Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar. Polismyndigheten

Transkript

1 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar Polismyndigheten

2 Innehåll 1. Avdelningschefens förord Bakgrund Avdelningens ansvarsområde Reglering Polismyndighetens styrning Avdelningschefens åtaganden Kvalitet och oberoende Organisation Utredningsverksamheten Underrättelseverksamheten Brottspreventivt arbete Verksamhetsutveckling Strategisk inriktning Samverkansöverenskommelse med SÅK Åtaganden Riktlinjer Information och insyn Underrättelsearbete Samverkan och utbyten Nationell samverkan Internationella nätverk Nordiskt samarbete Internationella erfarenhetsutbyten Resultatredovisning Brottsanmälningar Ärendeflöden och resultatmått Brottskategorier #nödvärn Dataintrång Kompetens Kompetensförsörjning Kompetensutveckling Medarbetardriven utveckling Budget och ekonomi...18

3 Avdelningschefens förord 3 1 Avdelningschefens förord Tre år har gått sedan den nya Polismyndigheten bildades, och med den avdelningen för särskilda utredningar (SU). En myndighet av polisens storlek tar tid att bygga upp. Funktioner måste utarbetas och kommunikationsvägar mellan myndighetens avdelningar och regioner måste skapas. Det har också präglat de tre första åren av SU:s existens. Mycket arbete har gått till att sätta SU:s plats i myndigheten och utveckla verksamheten, samtidigt som utrednings- och underrättelsearbetet måste bedrivas utan avbrott. SU har ett viktigt samhällsuppdrag för utredningar av personer inom hela rättskedjan. En stor del av verksamheten handlar om utredningen av poliser, där SU:s arbete har betydelse för förtroendet för polisen i stort. Sedan starten för tre år sedan har vi därför utvecklat kvaliteten i både utrednings- och underrättelseverksamheten, vi har också sett över vilka behov vi som nationell avdelning inom kärnverksamheten har och flyttat om resurser och rekryterat nya kompetenser. Vi har utvecklat både vår interna kommunikation och våra kontaktvägar till övriga Polismyndigheten, alltid med fokus på att vårt uppdrag innebär att vi måste vara oberoende och avskilda. På så sätt har vi både förbättrat kvaliteten och samtidigt skapat en mer effektiv organisation som bättre möter samhällets krav på SU. Ett viktigt led i detta är också att se utanför vårt eget land, både i vad vi kan lära av andra och i vilka samarbetsmöjligheter som finns. Medarbetare från SU har därför medverkat vid internationella studiebesök och vi har även tagit emot besök från andra länder. Vi har också deltagit i internationella nätverk, bland annat det europeiska samarbetsorganet mot korruption, EPAC, samt fortsatt att utveckla det nordiska samarbete som påbörjades Några av SU:s ärenden har varit speciellt uppmärksammade under I samband med kampanjen #nödvärn, mot sexuella övergrepp på arbetsplatsen, inkom ett stort antal anmälningar. I skrivande stund pågår ett flertal förundersökningar utifrån de anmälningarna. Även korruption är något som vi har ägnat tid åt, ett av de mest uppmärksammade ärendena under året rörde en stor upphandling där utredningen också är pågående. Både JO och JK har också möjlighet att lämna över ärenden till SU. Ett sådant ärende rör en domare där det påstås ha förekommit jäv i samband med ett beslut. SU måste fortsätta att driva en proaktiv kvalitetsutveckling i sin verksamhet. Jag har därför fattat ett beslut om en strategisk inriktning de kommande åren. Inriktningen beskrivs i den här rapporten. Vi kommer att få anledning att återkomma till det arbetet i framtiden. Ebba Sverne Arvill Avdelningschef

4 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 4 2 Bakgrund Avdelningen för särskilda utredningar (SU) är en fristående avdelning inom Polismyndigheten med uppgift att bedriva brottsutredning och underrättelsearbete i ärenden som rör vissa befattningshavare inom rättsväsendet och inom rikets styrning. SU inrättades av riksdagen i samband med bildandet av den nationella Polismyndigheten år Avdelningens ansvarsområde SU ansvarar för att handlägga anmälningar om brott av några specifika befattningshavare, bland annat polisanställda, polisstudenter, åklagare, domare, riksdagsledamöter och statsråd (se faktaruta). Även anmälningar om brott som har begåtts i samband med brottsutredande verksamhet utanför polisen ska handläggas av SU, detta kan exempelvis vara verksamhet vid Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. Förutom de befattningshavare som det är uttryckligen reglerat att SU ska utreda, ska SU också utreda andra ärenden som handläggs av Riksåklagaren. Hur handläggningen ska genomföras är fastställt i förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra uppdragstagare (SUF). Enligt den förordningen ska alla ärenden som kommer in till SU genast överlämnas till åklagare som beslutar om förundersökning ska inledas eller inte. Vid Åklagarmyndigheten är det den särskilda åklagarkammaren (SÅK) som hanterar dessa ärenden. Till skillnad från övriga Polismyndigheten kan endast åklagare vara förundersökningsledare i SU:s ärenden och besluta om utredningsåtgärder eller om ett ärende ska läggas ner. Enligt SUF och Polismyndighetens arbetsordning ska SU också bedriva verksamhet för att förebygga,

5 Bakgrund 5 förhindra eller upptäcka om någon befattningshavare inom SU:s område utövar eller kan komma att utöva brottslig verksamhet. SU bedriver därför både polisiärt underrättelsearbete och brottsförebyggande arbete gentemot Polismyndigheten och andra myndigheter. Brottsanmälan gällande någon av dessa befattningshavare utreds av SU: Poliser Civila polisanställda Uppdragstagare vid polisen Polisstudenter Anställda vid åklagarmyndigheten Domare Anställda vid brottsutredande myndigheter (t ex Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen)* Statsråd Anställda vid Riksdagens ombudsmän (JO) Anställda vid Justitiekanslern Riksdagsledamöter Riksdagens talmän Fullmäktig i Riksbanken Ledamöter av Riksbankens direktion Ledamöter av Valprövningsnämnden Ledamöter av Riksdagens överklagandenämnd Medlemmar av kungafamiljen *Endast brott i samband med brottsutredande verksamhet Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om var ärenden om brott av vissa befattningshavare ska handläggas (ÅFS 2014:16). Överenskommelse mellan Särskilda åklagarkammaren och Avdelning för särskilda utredningar om handläggning av ärenden mm. Riktlinjer för Polismyndighetens insynsråd och samordning av regionpolisråden (PM 2015:43) Polismyndighetens styrning Polismyndighetens styrmodell förklaras i Polismyndighetens årsredovisning Polismyndighetens verksamhetsidé och de långsiktiga mål som har formulerats utgör grunden för myndighetens interna styrning. Detta gäller även för SU Avdelningschefens åtaganden Rikspolischefen och avdelningschefen för SU har kommit överens om följande åtaganden för Avdelningschefen ska: Verka för att avdelningen åtnjuter ett högt förtroende, såväl internt inom myndigheten som externt. Hålla nationella insynsrådet och regionpolisråden informerade om avdelningens verksamhet. Verka för god samverkan, såväl internt inom myndigheten som med externa parter. Varje chef har ett ansvar att hela tiden överväga hur involveringen av medarbetarna kan öka Reglering Förutom polislagen och rättegångsbalken regleras SU:s verksamhet främst av: Förordning (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten. Arbetsordning för Polismyndigheten (PM 2017:43). 2.2 Kvalitet och oberoende Syftet med att inrätta SU var att säkerställa att medborgarna ska ha största möjliga förtroende för de brottsutredningar som görs inom SU:s ansvarsområde. För att uppfylla detta måste SU kunna fullgöra sin uppgift med hög kvalitet och med ett effektivt användande av resurser. Kvaliteten i SU:s arbete säkerställs bland annat genom att inledande åtgärder alltid genomförs så att den åklagare som beslutar om förundersökning har ett fullgott underlag för beslut

6 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 6 redan när ärendet lämnas över. Att åklagare alltid är förundersökningsledare i SU:s ärenden innebär också en kvalitetssäkring i SU:s utredningar. För att SU ska kunna upprätthålla största möjliga förtroende i genomförandet av sitt uppdrag är det också nödvändigt att arbetet kan bedrivas oberoende av påverkan från övriga Polismyndigheten. SU behöver därför vara fristående från polisen, både organisatoriskt och fysiskt. SU:s fristående position inom myndigheten säkerställs framförallt genom att avdelningschefen utses av regeringen och att regeringen fastställer en anslagspost för SU i Polismyndighetens budget. SU är också oberoende genom att alla SU:s arbetsplatser är avskilda från övriga Polismyndighetens lokaler. I Polismyndighetens interna reglering finns ytterligare bestämmelser som stärker SU:s befogenheter att självständigt bedriva utredningsarbete och inhämta information. 2.3 Organisation Sedan 1 maj 2017 består SU av tre utredningsenheter placerade i Stockholm, Göteborg respektive Malmö samt ett kansli i Stockholm. Vid kansliet finns en ärendesamordningsenhet och en underrättelseenhet. Tidigare hade SU utredningsenheter även på flera andra platser. Det var dock inte bärkraftigt för SU att driva små utredningsenheter på många olika orter. Därför genomfördes en omlokalisering där verksamheten överfördes till de tre nuvarande utredningsenheterna. I den nya organisationen består var och en av de kvarvarande utredningsenheterna av fler utredare än tidigare vilket ger bättre flexibilitet och underlättar för samordning, planering och kompetensutveckling av personalresurserna. Liksom tidigare bedriver SU sin verksamhet över hela landet. Den geografiska närvaron säkerställs dels genom olika tekniska lösningar, dels genom att utredare vid SU reser till olika platser i Sverige för att genomföra utredningsåtgärder. 2.4 Utredningsverksamheten När en brottsanmälan upprättas inom SU:s ansvarsområde, antingen som en anmälan från en enskild person eller initierad inom Polismyndigheten, ska den polisregion som har upprättat anmälan genast överlämna den till SU. SU inhämtar den befintliga dokumentation som kan vara relevant och lämnar därefter skyndsamt över ärendet till åklagare vid SÅK för beslut om förundersökning ska inledas eller inte. Om åklagaren väljer att inleda förundersökning är det brottsutredare vid någon av SU:s utredningsenheter som genomför utredningen enligt åklagarens direktiv. SU:s utredningsverksamhet har beredskap gentemot SÅK dygnet runt, sju dagar i veckan. Detta innebär att det vid händelser som uppstår utanför kontorstid alltid finns en kommissarie vid SU som kan bistå åklagare med expertis och med att genomföra utredningsåtgärder som inte kan vänta. 2.5 Underrättelseverksamheten Underrättelsearbete att aktivt inhämta, bearbeta och analysera information om brottslig verksamhet är ett viktigt verktyg inom polisarbete för att säkerställa att även brottsliga gärningar som inte har blivit anmälda till polisen ska bli utredda. Aktiv underrättelseinhämtning är också viktigt för det brottförebyggande uppdraget eftersom en ökad sannolikhet för att brott ska upptäckas kan förmå individer att avhålla sig från brottslig verksamhet som annars hade kunnat passera obemärkt. Sedan SU bildades 2015 har avdelningens underrättelseverksamhet byggts ut och utvecklats. För att kunna bedriva detta arbete mer strategiskt har SU utvecklat arbetsformerna och rekryterat fler medarbetare till underrättelseverksamheten. Det tillskottet har ökat SU:s kompetens och förmåga inom området.

7 Bakgrund 7 SU har numera större kapacitet och mer förfinade metoder än tidigare för att analysera myndighetens loggar med syfte att upptäcka otillåten aktivitet. SU har också möjlighet att kontinuerligt bevaka och analysera it-system för att upptäcka dataintrång samt att göra stickprovskontroller. 2.6 Brottspreventivt arbete Förutom det brottsutredande uppdraget är det också reglerat i SUF att SU ska ha en brottsförebyggande funktion inom Polismyndigheten. Att arbeta brottspreventivt inom en myndighet i rättssystemet har helt andra förutsättningar än Polismyndighetens brottspreventiva arbete gentemot samhället i övrigt. Information är en viktig del i SU:s brottspreventiva arbete. SU har under året informerat om sin verksamhet för regionala ledningsgrupper, för förundersökningsledare och på polisutbildningarna. Det finns en fastställd plan för ytterligare informationsarbete inom Polismyndigheten. SU har också informerat på polisens intranät om rättsfall som kan vara upplysande eller vägledande för myndighetens anställda. Högsta domstolens fällande dom mot en hundförare (se exemplen på domar i mittuppslaget) kan komma att få konsekvenser för polisens ingripandeverksamhet, något som SU spred information om inom myndigheten när domen kom. Det har även förekommit ett antal domar och strafförelägganden om dataintrång som SU har skapat medvetenhet om genom information på Polismyndighetens interna nätverk.

8 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 8 3 Verksamhetsutveckling 3.1 Strategisk inriktning En strategisk inriktning för SU för perioden 2018 till 2024 togs fram under hösten och beslutades i januari I den strategiska inriktningen ingår att SU ska: Behålla och förstärka kompetensen inom utredning. Öka förmågan att upptäcka och utreda korruption, ekonomisk brottslighet och systemhotande och/eller omfattande brottslighet. Bedriva offensiv brottsutredning. Värna oberoendet. Utveckla internationellt samarbete. Upprätthålla god it-kompetens. 3.2 Samverkansöverenskommelse med SÅK För att SU:s brottsutredningar ska kunna genomföras med kvalitet och effektvitet krävs att SU har ett gott samarbete med åklagare vid SÅK. Sedan starten för SU 2015 har det därför funnits en överenskommelse om samverkan mellan SU och SÅK. Överenskommelsen reviderades under våren och en ny överenskommelse skrevs under vid en gemensam konferens i Göteborg i oktober. 3.3 Åtaganden Arbetet med SU:s åtaganden (se 2.1.3) har varit inriktat på förtroendeskapande arbete både inom Polismyndigheten och med externa parter. Detta har bland annat inneburit att utveckla kontakterna med brottsoffer för att öka brottsoffers och andra medborgares förtroende för SU:s arbete. SU har också arbetat med att upparbeta kommunikationskanaler med de myndigheter vars befattningshavare SU kan komma att utreda. Ett särskilt fokus har också legat på att sprida information om SU:s arbete inom Polismyndigheten och till allmänheten. För att öka medarbetarnas motivation har flera medarbetare deltagit i utvecklingsarbeten, i fokusgrupper och vid studiebesök. 3.4 Riktlinjer I januari 2017 beslutades om nya riktlinjer för Polismyndighetens handläggning av ärenden som ska lämnas över till SU, till exempel när någon kontaktar polisen för att anmäla en polisanställd för brott. Dessa riktlinjer ersatte de tidigare föreskrifterna som utfärdats i samband med polisens omorganisation. Under året pågick ett arbete för att revidera de nya riktlinjerna med inriktning på att förenkla och förtydliga regleringar för polisregioner och nationella avdelningar. En ny version förhandlades med arbetstagarorganisationerna i december och beslutades i januari Information och insyn Den demokratiska insynen i Polismyndighetens arbete sker genom ett nationellt insynsråd och sju regionpolisråd, ett i varje polisregion. Ledamöterna utses av regeringen efter nominering av riksdagspartierna. De ska ha partipolitisk erfarenhet och breda kontaktytor i samhället. SU ansvarar för att hålla Polismyndighetens insynsråd informerat om anmälningar och utred-

9 Verksamhetsutveckling 9 ningar avseende polisanställda, polisens uppdragstagare och polisstudenter. Det sker genom att avdelningschefen deltar i rådets möten. Regionpolisråden informeras på motsvarande sätt av cheferna vid SU:s utredningsenheter om ärenden som rör respektive region. Råden har bildat utskott som har i uppdrag att närmare granska SU:s arbete och ta del av fördjupad information mellan varje rådsmöte. Under 2017 har SU genomfört totalt 97 möten med insynsrådet, regionpolisråden och deras respektive utskott. Ett gemensamt möte med samtliga rådens utskott och SU:s chefer genomfördes under en dag i november Vid mötet diskuterades hur arbetet ska bedrivas under 2018 så att insynsråden och regionpolisråden ska få den information som de behöver för att utföra sina uppdrag. För 2018 beslutades att tidigare fokusområden händelser i arrest, ingripandesituationer och ärenden relaterade till migration skulle kvarstå samt att fokusområdet korruptionsbrott skulle läggas till. 3.6 Underrättelsearbete SU har rekryterat medarbetare till underrättelseenheten under 2017 och har därmed ökat kapaciteten att hantera underrättelseinformation. SU:s arbete med egeninitierad informationsinhämtning har ökat, vilket gör underrättelseuppslag i större omfattning kan skapas även utan att någon självmant överlämnar informationen till SU. Ett fungerande underrättelsearbete är beroende av ett högt förtroende bland den grupp som kan ha information om de brott som ska utredas. SU har arbetat med information och ökad kommunikation med Polismyndigheten och medarbetare när det gäller underrättelser till avdelningen för att öka förståelsen om vilken information som SU har intresse av. SU har i flera fall återkopplat till polisregioner och avdelningar efter att underrättelseinformation har inkommit som kan komma att påverka övriga myndighetens arbete. I maj implementerades programmet NetClean Pro Active i Polismyndighetens it-system. Det är ett automatiskt övervakningsverktyg för att upptäcka om någon användare lagrar dokumentation av sexuella övergrepp på barn på sin arbetsdator, till exempel i form av bilder eller filmer. Inom polisen finns flera enskilda medarbetare som har i uppgift att hantera den typen av material i sin tjänst, men i övrigt är det inte tillåtet. SU använder programmet för att samla underrättelser om någon som inte har rätt till det ändå hanterar sådant material i polisens it-system, vilket kan utgöra underlag för åklagares beslut om att inleda förundersökning och i förlängningen för att lagföra individer och att förebygga brottslighet.

10 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 10 Exempel på ärenden under 2017 Falun En polis fick dagsböter för att ha gjort slagningar i polisens datasystem på en släkting. Sala En polischef uttalade sig aggressivt mot en underlydande chef. Tingsrätten ansåg att det inte var så hänsynslöst att det kunde räknas som ofredande. Polischefen friades. Göteborg En civilanställd vid Polismyndigheten fick dagsböter efter att ha gjort slagningar i polisens datasystem på en bekant. Landskrona Två personer blev påkörda av en polisbil vid ett övergångsställe, en av dem avled. Polisen som körde bilen dömdes till villkorlig dom och dagsböter.

11 Verksamhetsutveckling 11 Skellefteå En polisstudent dömdes till villkorlig dom och dagsböter för att ha misshandlat en man på ett dansgolv. Umeå En polis upptäcktes inneha bland annat stöldsgods, olagliga vapen och narkotika. Både tingsrätten och hovrätten dömde till fängelse. Sundsvall En rådman vid förvaltningsrätten dömdes till dagsböter för att ha använt ett falskt arbetsintyg för att söka ny tjänst. Stockholm Högsta domstolen dömde en polis till dagsböter för att ha använt tjänstehunden på ett sådant sätt att en person skadades. En polis fick dagsböter för att ha använt osanna uppgifter om sin inkomst för att ta ett lån. En polis dömdes till villkorlig dom efter att ha gjort flera slagningar i polisens datasystem på närstående och att i ett fall spridit informationen utanför Polismyndigheten. En arrestvakt dömdes för misshandel efter att ha använt obefogat våld mot en intagen. Tingsrätten dömde till samhällstjänst men hovrätten ändrade till fängelse. Eksjö En polis åtalades för att ha utdelat ett slag mot en person som var intagen i arresten. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att våldsanvändningen inte var obefogad och friade polisen.

12 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 12 4 Samverkan och utbyten Samverkan och idéinhämtning genom utbyten är viktigt för att verksamheten ska kunna utvecklas, inte minst vid en så liten och uppdragsmässigt unik avdelning som SU. 4.1 Nationell samverkan När någon anställd vid Polismyndigheten anmäls för brott har SU direkttillgång till en stor del av det material som kan behövas för de inledande åtgärderna i en utredning eftersom SU organisatoriskt befinner sig inom myndigheten. Materialet som hämtas in kan handla om it-loggar, händelserapporter och annan dokumentation från Polismyndighetens system. Motsvarande gäller inte för de andra befattningshavare som SU utreder. För dessa måste SU agera med andra utredningsmetoder för att ta in information och säkra bevismaterial. För att underlätta utredningsarbete när det är någon annan än en polisanställd som är föremål för utredningen arbetar SU med att skapa samverkan med de myndigheter som är aktuella. Ett sådant arbete har påbörjats 2017 för att utforma en överenskommelse om samverkan med Säkerhetpolisen. Med de övriga myndigheterna vars befattningshavare SU ansvarar för har SU arbetat med att utveckla kontaktvägar och nätverk. 4.2 Internationella nätverk Hur verksamheten för polisens internutredningar organiseras skiljer sig på många sätt åt mellan olika länder. Det kan skapa hinder vid jämförelser av till

13 Samverkan och utbyten 13 exempel resultatmått men det kan också ge möjligheter för SU att lära av andra organisationer som arbetar på andra sätt. Brottslighet kan överskrida nationsgränser och brottslighet i olika länder följer ofta internationella trender. SU behöver hämta in idéer och erfarenheter från andra länders motsvarande verksamheter för att ligga i framkant när det gäller metodutveckling och för att vara förberedd på nya trender i brottslighet. Därför är samarbete och nätverk internationellt viktigt för SU:s möjligheter att utvecklas Nordiskt samarbete Tillsammans med internutredningsverksamheterna i Norge, Danmark, Finland och Island har SU startat ett nordiskt samarbete. På både bilateral nivå och på EU-nivå finns numera möjligheter för poliser att under vissa förutsättningar agera operativt över gränser. Det innebär både att svensk polis kan komma att utföra polisiära uppgifter i grannländer och att andra länders poliser kan komma att göra motsvarande i Sverige. Om någon polis misstänks ha utfört brottsliga handlingar inom ett annat lands gränser under en sådan operation finns det nu ett upparbetat nätverk av myndigheter ansvariga för internutredningar i Sveriges närområde. I september 2017 träffades representanter för de fem ländernas internutredningar i Oslo. Vid mötet diskuterades metoder och trender inom nordisk internutredningsverksamhet och hur organisationerna gemensamt kan hitta lösningar på specifikt nordiska problem inom området Internationella erfarenhetsutbyten Representanter för SU har under 2017 varit på studiebesök vid SU:s motsvarande myndigheter i Finland och i Norge. SU har också tagit emot studiebesök från finska Riksåklagarämbetet. I september besökte en delegation bestående av SU:s ledningsgrupp och verksamhetsanalytiker internutredningsverksamheten vid Metropolitan Police i London och fick också träffa representanter för Independent Police Complaints Commission.

14 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 14 5 Resultatredovisning 5.1 Brottsanmälningar Under 2017 anmäldes brott till SU. Det är en liten uppgång sedan året innan, men ökningen kan förklaras med anmälningar om sexuella övergrepp som inkom i slutet av december från det så kallade #nödvärn-uppropet (se nedan). Borträknat anmälningarna från det uppropet är antalet anmälda brott ungefär på samma nivå som Sedan den högsta noteringen 2012 till förra året har antalet anmälningar minskat från år till år, vilket visas i figur 1. Anledningen till minskningen tidigare år har inte analyserats, men det kan finnas flera delförklaringar som till exempel att det i Polismyndighetens it-system har implementerats spärrar mot vissa otillåtna sökningar. Figur 1 Antal anmälda brott till SU Vilka befattningshavare som anmälts visas i tabell 1. Liksom tidigare år utgör anmälningar mot polisanställda, alltså anställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, över 90 % av samtliga anmälningar. Att polisanställda är överrepresenterade beror på flera faktorer: bland annat att de båda polismyndigheterna är stora myndigheter med många anställda och att en stor del andel av anmälningarna berör situationer när någon har blivit föremål för en polisiär åtgärd. Dessutom ansvarar SU enbart för brott i tjänsten för vissa av befattningshavarna medan alla brott av polisanställda utreds av SU. Därutöver har poliser anmälningsplikt för brott och det är därför troligt att poliser och Polismyndigheten har en större benägenhet att anmäla när det upptäcks att någon inom myndigheten kan ha begått ett brott. För att säkerställa om detta verkligen är orsaken behöver en närmare undersökning av skillnaderna i anmälda befattningshavare göras. Tabell 1 Fördelningen av befattningshavare som anmälts till SU Myndighet Andel Polismyndigheten Polisanställd Civilanställd Oklar anställning Polisstudent 84,8 % 7,1 % 3,8 % 0,3 % Domstol 1,3 % Ekobrottsmyndigheten 0,1 % Riksdagsledamot 0,2 % Tullverket 0,2 % Åklagarmyndigheten 0,8 % Övriga 0,9 % Oklart i anmälan 0,3 % 5.2 Ärendeflöde och resultatmått Årliga nyckeltal över ärendeflödet sedan SU inrättades finns i tabell 2. Till skillnad från Polismyndighetens årsredovisning presenteras inte nyckeltalen uppdelade i Polismyndighetens tre brottsområden. Anledningen till detta är att brottsområdena är anpassade till uppföljning av Polismyndighetens ärenden i stort, inte till de typer av brott som anmäls till SU. Antalet ärenden redovisade till åklagare ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Samtidigt har antalet inledda förundersökningar minskat till följd av utvecklingsarbetet inom ärendehandläggning som beskrevs i SU:s årsrapport Detta arbete har lett till att åklagare kan fatta beslut tidigare och inte behöver inleda förundersökning lika ofta. Det minskade antalet förundersökningar leder till att utredningsandelen, alltså andelen av de bearbetade brotten som har redovisats till åklagare, har ökat. Att redovisningsandelen är ungefär samma som tidigare pekar på att ärendehandläggningen nu ger åklagarna

15 Resultatredovisning 15 Tabell 2 Resultatmått Medelgenomströmningstid avslutade (dagar) Medelgenomströmningstid bearbetade (dagar) År Anmälda brott Bearbetade* Redovisade till åklagare Utredningsandel** Redovisningsandel*** % 3 % % 2 % % 3 % * Bearbetade är antalet slutredovisade brott med inledd förundersökning. ** Utredningsandel är antalet brott som redovisats till åklagare dividerat med antalet bearbetade brott. *** Redovisningsandel är antalet brott som redovisats till åklagare dividerat med antalet avslutade brott. ett bättre underlag för att fatta beslut om i vilka ärenden som en förundersökning ska inledas eller inte. Jämfört med övriga Polismyndigheten har SU:s ärenden en lägre utrednings- och redovisningsandel (se Polismyndighetens årsredovisning 2017). Detta är ett resultat av skillnader mellan SU och Polismyndigheten i stort både i brottskategorier och i handläggningen. Många anmälningar till SU rör tjänstefel eller polisiär våldsanvändning där åklagare efter genomförda förundersökningsåtgärder beslutar att det inte finns anledning att misstänka att de har varit brottsliga. Att åklagare alltid är förundersökningsledare i SU:s ärenden påverkar redovisningsandelen genom att denna endast avser de ärenden där åklagare redan innan redovisningen har beslutat att driva ärendet till åtal. Detta är en skillnad i förhållande till ärenden med polisiära förundersökningsledare där åklagarbeslutet att åtala eller inte tas efter ärendet har redovisats. Det får till effekt att i SU:s ärenden kan åklagare redan under förundersökningen ta beslutet att lägga ner ärenden som inte ska leda till åtal. Redovisade ärenden i SU:s handläggning går som regel alltid till åtal. Medelgenomströmningstiderna, både för samtliga avslutade och för de bearbetade, har ökat markant från 2016 till Förklaringen till detta är framförallt att SU under 2017 har avslutat ett antal stora och komplexa ärenden som har tagit lång tid att utreda. Eftersom det är förhållandevis få förundersökningar som bedrivs vid SU kan några enskilda ärenden med många brottsrubriceringar ge stor påverkan på medelgenomströmningstiden. Till exempel avslutades ett större ärende om flera brott i Umeå under året (se exempel på ärenden i mittuppslaget), vilket ensamt ökade medelgenomströmningstiden för bearbetade ärenden med ungefär sju dagar. Den misstänkte dömdes av både tingsrätt och hovrätt. 5.3 Brottskategorier Fördelningen av kategorier av anmälda brott visas i figur 2. Figur 2 Fördelningen av brottskategorier anmälda till SU % 1% 9% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 4% 8% 15% Tjänstefel Våldsbrott Ofredande Stöld, snatteri Dataintrång Olaga hot Ärekränkning Trafikbrott, rattfylleri 49% Brott mot tystnadsplikt Skadegörelse Människorov, olaga frihetsberövande Hemfridsbrott, olaga intrång Övriga brott

16 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 16 Liksom tidigare står tjänstefel för ungefär hälften av de brott som anmälts till SU. Rubriceringen tjänstefel används ofta när ingen annan brottsrubricering är passande, till exempel när en brottsanmälan upprättas för beteenden som sannolikt faller under arbetsrätten och därmed inte alltid borde anmälas till SU. Det höga antalet tjänstefel i SU:s anmälningar speglar därför troligen inte antalet tjänstefel som begås av de befattningshavare som SU ansvarar för #nödvärn Under 2017 blev förekomsten av sexuella övergrepp uppmärksammat internationellt. I Sverige samlades sådana berättelser under begreppet #metoo samt speciella upprop i olika yrkes- eller intressegrupper med olika namn. För polisanställda gjordes ett sådant upprop under namnet #nödvärn. En avidentifierad sammanställning av de berättelser som kom in till #nödvärn lämnades över till Polismyndigheten i december. Baserat på denna sammaställning upprättade myndigheten 214 brottsanmälningar som överlämnades till SU. Sexuella övergrepp utgör ingen egen brottsrubrik i brottsbalken utan kan innefatta ett antal olika brott. Dessa kan till exempel vara sexuellt ofredande eller våldtäkt. Även olaga hot, misshandel och ärekränkning förekom i #nödvärn-anmälningarna. I SU:s brottsstatistik syns det tydligast i ökningen inom kategorin ofredande, där även sexuellt ofredande ingår. för att genomföra en tjänsteuppgift kan det utgöra dataintrång. Den vanligaste typen av dataintrång som SU hanterar är när någon av nyfikenhet har gjort personsökningar i Polismyndighetens register på någon närstående, till exempel släkting eller bekant. Vanligtvis resulterar sådana dataintrång i dagsböter på några tusen upp till tiotusentals kronor. I enstaka fall har personen sökt på sig själv för att ta reda om han eller hon finns i polisens spanings- eller utredningsregister. Den sistnämnda typen av otillåtna sökningar har minskat markant de senaste åren på grund av att it-systemen numera har flera spärrar mot sådana sökningar. Dataintrång är ibland kopplat till brott mot tystnadsplikten, om personen som hämtar informationen sedan sprider den vidare. Efter att det i september upptäcktes att en polisanställd använt Polismyndighetens datasystem för att hämta en stor mängd känsliga uppgifter gick SU ut internt inom myndigheten och varnade för att den här informationen kan ha hamnat hos kriminella. SU uppmanade medarbetare att vara vaksamma på detta när de arbetar med personer inom kriminella kretsar. Att information från polisens register kan hamna i fel händer visar hur viktigt det är för SU att fortsätta arbeta brottsförebyggande mot dataintrång inom myndigheten Dataintrång Liksom under år 2016 har antalet anmälda dataintrång varit förhållandevis högt under år Anställda vid Polismyndigheten har bara tillåtelse att ta fram information ur polisens datasystem när det är nödvändigt för att genomföra en tjänsteuppgift, till exempel att utreda ett brott. All annan användning är otillåten, även om det enbart innebär att titta på uppgifter på skärmen. Om en anställd söker information ur polisens register utan att det är nödvändigt

17 Kompetens 17 6 Kompetens 6.1 Kompetensförsörjning Under 2017 har SU både haft flera ersättningsrekryteringar och nyrekryteringar, det senare främst inom underrättelseområdet. Rekryteringsläget är liksom tidigare år mycket gott. Detaljerad personalstatistik för SU återfinns i Polismyndighetens årsredovisning 2017, bilaga 2, 3, 4, 5 och Kompetensutveckling Flera medarbetare har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser, både inom och utanför Polismyndigheten. Exempelvis har medarbetare genomgått vidareutbildning i utredning av ekobrott och deltagit i en nationell konferens om korruption. Två avdelningskonferenser har genomförts, den ena gemensamt med SÅK. Vid konferenserna har personalen utbildats i områden med stor relevans för SU:s utredningsverksamhet, till exempel Polismyndighetens kameraövervakning, polisiär våldsanvändning och i försöksverksamheten med elchockvapen. Både nationella och internationella studiebesök har genomförts, för att hämta in ny kunskap och få förståelse för hur andra myndigheter arbetar, se avsnitt Medarbetardriven utveckling SU har fortsatt arbetet med medarbetardriven utveckling för att öka kvaliteten i verksamheten och ytterligare öka medarbetarnas delaktighet i genomförandet av SU:s uppdrag och utveckling. De fördjupningsgrupper som startades 2016 inom utredningsmetodik, teknik respektive migrationsrelaterade ärenden är i funktion och har till uppdrag att föreslå förbättringar i SU:s arbetssätt samt att bevaka trender och förändringar som SU kan komma att behöva ta hänsyn till för att hålla sig i framkant när det gäller utvecklingen.

18 Årsrapport 2017 Avdelningen för särskilda utredningar 18 7 Budget och ekonomi SU:s budgeterade medel ingår i Polismyndighetens tilldelning men har en egen anslagspost i Polismyndighetens budget. För 2017 uppgick anslaget till 50,5 mnkr. Årets anslagsförbrukning uppgick till 43,5 mnkr. Den främsta anledningen till överskottet var liksom för 2016 att det har funnits vakanta tjänster under delar av året, vilket i sin tur är en effekt av fördröjning i rekryteringar efter omorganisationen. Avdelningen har under året haft en beviljad anslagskredit på 1,35 mnkr, vilken inte har utnyttjats.

19 Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Produktionsenheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum, telefon Diarienr. A /2018 Upplaga 300 ex Tryck Polismyndighetens tryckeri Stockholm, mars 2018 Originalproduktion Sinfo Yra Foto Polismyndigheten

20 polisen.se