Balsby 114:7. Kristian Brink. Arkeologisk utredning 2018 RAÄ Nosaby 117:1 Fastighet Balsby 114:7 Nosaby socken Kristianstad kommun Skåne län

Transkript

1 Balsby 114:7 Kristian Brink Arkeologisk utredning 2018 RAÄ Nosaby 117:1 Fastighet Balsby 114:7 Nosaby socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:28

2

3 Balsby 114:7 Kristian Brink SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:28

4 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad Balsby 114:7 Kristian Brink Arkeologisk utredning 2018 RAÄ Nosaby 117:1 Fastighet Balsby 114:7 Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:28 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Schakt 307 sett från sydväst. Foto: Kristian Brink, Sydsvensk Arkeologi. Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 6 SYFTE 6 METOD 6 Topografi och fornlämningsmiljö 6 TOPOGRAFI 6 FORNLÄMNINGSMILJÖ 7 Undersökningsresultat 9 Förslag till fortsatta åtgärder 10 Referenser 11 Ordlista 12 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 14 BILAGA 1 RAPPORT METALLDETEKTERING 14 BILAGA 2 SCHAKTBESKRIVNINGAR 15 BILAGA 3 ANLÄGGNINGSLISTA 15

6 Figur 1. Kristianstad kommun (blått) med läget för undersökningen (punkt). Figur 2. Läget för undersökningsområdet markerat på terrängkartan. 4

7 Sammanfattning Inför planer på att bygga en eller flera villor inom del av fastighet Balsby 114:7 har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning. Utredningen har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr: ). Inom fastigheten finns en registrerad fornlämning, Raä Nosaby 117:1, vilken är registrerad som en förhistorisk boplats. Utredningen utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Metalldetektering gjordes i de återfyllda schaktmassorna då vegetationen inte tillät detektering i övriga delar av området. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. Inmätningar lagrades i Intrasis. Digitalkamera användes för fotografering. Totalt drogs 17 sökschakt med grävmaskin inom undersökningsområdet som är m 2 stort. Två mindre härdar framkom. Utöver det påträffades en liten skärva keramik som bedömdes vara förhistorisk (den samlades inte in). Vid metalldetekteringen påträffades två föremål från historisk tid. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås i samband med denna exploatering. Inledning Inför planer på att bygga en eller flera villor inom del av fastighet Balsby 114:7 har Sydsvensk Arkeologi genomfört en arkeologisk utredning (figur 1, 2 och 3). Utredningen har genomförts på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr: ). Inom fastigheten finns en registrerad fornlämning, Raä Nosaby 117:1, vilken är registrerad som en förhistorisk boplats. Figur 3. Undersökningsområdet (röd linje) på terrängkartan. 5

8 Syfte och metod SYFTE Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen och att visa om och var det fanns under mark dolda fornlämningar inom undersökningsområdet. Utredningen skulle om möjligt ge svar på eventuella fornlämningars utbredning, datering och bevarandeförhållande. Det framtagna materialet skall vara ett planeringsunderlag för det fortsatta planarbetet och beslutsunderlag för länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet Kulturmiljölagen (1988:950 - KML), men också ett underlag för sökandes fortsatta planering. METOD Utredningen utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Schaktningen gjordes med bandburen grävmaskin med släntskopa (skopbredd ca 1,80 m). Schaktningen genomfördes med hänsyn till topografi, till befintligt deponerat material (skrot, sten, träd m.m., framför allt i den västra delen) och till befintliga kablar. Det var mycket torrt i marken vid undersökningstillfället, något som tenderar att försvåra urskiljandet av färgskiftningar i jorden och i underlaget. Schakten fylldes igen efter avslutad undersökning. Metalldetekteringen gjordes i återfyllda schaktmassor i sökschakten (bilaga 1). Växtligheten tillät inte detektering inom övriga delar av ytan. Schakt och anläggningar mättes in med GPS. Inmätningarna lagrades i Intrasis. Metallföremål mättes in med handburen GPS. Digitalkamera användes för fotografering. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Fastigheten ligger på ett krönläge på en tydlig ås som sträcker sig utmed Råbelövssjön. Landskapet består av en mjukt kuperad odlingsbygd som breder ut sig mellan Råbelövssjön och Oppmannasjön, gränsande till skogsbygderna i norr och sjö- och våtmarkslandskapet kring Helgeå i söder. Jordarterna i området utgörs främst av sandjordar och av sandig morän. Nordväst om fastigheten sluttar terrängen ned mot Råbelövssjön, som ligger 350 m åt nordväst. Sjöns vattenyta är idag cirka 2 m ö.h., men före sjösänkningen år 1867 var den närmare 4 m ö.h. Råbelövssjön har branta stränder och idag ett djup på 11 m. De branta stränderna medförde att man inte vann några större markarealer vid sjösänkningen. Sjöns form och storlek på Skånska Rekognosceringskartan ( ) stämmer ungefär med dagens, med några undantag i framför allt sjöns södra halva där stränderna varit mer flacka. Arkelstorpsvägen har gammalt ur-sprung och har gått mellan Näsby och Råbelöv i söder och mot Österslöv och Arkelstorp i norr. Aktuell del av fastigheten ligger på ca m ö.h. Högsta punkten ligger i väster (sydvästra delen). Åt norr och öster finns de lägre delarna. Vid utredningstillfället var marken gräsbevuxen med högt gräs. Ställvis fanns enstaka buskar/småträd. I framför allt den västra delen fanns deponerat material (skrot, brädor, högar med borttagna buskar/träd m.m.). I den östra delen fanns rester efter en anlagd bana för körning med motorcykel. Banan var inte i bruk vid undersökningstillfället. Banan hade anlagts genom att gräva ner en bred ränna i marken om ca 0,2 m djup. Ränna samt uppgrävda massor var synliga i marken, om än mer eller mindre överväxta. Banan berör en stor del av Raä Nosaby 117:1. 6

9 FORNLÄMNINGSMILJÖ Inom den nu aktuella fastigheten finns en sedan tidigare registrerad fornlämning, Raä Nosaby 117:1, vilken omfattar en yta om ca 100 x 150 m (figur 4). Här har det påträffats enstaka flintavslag (i plöjd åker) vilket gör att den registrerats som boplats(?). I närområdet finns ett stort antal registrerade fornlämningar, varav några undersökts (figur 4 visar endast de närmast liggande fornlämningarna, dvs. inte alla som nämns i texten). De närmaste utgörs av förhistoriska boplatser. Det finns även registrerade fornlämningar som utgörs av gravar, t.ex. Raä Österslöv 13:1, en hällkista, Raä Österslöv 23:1, 23:2, 23:3, 104:1 som utgörs av högar samt Raä Österslöv 118:1 och 118:2 som är rösen. På Skånska Rekognosceringskartan finns markeringar som indikerar högar längs med åsen som sträcker sig längs med Råbelövssjön men som nu till stor del är bortodlade. Tilläggas kan att det från Råbelövssjöområdet finns en stor samling av fornsaker på Historiska Museet i Stockholm (SHM 13900). Majoriteten av dessa kan dateras till stenålder, men det finns också flera järnyxor med datering till vendel- och vikingatid (Strömberg 1961a; 1961b). Enligt Strömberg skall dessa ha påträffats i närheten av Balsby. Figur 4. Fornlämningsmiljön inom och närmast kring aktuell fastighet Balsby 114:7 inlagt på ortofoto. Undersökningsområdet (röd linje). 7

10 8 Trakten är således mycket rik på fornlämningar, men endast ett fåtal är arkeologiskt undersökta. Omkring 30 m nordväst om undersökningsområdet finns två delvis undersökta boplatser, Raä Nosaby 154 och 155. Man har där påträffat och undersökt boplatslämningar från järnålder, med tyngdpunkt i folkvandringstid vendeltid (Höst 2005; Bolander 2006). Här påträffades bl.a. ett grophus, stolphål, härdar och tre områden med kulturlager, samt rikligt med fynd av obrända och brända ben, träkol och bränd lera. Stolphålen utgjorde rester efter minst ett stolpburet hus. Kulturlagren och grophuset innehöll ett varierat fyndmaterial med bl.a. keramik, vävtyngdsfragment, degelfragment, en sländtrissa, en bit sågat horn, järnslagg, järn-, brons- och silverföremål. Fyndmaterialet domineras av djurben, bl.a. av fisk, och bevaringsförhållandena för ben var mycket goda. 14 C-dateringar från en härd, grophuset och ett ben från ett lager gav alla dateringar till folkvandringstid vendeltid. Omkring 120 m sydväst om undersökningsområdet finns Raä Nosaby 102:1, en boplats, 750 x 350 m stor. Inom området har måttligt till rikligt med slagen flinta påträffats. Vid inventeringen gjordes bedömningen att hela åskanten från Nosaby och norrut kunde utgöra presumtivt boplatsläge. Ytterligare en bit mot sydväst finns Nosaby 108:1. Det rör sig om en möjligboplats, 160 x 110 m stor, där enstaka flintavslag påträffats. Cirka 200 m nordost om undersökningsområdet finns Raä Nosaby 116:1, en nu delvis bortagen och delundersökt boplats som varit 200 x 470 m stor. Den sydvästra delen undersöktes år Då undersöktes lämningar med dateringar f.o.m. neolitikum till vikingatid, med tyngdpunkt i romersk järnålder och vendeltid (Wickberg 2013). I den nordöstra delen av undersökningsområdet framkom kulturlager, husstrukturer samt fynd som främst daterats till mellanneolitikum och yngre bronsålder/äldre järnålder. Husstrukturerna utgjordes av ett långhus och ett grophus 14 C-daterat till yngre bronsålder/äldre järnålder. De tolkades höra samman med de omfattande boplatslämningar som påträffades vid förundersökningen år 2010, vilken även inkluderat nordöstra delen av fornlämningen (Edring 2011). På fornlämningens högsta punkt påträffades en stenpackning av sorterad sten, en järnkam från romersk järnålder samt ett bronsföremål, eventuellt en del av en fibula. Det är möjligt att detta var resterna efter en stensättning från romersk järnålder. Vid undersökningen framkom även ett boplatsområde i sydöstra delen, med anläggningar daterade till yngre romersk järnålder vendeltid, bl.a. rester efter ett långhus samt flera ugnar från tidig vendeltid. I tre mindre schakt som togs upp i slänten ned mot Råbelövssjön framkom flera avsatta lager och utkastlager. Mot botten fanns ett våtmarkslager som visar att detta varit en del av den gamla sjöstranden. Där återfanns förutom några härdar (varav en haft smidesfunktion) bl.a. båtnitar, bronsföremål i form av fibulor, järnbeslag och ett från iriska öarna importerat remändebeslag med guldinlägg. Fynden kan i de flesta fall dateras till romersk järnålder och vendeltid. Denna del av den äldre stranden tolkades som ett hamnområde (Wickberg 2013). En boplats från bronsålder undersöktes av Regionmuseet Kristianstad i Håstad, Raä Österslöv 49, ca 2 km norr om Balsby (Wickberg 2004). Lämningarna tolkades en aktivitetsyta, troligen med anknytning till matberedning, i utkanten av en yngre bronsåldersboplats. Raä Fjälkestad 199 undersöktes år 1993 vid Råby, mellan Råbelöv och Fjälkestad cirka 3,5 km nordväst om Balsby. Där undersöktes en boplats med lämningar efter minst sex treskeppiga hus från förromersk/romersk järnålder (Björk 2003). Lämningarna kan utifrån fyndmaterial och analyser delas in i fem faser: mesolitikum, neolitikum, bronsålder, förromersk/romersk järnålder samt vikingatid/tidig medeltid. Cirka 700 m öster om undersökningsområdet finns Raä Nosaby 132:1 som är Balsby gamla norra bytomt.

11 Undersökningsresultat Undersökningsområdet är m 2 stort. Sammanlagt drogs totalt 17 sökschakt inom området (figur 5). Schakten beskrivs kortfattat i bilaga 2. I nordväst fanns deponerat material som innebar att schaktning inte genomfördes i denna del. Schakten omfattar totalt 828 m 2. Det innebär att 2,6 % av området schaktades upp. Två anläggningar mättes in, i båda fallen bedömdes de utgöra rester efter härdar (figur 5 och bilaga 3). Härden i öster, A241, bestod endast av strimmor av sot/träkol, ca 0,25 m under markytan (inte i underlaget). Härden i väster, A287, var mer distinkt sotig och innehöll enstaka stenar av eldpåverkad sten (omgivande underlag hade ett mycket rikligt innehåll av sten/kristianstadflinta). Härdarnas datering är okänd. I den norra halvan av schakt 307 påträffades en mindre keramikskärva som bedömdes vara förhistorisk (den samlades inte in). Skärvan låg i ett mindre kolluviallager på ca 0,40 m djup. Inga andra fynd eller anläggningar kunde urskiljas i schaktet. Vid metalldetekteringen påträffades två föremål som båda bedöms vara från historisk tid (figur 5). Det rör sig om ett litet bleck samt en bältessölja. Följande bedömning har gjorts av Jonas Paulsson, KULA AB: Fynd, litet platt fragment med äldre karaktär på legering och patina, cu-leg. samt Fynd, sölja, enkelsölja, D-formad, svagt profilerad ram, torne saknas, cu-leg, tal. Figur 5. Undersökningsområdet (svart linje), schakt (grå linje), de två härdarna (anläggningsnummer och svarta punkter) samt metallfynden (röda punkter). 9

12 Förslag till fortsatta åtgärder Det arkeologiska bevarandeintresset för och upplevelsevärdet av eventuella ytterligare under mark dolda fornlämningar inom området bedöms som lågt. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder föreslås i samband med denna exploatering. 10

13 Referenser LITTERATUR Björk, T Järnåldersboplatsen vid Råby. Arkeologisk utredning och undersökning Regionmuseet Kristianstad Rapport 2003:66. Bolander, A Balsby 12:40. Järnåldersbebyggelse vid Råbelövssjön. Arkeologisk för- och slutundersökning Regionmuseet Kristianstad Rapport 2006:54. Edring, A Balsby 23:1 & 29:1. Arkeologisk förundersökning Sydsvensk Arkeologi Rapport 2011:4. Höst, E Balsby 12:40. Arkeologisk utredning Nosaby socken, Kristianstads kommun, Skåne län. Regionmuseet i Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:116. Strömberg, M. 1961a. Untersuchungen zur jüngeren Eisenzeit in Schonen. Textband. Acta Archaeologica Lundensia series in 4, N 4. Malmö. Strömberg, M. 1961b. Untersuchungen zur jüngeren Eisenzeit in Schonen. Katalog und Tafeln. Acta Archaeologica Lundensia series in 4, N 4. Malmö. Wickberg, Y Härdanläggningar från bronsålder. Håstad 75:25. Arkeologisk FU 2003 och SU Regionmuseet Kristianstad Rapport 2004:4. Wickberg, Y Balsby 23:1. Fornlämning nr 116 i Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk slutundersökning Sydsvensk Arkeologi Rapport 2013:39. KARTOR Skånska Rekognosceringskartan

14 Ordlista Anläggning Exploateringsområde Intrasis KML Kolluvium Raä-nr Sökschakt Underlag (ibland alv) Arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. gropar, härdar, gravar etc.) Det område som skall bebyggas eller tas i anspråk inom ramen för en exploatering Statens historiska museers program för hantering och lagring av arkeologiska data. Här samlas och analyseras all dokumentation. I Intrasis finns även karta över inmätt data (som görs med GPS). Kulturmiljölagen Jordlager bildat genom markomflyttning (erosion) Inventarienummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6 1,8 m). Används främst i samband med arkeologisk utredning och syftar till att lokalisera och avgränsa fornlämning. Den del av markprofilen som ligger under matjorden 12

15 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne Kommun: Kristianstad kommun Socken: Nosaby socken Fastighet: Balsby 114:7 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: ,00 Y koordinat: ,00 M ö.h m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 2 Antal arkeologtimmar: 15 Antal maskintimmar: 9 Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: 828 m 2 (schaktad yta) Platschef: Kristian Brink Personal: - Underkonsulter: Jonas Paulsson, KULA AB Beställare: Carl-Johan Hansson Tidigare undersökningar: - Fynd: Förvaras på Sydsvensk Arkeologi i avvaktan på eventuell konservering Dokumentationsmaterial: Materialet förvaras vid Regionmuseet Kristianstad 13

16 Bilagor BILAGA 1 RAPPORT METALLDETEKTERING Metalldetekteringsrapport Undersökning med metalldetektor i samband med arkeologisk utredning steg 2, inom fastigheten Balsby 114:7, Nosaby socken, Kristianstads kommun, Skåne län Metalldetektor som användes: Modell: C-Scope CS-1220-XDP. Undersökningen: Arbetsmetod och utförande: Metalldetektering av matjordslagret utfördes inom hela undersökningsområdet. På grund av mycket hög vegetation var det endast möjligt att detektera på och omedelbart invid de igenlagda arkeologiska sökschakten. Undersökningen styrdes sålunda helt av placeringen av dessa. Vid undersökningen negligerades generellt utslag från järnföremål medan alla andra kontrollerades. Metallföremål som med säkerhet kunde tillföras tiden före 1850 eller med osäkerhet kunde dateras i fält togs upp och mättes in. Metallföremål som med säkerhet kunde bestämmas till senare tid (d.v.s. efter 1850) tillvaratogs inte. Fältarbetet utfördes den 27/ Detekteringssituationen: (fysiska faktorer som påverkar detekteringsresultatet) Undersökningen utfördes i äldre jordbruksmark, som vid undersökningstillfället var bevuxen med hög vegetation orsakad av långvarig träda. Metalldetekteringen utfördes därför endast på och kring de nyligen igenlagda arkeologiska sökschakten. Arbetet utfördes vid meteorologiskt gynnsamma förhållanden. Jonas Paulsson (arkeolog och metalldetekteringsspecialist) Kula AB mob e-post: stavershult@gmail.com 14

17 BILAGA 2 SCHAKTBESKRIVNINGAR Schakt Beskrivning cm jord; sandigt; underlaget bestod av sand med ställvis inslag av kalkhaltigt material och enstaka större stenar cm jord; överst sandigt men därefter mer siltigt; underlaget bestod av silt cm jord; överst sandigt men därefter mer siltigt; underlaget bestod av silt cm jord; överst sandigt men därefter mer siltigt och i de undre 20 cm med mer siltigt innehåll var jorden svagt ljusgrå (inga fynd eller andra indikationer på kulturpåverkan iakttogs); underlaget bestod av silt cm jord; överst sandigt men därefter mer siltigt; underlaget bestod av silt cm jord; sandigt; härd A241 påträffades på ca 0,25 m djup, dvs. inte i underlaget; underlaget bestod av silt cm jord; sandigt; underlaget bestod av sand cm jord; överst sandigt men därefter mer siltigt, särskilt i understa skiktet där ett gråaktigt siltigt lager urskiljdes innan underlaget (inga fynd eller andra indikationer på kulturpåverkan iakttogs); underlaget bestod av silt cm jord; sandigt; underlaget bestod av sand cm jord; sandigt/grusigt; underlaget bestod av grus med ett mycket rikligt innehåll av små- mellanstora stenar och kristianstadflinta cm jord; sandigt/grusigt; härd A287 hade en fyllning av sotig sand med enstaka eldpåverkade stenar; underlaget bestod av sand/grus med ett mycket rikligt innehåll av små- mellanstora stenar och kristianstadflinta, ställvis hade underlaget inslag av kalkhaltigt material, mot öster blev underlaget sandigare och steninnehållet minskade cm jord; sandigt/grusigt; underlaget bestod av grus med ett rikligt innehåll av små- mellanstora stenar och kristianstadflinta cm jord; sandigt/grusigt; underlaget bestod av grus med ett rikligt innehåll av små- mellanstora stenar och kristianstadflinta cm jord; sandigt/grusigt; i den norra halvan av schaktet påträffades en keramikskärva på ca 0,40 m djup (inga andra fynd eller indikationer på kulturpåverkan iakttogs); underlaget bestod i den södra halvan av grus med ett rikligt innehåll av småsten och kristianstadflinta, i södra halvan av schaktet hade underlaget även ett distinkt inslag av kalkhaltigt material, i den norra halvan bestod underlaget av sand cm jord; sandigt; underlaget bestod av sand cm jord; sandigt; underlaget bestod av silt cm jord; sandigt; underlaget bestod av sand, ställvis med inslag av småsten BILAGA 3 ANLÄGGNINGSLISTA Anl.nr Anl.typ X Y Z 241 Härd , ,79 17, Härd , ,67 20,75 15

18 16 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning Tony Björk.

19 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Kristian Brink. 17

20

21 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

22 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:28