påföljd: Villkorlig dom. Haninge En polis under utryckning orsakade en trafikolycka med personskador som följd. Tingsrätten friade men hovrätten dömde för vållande till kroppsskada och vårdslöshet i trafik. Påföljd: Dagsböter 60 å 240 kr. d

14 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar 14 detta ska avdelningen upparbeta behövliga kanaler. Utvecklingen av internationellt polisarbete mellan de nordiska länderna ska följas särskilt, för att identifiera områden där regleringen kan orsaka problem. SU har under året bedrivit ett omfattande informationsarbete gentemot övriga myndigheten för att öka kunskapen om avdelningens uppdrag. Detta sker både med informationsinsatser om avdelningens uppdrag i regioner och avdelningar samt på polisutbildningarna och för fackförbunden och genom information och nyheter på intrapolis. Informationsinsatser har även genomförts för externa myndigheter, bland annat Domstolsverket och Kustbevakningen. SU:s it-system är oberoende och avskilda från övriga Polismyndigheten. Under året har avdelningen säkerställt att inte någon obehörig har tillgång till systemen, samt att avdelningens interna behörigheter har verifierats och uppdaterats. SU:s verksamhet som innefattar avdelningsledning, kansli, underrättelse, ärendesamordning och spaning och ingripande har under slutet av året flyttat till nya ändamålsenliga lokaler som säkerställer avskildhet från Polismyndighetens övriga verksamhet. Flytten var ett nödvändigt steg för att SU ska kunna fortsätta utveckla hela avdelningens verksamhet i linje med den satta ambitionen. Frågor om oberoende och kvalitet diskuteras löpande på arbetsplatsmöten och i ledningsgruppen. Ytterligare ett led för att värna oberoendet är att avdelningschefen inte deltar i den nationella strategiska ledningsgruppen Internationellt samarbete SU ska ta del av metoder och utveckling som bedrivs inom området i andra länder, till exempel genom studiebesök, konferenser och medlemskap i internationella organisationer. Det samarbete som har påbörjats mellan de nordiska myndigheterna för internutredning ska utvecklas. Det är viktigt att följa det internationella arbetet för att ta del av trender och nya metoder i våra motsvarande verksamheter i andra länder. Därför deltar SU regelbundet i internationella nätverk och konferenser. Mer om SU:s internationella samarbete under året beskrivs i avsnitt God it-kompetens Den allmänna it-kompetensen på avdelningen ska stärkas. Kunskapen om informationssäkerhet ska säkerställas hos alla medarbetare för att SU ska hantera information på ett säkert sätt. Dessutom ska det på avdelningen finnas fördjupad kompetens inom detta område. SU ska ha förmåga att upptäcka och utreda it-relaterad brottslighet. SU har under året haft löpande möten med Polismyndighetens it-avdelning och andra relevanta parter i syfte att vara uppdaterad i ny programvara och identifiera hot och risker i utvecklingen av ny teknik. SU har även stärkt förmågan för inhämtning av information på internet då en medarbetare genomgått Cepol-utbildning inom området. SU har anordnat lokala utbildningar i it-frågor på utredningsenheterna. En av analytikerna har också hållit i interna utbildningar i olika former. SU följer även Polismyndighetens utveckling i dessa frågor. 3.6 Medarbetardriven utveckling SU har under året fortsatt att arbeta med medarbetardriven utveckling som har beskrivits i tidigare årsrapporter. Inom SU har fördjupningsgrupper bildats inom olika områden, där medarbetare med kunskaper och intresse för området har getts möjlighet att arbeta relativt fritt för att utveckla verksamheten och föreslå ändringar till avdelningens ledningsgrupp. Under 2018 har SU inriktat det medarbetardrivna utvecklingsarbetet till att bedrivas inom: Utredningsmetodik Teknik i utredningsarbete Ärendehandläggning Antikorruption

15 Avdelningens verksamhetsområden 15 Flera aktiviteter inom samtliga områden har påbörjats och genomförts under Den huvudsakliga inriktningen för fördjupningsgruppen Utredningsmetodik har under året varit förhör. Under hösten har fördjupningsgruppen varit på två föreläsningar på Södertörns högskola om vittnespsykologi, fördomar och diskriminering. Inom området Teknik i utredningsarbete har lagring av bilder i polisens bildhanteringssystem (Filip) diskuterats. Fördjupningsgruppen har även tagit fram ett underlag för en beredskapsmapp där samtliga personer som ingår i beredskapen på ett enkelt sätt kan få tillgång till samma information som kan vara till stöd för uppdraget. Fördjupningsgruppen för området Ärendehandläggning har under året fokuserat på ärendetypen dataintrång för att kvalitetssäkra handläggningen av dessa ärenden. Fördjupningsgruppen har även belyst frågan hur det interna samarbetet och återkopplingen mellan enheterna ytterligare kan effektiviseras. Fördjupningsarbetet för området Antikorruption har under 2018 främst inriktats på att inhämta kunskap och förstå problematiken kring korruption, samt hur området kopplas till SU:s verksamhet. Vidare har fokus varit att identifiera vilka generella riskområden det finns för korruption. Grupperna har vidare informerat ledningsgruppen och lämnat förslag på hur information om arbetet ska förmedlas till övriga medarbetare. DATAINTRÅNG Polismyndigheten och andra myndigheter har flera register över brott, händelser och personer. I dessa register finns mycket känsliga personuppgifter och annan information. En anställd vid Polismyndigheten får endast ta del av den information där det krävs för att genomföra en tjänsteåtgärd, till exempel att genomföra en förundersökning. Att titta i Polismyndighetens register utan att det krävs för arbetsuppgiften utgör ett dataintrång, exempelvis om det sker av nyfikenhet eller för att man vill kunna använda informationen på något sätt. Om informationen dessutom sprids till andra kan det utgöra brott mot tystnadsplikten.

16 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar Samverkan och utbyten SU och SÅK har löpande samverkansmöten där frågor lyfts som har bäring på kvaliteten och effektiviteten på SU:s utredningar. En överenskommelse har upprättats om hur kommunikation och annat samarbete ska ske. Överenskommelsen uppdateras årligen om det uppstår nya eller förändrade behov. SU samverkar också med övriga Polismyndigheten. Anmälningar till SU kan även innehålla sådant som behöver utredas arbetsrättsligt eller som kan leda till någon annan åtgärd inom myndigheten. SU har ansvar för att informera respektive regionpolischef eller avdelningschef om inkomna och avslutade ärenden som rör anställda inom myndigheten. Grupperna för skiljande- och disciplinärenden (GSD) som finns inom myndigheten är SU:s kontaktpunkt för sådan information. Även om SU är en avdelning inom Polismyndigheten, innebär den fristående ställningen att SU på vissa områden behöver upparbeta kontakter och kommunikationskanaler med övriga myndigheten. För att skapa en medvetenhet om SU:s arbete genomför SU informationsinsatser inom Polismyndigheten, både genom informationsmöten och genom att informera i myndighetens interna nätverk och vid utbildningar. SU har också upparbetat samverkan med flera av de andra myndigheterna vars anställda SU kan komma att utreda. Denna samverkan kan handla om att informera om SU:s verksamhet för att öka medvetenheten om när det kan vara motiverat att göra en brottsanmälan. Det handlar också om att skapa kontakter för att på ett mer ändamålsenligt sätt kunna begära in information om den anställde samt loggutdrag och annan information som kan komma att behövas för en brottsutredning eller för att följa upp ett underrättelseuppslag. SU:s underrättelseenhet delar löpande information till Polismyndighetens verksamhetsskyddsorganisation i de fall riskbeteenden och sårbarheter hos medarbetarna har identifierats.

17 Avdelningens verksamhetsområden Internationell samverkan SU tog 2016 initiativ till en nordisk samverkan mellan internutredningsorganisationerna i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island 1. Syftet med denna samverkan är att utbyta erfarenheter för verksamheternas utveckling och att diskutera gemensamma problemområden. Regleringen vid internationella polisoperationer har varit en sådan diskussion. Både enligt EU:s Prümrådsbeslut (Rådets beslut 2008/615/ RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet) och enligt bilaterala internationella överenskommelser finns det under vissa förhållanden möjlighet för svensk polis att agera polisiärt i andra länder och 1 I Norge och Danmark är internutredningsverksamheten organiserad i en fristående myndighet. I Island och Finland är internutredningsverksamheten organiserad under riksåklagaren. I Finland utförs själva utredningen av polisen under ledning av en åklagare. vice versa. I den nordiska samverkansgruppen har diskussion förts kring vad som juridiskt gäller om en polis vid en sådan situation skulle bli misstänkt för ett brott i ett annat land och under annan reglering av polisens befogenheter. Flera medarbetare har under 2018 genomfört studiebesök vid de nordiska motsvarigheterna till SU. I oktober deltog också SU med en presentation av sin verksamhet och sina problemområden vid en konferens för finska poliser och åklagare. Som en utvidgning av det ovanstående har SU också tagit initiativ till ett nätverksbyggande mellan internutredningsorganisationer inom Europolsamarbetet. SU har under året börjat bygga upp kontakter och planerar att fortsätta med arbetet att bygga upp ett sådant nätverk de kommande åren. I oktober 2018 genomfördes den årliga konferensen för den internationella antikorruptionsorganisationen EPAC/EACN, där Sverige är medlem. Värd det här året var Österrikes nationella antikorruptions-

18 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar 18 myndighet BAK. SU deltog med två representanter. Nästa konferens är planerad till december 2019 då Sverige kommer att ansvara för värdskapet. I februari 2018 genomförde delar av SU en studieresa till USA för att ta del av hur Federal Bureau of Investigation (FBI) och New York Police Department (NYPD) bedriver sin internutredningsverksamhet. SU fick också ta del av erfarenheter av New Yorkpolisens nolltolerans samt deras användning av kroppsburna kameror. Besök gjordes bland annat på FBI:s huvudkontor i Washington och deras Local Office i New York, med representanter bestående av chefer och åklagare från Public Corruption Squad. Deras uppdrag består av att utreda korruption bland myndighetsanställda. I oktober åkte en delegation från SU till Haag i Nederländerna för att utbyta erfarenheter med SU:s nederländska motsvarighet Rijksrecherche. Det gjordes också studiebesök vid Haagpolisens internutredningsverksamhet, Europol och Internationella brottmålsdomstolen. ARREST Polismyndigheten är skyldig att själv anmäla till SU när någon har blivit allvarligt skadad under vistelse i en polisarrest, oberoende av hur skadan uppkom. Det gäller alltså även om personen har skadat sig själv, vilket kan vara ett resultat av att polisen har brustit i tillsynen av någon person som har benägenhet till självskadebeteende. Om någon avlider i samband med vistelse i arrest ska det också anmälas till SU.

19 Resultatredovisning 19 4 Resultatredovisning 4.1 Brottsanmälningar Under 2018 anmäldes brott till SU, vilket ligger i nivå med de tidigare åren. Ökningen av antalet anmälda brott mellan 2016 och 2017 består av de så kallade #nödvärn-anmälningarna som beskrev händelser som skett under ett okänt antal år bakåt i tiden (för mer information om detta se SU:s Årsrapport 2017). Borträknat dessa anmälningar ligger antalet anmälda brott för 2017 ungefär i nivå med Statistiken för 2018 blir något missvisande eftersom ett ärende med ett stort antal bedrägeribrott anmäldes till SU i december (se nedan för förklaring av dessa). Korrigerat för detta ärende skulle antalet av 2018 års anmälda brott uppgå till ungefär 5 800, vilket är lägre än tidigare år. Korrigerat för de så kallade #nödvärn-anmälningarna 2017 och ärendet med ett stort antal bedrägeribrott 2018, har antalet brott som anmälts till SU varit i en nedåtgående trend sedan starten Trenden blir ännu tydligare om statistik från interna utredningar 2 (IU), före 2015 tas med (figur 1). FIGUR 1 Antal anmälda brott till SU Antalet före 2015 är från dåvarande Avdelningen för interna utredningar vid Rikspolisstyrelsen Fördelningen av de befattningshavare som anmälts visas i tabell 1. Jämfört med tidigare år har det varit en betydande ökning i andelen anmälningar som rör domare (nämndemän inräknade). Bedrägeriärendet som inkom i december och som nämndes ovan är förklaringen till detta. Korrigerat för det ärendet kan det visserligen fortfarande ses en mindre uppgång av anmälningar mot domare, men den ligger inom det som kan förväntas av en årlig variation. TABELL 1 Fördelningen av befattningshavare som anmälts till SU Myndighet Polismyndigheten Polisanställd Civilanställd Oklar anställning Polisstudent Andel 79,3 % 4,7 % 1,3 % 0,1 % Domstol 11,9 % Ekobrottsmyndigheten 0,1 % Riksdagsledamot, statsråd 0,5 % Tullverket 0,2 % Åklagarmyndigheten 1,1 % Övriga 0,5 % Oklart i anmälan 0,3 % Poliser utgör fortfarande den i särställning största gruppen av befattningshavare som anmälts till SU, med civilanställda inom polisen som den näst största kategorin (förutsatt att siffrorna korrigeras för bedrägeriärendet mot domare). Anmälningar mot riksdagsledamöter och statsråd ökade något under Detta beror huvudsakligen på de anmälningar som inkom i samband med riksdagsvalet i september. Till exempel gjorde nyhetsmedia vid tiden för valet granskningar av hur vissa riksdagsledamöter begärde ersättningar för resor vilket resulterade i ett antal anmälningar om bedrägeri. Även anmälningar mot politiker om hets mot folkgrupp och om förtal ökade något under valåret. 2 Dåvarande Rikspolisstyrelsen, Interna utredningar.

20 Årsrapport 2018 Avdelningen för särskilda utredningar Underrättelser Under året inkom ungefär 300 underrättelseärenden. Samtliga ärenden genomgick någon form av bearbetning och handläggning. Cirka 10 % av ärendena resulterade i att en eller flera brottsanmälningar upprättades. De övriga 90 % av underrättelseärendena ledde inte till en anmälan eftersom den initiala informationen visade sig vara felaktig, det bedömdes vara ett riskbeteende från den enskilde utan att röra sig om brottslig verksamhet, eller att det saknades några framgångsfaktorer för fortsatt handläggning. Den vanligaste brottsligheten som förekommer i underrättelserna till SU handlar om att någon anställd inom Polismyndigheten läcker information från polisiära system eller uppgifter om polisiära arbetsmetoder till kriminella individer eller organisationer. Andra uppgifter om brott som kommer in till SU:s underrättelseenhet är penningtvätt, stölder, narkotikabrott, dopningsbrott och bedrägerier. Även korruptions- och insidermisstankar förekommer.

21 Resultatredovisning 21 TABELL 2 Resultatmått År Anmälda brott Bearbetade* Redovisade till åklagare Utredningsandel** Redovisningsandel*** Medelgenomströmningstid avslutade (dagar) Medelgenomströmningstid bearbetade (dagar) % 3 % % 2 % % 3 % % 3 % * Bearbetade är antalet slutredovisade brott med inledd förundersökning. ** Utredningsandel är antalet brott som redovisats till åklagare dividerat med antalet bearbetade brott. *** Redovisningsandel är antalet brott som redovisats till åklagare dividerat med antalet avslutade brott. 4.3 Ärendeflöde och resultatmått Årliga nyckeltal över ärendeflödet sedan SU inrättades redovisas i tabell 2. Till skillnad från Polismyndighetens årsredovisning presenteras inte nyckeltalen uppdelade i Polismyndighetens tre brottsområden. Anledningen till detta är att brottsområdena är anpassade till uppföljning av Polismyndighetens ärenden i stort och inte till de typer av brott som anmäls till SU. Antalet brott som redovisades till åklagare 2018 var något lägre i jämförelse med föregående år, men något högre jämfört med Redovisningsandelen var betydligt lägre än övriga Polismyndigheten (se Polismyndighetens årsredovisning 2018), vilket var förväntat med tanke på hur handläggningen i SU:s ärenden skiljer sig från övriga ärenden. Eftersom utredningar vid SU alltid har en åklagare som förundersökningsledare fattas beslut om ärendet ska drivas till åtal av förundersökningsledaren redan innan ärendet redovisas. Det finns alltså ingen anledning för SU att redovisa de ärenden där åklagaren inte kommer ta ärendet vidare till åtal. När polisen är förundersökningsledare redovisas ärendet i sin helhet till åklagare för beslut om det ska leda till åtal eller inte. Då blir också andelen redovisade brott högre. De flesta av SU:s redovisade ärenden går vidare till åtal.

22 4.4 Brottskategorier Fördelningen av kategorier av anmälda brott visas i figur 2. Liksom tidigare år utgör tjänstefel den största brottskategorin som anmälts till SU under Rubriceringen tjänstefel används ofta när ingen annan brottsrubricering är passande, till exempel när en brottsanmälan upprättas för olämpliga beteenden. Det höga antalet tjänstefel i SU:s anmälningar speglar därför troligen inte antalet tjänstefel som begås av de befattningshavare som SU ansvarar för. Andelen dataintrång har sjunkit jämfört med 2016 och Under båda de åren inkom ärenden med ett stort antal anmälda dataintrång, något som inte har skett i samma omfattning under Bedrägeri Kategorin övriga brott har ökat i jämförelse med 2017, vilket huvudsakligen beror på ett ärende av bedrägeri som omfattar flera hundra brottsrubriceringar. Ärendet har i första hand samband med reseräkningar. FIGUR 2 Fördelningen av brottskategorier anmälda till SU Budget och ekonomi SU:s budgeterade medel ingår i Polismyndighetens tilldelning men har en egen anslagspost i Polismyndighetens budget genom beslut av regeringen. För 2018 var anslagsposten tkr samt att avdelningen hade ett överföringsbelopp från 2017 på tkr. Årets anslagsförbrukning uppgick till tkr. Överskottet förklaras bland annat av avdelningens vakanser under året. Tjänstefel, 53 % Våldsbrott, 13 % Ofredande, 5 % Stöld, snatteri, 3 % Dataintrång, 1 % Olaga hot, 1 % Ärekränkning, 1 % Trafikbrott, rattfylleri, 2 % Brott mot tystnadsplikt, 1 % Skadegörelse, 1 % Människorov, olaga frihetsberövande, 1 % Hemfridsbrott, olaga intrång, 1 % Övriga brott, 16 %

23 Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Produktionsenheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum, telefon Diarienr. A /2019 Upplaga 200 ex Tryck Polismyndighetens tryckeri Stockholm, mars 2019 Originalproduktion Sinfo Yra Foto Polismyndigheten

24 polisen.se