Rosengård 130:401 och Husie 172:256

Transkript

1 Rosengård 130:401 och Husie 172:256 Kristian Brink Arkeologisk utredning 2018 Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256 Husie socken Malmö kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:24

2

3 Rosengård 130:401 och Husie 172:256 Kristian Brink SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:24

4 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad Rosengård 130:401 och Husie 172:256 Kristian Brink Arkeologisk utredning 2018 Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256 Husie socken, Malmö kommun, Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:24 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Exploateringsområdet sett från öster. Foto: Kristian Brink Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 6 SYFTE 6 METOD 6 Topografi och fornlämningsmiljö 7 TOPOGRAFI 7 FORNLÄMNINGSMILJÖ 7 Undersökningsresultat 8 Förslag till fortsatta åtgärder 9 Referenser 10 Ordlista 11 Administrativa uppgifter 12 Bilagor 13 BILAGA 1 SCHAKTLISTA 13

6 Figur 1. Skånekarta med Malmö kommun och läget för exploateringsområdet markerat. Figur 2. Läget för exploateringsområdet markerat på terrängkartan. 4

7 Sammanfattning Inför Malmö stads planer på att bygga en ridanläggning inom delar av fastigheterna Rosengård 130:401 och Husie 172:256 har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning. Utredningen har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr: ). Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen och att visa om det fanns under mark dolda fornlämningar inom området. Framkommen fornlämning skulle om möjligt avgränsas. Det framtagna materialet skall utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 - KML). Det skall också utgöra underlag för sökandes fortsatta planering. Utredningen har genomförts i två steg. Inledningsvis genomfördes en översiktlig byråinventering och en fältbesiktning för att fastställa områden med potentiell fornlämning (s.k. utredningsobjekt). Ett utredningsobjekt identifierades. Därefter genomfördes sökschaktsgrävning inom detta. Metalldetektering gjordes i ett urval utredningsschakt. Schakt mättes in med GPS. Inmätningar lagrades i Intrasis. Totalt drogs elva sökschakt med grävmaskin. Inga arkeologiska lämningar framkom i samband med utredningen. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås i samband med denna exploatering. Inledning Inför Malmö stads planer på att bygga en ridanläggning inom delar av fastigheterna Rosengård 130:401 och Husie 172:256 har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning (figur 1, 2 och 3). Utredningen har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr: ). En miljöundersökning inom exploateringsområdet har påvisat förhöjda halter av föroreningar inom delar av området (Fjelkestam m.fl. 2017). Figurerna över exploateringsområdet visar den övergripande rut-/blockindelningen avseende detta. Jord från de olika blocken fick inte flyttas/blandas i samband med sökschaktningen (figur 3 och 5). 5

8 Figur 3. Exploateringsområdet med blockindelning enligt miljöundersökningen (röd heldragen linje). I sydöst finns ett befintligt öppet dike markerat. Syfte och metod SYFTE Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen och att visa om det fanns under mark dolda fornlämningar inom området. Framkommen fornlämning skulle om möjligt avgränsas. Det framtagna materialet skall utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 - KML). Det skall också utgöra underlag för sökandes fortsatta planering. METOD Utredningen har genomförts i två steg. Inledningsvis genomfördes en översiktlig byråinventering och fältbesiktning för att fastställa områden med potentiell fornlämning (s.k. utredningsobjekt). Ett utredningsobjekt identifierades. Därefter genomfördes sökschaktsgrävning och metalldetektering inom utredningsobjektet. 6

9 Utredningsschaktning gjordes med grävmaskin med släntskopa (skopbredd ca 1,60 m). Schaktningen genomfördes med hänsyn till topografi, till befintliga ledningar/kablar samt med hänsyn till miljöundersökningsresultaten där jord från de olika blocken inte fick blandas (figur 3 och 5). Schakten fylldes igen efter avslutad undersökning. Metalldetekteringen gjordes med en Deus V3.0. Detekteringen gjordes i uppgrävda schaktmassor från sökschakten i den västra delen av området (schakt 200, 221, 228, 234 metalldetekterades inte). Växtligheten tillät inte detektering inom övriga delar av ytan. Förhållandena var besvärliga pga. kraftigt regn. Schakt mättes in med GPS. Inmätningarna lagrades i Intrasis. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Explaoteringsområdet är beläget i ett relativt kuperat landskap med tydliga höjdstråk omväxlat med lägre liggande områden. Området ligger låglänt på höjder mellan ca m ö.h. Jordarten i området består av lerig morän. Inom området finns omväxlande gräsbevuxna ytor (högt gräs), ytor med buskage/sly och träd samt våtare partier med mindre vattensamlingar/våtmarker (längst i väster/nordväst). Nuvarande topografi är dessutom delvis ett resultat av sentida ingrepp där påförda massor finns inom delar av ytan (se kapitel Undersökningsresultat). I östra delen finns ett stort, öppet dike (figur 3). Öster om detta dike finns partier med asfalterade ytor m.m. Risebergabäcken löper förbi en bit väster om exploateringsområdet (figur 4). FORNLÄMNINGSMILJÖ Exploateringsområdet ligger i en fornlämningstät trakt där flera arkeologiska undersökningar gjorts i närområdet (figur 4). Direkt norr om utredningsområdet finns Husie bytomt (Raä 26:1). Delvis inom denna har ett par undersökningar gjorts, båda med magert resultat arkeologiskt sett. Sentida gropar samt tre härdar från förhistorisk tid påträffades (Thörn 1991; Assarsson 1998). I nordväst har en utredning genomförts vilken inte påvisade några förhistoriska lämningar (Assarsson 1990). I nordöst finns ett grav- och boplatsområde med lämningar från stora delar av förhistorisk tid samt medeltid (Raä 41:1, Trönndal 1997). I sydväst finns ett större boplatsområde registrerat (Raä 42:1, bl.a. Carlsson 1997). I sydväst finns dessutom gravlämningar registrerade (t.ex. Raä 12:1). I söder finns ett boplatsområde där gropsystem, gropar, härdar och grophus undersökts (Raä 29:1, Håkansson 1974). 7

10 Figur 4. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar i området kring det aktuella exploateringsområdet. Exploateringsområdet (mörkgrön); Tidigare undersökningar (olivgrön); Fornlämningar (röd linje/punkt); Risebergabäcken (blå linje). Kartunderlag: Primärkarta, Malmö stad. Undersökningsresultat Exploateringsområdet är m 2 stort (figur 5). Efter byråinventeringen och fältbesiktningen identifierades ett utredningsobjekt (figur 5). De ytor som uteslöts bestod av ett stort, djupt, öppet dike samt asfalterade ytor, ytor med elkablar och vattenledningar, militärens kablar m.m. Sammanlagt drogs totalt elva sökschakt inom utredningsobjektet (figur 5). Schakten beskrivs kortfattat i bilaga 1. De omfattade totalt 547 m 2. Det innebär att 2 % av utredningsobjektet på m 2 schaktades upp. En anläggning mättes in i den östra delen av schakt 200. Den bedömdes som en härd, men efter ytterligare kontroll utgick den. Den bestod av ett diffust parti med lite sot som kan härröra från sentida ingrepp i området. I området för schakt 200, 221, 228 och 234 har matjorden schaktats bort och därefter har fyllnadsmassor bestående av ljus gråaktig lera med inblandning av 8

11 sentida material (bl.a. tegel, bitar av el-/telekablar m.m.) förts på varefter matjord åter lagts på ytan. Huruvida underlaget påverkats vid ingreppen är oklart. I samtliga schakt väster om de ovan nämnda hade både matjord och underlag våtmarkskaraktär. Vid metalldetekteringen i denna del konstaterades endast tecken på sentida aktivitet, främst i form av tomhylsor (området har tillhört militären). Figur 5. Exploateringsområdet med blockindelning enligt miljöundersökningen (svart linje), gräns för utredningsobjektet (fet svart linje) samt schakt (grå). Förslag till fortsatta åtgärder Inga arkeologiska lämningar framkom i samband med utredningen. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås i samband med denna exploatering. 9

12 Referenser LITTERATUR Assarsson, H Arkeologisk utredning. Västra Husieby, Husie sn.malmö stad, M-län, Sk. Arkivrapport S05:46. Malmö Museer. Assarsson, H Rapport över arkeologisk schaktningsövervakning. Husie mosse. Arkivrapport S05:66. Malmö Museer. Carlsson, M Trafikplats Fredriksberg-Kvarnbyvägen. I: Billberg, I. & Magnusson Staaf, B. (red.), Rapport över arkeologiska förundersökningar. Öresundsförbindelsen II. Rapport nr 7. Stadsantikvariska avdelningen, Kultur Malmö. Fjelkestam, A., Eklund, N. & Hansson, M Rosengård 130:401 m.fl. Åtgärdsförberedande undersökning. Unr Ramböll. Håkansson, I Arkivrapport S05:19. Malmö Museer. Thörn, R Arkeologisk utredning. Husie idrottsområde. Husie sn, M-län, Sk. Arkivrapport S05:43. Malmö Museer. Trönndal, C Rapport över arkeologisk förundersökning. Husie 172:320. Arkivrapport S05:52. Malmö Museer. INTERNET FMIS Fornsök. 10

13 Ordlista Anläggning Byråinventering Exploateringsområde Intrasis KML Raä-nr Sökschakt Underlag (ibland alv) Utredningsobjekt Arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. gropar, härdar, gravar etc.) Genomgång av arkiv- och kartmaterial. Föregår i regel fältarbetet. Det område som skall bebyggas eller tas i anspråk inom ramen för en exploatering Statens historiska museers program för hantering och lagring av arkeologiska data. Här samlas och analyseras all dokumentation. I Intrasis finns även karta över inmätt data (som görs med GPS). Kulturmiljölagen Inventarienummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6 1,8 m). Används främst i samband med arkeologisk utredning och syftar till att lokalisera och avgränsa fornlämning. Den del av markprofilen som ligger under matjorden Yta/ytor inom exploateringsområde som bedömts kunna innehålla fornlämning. Fastställs efter byråinventering och fältbesiktning av exploateringsområdet. 11

14 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne län Kommun: Malmö kommun Socken: Husie socken Fastighet: Rosengård 130:401 och Husie 172:256 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: Y koordinat: M ö.h. ca m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 3 Antal arkeologtimmar: 20 Antal maskintimmar: 13 (exkl. återställning) Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: Utredningsobjekt m 2 ; Schaktad yta 547 m 2 Platschef: Kristian Brink Personal: Sebastian Liahaugen Underkonsulter: Karlssons entr. AB, Byggnadsmaskiner AB Företagare: Fastighetskontoret, Malmö stad Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Malmö Museer, arkivnr S05:108 12

15 Bilagor BILAGA 1 SCHAKTLISTA Schakt Beskrivning cm matjord (påförd); därunder cm ljus, gråaktig påförd fyllning; därunder underlag (oklart om opåverkad) cm matjord (påförd); därunder cm ljus, gråaktig påförd fyllning; därunder underlag (oklart om opåverkad) cm matjord (påförd); därunder cm ljus, gråaktig påförd fyllning; därunder underlag (oklart om opåverkad) cm matjord (påförd); därunder cm ljus, gråaktig påförd fyllning; därunder underlag (oklart om opåverkad) cm matjord (tjockast i söder); därunder underlag cm matjord; därunder underlag cm matjord; därunder underlag cm matjord; därunder underlag; söder om schaktet fanns ställvis öppet vatten cm matjord; därunder underlag cm matjord; därunder underlag; väster om schaktet fanns ställvis öppet vatten cm matjord (påförd i östra delen); därunder minst 10 cm ljus, gråaktig påförd fyllning; därunder underlag (oklart om opåverkad i östra delen) 13

16 14 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning Tony Björk.

17 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 15

18

19 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

20 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:24