KVIINGE 1:46 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Therese Ohlsson

Transkript

1 KVIINGE 1:46 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2017 Therese Ohlsson Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 RAÄ fornlämning nr 16:1 Kviinge 1:46 Kviinge socken Östra Göinge kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:9

2

3 Kviinge 1:46

4

5 Kviinge 1:46 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2017 Therese Ohlsson Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 RAÄ fornlämning nr 16:1 Kviinge 1:46 Kviinge socken Östra Göinge kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:9

6 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad Kviinge 1:46 Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 Kviinge socken, Östra Göinge kommun, Skåne län Therese Ohlsson Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 RAÄ fornlämning nr 16:1 Kviinge 1:46 Kviinge socken, Östra Göinge kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:9 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Foto: Therese Ohlsson Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

7 Innehåll Sammanfattning 7 METOD 7 Topografi och fornlämningsmiljö 8 TOPOGRAFI 8 FORNLÄMNINGSMILJÖ 8 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 11 FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGÄRDER 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Bilaga 14

8 6 Figur 1 Skånekarta Figur 2 (nedan) Utdrag ur Vägkartan

9 Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: ) utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten Kviinge 1:46, Kviinge socken, Östra Göinge kommun (figur 1 och 2). Knislinge pastorat har ansökt om tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Kviinge 16:1 inför nybyggnation inom fastigheten. Undersökningen genomfördes av personal från Sydsvensk arkeologi under mars Vid undersökningen påträffades bevarade bl.a. gropar, golvlager och stolphål. Inledning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: ) utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten Kviinge 1:46, Kviinge socken, Östra Göinge kommun (figur 1 och 2). Knislinge pastorat har ansökt om tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Kviinge 16:1 inför nybyggnation inom fastigheten. Figur 3. Kviinge äldre bytomt (RAÄ 16:1) markerat med en lila linje, undersökningsområdet är markerat med rött. METOD Undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning där personal från Sydsvensk arkeologi AB följde schaktningsarbetena för att dokumentera eventuella lämningar. Schaktningsarbetena genomfördes med maskin, Dokumentationen bestod av fotografier och anteckningar. 7

10 Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Fastigheterna Kviinge 1:46 ligger i den södra delen av Kviinge by, strax nordost Hanaskog och söder om Knislinge. Kviinge socken har Helge å i öster och Almaån i norr. Socknen är en odlingsbygd med skog i väster. Bytomten är belägen på tämligen flack mark, m. ö.h. Den är till betydande delar bebyggd, medan resterande delar utgörs av åkermark Jordartskartan visar ett område med silt, morän samt sand och grus. Undersökningsområdet är beläget i det den nordöstra delen av Skåne. En jämförelse med Skånska rekognosceringskartan från tidigt 1800-tal visar att området finns ett topografiskt varierat backlandskap med ett sandigt och väldränerat underlag, vilket får anses ha varit ett attraktivt boplatsläge. Den planerade exploateringen omfattar ca 580 m 2, varav drygt 200 m 2 schaktningsövervakades. FORNLÄMNINGSMILJÖ Exploateringsområdet ligger i en fornlämningsrik trakt, där ett flertal olika lämningstyper och perioder finns representerade. Det är framför allt röjningsrösen, fossil åkermark samt bytomter/gårdstomter som utmärker sig inom och i närområdet kring exploateringsområdet. Området kring Kviinge har varit väl utnyttjat under förhistorisk och historisk men har inte varit föremål för särskilt många arkeologiska utgrävningar. Det nu aktuella området tangerar södra delen av bytomten Kviinge (RAÄ Kviinge 16:1). Byn Kviinge är belägen i socknen med samma namn (Ringdahl 2014:184, 187). Byns första kända omnämnande är från år 1348, Quiinge (DD 3 R3:40). I testamentet efter Nils Erlandsen (kanik i Lund) 1372 nämns en gåva till Kviinge kyrka som innebär 1 mark penningar, samt till prästerna därstädes 1/2 mark penningar och till kyrkotjänarna 2 öre penningar (SDHK-nr: 10161). Kviinge kyrka ligger i den södra delen av området för Kviinge gamla bytomt. Kyrkan är något yngre än de flesta medeltida kyrkorna i Skåne, den anses vara uppförd under 1300-talet. Kyrkan är byggd av gråsten, har ett brett västtorn med högt sittande ljudöppningar. De inre kryssvalven slogs på 1400-talet (Anselm 1947:590). Norr om Kviinge, vid Almaån, finns bl. a en kvarn och ett brohus (Kviinge 34:1) vilka finns synliga på äldre kartmaterial, i samma område finns en stenvälvd bro (Kviinge 8:1). Brohuset i Kviinge är omnämnt år Längs Almaån har det tidigare funnits våtmarksområden, som idag är utdikade. 8

11 Undersökningsresultat Arbetet innebar att två ytor skulle tas i anspråk inom fastigheten. Den första delen gällde en parkeringsplats och det andra området en tillbyggnad till den befintliga förskolan. Sammanlagt togs tre schakt upp inom de båda ytorna för att på så sätt få kunskap om lämningstyper och bevarandegrad inom områdena. Schakten var 2,20 3,40 m breda och 0,6 0,7 m djupa Inom den planerade parkeringsytan togs ett schakt upp. Inom ytan fanns en del träd vilket medförde att inte hela ytan var tillgänglig för schaktning. Träden kommer att finnas kvar inom parkeringsytan. Schaktningen innebar att matjorden avbanades ned till underlaget. Matjorden var homogen och ca 0,6 0,7 m tjock. Parkeringsyta Schakt 1 I schaktets södra del framkom en nedgrävning eller ett dike (249) vars norra nedgrävningskant mättes in med en linje. I dess fyllning påträffades några stenar. Norr om nedgrävningen fanns ett parti som tolkas vara spår att ett enklare skjul. Enligt utsago har det funnits ett hönshus eller liknande på platsen tidigare. Det mättes in ett område med kalkbruk (253), bruket var brungult och smuligt. I kalkbruket fanns en metallhink nedsatt. Ovan anläggningarna framkom pilsnerflaskor och i hinken en mindre glasburk. I schaktets sväng och i den västra delen fanns grunda gropar eller sänkor (261) som var fyllda med matjord. På grund av träden kunde enbart en mätas in. Mindre delar av anläggningarna undersöktes och deras homogena fyllning hade tydliga begränsningar, de var ca 0,1 m djupa. Plats för förskola Schakt 2 Schakt togs upp i den södra delen av området där en tillbyggnad för förskolan skall uppföras. I den norra delen framkom fyra nedgrävningar/sänkor ( ) som indikerar att det varit ett område med fuktig natur. Fyllningen i de fyra anläggningarna var enhetlig och bestod av gråbrun siltig sand. Det fanns en hel del små rötter i dem och grundvattnet steg upp när de togs fram vid avbaningen. Enbart mindre delar av anläggningarna undersöktes, det påträffades inga fynd. I den södra delen fanns bebyggelselämningar i form av ett troligt stolphål och ett lergolv. Lergolvet var beigegult med inslag av träkol, begränsningen i öster var något osäker. Det fanns två rader med tegelbrockor (bl.a. en del av en takpanna) som kan vara väggrester. Det fanns fynd av figurkakel och stengods. Anläggningarna ligger under den nivå som nybyggnationen kommer att beröra, vilket innebär att de kommer att bevaras. 9

12 Figur 4. Undersökningsområdet markerat med röd linje och de upptagna schakten med grå linje. Schakt 3 Det sista schaktet togs upp i den södra delen av området där en tillbyggnad för förskolan skall uppföras. I den norra delen framkom ett lager med mycket raseringsmaterial såsom järnrör, tegel, koks osv. I grop 2115 fanns ytterligare yngre material t.ex. pilsnerflaskor, metallskrot osv. Fettavskiljare, VA-ledning I ärendet fanns även planer på att placera en fettavskiljare samt ny VA-ledning. Dessa arbeten genomfördes utan att arkeolog närvarade. 10

13 Utvärdering Området är beläget i den södra delen av Kviinge by och på det äldre kartmaterialet syns få spår av bebyggelse på tomten. I schakten framkom enstaka tidigmoderna lämningar samt tecken på att området haft en fuktig miljö. Fyndmaterialet visade på tidsperioder från 1600-talet och framåt. FÖRSLAG TILL FORTSATTA ÅTGÄRDER Det aktuella ingreppet innebar att enbart den övre delen av matjorden kom att påverkar av ingreppen, därför föreslås att eventuella framtida markexploateringar följs av arkeologisk personal. 11

14 Referenser LITTERATUR Anshelm, Gunnar Stiftets kyrka. Lunds stift i ord och bild Herrlin, Gunnar (red.). Stockholm. Ringdahl, Claes. Skånes ortnamn, Östra Göinge härad. Serie A bebyggelsenamn Del 23. Växjö. Diplomatorium Danicum KARTOR INTERNET SDHK=

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: SA_ Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne län Kommun: Östra Göinge kommun Socken: Kviinge socken Fastighet: Kviinge 1:46 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: X Y koordinat: Y M ö.h m ö.h. Fältarbetstid: och Antal arbetsdagar: 2 dagar Antal arkeologtimmar: 8 timmar Exploateringsyta: ca 580 m 2 Undersökt yta: drygt 200 m 2 Platschef: Therese Ohlsson Företagare: Knislinge pastorat Tidigare undersökningar: - Fynd: LUHM Dokumentationsmaterial: Fotografier, Intrasisprojekt och annat dokumentationsmaterial förvaras hos Regionmuseet i Kristianstad. 13

16 Bilaga Fynd LUHM Socken Fastighet Fynd nr ID Sakord Typ Antal Vikt Anläggning Schakt Lager Datering Kviinge Kviinge 1: Tegel Taktegel lösfynd 2 Medeltid Kviinge Kviinge 1: Stengods senmedeltidtidigmodern tid Kviinge Kviinge 1: Kakel Figurkaketidigmodern senmedeltid tid 14

17 15

18 16 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning Åsa Berggren.

19 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

20 Kviinge 1:46 KVIINGE SOCKEN, ÖSTRA GÖINGE KOMMUN. ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 2017 Undersökningsområdet finns beläget i den södra delen av Kviinge by. På äldre kartmaterial syns några få spår av bebyggelse på tomten. Vid undersökningen framkom enstaka tidigmoderna lämningar samt tecken på att området haft en fuktig miljö. Fyndmaterialet visade på tidsperioder från 1600-talet och framåt. SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:9