RAÄ Norra Vram 37:1 NORRA VRAMS KYRKOGÅRD. Joakim Frejd. Schaktningsövervakning RAÄ Norra Vram 37:1

Transkript

1 RAÄ Norra Vram 37:1 NORRA VRAMS KYRKOGÅRD Joakim Frejd Schaktningsövervakning 2018 RAÄ Norra Vram 37:1 Del av fastigheten Norra Vram 36:78 Norra Vrams socken Bjuvs kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:5

2

3 RAÄ Norra Vram 37:1 NORRA VRAMS KYRKOGÅRD Joakim Frejd SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:5

4 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad RAÄ Norra Vram 37:1 Norra Vrams kyrkogård Joakim Frejd Schaktningsövervakning 2018 RAÄ Norra Vram 37:1 Fastigheten Norra Vram 36:78 Norra Vrams socken, Bjuvs kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2019:5 Sydsvensk Arkeologi 2019 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Kyrkogårdsmuren från NV. Foto: Joakim Frejd. / Muren från S. Foto: Joakim Frejd. / Tegelstenar under muren. Foto: Joakim Frejd. / Muren i genomskärning. Foto: Joakim Frejd. Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 SYFTE 5 METOD 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 Kyrkogårdsmuren 8 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 11 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga 1. Fotolista 13

6 Figur 1. Undersökningsområdets (UO) läge i Skåne och Bjuvs kommun. Figur 2. UO:s läge öster om Bjuv. Skala 1:

7 Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi har utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning med anledning av renovering av muren runt den äldsta delen av Norra Vrams kyrkogård. Norra Vrams kyrka ligger inom området för Norra Vrams bytomt, fornlämning RAÄ 37:1. I samband med nertagandet av delar av muren dokumenterades dess konstruktion. Under muren påträffades en tegelkonstruktion, möjligen rester efter en äldre portöppning in till kyrkogården. Ett provschakt grävdes också under muren för att fastställa grundläggningen. Inledning Sydsvensk Arkeologi har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningen RAÄ Norra Vram 37:1, Norra Vrams socken, Bjuvs kommun, Skåne län. Fornlämningen utgörs av området för Norra Vrams bytomt. Undersökningen genomfördes för att markingrepp inom fornlämningen skulle utföras. Tidigare undersökningar inom bytomten har resulterat i fynd från vikingatid och framåt. Markarbetena omfattade renovering av kyrkogårdsmuren runt den medeltida kyrkan. Längs en ungefär 25 meter lång sträcka i den gamla kyrkogårdens nordvästra hörn skulle en totalrenovering ske, d.v.s. muren skulle rivas för att sedan återuppföras enligt riktlinjerna i en antikvarisk konsekvensbeskrivning framtagen av Regionmuseet Kristianstad (Börjesson 2018). I samband med detta kunde det bli aktuellt med schaktningsarbeten i marken. Syfte och metod SYFTE Undersökningens syfte var att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera fornlämningen enligt anvisningarna i Länsstyrelsens generella förfrågningsunderlag för METOD Undersökningsmetoden var schaktningsövervakning, vilket innebär att arkeologisk personal vid behov följer grävningsarbetena och gör nödvändig arkeologisk dokumentation. 5

8 Figur 3. UO:s läge i relation till bytomten RAÄ Norra Vram 37:1 (blå linje). Skala 1:8000. Topografi och fornlämningsmiljö Norra Vrams by är belägen i Bjuvs kommun i nordvästra Skåne. Norra Vrams kyrka och kyrkogård ligger inom Norra Vrams medeltida bytomt (RAÄ nr 37:1, Norra Vrams socken). Kyrkans äldsta delar uppfördes under tidig medeltid och omfattade långhus, kor och absid. Ett torn tillkom senare under samma tidsepok. Under senmedeltid revs kor och absid och långhuset förlängdes åt öster. På långhusets norra sida byggdes en sakristia som även användes som gravkor åt prästgården. Något senare tillkom det Vrams Gunnartorpska gravkoret på kyrkans södra sida. Sakristian och prästens gravkor togs bort och det Vrams Gunnartorpska gravkoret togs bort kort därefter. Vid mitten på 1800-talet uppfördes det Tornerhjelmska gravkoret. Det byggdes på ungefär samma sätt som föregångaren, det Vrams Gunnartorpska gravkoret, men grävdes ner i marken. I det nuvarande gravkorets äldsta delar finns fem stensarkofager. År 1916 utvidgades koret åt öster. Enligt fornminnesregistret har man vid tidigare undersökningar inom bytomten påträffat lämningar från sen vikingatid/tidig medeltid, bl.a. grophus (FMIS). 6

9 Figur 4. Plan över UO med relevanta objekt markerade. Skala 1:500. Figur 5. Planskiss över schaktet (från befintlig kyrkogårdsport i S till NV:a hörnet i N, en sträcka på cirka 25 m). Läget för provschaktet under muren samt konstruktionsresterna markerade. 7

10 Figur 6. Murens anslutning till den befintliga kykogårdsportalen. Från NO. Foto: Joakim Frejd. Vid en arkeologisk förundersökning år 2004 strax nordost om kyrkan påträffades ett metertjockt kulturlager. I bottnen på detta fanns keramik från eller 1100-talet (Gustin & Salminen 2011). Vid en schaktningsövervakning på kyrkogården samma år påträffades rester efter ett äldre gravkor på kyrkans nordsida (ibid). Kyrkogårdsmuren Norra Vrams kyrka och kyrkogård har medeltida ursprung. En kyrkogårdsmur finns belagd från 1600-talet. Sedan 1700-talet har muren reparerats ett flertal gånger. De västra och nordöstra delarna är troligen äldst, från eller talet. Muntlig tradition anger att ryska krigsfångar ska ha arbetat med muren (Börjesson 2018). 8

11 Figur 7. Rester av konstruktion i sten och tegel under kyrkogårdsmuren, cirka m norr om den befintliga porten. Från V. Foto: Joakim Frejd. Undersökningsresultat Stora delar av kyrkogårdsmuren norr om den västra ingången till kyrkogården (cirka 15 meter) var riven när schaktningsövervakningen inleddes. Endast ett stycke i nordvästra delen av gamla kyrkogården återstod. Dagermuren bestod av en skalmur av stora naturstenar, mer eller mindre kluvna eller huggna. Innanför skalmuren fanns småsten, ett fåtal fragment av tegelstenar och lite kalkbruk. Ovanpå muren fanns taktegel som var fastgjutna med cement. Ett provschakt grävdes med minigrävare i marken för att ta reda på stratigrafin under den synliga delen av muren. Sektionen drogs ungefär två meter norr om portöppningen i västra kyrkogårdsmuren. Under dagermuren fanns stora runda grundstenar i minst tre skift. Denna grundmur sträckte sig minst en meter ner under befintlig markyta. På grundmurens insida (mot kyrkogården) fanns ett enhetligt lager brun kyrkogårdsjord med ett dm-tjockt gruslager ovanpå. På utsidan fanns gräsbevuxen matjord som sluttade ner mot vägbanan i väster. Metalldetektor användes för att söka av delar av marken under dagermuren, men gav inte något resultat. Mellan 13 och 14 meter NO om kanten på kyrkogårdsportalen fanns ett antal tegelstenar som låg under dagermuren med flera stora flata stenar och kalkbruk. Tegelstenarna hade dimensionerna 9 x 12 x 26 cm. Möjligen är de en rest av en äldre kyrkogårdsport som kan anas på en karta från 1725 (figur 10). 9

12 Figur 8. Muren i genomskärning vid NV kyrkogårdshörnet. Från NV. Foto: Joakim Frejd. Figur 9. Sektionsskiss genom muren vid provschaktet. Från S. 10

13 Figur 10. Geometrisk avmätning från 1725 med en avbildad kyrkogårdsport. Möjligtvis är det rester av den som påträffats vid undersökningen. Utvärdering Undersökningen resulterade i att en genomskärning av kyrkogårdsmuren kunde dokumenteras, vilken visar dess uppbyggnad och konstruktion. Möjliga rester av en äldre portal påträffades. Inga andra konstruktioner, anläggningar, fynd eller lager hittades. Dokumentationsmaterialet utgörs av två pappersritningar i A3- format samt foton (se bilaga 1). Referenser LITTERATUR Börjesson, K Antikvarisk konsekvensbeskrivning avseende renovering av mur Norra Vrams kyrkogård, Bjuvs kommun. Dnr L ,1316. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne. Gustin, I. & Salminen, L Norra Vrams kyrka. Arkeologisk förundersökning och schaktningsövervakning Norra Vrams kyrka, Norra Vrams socken, Bjuvs kommun. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2011:48. KARTOR Lantmäteristyrelsens arkiv, Geometrisk avmätning INTERNET Lantmäteriet: FMIS: 11

14 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne län Kommun: Bjuvs kommun Socken: Norra Vrams socken Fastighet: Norra Vram 36:78 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: Y koordinat: M ö.h. Cirka 29 m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 1 Antal arkeologtimmar: 8 timmar Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: Cirka 25 m 2 Undersökt yta: Cirka 25 m 2 Platschef: Joakim Frejd Personal: Joakim Frejd Underkonsulter: - Företagare: Bjuvs Församling Tidigare undersökningar: Schaktningsövervakning 2004 Fynd: Inga fynd tillvaratogs Dokumentationsmaterial: Regionmuseets arkiv, Kristianstad 12

15 Bilaga 1. Fotolista Nr Motiv Från Datum Fotograf 01 Kyrkogårdsportalen NO Joakim Frejd 02 Kyrkogårdsportalen NO Joakim Frejd 03 Kyrkogårdsmuren delvis riven NV Joakim Frejd 04 Kyrkogårdsmuren delvis riven NV Joakim Frejd 05 Kyrkogårdsmurens NV hörn NV Joakim Frejd med stöttor 06 Kyrkogårdsmuren NV Joakim Frejd 07 Kyrkogårdsmuren SV Joakim Frejd 08 Kyrkogårdsmuren delvis riven SV Joakim Frejd 09 Grundstenar SO Joakim Frejd 10 Grundstenar NV Joakim Frejd 11 Provschakt cirka 2 m NO om SV Joakim Frejd portalen 12 Provschakt cirka 2 m NO om SV Joakim Frejd portalen 13 Runda grundstenar från Joakim Frejd provschaktet 14 Fyrkantiga stenar från Joakim Frejd dagermuren 15 Dagermuren under rivning S Joakim Frejd 16 Dagermuren under rivning S Joakim Frejd 17 Stora flata stenar 9 m NO om SO Joakim Frejd portalen 1 18 Stora flata stenar 10 m NO om SO Joakim Frejd portalen 19 Stora flata stenar 11 m NO om SO Joakim Frejd portalen 20 Tegelstenar 12 m NO om SO Joakim Frejd portalen 21 Tegelstenar 13 m NO om SO Joakim Frejd portalen 22 Tegelstenar 14 m NO om SO Joakim Frejd portalen 23 Genomskärning av dagermuren NV Joakim Frejd i NV hörnet, med Klockaregården i bakgrunden. 24 Genomskärning av dagermuren NV Joakim Frejd i NV hörnet, med Klockaregården i bakgrunden. 25 Genomskärning av dagermuren NV Joakim Frejd i NV hörnet, med Klockaregården i bakgrunden. 26 Genomskärning av dagermuren NV Joakim Frejd i NV hörnet, med Klockaregården i bakgrunden. 27 Profil av kyrkogårdsjorden NV Joakim Frejd innanför den rivna dagermuren 28 Arbetsbild. Grävmaskin och NO Joakim Frejd riven mur. 29 Arbetsbild. Grävmaskin och riven mur. NO Joakim Frejd 1 Måttstocken ligger på meterangivelsen på måttbandet där 0 m är portalens kant. Hela mursträckan var cirka 25 m. 13

16 14

17 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar , C4 Energi AB. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 2. Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar , C4 Teknik VA. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 3. Vankiva 9:6. Boplatslämningar och gravar. Vankiva socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 4. Skatan 19, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län Avgränsande arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. RAÄ Norra Vram 37:1. Norra Vrams kyrkogård. Schaktningsövervakning Joakim Frejd. 15

18

19 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

20 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:5