Ugerups säteri 3:2 m.fl.

Transkript

1 Ugerups säteri 3:2 m.fl. Kristian Brink och Fredrik Larsson Arkeologisk utredning 2018 Fastighet Ugerups säteri 3:2 m.fl. Köpinge socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:44

2

3 Ugerups säteri 3:2 m.fl. Kristian Brink och Fredrik Larsson SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:44

4 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad Ugerups säteri 3:2 m.fl. Kristian Brink och Fredrik Larsson Arkeologisk utredning 2018 Fastighet Ugerups säteri 3:2 m.fl. Köpinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:44 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbilder: Schakt 337 från väster. Foto: Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 7 SYFTE 7 METOD 7 Topografi och fornlämningsmiljö 8 Undersökningsresultat 9 OMRÅDE A1 10 OMRÅDE A2 12 OMRÅDE B 14 Förslag till fortsatta åtgärder 16 Referenser 17 Ordlista 18 Administrativa uppgifter 19 Bilagor 20 BILAGA 1 ANLÄGGNINGSLISTA 20 BILAGA 2 14 C-DATERINGAR 21

6 Figur 1. Kristianstad kommun (blått) med läget för undersökningen (punkt). Figur 2. Läget för undersökningen markerat på terrängkartan. 4

7 Sammanfattning Inför detaljplaneläggning för industribebyggelse inom fastigheten Ugerups Säteri 3:2 m.fl. har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning. Totalt omfattar de ytor som blivit föremål för arkeologisk utredning ca m 2. Utredningen har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr: ). Utredningen utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. Inmätningar lagrades i Intrasis. Digitalkamera användes för fotografering. Totalt drogs 43 sökschakt med grävmaskin inom områdena A1, A2 och B. Inom Område A1 påträffades välbevarade boplatslämningar i form av framför allt stolphål. En härd fanns också i området, liksom ett lager som tolkas utgöra en äldre markhorisont. En del av stolphålen ligger på linje och kan vara rester efter en stolpkonstruktion. De enda distinkta anläggningarna inom Område A2 och B utgörs av enstaka spridda härdar. Två anläggningar i Område A2 har 14 C-daterats till bronsålder respektive yngre bronsålder förromersk järnålder. Inom Område A1 föreslås en yta om m 2 för vidare undersökning (förundersökning). Boplatslämningarna är välbevarade och det finns bl.a stolphål som kan vara rester efter en stolpkonstruktion. Inom Område A2 och B föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder i samband med denna exploatering. Inledning Inför detaljplaneläggning för industribebyggelse inom fastigheten Ugerups Säteri 3:2 m.fl. har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning (figur 1, 2, 3 och 4). Utredningen har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr: ). Exploateringsområdet omfattade initialt en yta på knappt 50 ha (ca m 2 ). Inom det markerade området på figur 4 finns bl.a. stående byggnader och en damm. En del av exploateringsområdet (ca m 2 ) kommer inte att bli aktuell för exploatering och har därför inte blivit aktuell för arkeologisk utredning. Det område som skulle utredas delades upp i två områden, område A och område B om totalt ca m 2. Den mellersta delen av område A var dock redan exploaterad och utgick därmed (figur 6). Totalt omfattar de båda områden som blivit föremål för arkeologisk utredning därmed ca m 2. 5

8 6 Figur 3. Utredningsområden markerade (röd linje) på terrängkartan.

9 Syfte och metod SYFTE Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen och att visa om och var det finns under mark dolda fornlämningar inom undersökningsområdet. Utredningen skulle om möjligt ge svar på eventuella fornlämningars utbredning, datering och bevarandeförhållande. Det framtagna materialet skall vara ett planeringsunderlag för det fortsatta planarbetet och beslutsunderlag för länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet Kulturmiljölagen (1988:950 - KML), men också ett underlag för sökandes fortsatta planering. METOD Utredningen utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Schaktningen gjordes med bandburen grävmaskin med släntskopa (skopbredd ca 1,80 m). Schaktningen genomfördes med hänsyn till topografi, befintlig skog och befintliga kablar. Det var mycket torrt i marken vid undersökningstillfället, något som tenderar att försvåra urskiljandet av färgskiftningar i jorden och i underlaget. Torkan innebar också att arbetet inom Område A2 fick avbrytas pga. brandrisk. Det fanns risk för gnistbildning vid körning med grävmaskin i den steniga miljön. Arbetet återupptogs när risken för brand upphört. Schakten fylldes igen efter avslutad undersökning. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. I tallskogen inom Område A2 mättes schakt och anläggningar in med totalstation då GPS inte fungerade här. Inmätningarna lagrades i Intrasis. Digitalkamera användes för fotografering. Figur 4. Exploateringsområde och utredningsområden markerat på ortofoto. 7

10 Topografi och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet ligger söder om Ugerupsvägen i ett till största delen öppet och relativt flackt åkerlandskap. I väster rinner Rambrobäcken som mynnar ut i Vramsån. Marken utgörs till största delen av betesmark som i söder och öster är bevuxen med tallskog. Jordarterna i området utgörs av isälvsavlagringar från inlandsisens smältvatten som avsatts över Kristianstadslätten. Mer detaljerade beskrivningar av topografin inom respektive deloområde finns i avsnitt Undersökningsresultat. Utredningsområdet ligger i en fornlämningsrik trakt (figur 5). Undersökningar har inte genomförts i den omedelbara närheten, men en bit västerut har bl.a. stenåldersboplatser undersökts inför anläggandet av väg E22:s nya sträckning (Björk m.fl. under arbete). Strax väster om aktuellt utredningsområde ligger Vä 146:1 och 147:1. Det rör sig om två förhistoriska boplatser där flinta iakttagits. Vä 145:1 utgör fyndplats för ett flintavslag som även det kan representera en förhistorisk boplats. Ytterligare förhistorisk boplatser där bl.a flinta iakttagits är Vä 148:1, Köpinge 124:1, 125:1, 130:1, 131:1, 132:1 och 134:1. Vä 39:1 är en milstolpe och Köpinge 133:1 ett vägmärke. Vä 222:1 utgör plats för en möjlig hög (uppgift om). Figur 5. Fornlämningsmiljön (rött) närmast utredningsområdena (gult) inlagt på ortofoto. V=Vä, K=Köpinge. 8

11 Undersökningsresultat Utredningsområdena omfattar sammanlagt ca m 2. Totalt drogs 43 sökschakt inom områdena (figur 6). Schakten omfattar totalt m 2. Det innebär att 1,8 % schaktades upp. Områdena beskrivs var för sig i avsnitten som följer. Figur 6. Utredningsområde med delområden och schakt (grått) (se figur 8, 10 och 12 för detaljer). 9

12 OMRÅDE A1 Vid utredningstillfället utgjordes Område A1 av betesmark. Område A1 har en markerad topografi, ca m ö.h., med en höjd längst i nordöst (figur 7). I den här delen finns tydliga spår efter sentida verksamhet i form av bärlager och påverkat underlag (i schakt 200). Området sluttar mot väster-sydväst och blir mer flackt i dessa delar. I nordväst var området som lägst. Underlaget består generellt av sand/grus och med ett tydligt inslag av sten i varierad storlek inom höjden i nordöst. Schaktdjupen varierade (se figur 8). Totalt drogs sex sökschakt inom Område A1 (figur 8). Sjutton anläggningar mättes in nio stolphål, tre gropar, en härd, ett lager och tre oklassificerade. I schakt 337 låg sex stolphål på rad. De kan tillhöra en konstruktionslämning. De har grå fyllning med inslag av träkolsfragment. Härd A347 i samma schakt (figur 7) har sotig fyllning och innehåller rikligt med eldpåverkad sten (jfr härdarna inom Område A2 och B). I schakt 328, placerat inom den lägsta delen av området, påträffades underlaget på ca 0,80 m djup. Ovan detta fanns vad som bedöms vara en äldre markhorisont. Det var 0,15 0,30 m tjockt och bestod av mörkgrå brun sand. Markhorisonten överlagrades av flygsand/erosionslager (kolluvium) och därefter matjord. Markhorisonten kunde även konstateras i schakt 337 men var där uttunnande mot öster (upp mot höjden). Anläggningarna i schakt 337 urskiljdes när den äldre markhorisonten avlägsnades men det kan mycket väl vara så att de låg delvis i denna (den mörkare fyllningen kan ha gjort att de inte kunde urskiljas). Lämningarna inom Område A1 tolkas sammantaget som spår efter bosättning. Figur 7. Schakt 337 med härd A347. Fotograferat från väster upp mot höjdpartiet i nordöst. Foto: Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi. 10

13 Figur 8. Område A1 med schakt och anläggningar (anläggningar som nämns i texten har markerats). Schaktdjup: schakt cm; schakt cm; schakt cm; schakt cm, schakt cm; cm. 11

14 OMRÅDE A2 Område A2 domineras av en tallskogsbevuxen svag höjdrygg som vid utredningstillfället användes som betesmark (figur 9). Västra delen av området, utanför tallskogen, är något lägre och flackare. Även denna del användes som betesmark. Höjden inom området ligger på ca m ö.h. Underlaget är sandigt/grusigt och med ett mycket rikligt inslag av sten i varierade storlekar. Schaktdjupen låg generellt på ca 0,10 0,20 m. Totalt drogs 17 sökschakt inom Område A2 (figur 10). Totalt mättes 21 anläggningar in tio härdar, en grop, två kulturlager, sju stolphål samt en oklassificerad. Flera anläggningar var dock svårbedömda avseende typ då den rikliga mängden sten i området gör att det inte kan uteslutas att det istället handlar om avtryck efter större och mindre stenar. Tre distinkta anläggningar, A710, A756 och A1193, mättes in i den södra delen av området (i schakt 700, 752 respektive 1207). De utgörs av härdar med sot och eldpåverkad sten. De har samma karaktär som härdarna inom Område A1 och Område B. I nordväst finns en viss koncentration av härdar, dock relativt dåligt bevarade. Det mest välbevarade kulturlagret, A1174 i schakt 1166, är 0,05 0,11 m tjockt och består av mörkgrå svart sand med inslag av träkol. Möjligen består kulturlagret av rester efter utplöjda härdar, något som en kraftigare träkolskoncentration i den sydvästra delen av lagret kan tyda på. Efter samråd med länsstyrelsen skickades två träkolsprover för 14 C-datering. Träkol från A756 och A1174 daterades till yngre bronsålder förromersk järnålder respektive bronsålder (bilaga 2). Dateringen till bronsålder är gjord på ek, dvs. materialet kan ha en hög egenålder. Huruvida lämningarna inom Område A2 utgörs av bosättningslämningar eller lämningar efter mer tillfälliga aktiviteter kan inte avgöras med säkerhet. Figur 9. Schaktning i sydöstra delen av Område A2. Fotograferat från väster. Foto: Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi. 12

15 Figur 10. Område A2 med schakt och anläggningar (anläggningar som nämns i texten har markerats). 13

16 OMRÅDE B Vid utredningstillfället utgjordes Område B av betesmark, i norr delvis bevuxen med spridda tallar. Område B är flackt med små variationer i höjd (figur 11). Höjden inom området ligger på ca m ö.h. Underlaget är sandigt/grusigt och med ett rikligt inslag av sten i varierade storlekar. Schaktdjupen låg generellt på ca 0,20 0,30 m. Totalt drogs 20 sökschakt inom Område B (figur 12). Elva anläggningar mättes in fem stolphål, tre gropar, två härdar och en oklassificerad. Majoriteten var precis som inom Område A2 svårbedömda avseende typ pga. den rikliga mängden sten i området. Det kan inte uteslutas att det istället handlar om avtryck efter stenar. Två distinkta anläggningar, A590 och A599, i form av härdar med sot och eldpåverkad sten mättes in i schakt 581. De har samma karaktär som härdarna inom Område A1 och Område A2. Precis som i fallet med Område A2 kan det inte avgöras med säkerhet om det rör sig om bosättningslämningar eller om det är lämningar efter mer tillfälliga aktiviteter. Figur 11. Södra delen av Område B med stengärde i förgrunden. Fotograferat från norr. Foto: Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi. 14

17 Figur 12. Område B med schakt och anläggningar (anläggningar som nämns i texten har markerats). 15

18 Förslag till fortsatta åtgärder Det arkeologiska bevarandeintresset för och upplevelsevärdet av under mark dolda fornlämningar inom området bedöms som lågt. Inom Område A1 föreslås en yta om m 2 för vidare undersökning (förundersökning) (figur 13). Boplatslämningarna är välbevarade, och det finns bl.a stolphål som kan vara rester efter en stolpkonstruktion. Inom Område A2 och B föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder i samband med denna exploatering. De enda riktigt tydliga anläggningarna utgörs av enstaka spridda härdar. Figur 13. Område A1 med ytan som föreslås för förundersökning markerad (streckad linje). 16

19 Referenser LITTERATUR Björk, T., Björkman, L., Brink, K. & Franzén, Å. V. under arbete. Väg E22 Sätaröd-Vä. Arkeologiska undersökningar Sydsvensk Arkeologi Rapport. 17

20 Ordlista Anläggning Exploateringsområde Intrasis KML Kolluvium Raä-nr Sökschakt Underlag (ibland alv) Arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. gropar, härdar, gravar etc.) Det område som skall bebyggas eller tas i anspråk inom ramen för en exploatering Statens historiska museers program för hantering och lagring av arkeologiska data. Här samlas och analyseras all dokumentation. I Intrasis finns även karta över inmätt data (som görs med GPS). Kulturmiljölagen Jordlager bildat genom markomflyttning (erosion) Inventarienummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6 1,8 m). Används främst i samband med arkeologisk utredning och syftar till att lokalisera och avgränsa fornlämning. Den del av markprofilen som ligger under matjorden 18

21 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne Kommun: Kristianstad Socken: Köpinge Fastighet: Ugerup 3:2 m.fl. Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: Y koordinat: M ö.h m ö.h. Fältarbetstid: , Antal arbetsdagar: 6 Antal arkeologtimmar: 54 Antal maskintimmar: 33 Exploateringsyta: ca m 2 Undersökt yta: m 2 (schaktad yta) Platschef: Kristian Brink Personal: Anders Edring, Fredrik Larsson och Ylva Wickberg Underkonsulter: - Företagare: The Absolut Company Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Materialet förvaras vid Regionmuseet, Kristianstad 19

22 Bilagor BILAGA 1 ANLÄGGNINGSLISTA Anl.nr Anl.typ X Y Z ,2 26, ,7 26, Stolphål ,9 26, Stolphål ,3 26, Grop ,7 25, Grop ,3 25, , Stolphål ,4 25, Grop ,8 26, Kulturlager ,4 25,314 (äldre markhorisont) 347 Härd ,2 25, Stolphål ,3 25, Stolphål ,9 25, Stolphål , Stolphål ,1 25, Stolphål , Stolphål ,1 26, Stolphål ,7 25, Grop ,7 25, Grop ,4 25, Stolphål ,9 24, Grop ,5 25, Stolphål ,8 25, ,6 25, Stolphål ,2 25, Härd ,3 25, Härd ,1 25, Stolphål ,3 25, Härd ,1 26, ,5 27, Härd ,1 27, Stolphål ,9 26, Härd ,8 26, Härd ,1 26, Stolphål , Härd ,8 26, Härd ,8 26, Härd , Härd , Grop ,1 26, Stolphål ,2 25, Härd ,5 25, Stolphål ,2 26,107 20

23 1106 Stolphål ,3 27, Stolphål , Stolphål ,4 26, Kulturlager ,1 26, Kulturlager ,3 27, Härd ,9 28,132 BILAGA 2 14 C-DATERINGAR Lab.nr Kontext Anl.typ Material BP ålder ± 1σ 2σ δ 13 C V- PDB Ua- 756 Härd Hassel , BC 380 BC Ua Ek BC -23, Kulturlager, träkolskoncen tration i SV delen BC 21

24 22 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning Tony Björk.

25 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 29. Pilbladet 1. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning Åsa Berggren. 30. Kv Revisorn 8, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 31. Vinslöv 129:18, Vinslövs socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk fördjupad förundersökning Fredrik Larsson. 32. Hammar 10:35 & 9:16, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sebastian Liahaugen. 33. Yngsjö 4:252, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning Erik Johansson. 34. Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sebastian Liahaugen. 35. Elledning vid Bäckaskogs slott, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sebastian Liahaugen. 36. Österslöv 25:5, Österslöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sebastian Liahaugen. 37. KV. Finland m.fl. Kristianstad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Schaktningsövervakning vid omläggning av ledningar år Ing-Marie Nilsson & Ylva Wickberg. 38. Vinslöv 21:16 m.fl. Vinslöv socken, Hässleholm kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning år Ylva Wickberg. 39. Maglehem 38:1. Maglehem socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning år Ylva Wickberg. 40. Åhus 558:6 och 558:31. Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg. 41. Klockarejorden 1:1. Lyngsjö socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning år Ylva Wickberg. 42. Klostret 1, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk avgränsad förundersökning år Fredrik Larsson. 43. Bromölla 11:98, Ivetofta socken, Bromölla kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning år Fredrik Larsson. 23

26 Ugerups säteri 3:2 m.fl., Köpinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink och Fredrik Larsson.

27 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

28 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:44