Open access en introduktion

Transkript

1 Open access en introduktion Presentation vid KB Jan Hagerlid, f.d samordnare för OpenAccess.se 1

2 Open access vad innebär det? Fri tillgång till vetenskaplig information på internet Svensk term saknas, kanske Öppen tillgång? - Öppen tillgång innebär att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ned, kopiera, sprida och framföra verket i digital form för alla seriösa ändamål med vederbörlig hänsyn till författarens ideella upphovsrätt, dvs att upphovsmannen anges och verket inte förvanskas. (från Berlindeklarationen, 2003) - gratis, utan kostnad för användaren - libre, dessutom fri från vissa, men inte alla upphovsrätts- och licensrestriktioner 2

3 Open access vad omfattar det? Rörelsen för öppen tillgång har i första hand inriktat sig på refereegranskade vetenskapliga artiklar, men begreppet kan också tillämpas på ännu ej granskade vetenskapliga arbeten (s.k. preprints), avhandlingar och examensarbeten, forskningsdata, källkod, presentationer, vetenskapliga monografier, avhandlingar, läroböcker, skönlitterära arbeten, tidningar, arkivalier, bildmaterial, undervisningsmaterial, digitaliserade tryckta arbeten. (Berlindeklarationen, Peter Suber m.fl) 3

4 Vägar att publicera sig öppet Publicera i en öppen (open access-)tidskrift Äkta OA-tidskrifter, omedelbar fri tillgång, författaren behåller rättigheterna Hybridform betala för OA till just din artikel Fördröjd OA tidskriften släpper fritt efter viss tid Parallellpublicera, dvs publicera i en traditionell tidskrift och lägg ut en kopia i ett öppet arkiv Vid ditt lärosäte I ett ämnesarkiv 4

5 De första vetenskapliga tidskrifterna 5

6 Den vetenskapliga tidskriftens uppgifter I den tryckta världen förenade tidskriften dessa funktioner Spridning av forskningsresultat Stadfästa intellektuell prioritet Kvalitetsgranskning Statusmarkör Permanent arkiv I den digitala världen behöver dessa uppgifter fortfarande utföras, men inte på samma sätt och inte till samma kostnad 6

7 Från internkommunikation till marknad Från forskarsamhällets internkommunikation till Big Business, med Big Science Kommersiella principer har lagrats på ett system för internkommunikation där betalningen är uppmärksamhet och anseende. Förlagen betalar fortfarande varken för författares, redaktörers eller utvärderares insatser men tar ändå ut så höga priser som möjligt 7

8 En märklig marknad! Monopol ger mycket höga vinstmarginaler, vilket bromsar utvecklingen Elsevier, the biggest publisher of journals with almost 2,000 titles, cruised through the recession. Last year it made 724m ($1.1 billion) on revenues of 2 billion an operating-profit margin of 36%. Economist, 26 May 2011 Universiteten får betala både för publicering och tillgång, men forskarna ser inte kostnaderna Forskarens/universitetets mål är maximal spridning och det uppnås inte! 8

9 Graph 2 Monograph and Serial Costs in ARL Libraries, % Serial Expenditures (+260%) 200% Serial Unit Cost (+215%) 150% 100% Monograph Unit Cost (+82%) CPI (+68%) 50% Monograph Expenditures (+66%) 0% Serials Purchased (+14%) -50% Source: ARL Statistics , Association of Research Libraries, Washington, D.C. Copyright 2004 Association of Research Libraries Monographs Purchased (0%) 9

10 Så kom Internet Potential för maximal spridning till mycket lägre kostnader global länkning av all forskning ny arbetsfördelning Men i stället erbjuds licenser på stora paket av e- tidskrifter till bibliotekskonsortier, Big Deal, endast för behöriga användare (från -96 i Sverige) 10

11 Open access framväxt av ett alternativ En rörelse av engagerade forskare, senare även bibliotekarier, förläggare m fl, sedan ca Motiv: - Utnyttja Internets potential - Kritik mot förlagens monopolpriser En del av den allmänna utvecklingen på internet Open Access är släkt med Open Source, Open Data, Open Educational Resources, men inte med fildelning! Upphovsmannen är vinnare! 11

12 Open access framväxt av ett alternativ Några pionjärer: Jean-Claude Guédon, Univ de Montréal Comparative Literature Peter Suber, Berkman fellow Harvard, prof of Philosophy 12

13 Öppna e-printarkiv Internationella ämnesarkiv, från ArXiv - fysik, matematik, datavetenskap RePEc ekonomi PubMed Central biomedicin Öppna arkiv vid lärosäten, 2000-talet 13

14 Open access får allt bredare stöd Public Library of Science, öppet brev från ledande biomedicinska forskare i USA 2001 Budapest Open Access Initiative, forskarupprop från ett möte vid Open Society Institute 2002 Berlindeklarationen, ledande tyska och franska forsknings- och högskoleorgan 2003 Brittiska parlamentets utskott för vetenskap och teknik, rapport Scientific publications: Free for all? 2004 USA:s kongress, OA-krav på National Institutes of Health, Federal Research Public Access Act - FRPAA 14

15 EU driver på open access-utvecklingen Policy, initierar diskussion, driver på medlemsstaterna Beslut i rådet 2007, nu förslag inför Horizon, Forskningsfinansiering, sjunde ramprogrammet, FP7, Open Access inom 20 % av FP7 Infrastruktur, utredningar, försök med nya affärsmodeller, t ex OpenAIRE, OAPEN, SOAP... 15

16 EU driver på..publicly funded research should be widely disseminated through Open Access publication of scientific data and papers...the Commission will appropriately extend current Open Access publication requirements A Digital Agenda for Europé, COM (2010) 245 Neelie Kroes vice president of the European Commission, 16

17 Utvecklingen på fältet Directory of Open Access Journals (DOAJ) ger tillgång till 8299 kvalitetsbedömda, vetenskapliga OA-tidskrifter. Tillväxt av OA-tskr sedan % årligen, artiklar 30 % årligen (Laakso m.fl. i PLoS ONE 2011) Directory of Open Access Repositories (OpenDOAR) tar upp 2207 öppna arkiv. Bielefeld Academic Search Engine (BASE) har ca 37 miljoner dokument från drygt 2200 öppna källor. Tillväxt ca dok/dag 17

18 Slaget om opinionen och läget på fältet Ett överväldigande stöd för open access på forskningspolitisk nivå från universitet, forskningsfinansiärer, många regeringar och EU. Det stora flertalet forskare är positiva till open access enligt en mängd enkäter, en minoritet tar aktiv ställning för, men fortfarande finns många missuppfattningar Totalt beräknas ca 30 % av den årliga artikelproduktionen idag vara OA (Alma Swan) Det är stora skillnader mellan ämnen i andel OA och om man föredrar den gröna eller den gyllene vägen 18

19 Motiv för OA ur forskarsynpunkt Maximal spridning och synlighet Öppen tillgänglighet ger också fler citeringar, se t ex I samklang med grundläggande normer: Mertonian norms or CUDOS: Communalism, Universalism, Disinterestedness, Originality and Skepticism. Communalism entails that scientific results are the common property of the entire scientific community Utnyttja webbens möjlighet att länka samman all forskning, automatiserad sökning i stora text- och datamassor Snabbare spridning av forskningsresultat 19

20 Motiv för OA för svensk forskningspolitik Ökad effektivitet i forskningssystemet genom förbättrad tillgång för alla forskare till vetenskapliga resultat. Maximal synlighet och genomslag för svensk forskning globalt Bredare användning av forskningens resultat i samhället Akademiska professioner - t ex läkare, miljöhandläggare och socialtjänstemän - behöver tillgång till vetenskaplig information för sin fortbildning och sin praktik. Näringslivet - och i synnerhet FOU-intensiva småföretag - behöver en förenklad och utökad tillgång till vetenskapliga resultat för kunna ligga vid frontlinjen inom kunskapsbaserad Genom att göra svensk forskning bättre tillgänglig bidrar vi till ökad global tillgång till forskningsresultat, vilket inte minst har stor betydelse för utvecklingsländer. (Källa: Skrivelse till regeringen från styrgruppen i OpenAccess.se 20

21 Hinder för OA Vanor och attityder Bristande kunskaper Inte tillräckligt enkla alternativ Aktivt motstånd från vissa stora förlag Omfördelning av kostnader Inbillade hinder Kvalitet Prestige Långsiktigt bevarande Forskningens frihet 21

22 Vad innebär en omställning till en OAmodell i ekonomiska termer? Stora besparingar och ökad avkastning av FoU vid en genomförd OA-modell OA-modellen öppnar för verklig konkurrens Alla kostnader tas ut vid publicering i stället för vid tillgång När kostnader flyttas slår det olika för olika länder och för olika lärosäten För att släppa nuvarande licenser måste OA globalt nått en viss nivå Komplicerat? Ja, men webben i stort bygger redan på samma princip. Skulle Google blivit så stort om man betalat för sökningar? 22

23 Sverige växande officiellt stöd för open access Genombrott Berlindeklarationen undertecknas av SUHF (2004), Vetenskapsrådet (2005), KB (2006) m.fl Forskningsfinansiärer ställer open access-krav Vetenskapsrådet, 2009 Formas forskning för hållbar utveckling, 2009 Riksbankens Jubileumsfond, 2010 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, 2010 Östersjöstiftelsen, 2011 FAS,

24 Forskningsfinansiärernas OA-krav Motiv: samhällelig tillgång, forskningens synlighet och effektivitet Tillämpning: - Än så länge enbart vetenskapliga artiklar, men i ett fall rekommendation ang monografier - Publicering i OA-tidskrifter eller parallellpublicering - Kostnader för publicering i OA-tidskrifter accepteras, RJ ger särskilt anslag automatiskt - Undantag kan beviljas om man redovisar att man försökt få igenom krav i kontakt med förlag

25 Sverige en utvecklad infrastruktur Nästan alla lärosäten har öppna arkiv Snabb tillväxt av innehåll, nu alltmer vetenskapliga artiklar Integration med publiceringsdatabaser En nationell söktjänst SwePub ger samlad tillgång Det ges ut alltfler svenska OA-tidskrifter, idag 58 Sverige värd för den internationella tjänsten DOAJ 25

26 26

27 Swepub samlad ingång till och redovisning av svensk vetenskaplig publicering Tillgång till alla svenska vetenskapliga publikationer, som bibliografiska poster (idag ca ) och som direkt fulltext ca 12 % En publikt tillgänglig söktjänst inom ramen för Libris, En databas för att andra att hämta data, t ex som underlag för redovisning och analys 27

28 Bibliotekarierollen Är vi på väg från att ge service och vara väktare (gate-keepers) till att bli medverkande med en egen kunskapsbas i universitetens lärande och forskande processer? Vill vi det?

29 Lästips med biblioteksanknytning - Jean-Claude Guédon, Université de Montréal, vetenskaphistoria, litt.vet In Oldenburg s Long Shadow: Librarians, Research Scientists, Publishers, and the Control of Scientific Publishing, Lisbeth Rausing, Imperial College, vetenskapshistoria Toward a New Alexandria: Imagining the future of libraries. The New Republic, March 2010, - Robert Darnton, chef för Harvards universitetsbibliotek, kulturhistoria The library : three Jeremiads The New York Review of Books, Dec 2010,

30