Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverige demokraterna i Rogge från kl. 17:00.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningskontoret /2 Barn- och utbildningsnämnden Tid: kl. 18:00 Plats: Glunten, Kommunhuset Strängnäs Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverige demokraterna i Rogge från kl. 17:00. Föredragningslista Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande Upprop Val av justerare Ärende Beteckning 1. Föredragningslista, anmälan om övriga frågor 2. Öppet sammanträde 3. Barn- och ungdomsstrategi, information 4. Systematiskt arbetsmiljöarbete, information 5. Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, beslut om genomförande BUN/2017: Extra utskick 6. Månadsrapport mars BUN/2018:3-042 Extra utskick 7. Nödvändig skolutrustning ska vara utan kostnad, återremiss BUN/2017: Bilaga 8. Likvärdig skola, motion BUN/2017: Bilaga 9. Program för uppföljning av privata utförare 10. Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning inom området Normer, värden inflytande BUN/2018: BUN/2018: Bilaga Bilaga

2 2/2 Ärende 11. Ansökan om godkännande som huvudman för Thoren Business School Eskilstuna, en fristående gymnasieskola i Eskilstuna kommun, remissvar 12. Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Kunskapscompaniets Gymnasieum, Eskilstuna kommun, remissvar 13. Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Realgymnasiet, Eskilstuna kommun, remissvar 14. Dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden 15. Övriga frågor 16. Information från utbildningschef 17. Information från ordförande Beteckning BUN/2018: BUN/2018: BUN/2018: BUN/2018: Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 18. Ärendebalanslista Bilaga 19. Delegationsbeslut Handlingar på sammanträdet 20. Anmälningsärenden Handlingar på sammanträdet Maria Ehrnfelt Ordförande Jessica Sundqvist Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 7.1 Stabsavdelningen Handläggare Maria Ekblad Dnr BUN/2017: /3 Barn- och utbildningsnämnden Nödvändig skolutrustning ska vara utan extra kostnad, motion Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med motiveringen att elevers behov av tillgång till dator eller annan IT-utrustning för skolarbete tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Beskrivning av ärendet Bakgrund David Aronsson (V) och Peter Hjukström (V) inkom den 21 september 2017 med en motion om att nödvändig skolutrustning ska vara utan kostnad. Motionärerna yrkade att: 1. avtalet inom de kommunala skolorna för lånedatorer tas bort, 2. avtalet ersätts med ett dokument där elev och vårdnadshavare skriver under på att de har sett, läst och förstått kommunens Riktlinjer om förstörd och förlorad egendom inom utbildningsväsendet och regler för IT-användning, eller motsvarande. Syftet med motionen är att elever oavsett vårdnadshavares ekonomiska förutsättningar ska erbjudas samma möjlighet att ta hem skolans datorer. Kommunfullmäktige beslutade under sammanträde den 25 september 2017 att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden (BUN) för beredning. Den 23 januari 2018 föreslog BUN kommunfullmäktige besluta att motionen avslås med motiveringen att elevers behov av tillgång till dator eller annan ITutrustning för skolarbete tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Den 28 februari 2018 återremitterade kommunstyrelsen ärendet till BUN med motiveringen att Skolinspektionen avgjorde den 22 februari 2018 ett ärende angående denna fråga. I ett pressmeddelande den 26 februari 2018 förtydligade de ställningstagandet som överensstämmer med Vänsterpartiets motion. Därför bör bedömningen och underlaget i svaret ses över. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

4 7.2 2/3 Beredning Den 23 februari 2018 fattade Skolinspektionen ett beslut gällande avgifter för lärplattor. Grundskolan i det fallet använde sig av avtal för utlåning av lärplattor. Enligt avtalet omfattades datorutrustningen av skolans elevdatorförsäkring med en självrisk på 1000 kr för en dator och 500 kr för en lärplatta. Kostnaden för självrisk skulle ersättas av vårdnadshavaren. Försäkringen var begränsad till fysisk skada på eller förlust av datorutrustning genom plötslig eller oförutsedd händelse. Vid skada eller förlust till följd av att eleven varit oaktsam eller vårdslös, som inte täcktes av försäkringen, skulle eleven eller dennes vårdnadshavare begäras på ersättning för reparation av skada eller ersättning för datorns eller lärplattans värde. Oavsett orsak till att lärplattan skadats eller förlorats skulle alltså eleven eller dess vårdnadshavare betala en ersättning till skolan. Skolinspektionen konstaterar att elever och vårdnadshavare kan bli ersättningsskyldiga vid en skada på eller förlust av en lärplatta. Det blir då en civilrättslig fråga som inte regleras i skollagen och som får bedömas i varje enskilt fall. En skola får dock inte, så som skolan i det aktuella fallet, i förväg uppställa ytterligare krav på ersättning från en elev och dess vårdnadshavare än det som följer av lag eller annan författning för att en elev ska kunna använda de lärverktyg som skolan bestämt behövs i utbildningen. De uppdaterade avtal som BUN använder för att låna ut IT-utrustning till elever uppställer inte några krav på ersättning som inte redan följer av skadeståndslagen. I avtalet förtydligar nämnden att eleven ansvarar för skador på eller förlust av lånad IT-utrustning om eleven varit vårdslös eller med avsikt orsakat skadan. Detsamma följer av 2 kap. 1 skadeståndslagen. För att göra det tydligt för eleven och vårdnadshavaren vilket belopp det kan handla om har BUN i avtalet skrivit att ersättningen som högst kan uppgå till IT-utrustningens marknadsvärde vid skade- eller förlusttillfället. BUN har också förtydligat att ersättningsskyldigheten kan komma att sättas ned i enlighet med 2 kap. 4 skadeståndslagen. Till skillnad från skolan i det aktuella fallet kräver BUN inte att eleven eller dess vårdnadshavare i förväg ska ta på sig ytterligare ersättningsskyldighet än den som följer av lag eller annan författning. BUN:s låneavtal strider därför inte mot skollagen. Även underåriga personer kan bli skadeståndsskyldiga enligt skadeståndslagen. Utan låneavtalet skulle BUN vara tvungen att kräva ersättningen för ITutrustningen av eleven. Genom att vårdnadshavarna undertecknar avtalet åtar de sig att svara för de ekonomiska anspråk som annars skulle riktas mot eleven. BUN kan då med avtalet som grund rikta ersättningskravet till vårdnadshavarna istället för eleven, något som inte är möjligt om vårdnadshavarna enbart skriver under riktlinjerna om förstörd och förlorad egendom inom utbildningsväsendet.

5 7.3 3/3 Genom att vårdnadshavarna skriver under låneavtalet säkerställer BUN att underåriga inte skuldsätts innan de har blivit myndiga. I de fall vårdnadshavarna väljer att inte teckna avtalet med BUN får eleven inte ta med sig IT-utrustningen hem utan har i stället möjlighet att låna en dator eller annan IT-utrustning under skoltid och sedan lämna tillbaka utrustningen före skoldagens slut. Med anledning av ovanstående och det som anfördes i BUN 9, , bör motionen avslås. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Motion, Nödvändig skolutrustning ska vara utan kostnad, Protokollsutdrag, KF 184, Protokollsutdrag, BUN 9, Skolinspektionens beslut avseende avgifter för lärplattor, Protokollsutdrag, KS 50, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Tony Lööw Utbildningschef Maria Ekblad Kommunjurist

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 8.1 Ekonomienheten Handläggare Marie Green Dnr BUN/2017: /2 Barn- och Utbildningsnämnden Likvärdig skola - motion Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med motiveringen att en omfördelning kan skapa problem för de skolenheter som får en minskad elevpeng Beskrivning av ärendet Bakgrund Den 11 oktober 2017 lämnade Ragnar Lindén (MP), Madeleine Bilberg (MP) Björn Siljeström (MP), Margaretha Furustrand (L) och Birgitta Wennerberg (L) in en motion om likvärdig skola. Kommunfullmäktige fattade den 30 oktober beslut om att skicka motionen till kommunstyrelsen för beredning. Då motionen berör barn- och utbildningsnämndens område överlämnar kommunstyrelsen motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. I Miljöpartiets motion föreslås att Strängnäs kommun 1. Höjer det socioekonomiska strukturtillägget (exklusive tillägget för nyanlända elever) till att utgöra 10% av den summerade elevpengen 2. Årligen följer upp, utvärderar och korrigerar nivån för det socioekonomiska strukturtillägget Beredning I samband med att Barn- och utbildningsnämnden årligen fattar beslut om påföljande års resurstilldelning fastställs också storleken på den socioekonomiska tilldelningen. I resursfördelningen inför budget 2018 (Dnr BUN/2017:54-600) utgjordes grundskolans socioekonomiska tilldelningen 16,8 mkr (4,5%). Därefter i samband med att kommunfullmäktige beslutade om årsplanen 2018 med budget beslutades att den ekonomiska ramen för barn- och utbildningsnämnden höjs med ytterligare 7 miljoner kronor för 2018, 10 miljoner kronor för 2019 och 10 miljoner kronor för Detta för att ge barn- och utbildningsnämnden möjlighet att öka den socioekonomiska omfördelningen i grundskolan (KS/2017: ). Den extra ramförstärkningen innebär för 2018 en ökning med 1,9%-enheter så att den socioekonomiska tilldelningen totalt uppgår till 23,8 miljoner kronor (6,3 %). Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

7 8.2 2/2 För 2019 och 2020 tillkommer ytterligare 3 miljoner kronor (totalt 26,8 miljoner kronor), vilket motsvarar 7,1% beräknat på 2018 års ram. En ökning under 2018 upp till 10% (totalt 37,7 miljoner kronor) ger ett behov av ytterligare 13,9 miljoner kronor. Skolenheterna ersätts med ett grundbelopp som består av en elevpeng och ett socioekonomisk bidrag. Elevpengen ska finansiera basresurserna som ska räcka till att driva en skolenhet (se även se 9 kap. 19, 10 kap. 36 och 14 kap. 15 (2010:800) [SkolL]). Det socioekonomiska bidraget har som syfte att utjämna för socioekonomiska skillnader och på så sätt öka förutsättningarna för samtliga skolor att uppnå målen. Den pågående skolstrukturutredningen (BUN/2017: ) innebär att resurser kommer att omfördelas så att resurser för lokalytor istället kan gå till undervisning. Detta för att elevpengen inte räcker till att täcka kostnaderna för de olika skolenheterna med befintlig skolstruktur. Att i detta läge ytterligare omfördela resurserna så att vissa skolor får en lägre elevpeng kan förstärka de problem som redan finns idag hos skolor med låg grundresurs. För att öka det socioekonomiska bidraget bör istället resurser tillsättas som inte påverkar nuvarande elevpengs storlek. Detta för att undvika att inte alltför stora negativa konsekvenser uppstår för de skolenheter som redan idag har ett lågt socioekonomiskt bidrag, Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Motion från Miljöpartiet de gröna Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tony Lööw Utbildningschef Marie Green Ekonomicontroller

8 8.3 Till Kommunfullmäktige i Strängnäs Motion Likvärdig skola Den senaste internationella PISA-undersökningen visade att skillnaderna i svensk skola fortsätter att öka. I skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan (SOU 2017:35) framgår det tydligt att det i dag "generellt sett fördelas medel till skolan med för liten hänsyn till socioekonomiskt betingade skillnader i elevunderlaget. Det finns heller inga garantier för att huvudmännen totalt sett avsätter tillräckliga resurser." Det är fullständigt avgörande att vi tar det kompensatoriska ansvaret och fördelar våra resurser så att alla elever får goda förutsättningar att lyckas oavsett socioekonomisk bakgrund. Idag avsätter Strängnäs kommun 16 mkr (5 % av den summerade elevpengen) till socioekonomiskt strukturtillägg. Ser vi till skolresultaten så är det för lite och vi har all möjlighet att avsätta mer om vi vill. Flera av de avgående rektorer som vi talat med trycker på att andelen omgående bör höjas till minst 10 %. Det skulle innebära en omfördelning som budgetmässigt är kostnadsneutral men som bryter segregationen i Strängnäs skolor, till nytta för både lärare och elever. Vi vill se en rättvis ersättning till varje skola utifrån arbetsuppgift! Vi föreslår att Strängnäs kommun 1. höjer det socioekonomiska strukturtillägget (exklusive tillägget för nyanlända elever) till att utgöra 10 % av den summerade elevpengen. 2. årligen följer upp, utvärderar och korrigerar nivån för det socioekonomiska strukturtillägget. Strängnäs Ragnar Lindén, Miljöpartiet de gröna Madeleine Bilberg, Miljöpartiet de gröna Björn Siljeström, Miljöpartiet de gröna Margaretha Furustrand, Liberalerna Birgitta Wennerberg, Liberalerna

9 8.4

10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 9.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Gunnar Karlsson Dnr BUN/2018: /2 Kommunstyrelsen Program för uppföljning av privata utförare, yttrande Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att 1. ställa sig positiv till de mål och riktlinjer samt rätten till insyn och uppföljning som beskrivs i programmet. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslutade att sända förslaget till program för uppföljning av privata utförare på remiss till bl.a. barn- och utbildningsnämnden. Svaret ska vara kommunstyrelsen till handa senast Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur målen och riktlinjerna samt övriga föreskrifter på området, ska följas upp. Programmet ska även ange hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Kommunfullmäktige har inte antagit ett sådant program under nuvarande mandatperiod. Privata utförare är enligt kommunallagen en juridisk eller enskild person som har hand om en kommunal angelägenhet. Programmet gäller all den verksamhet som upphandlats och där kommunen är huvudman. Med privata utförare avses inte hel- eller delägda kommunala bolag, stiftelser som kommunen ensam eller tillsammans med andra bildat eller föreningar där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan. Programmet omfattar inte fristående skolor och förskolor då de är egna huvudmän för verksamheten och regleras genom tillståndsgivning. Barn- och utbildningsnämnden har ett avtal om skolresor under skoltid. Avtalet gäller för grundskoleelever inom kommunen i både kommunala och fristående skolor. Avtalet tecknades och gäller läsåren 2016/2017 och 2017/2018 och har därefter förlängts med läsåret 2018/2019. Möjlighet finns att förlänga även med läsåret 2019/2020 men därefter måste en ny upphandling genomföras. I avtalet framgår bl.a. krav på fordon och förare, miljökrav samt möjligheten till olika uppföljningar och inspektioner. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

11 9.2 2/2 Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv till de mål och riktlinjer samt rätten till insyn och uppföljning som beskrivs i programmet. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Program för uppföljning av privata utförare, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tony Lööw Utbildningschef Gunnar Karlsson Utredare

12 STYRDOKUMENT Program /4 9.3 Beslutad när: åååå-mm-dd xx Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2018: Ersätter: - Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen Gäller fr o m: 2018-XX-XX Gäller t o m: 20XX Dokumentansvarig: Stabsavdelningen Uppföljning: En gång per mandatperiod Program för uppföljning av privata utförare Bakgrund Kommuner får enligt kommunallagen lämna över verksamhet till privata utförare. Kommunen är fortfarande ansvarig gentemot medborgarna för sådana verksamheter på samma sätt som om verksamheten bedrivits i egen regi. Kommunen är också skyldig att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Kommunfullmäktige ska enligt kommunallagen för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur målen och riktlinjerna, samt övriga föreskrifter på området, ska följas upp. Programmet ska även ange hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Privat utförare Privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet. Med vård menas skötsel. En juridisk person är till exempel ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ideell förening. Med privat utförare avses inte hel- eller delägda kommunala bolag. Inte heller avses stiftelser som kommunen ensam eller tillsammans med andra bildat, eller föreningar där kommunen bestämmer tillsammans med någon annan. Programmets omfattning Strängnäs kommuns program för uppföljning av privata utförare gäller specifikt när verksamheter upphandlas, men gäller även i tillämpliga delar för kommunens egen verksamhet, om den agerar i konkurrens med privata utförare. Programmet gäller all den verksamhet som upphandlats och där kommunen är huvudman. Verksamheten ska riktas direkt till eller ha stor påverkan på kommunens medlemmar och utföras självständigt av den privata utföraren. Det

13 STYRDOKUMENT Program /4 9.4 kan handla om hela verksamheter (till exempel färdtjänst), som delar av verksamheter (till exempel städning av offentliga toaletter). Programmet gäller enbart för avtal med privata utförare som ingås efter programmet fastställts i fullmäktige. Redan ingångna avtal påverkas av programmet då det är möjligt att införliva programmet i avtalen. Programmet omfattar inte avtal där kommunen avropar tjänster för enskilda tillfällen. Programmet omfattar inte heller fristående skolor och förskolor, eftersom de är egna huvudmän för verksamheten. Fristående skolor och förskolor är inte upphandlad verksamhet utan reglerad genom tillståndsgivning. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar Kommunstyrelsen och nämnderna har inom sitt verksamhetsområde ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunstyrelsen och nämnderna ska även se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar enligt ovan gäller oavsett om verksamheten har lämnats över till en privat utförare eller inte. I ansvaret ingår att följa upp och kontrollera verksamheten. Mål och riktlinjer för verksamheten Kommunfullmäktige har fastställt fem övergripande mål vilka beskriver den gemensamma inriktningen för att nå kommunens vision. För att bidra till måluppfyllelsen fastställer kommunstyrelsen och nämnderna konkreta mål i sina verksamhetsplaner. Kommunstyrelsens och nämndernas mål utgår från kommunfullmäktiges mål. Kommunstyrelsen och nämnderna ska se till att verksamheten som överlåts till en privat utförare bedrivs enligt: - de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller eller kan komma att gälla för verksamheten, - de mål och riktlinjer som fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnd fastställer för kommunal verksamhet. Målen och riktlinjerna ska framgå i de förfrågningsunderlag som utgör underlag för upphandlingen och i de avtal som tecknas med privata utförare. Avtal ska utformas på så sätt att verksamheten hos de privata utförarna kvalitetsmässigt bedrivs i enlighet med kommunens krav. Kraven ska vara tydliga och relevanta. Det ska framgå hur samverkan mellan kommunen och utföraren

14 STYRDOKUMENT Program /4 9.5 ska genomföras och hur brister i verksamheten ska hanteras. Kommunens möjligheter att besluta om sanktioner eller häva ett avtal ska regleras i avtalet. Rätt till insyn Kommunstyrelsen och nämnderna ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som har lämnats över. Syftet är att informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Informationen kan till exempel handla om: - verksamhetens kvalitet - avvikelser i verksamheten - personalen och deras villkor - miljö-, integrations-, och jämställdhetsarbete - utförarens ekonomiska ställning - ägarförhållanden och företrädare. Utföraren ska kunna lämna information när kommunen begär det. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete i förhållande till att uppnå syftet med rätten till insyn. Uppgiftsskyldigheten omfattar inte utlämnande som strider mot lag eller annan författning. Utföraren är inte heller skyldig att lämna ut uppgifter som enligt lag anses utgöra företagshemligheter. Kommunstyrelsen och nämnderna ska på lämpligt sätt informera allmänheten om rätten till insyn och vilken information allmänheten kan ta del av i förhållande till styrelsens eller nämndernas utförare. Informationen ska organiseras så att allmänheten antingen direkt på kommunens webbplats eller indirekt på begäran kan ta del av den. Uppföljning När verksamhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen kontrollera och följa upp verksamheten. Uppföljningen görs i huvudsak av två skäl: - som kontroll av att uppdraget utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal - som ett led i att utveckla verksamheten. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt verksamhetsområde och svarar också för att detta regleras i det avtal som träffas med utföraren. I avtalet ska det säkras att utföraren biträder kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, lämnar nödvändiga statistikuppgifter och rapporterar in andra uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen.

15 STYRDOKUMENT Program /4 9.6 Uppföljning av privat utförd verksamhet kan ha olika utgångspunkter beroende på vad det är för verksamhet som bedrivs, varför uppföljningen behöver anpassas till den specifika verksamheten. Detta innebär att kommunstyrelsen och nämnderna måste ta ställning till vilken/vilka typer av uppföljning som ska användas, liksom frekvens och omfattning. I de fall där uppföljning och tillsyn är reglerat i lag styr detta vilka typer av uppföljning som är möjliga att göra. Nedan ges exempel på generella uppföljningsformer. - Regelbunden och riktad uppföljning inklusive avtalsuppföljning syftar till att kontrollera att verksamheten arbetar utifrån avtalet, lagar och regler. - Uppföljning av kommunens måldokument syftar till att följa upp om verksamheten bedrivs och utvecklas i linje med fastställda mål. - Brukaruppföljningar syftar till att följa upp brukarnas upplevelse av den verksamhet som bedrivs och/eller kontrollera att den enskilde får rätt stöd i överensstämmelse med eventuella beslut. - Anmälda eller oanmälda besök i verksamheten. - Uppföljning av ekonomisk status syftar till att identifiera utförare som riskerar att hamna på obestånd. Detta ger kommunstyrelsen eller nämnden en möjlighet att ha beredskap för att hantera eventuella förändringar i verksamheten. Plan för uppföljning av privata utförare Kommunstyrelsen och nämnderna ska med detta program som grund utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Planen ska bifogas kommunstyrelsens och nämndens verksamhetsplan och följas upp och redovisas i samband med årsrapporten. Planen ska minst innehålla: - en sammanfattande beskrivning av kommunstyrelsens eller nämndens uppföljningsansvar - vad som ska följas upp i förhållande till avtal (till exempel nyckeltal, mål eller personaltäthet) - vilka former av uppföljning som ska användas - vem eller vilka som ansvarar för att genomföra uppföljningarna, - särskilda granskningsområden under året (exempelvis utifrån ett samlat resultat av tidigare uppföljningar) - tidplan - former för återkoppling av resultat till kommunstyrelse eller nämnd, utförare och allmänhet. Kommunstyrelsen ska årligen redovisa för fullmäktige hur arbetet med uppföljning har bedrivits och resultatet av detta.

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 10.1 Utbildningskontoret Administration Handläggare Marie-Louise Ramevik Dnr BUN/2018: /2 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning inom området Normer, värden och inflytande Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att 1. godkänna kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning inom området Normer, värden och inflytande enligt förslag daterat , 2. uppdra åt utbildningskontoret att särskilt följa upp värdegrundsarbetet, inbegripet trygghet och studiero, och återkomma med resultatet i kommande års rapport för Normer, värden och inflytande. Beskrivning av ärendet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskoleoch skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (kap. 4 skollagen). Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. I enlighet med kvalitetshjulet i Riktlinjer för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete (BUN/2018:61) görs läroplansuppföljning inom fyra områden under ett år. Normer, värden och inflytande handlar om demokratiska värderingar, trygghet och studiero, ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling samt barns och elevers inflytande och delaktighet. Rapporten bygger på enheternas egna uppföljningar och är en sammanställning av ledningsdialog med samtliga förskolechefer och rektorer samt kvalitetsdialog med verksamhetscheferna under mars Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Strängnäs kommun Nygatan Strängnäs Tel Fax Bankgiro

17 10.2 2/2 Uppföljning Uppföljning inom området Normer, värden och inflytande görs under vintern och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden i mars Utbildningskontoret ansvarar för att särskilt följa upp värdegrundsarbetet och hur det utvecklas i de olika verksamheterna. Beslutsunderlag Rapport, Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande, Beslutet skickas till - Tony Lööw Utbildningschef Marie-Louise Ramevik Verksamhetscontroller

18 10.3 Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande UTBILDNINGSKONTORET BUN/2018:11

19 10.4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Läroplansmål för området Normer, värden och inflytande Uppföljningsområden Sammanfattning VAR VAR VI? Demokrati och samspel respekt för andra och miljön Trygghet kränkningar och studiero Inflytande och delaktighet VAD VILLE VI? Demokrati och samspel respekt för andra och miljön Trygghet kränkningar och studiero Inflytande och delaktighet HUR GJORDE VI? Demokrati, trygghet och delaktighet RESULTAT Demokrati och samspel respekt för andra och miljön Trygghet kränkningar och studiero Inflytande och delaktighet ANALYS Processer Förutsättningar Framgångsfaktorer Hinder SLUTSATSER Sluta med Fortsätta med Börja med REKOMMENDATION TILL NÄMNDEN UNDERLAG FÖR RAPPORTEN Bilaga 1 Huvudmannens ansvar och systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannens ansvar Systematiskt kvalitetsarbete

20 INLEDNING Denna rapport beskriver huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom området Normer, värden och inflytande. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av ledningsdialog med samtliga förskolechefer och rektorer samt kvalitetsdialog med verksamhetscheferna. Huvudmannens uppdrag och ansvar beskrivs utförligare i bilaga Läroplansmål för området Normer, värden och inflytande Normer och värden Våra förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. Våra förskolor, skolor och fritidshem arbetar enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden Varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Ansvar och inflytande Våra förskolor, skolor och fritidshem uppfyller målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar. Varje förskole- och skolenhet har fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskole- respektive skolmiljön. Det finns vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen eller eleverna samt möjlighet för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. 1.2 Uppföljningsområden Läroplansmålen inom området går in i varandra och i undervisningen arbetar ofta lärarna och arbetslagen med flera mål samtidigt. Uppföljningen har därför gjorts utifrån följande områden: demokrati och samspel respekt för andra och miljön trygghet kränkningar och studiero inflytande och delaktighet 1.3 Sammanfattning Uppföljningen visar att det generellt bedrivs ett gott arbete gällande normer, värden och inflytande. Insatser behöver dock göras för att alla barn och elever ska kunna känna trygghet, studiero och delaktighet. Värdegrundsarbetet behöver särskilt uppmärksammas i det utvecklingsarbete som pågår för att barn och elever ska kunna förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. 3

21 VAR VAR VI? Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Identifierade utvecklingsområden och varför de valdes. Var är vi? 2.1 Demokrati och samspel respekt för andra och miljön Inom förskolan konstaterades att grundverksamheten och värdegrunden prioriterades i början av varje termin, men att likvärdigheten behövde öka. I Skolenkäten, som genomfördes av Skolinspektionen inför den regelbundna tillsynen 2016, fanns frågor om grundläggande värden samt argumentation och kritiskt tänkande. Eleverna i årskurs 9 hade något lägre resultat i jämförelse med samtliga som besvarat enkäten, medan elever i årskurs 5 samt elever i årskurs 2 på gymnasiet låg på samma nivå som jämförelsegruppen. 2.2 Trygghet kränkningar och studiero Utbildningsinsatser och införandet av ett digitalt system för anmälan av diskriminering och kränkande behandling har ökat medvetenheten och kunskapen om trygghetsfrågorna. Resultaten i Skolenkäten 2016 inom området var generellt dock något lägre i jämförelse med samtliga som besvarat enkäten. Under 2016 inkom fem klagomålsärenden gällande kränkande behandling, trygghet och studiero. Till Skolinspektionen anmäldes 13 ärenden om kränkande behandling varav huvudmannen fick sju föreläggande. En anmälan gällande trygghet och studiero inkom, men i det ärendet fick huvudmannen ingen kritik. I Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 granskades sju skolenheter. Inom området trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling fick en enhet förläggande, vilket enkelt kunde åtgärdas. På huvudmannanivå konstaterades ingen brist. 2.3 Inflytande och delaktighet Det finns en lång tradition av elev- och studeranderåd, men utformandet av dessa ser olika ut i de olika verksamheterna. Resultatet inom området inflytande och delaktighet i Skolenkäten 2016 var i nivå med övriga som besvarat enkäten, dock med något lägre resultat för eleverna i årskurs 5. 4

22 VAD VILLE VI? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen. Vart ska vi? 3.1 Demokrati och samspel respekt för andra och miljön Målet att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar uttrycks exempelvis som: Vi vill ha trygga, självständiga och empatiska barn, Barn med ett normkritiskt förhållningssätt och Vi vill ha kreativa, toleranta och entreprenöriella barn. Det entreprenöriella lärandet förväntas stimulera generella kompetenser som ansvarstagande, nyfikenhet, kommunikation och samarbete. 3.2 Trygghet kränkningar och studiero Enkätresultat och erfarenheter från det dagliga arbetet visar att trygghet och studiero ständigt behöver uppmärksammas och bearbetas. De övergripande målen är att eleverna känner sig trygga och upplever studiero, och att personalen är goda förebilder i arbetet med normer och värden. 3.3 Inflytande och delaktighet Att känna sig delaktig och att ha inflytande över sitt lärande och sin utveckling är en grund för lärandet. Inflytande- och delaktighetsarbetet måste därför, precis som trygghetsarbetet, ständigt vara närvarande. De mål som satts upp av verksamheterna är ett ökat resultat kring barns inflytande och att eleverna upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. 5

23 HUR GJORDE VI? Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår. Hur gör vi? 4.1 Demokrati, trygghet och delaktighet I den dagliga undervisningen pågår ett ständigt grundläggande arbete med demokrati, trygghet och delaktighet. De olika aspekterna av värdegrundsarbetet går in i varandra och insatser som görs går inte alltid att härleda till enbart ett av områdena. Därför görs här en sammanfattande beskrivning av insatserna. Det förebyggande och främjande arbetet handlar om att kontinuerligt prata demokratiska värderingar som att alla får vara med, vi är olika och allas lika värde. En förutsättning är därför att medarbetarnas värdegrund synliggörs, vilket har skett med hjälp av värdegrundsspel, att personalen filmat sig själva i olika situationer och formulerande av spelregler för arbetslaget. Vikten av ett väl fungerande värdegrundsarbete har också identifierats inom Ifous-projektet Entreprenöriellt lärande i förskolan och i kartläggningsfasen inom Samverkan för bästa skola i grundskolan. I arbetet med att upprätta enheternas likabehandlingsplaner görs observationer, intervjuer med barnen och trygghetsvandringar för att kartlägga otrygga platser i inom- och utomhusmiljön. Barn, elever och medarbetare är delaktiga i arbetet. Utbildning har skett för samtliga medarbetare i regelverket för anmälan och utredning av kränkande behandling och Diskrimineringsombudsmannens mall för planen används för att underlätta dokumentationen och skapa likvärdighet. Barn och elever får öva sig i mer formella demokratiska arbetsformer som elevoch matråd, där exempelvis ordnings- och trivselregler tas fram. Vårdnadshavare och förskola och skola har ett gemensamt ansvar för den demokratiska fostran. Därför diskuteras begreppet inflytande och vad det innebär för barn, elever och vårdnadshavare på exempelvis föräldraråd. 6

24 HUR BLEV DET? Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser. Hur blev det? 5.1 Demokrati och samspel respekt för andra och miljön Uppföljningen visar att inte alla barn och elever, och inte heller all personal förstår och omfattar vårt samhälles demokratiska värderingar. Utvecklandet av entreprenöriellt lärandet bedöms ha gett avtryck i lärmiljöerna och i vuxnas förhållningssätt. En stor andel av vårdnadshavarna instämmer i påståendet att personalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. 5.2 Trygghet kränkningar och studiero I uppföljningen av internkontrollplanen konstaterades att alla enheter inte hade upprättat en plan för diskriminering och kränkande behandling för läsåret 17/18, vilket är nödvändigt för att systematiskt kunna arbeta med trygghetsfrågor utifrån de förutsättningar som råder på den specifika enheten. Antalet klagomålsärenden och anmälningar till Skolinspektionen ligger på ungefär samma nivå 2016 och Införandet av digital hantering av kränkningsanmälningar har lett till en fördjupad kunskap om vad diskriminering och kränkande behandling innebär, och idag görs mer systematiska kartläggningar av anmälningarna. Halvårsuppföljningen av kränkningsanmälningar visar att den tidigare ökningen avstannat och att en minskning i stället kan anas. I elevenkäten ses dock en ökning av andel elever som uppger att man blivit utsatt för kränkande behandling, samtidigt som upplevd trygghet och studiero minskat i grundskolan. I särskolan och vuxenutbildningen är tryggheten hög. Rektorerna bedömer att det psykosociala klimatet generellt har utvecklats positivt. 5.3 Inflytande och delaktighet Förskolan konstaterar i uppföljningen att man behöver arbeta mer med barnens reella inflytande och även arbeta mer normkritiskt för att helt nå läroplansmålen. Inom grundskolan finns etablerade former för elevinflytande och eleverna involveras i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Dock har arbetet med elevskyddsombud avstannat och elevråd, som leds av rektor, hinns inte alltid med. Enkätresultaten inom området är varierande; det har skett en förbättring i de yngre åldrarna och en försämring bland de äldre eleverna. På gymnasiet har den lokala barnombudsmannen stöttat omstartsarbetet i elevrådet och inom vuxenutbildningen är upplevelsen av delaktighet och inflytande mycket hög. Deltagandet i ungdomsråd från kommunala skolor är inte i nivå med det önskade. 7

25 ANALYS Analys av hur processer (exempelvis arbetssätt, arbetsformer, förhållningssätt och lärandeklimat) och förutsättningar (exempelvis ekonomi, resursfördelning, personella, kompetens, behörighet, personalomsättning, organisering av barnoch elevgrupper samt undervisning) påverkat resultatet. Identifiering av framgångsfaktorer och hinder, både lösta och kvarstående. 6.1 Processer I Skolinspektionens nationella granskning av förskolors värdegrundsarbete lyfts personalens förhållningssätt, i de fall det inte stämmer överens med läroplanens värdegrundsmål, som en riskfaktor. Skolinspektionen konstaterar vidare i sin årsrapport för 2017 att elevernas trygghet är ett område som behöver fortsatt uppmärksamhet. Även inom detta område lyfts vikten av samsyn och ett gemensamt förhållningssätt fram. Brister i samsyn och avsaknad av ett gemensamt förhållningssätt skulle kunna vara orsaker till att alla barn och elever inte förstår och omfattar vårt samhälles demokratiska värderingar och att alla inte upplever trygghet och studiero. En bidragande orsak till minskad upplevelse av trygghet och delaktighet kan vara det avstannade arbetet med elevskyddsombud. 6.2 Förutsättningar En förutsättning för att kunna skapa samsyn och ett gemensamt förhållningssätt är kontinuitet i ledningsfunktioner och i personalgrupperna. Personalomsättning, höga sjuktal och därtill en hög arbetsbelastning kan vara bidragande orsaker till de brister som konstaterats gällande arbetet med normer, värden och inflytande. Det finns också en viss osäkerhet kring om minskningen av anmäld kränkande behandling är faktiskt eller om den beror på att arbetsbelastningen gör att dokumentation prioriteras bort till förmån för annat arbete. Sambandet mellan hög personaltäthet och hög upplevd trygghet har uppmärksammats i särskolan. 6.3 Framgångsfaktorer En framgångsfaktor som identifierats är att det som sätts fokus på också är det som utvecklas och förbättras. Att fokusera innebär att kontinuerligt lyfta frågan i personalgruppen för att påminna om arbetet, men också att arbetet blir en del i det kollegiala lärandet. Det digitala verktyget för anmälan av kränkande behandling har underlättat framtagandet av statistik som ligger till grund för dialog och lärande i personalgruppen. De skolor som utsett några specifikt ansvariga för att administrera och utreda kränkande behandling ser att detta är en framgångsfaktor, och på huvudmannanivå kan konstateras att kränkningar nu utreds och dokumenteras i större omfattning vilket lett till färre förelägganden från Skolinspektionen. 8

26 10.11 Som grund för tryggheten i fritidshemmen har nätverket och den gemensamma planeringsmallen bidragit till att personalen vet mer vad de ska göra och varför, vilket skapar en trygghet i personalgruppen som också sprider sig till eleverna. 6.4 Hinder Ett hinder som uppdagats är att det pågår många parallella utvecklingsområden samtidigt vilket gör det svårt att fokusera och kraftsamla. Nationellt har även fokus riktats mest mot kunskapsuppdraget, och demokratiuppdraget som beskrivs främst i de inledande läroplanskapitlen har inte prioriterats på samma sätt. Skolinspektionen betonar dock i sin årsrapport att elevernas lärande, trygghet och studiero främjas av en helhetssyn på utbildningen. Den största utmaningen som identifierats är det egna förhållningssättet och den egna förståelsen av uppdraget. Varje medarbetare bär sin egen värdegrund, vilken kan behöva utmanas i relation till läroplanens demokrati- och värdegrundsuppdrag. De förutsättningar som råder försvårar för cheferna att skapa en kultur där gemensam förståelse för uppdraget kan formas. 9

27 SLUTSATSER Nu är vi här! Slutsatserna speglar det som behöver förändras utifrån resultatet och den analys som gjorts tillsammans med cheferna. Samtliga insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att barn och elever får en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Dessutom ska insatserna leda till grönt över tid, dvs. stabilt goda resultat utifrån de prioriteringar som gjorts i Skolutvecklingsprogram Sluta med Läroplansuppdraget är omfattande och ambitionen är ofta hög gällande vad som ska hinnas med. I de dialoger som genomförts i uppföljningen har framkommit att allt för många parallellt pågående projekt riskerar att snuttifiera arbetet. Beslut om vilka projekt som ska avslutas eller skjutas fram i tid behöver tas. På enheterna behöver även föras diskussion om arbetsfördelning gällande utredning av kränkande behandling då en av de identifierade framgångsfaktorerna är att några i personalgruppen ansvarar för utredningar. Alla behöver inte göra allt. 7.2 Fortsätta med Uppföljningen visar att det generellt bedrivs ett gott arbete gällande normer, värden och inflytande. Verksamheterna prövar också nya arbetssätt för att utveckla arbetet, exempelvis elevledda samtal. Det målinriktade arbetet med att skapa trygghet, studiero, delaktighet och att motverka kränkande behandling behöver givetvis fortsätta men också förstärkas med de framgångsfaktorer som identifierats. Värdegrundsarbetet behöver särskilt uppmärksammas i det utvecklingsarbete som pågår i olika sammanhang, men också i det vardagliga arbetet tillsammans med barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare. Diskussioner om barns reella inflytande i förskolan och framtagande av förväntansdokument mellan skola och vårdnadshavare är exempel på insatser som redan påbörjats i verksamheterna. De insatser som görs för att sänka sjuktalen behöver också fortsätta eftersom friska och närvarande medarbetare är en förutsättning för att ett välfungerande värdegrundsarbete ska kunna bedrivas. 7.3 Börja med Arbetet med elevskyddsombud behöver återupptas då det är reglerat i skollagen och dessutom förmodas vara en orsak till minskad upplevd delaktighet hos eleverna. Elevskyddsombuden har också en viktig roll i arbetet med att eleverna ska kunna ta ansvar för skolmiljön. 10

28 REKOMMENDATION TILL NÄMNDEN Vart ska vi? Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Kommunfullmäktige i Strängnäs har utsett barn- och utbildningsnämnden att fullgöra kommunens ovanstående uppgift. Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter. Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utifrån vad som framkommit i uppföljningen inom läroplansområdet Normer, värden och inflytande rekommenderas barn- och utbildningsnämnden att uppdra åt Utbildningskontoret att särskilt följa upp värdegrundsarbetet, inbegripet trygghet och studiero, och återkomma med resultatet i kommande års rapport för Normer, värden och inflytande. 11

29 UNDERLAG FÖR RAPPORTEN Det är främst enheternas, chefernas och verksamhetschefernas egna uppföljningar och dialoger som ligger till grund för rapporten. Kvalitetsdialog har genomförts gemensamt med alla chefer i mars Dessutom har följande underlag använts: Enkätresultat och beslut inom ramen för Skolinspektionens tillsyn av Strängnäs kommun Förskolors värdegrundsarbete, Skolinspektionen 2018 Skolinspektionens årsrapport 2017 Skolpliktsbevakning, frånvaro och anmälan om kränkande behandling (BUN/2016:402) Terminsrapport för kränkande behandling och klagomålshantering, BUN Vuxenutbildningens sammanställning av enkätresultat gällande normer, värden och inflytande mars 2018 Årsuppföljning av Internkontrollplan 2017 (BUN/2016:500) 12

30 Bilaga 1 Huvudmannens ansvar och systematiskt kvalitetsarbete 9.1 Huvudmannens ansvar Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna. Nulägesbilden ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. Nulägesbilden för grundoch gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskolan ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid enheterna. För fritidshemmen ska nulägesbilden bland annat innefatta resultat avseende om eleverna i utbildningen ges möjlighet att utveckla de förmågor som de där ska utveckla och om verksamheten omfattar det centrala innehållet, samt resultaten avseende tryggheten och studieron vid fritidshemmen. Nulägesbilden för vuxenutbildningen bör beskrivas utifrån det syfte och uppdrag som kommunal vuxenutbildning och särskilt utbildning för vuxna har: att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. I utvecklingsarbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningarna som huvudmannen ger enheterna, för att de ska kunna ge barnen god utbildning och omsorg och eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna och rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid enheterna, men också på uppgifter som huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen respektive rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder och genomför vid enheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan enheterna anpassas efter barns och elevers, och enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande och elevernas kunskapsutveckling och trygghet. 13

31 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen (kap. 4) ålägger varje huvudman inom skolväsendet att på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen så att den blir likvärdig och håller en hög kvalitet. På samma sätt ska förskolor och skolor bedriva ett kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar för ett kvalitetsarbete som garanterar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. I arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig vilket betyder att den ska ge underlag för att kunna följa upp verksamheten. Förskolechef och rektor bör därför skapa arbetssätt och rutiner som är effektiva när det gäller att dokumentera verksamheten. Förskolechef och rektor ansvarar också för att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen. Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen. För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet. Var är vi? Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen. Hur gör vi? Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår. Hur blev det? Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser. 14