Tobak och alkohol på agendan Hälsosamma levnadsvanor. Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg

Transkript

1 Tobak och alkohol på agendan Hälsosamma levnadsvanor Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg

2 Vad vet ni redan om tobak?

3 Hur många dör varje år i Sverige av sin rökning? Rökning orsakar omkring dödsfall per år i Sverige

4 Hur många blir sjuka varje år för att de röker? personer insjuknar i rökrelaterade sjukdomar varje år

5 Hur mycket kortare blir livet av att röka? Rökning förkortar livet med 10 år i snitt

6 Minst ett 50-tal sjukdomar har direkt samband med rökning: Hjärt-kärlsjukdomar Lungsjukdomar Cancer Psykisk ohälsa m.m. Rökning ökar risken för och förvärrar kronisk smärta, Artros, MS, Diabetes, operationskomplikationer, benskörhet, tandlossning, minskad fertilitet, impotens osv...

7 Vad gör tobak så skadligt?

8 Hjärt- och kärl sjukdomar Risken för hjärt- och kärlsjukdom är minst två till tre gånger större för rökare personer får hjärtinfarkt och stroke på grund av rökning varje år 3500 personer avlider på grund av rökningsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar.

9 Cancer Ett 70-tal cancerframkallande ämnen Polycykliska aromatiska kolväten, N- nitrosaminer, aromatiska aminer, aldehyder, lättflyktiga organiska kolväten och metaller Rökningen försvagar kroppens immunsystem Runt 15 cancerformer har en tydlig koppling till rökning

10 Lungsjukdomar

11 Rökning och diabetes Ökar risken för död och hjärt-och kärl sjukdomar med ytterligare 50% Rökning ökar risken för diabetesspecifika komplikationer som njursvikt, synskador och nervskador. Risken för svårläkta sår och amputation är extra stor. Rökning ger ca 15% lägre känslighet för insulin.

12 Rökning ger ökad risk för MS Rygg och nackproblem Benskörhet (osteoporos) Alzheimers och demenssjukdomar Infertilitet och impotens Ledgångsreumatism M.m.

13 Det finns ingen söker nivå av rökning Skador från tobaksrök uppstår direkt Att röka mycket och länge ökar hälsorisken Cigaretter är designade för att ge ett beroende Det finns inga ofarliga cigaretter

14 Rökning och graviditet

15 Rökning ger ökad risk för Minskad fertilitet Ektopisk graviditet, dålig fostertillväxt, missbildning (gomspalt), missfall, låg födelsevikt, förtida födsel och dödfödsel Plötslig spädbarnsdöd, mindre lungkapacitet, astma samt ökad risk för cancer eller fetma senare i livet Diabetes som vuxna M.m.

16 Hur stor skillnad gör det att andas in någon annans rök? Passiv rökning, dvs att vistas i någon annans rök medför risker som är uppemot 80% av rökarens

17 Rök i barnens miljö: Ökar risken för plötslig spädbarnsdöd Ger fler övre och nedre luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och mer behov av sjukvård Dubblerar risken att få meningokockinfektion Ökar risken för överkänslighet för allergener i inomhusluften och i maten Ökar risken för atopiskt eksem hos småbarn Koppling med skrikighet och kolik

18 Amning och tobak Rökning eller snusning är inte ett skäl för att inte amma. Barn som ammas av rökande eller snusande mammor får nikotin och andra gifter via bröstmjölken. Nyfödda barn till rökande mammor får ett förändrat sömn- och vakenhetsmönster.

19 Föräldrar som förebild Barn med föräldrar och syskon som röker har en betydligt större risk att börja röka Mammans rökning har störst inverkan Både gener och social inlärning

20 Snus då??

21 Snus I Sverige är 11% i åldern år dagligsnusare Snus orsakar förändringar på munslemhinnan och tandköttet Ökad risk för diabetes typ 2 och cancer Kanske även hjärt- och kärlsjukdom Andra hälsoeffekter är i dagsläget inte så tydligt belagda för snus som för tobak avsedd för rökning

22 Snusning under graviditet

23 Snusning ökar risken för missfall, havandeskapsförgiftning, förtida födsel, intrauterin fosterdöd, missbildning (gomspalt), reducerad födelsevikt, störningar i hjärtrytmen och andningsstörningar hos det nyfödda barnet m.m.

24 Vi har kommit långt! År 1963 rökte 50 % av männen i Sverige År 1980 rökte 30 % av kvinnorna i Sverige Vi rökte inomhus, på jobbet, på krogen, på sjukhuset Idag röker mindre än 10 % av de vuxna svenskarna Vi förväntar oss rökfria miljöer inomhus och även allt oftare utomhus

25 Utvecklingen går åt rätt håll! Andel % dagligrökande Andel % dagligrökande Andel % dagligrökande År kvinnor män totalt Källa: Nationella folkhälsoenkäten, SCB och Folkhälsomyndigheten

26 Dagligrökare % Ålder år? år? år? år? 0

27 Dagligrökare % utbildningsnivå Hög? Mellan? Låg? Totalt? 0

28 Hälso- och sjukvårdens roll Vi kan rädda liv Förebygga kroniska sjukdomar Minska operationskomplikationer Främja jämlik hälsa Vi kan öka välbefinnandet Starkare, friskare, vitalare Bättre psykisk hälsa Bättre sömn

29 Begränsa tillgängligheten mest effektivt! upprätthålla åldersgränser, införa rökfria zoner, prisökningar, förbud mot reklam, rökfri tid som till exempel rökfri arbetstid, begränsa antalet försäljningsställen. Här har andra aktörer viktiga roller

30 Vår roll i Hälso- och sjukvården är att: Uppmärksamma Erbjuda stöd Tobaksavvänjning

31 Vem kan bättre än ni förmedla hur rökning och riskbruk av alkohol påverkar personers hälsa?

32 Samtala om levnadsvanor i patientmötet. De flesta förväntar sig att få frågan om levnadsvanor, och de allra flesta vill bli frågade i ett personligt möte. Två tredjedelar av alla vuxna som röker tänker att de egentligen skulle vilja sluta. Många vill ha hjälp.

33 Utnyttja möjligheten att samtala om levnadsvanor i patientmötet. De flesta förväntar sig att få frågan om levnadsvanor, och de allra flesta vill bli frågade i ett personligt möte. Två tredjedelar av alla vuxna som röker tänker att de egentligen skulle vilja sluta. Många vill ha hjälp.

34 Jag har tjatat på mina patienter i 20 år att dom måste sluta röka, och det hjälper inte! Helt rätt, det hjälper inte.

35 Enkla råd om tobak Tid: max 5 min 1. Fråga om tobaksvanor 2. Rekommendera tobaksstopp med hänvisning till hälsa 3. Undersök motivation 4. Hänvisa till hjälp 5. Följ upp ner2013/enklaradomattslutamedtobak

36 Enkelt råd om tobak

37 Det är tufft att sluta röka

38 Var medveten om komplexiteten i beroendet och hur svårt det faktiskt kan vara. Se till att det finns adekvat stöd.

39 Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

40 Kvalificerad rådgivning/ tobaksavvänjning

41

42

43

44 Stötta personer till rök- och alkoholstopp inför en operation

45 Rökstopp Immunkapacitet Sårläkning Lungfunktion 2-6 veckor 2-4 veckor 6-8 veckor Alkoholstopp Immunförsvar Hjärtats pumpförmåga Koagulationstid Låg proteinhalt i sår Operativ stressrespons 2-8 veckor 1 månad 1 vecka <2 månader 1-7 veckor

46 Att göra och inte göra rökfri operation Att göra: Använd intensiva 6-8 veckors program med stödmedicinering perioperativt. Det medför: - Högsta frekvensen av rökstopp bland patienter som opereras - Halvering av komplikationer postoperativt - Hög andel patienter fortsätter vara rökfria på lång sikt Gör inte: Kortare intervention leder inte till säker kirurgisk riskreduktion.

47 Att göra och inte göra alkoholfri operation Att göra: Använd intensiva 4-8 veckors program med stödmedicinering preoperativt vid behov Det medför: - Högsta frekvens av alkoholstopp bland patienter som opereras - Halvering av komplikationer postoperativt - Alkoholrelaterad försämring av organfunktion minskar inför operationstillfället (immunkapacitet, hjärtats pumpfunktion, blödningstid och kirurgiska stress-respons). Gör inte: Använd inte korttidsintervention, då denna inte visat sig vara effektiv

48 Hälsosamma levnadsvanor Alkohol på agendan Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

49 Vad vet ni redan om alkohol?

50 Riskbruk av alkohol är vanligt 16,4 procent av Sveriges vuxna befolkning har ett riskbruk av alkohol, 13% av kvinnorna och 20 % utav männen. De allra flesta har aldrig sökt vård och har inga sociala eller psykiska problem och är inte beroende. Alkohol har påverkan på hälsan även då det inte finns en beroendeproblematik.

51 Vad är riskbruk? Vid primär och sekundärt preventivt (förebyggande) arbete med levnadsvanor och vid hälsofrämjande insatser är det riskbruk av alkohol som levnadsvana som man jobbar med. Med riskbruk av alkohol menas ett bruk av alkohol med ökad risk för skadliga konsekvenser (fysiska, psykiska eller sociala) på gruppnivå, jämfört med ingen konsumtion.

52 Vad är riskbruk? 1. Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, det vill säga när: En man dricker mer än 14 standardglas per vecka En kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka. 2. Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, det vill säga när: En man dricker 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle En kvinna dricker 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle

53 3. Riskbruk är också alkoholkonsumtion under vissa yttre omständigheter och situationer som i trafiken och i arbetslivet. 4. Riskbruk är också alkoholkonsumtion vid individuella omständigheter som innebär en förhöjd risk som vid graviditet, ungdom, vissa sjukdomar, viss medicinering, hög känslighet för alkohol och vid ökad benägenhet att få symtom vid alkoholförtäring som blodtrycksförhöjning, gikt, psoriasis etc.

54 Standardglas Bild : Alkohollinjen

55 Vem är patienten? Kön? Ålder? Storlek? Dryckesmönster? Vad? Hur? m.m.

56 Alkohol påverkar de flesta sjukdomar Leversjukdom Fetalt alkoholsyndrom Osteoporos Sömnstörningar Infektioner Stroke Depression/ångest Hjärt-kärlsjukdom Cancer Gikt Högt blodtryck Smärta Psoriasis Diabetes

57 Leversjukdom Hepatit Cirros Fettlever Kvinnor har högre risk

58 Graviditet och alkohol Nedsatt adaptiv förmåga Försämrat omdöme Hyperaktivitet Svårt att kontrollera aggressivitet Nedsatt impulskontroll Koncentrationssvårigheter Nedsatt kognitiv funktion Nedsatta exekutiva funktioner Svårt att räkna Bristande uthållighet Svårigheter att följa instruktioner Minnessvårigheter Inlärnings-svårigheter Uppmärksamhetssvårigheter Språkliga svårigheter

59 Alkohol som sängfösare?

60 Infektioner

61 Osteoporos

62 Gikt Varannan person med giktbesvär har en hög alkoholkonsumtion Högkonsumenter av alkohol drabbas även lättare av en akut attack Högkonsumtion av alkohol ger en ökad basalmetabolism, ökat cellsönderfall och därmed större nukleotidomsättning Öl innehåller puriner och höjer därför urat särskilt mycket

63 Hud

64 Mage och tarmar

65 Bukspottskörtelinflammation Alkohol vanligaste orsaken Inget tröskelvärde Alkohol ökar proteinhalten i pankreasaften, Alkohol orsakar också spasm i Oddis sfinkter och därmed stas och reflux av digestiva enzym..

66 Fertilitet

67 Diabetes typ två

68 Hypertoni

69 Hjärt- och kärl sjukdom Alkoholkonsumtion (glas à 12 g. alkohol) Relativ riskökning för förmaksflimmer 1-6 glas / vecka 1 % 7-14 glas / vecka 7 % glas / vecka 14 % > 21 glas / vecka 39 %

70 Stroke De flesta studier visar exponentiellt dosrespons förhållande mellan alkoholmängder och stroke. Berusningsdrickande är särskilt riskabelt

71 Alkohol kan orsaka cancer Alkohol beräknas orsaka 6,5% av all cancer i västvärlden, 10% hos män och 3% hos kvinnor. Starkaste sambandet finns mellan alkoholkonsumtion och cancer i munhåla, svalg och struphuvud, matstrupe, lever, tjocktarm och kvinnobröst.

72 Ångest, Depression och Stress

73 Skador

74 Barn

75 När ska man särskilt ta upp alkoholbruk Hypertoni Diabetes Magsäcksproblem Sömnbesvär Ångest, oro Depression Ryggbesvär Oförklarlig trötthet Anemi Trombocytopeni Olycksbenägehet Täta sjukskrivningar Diffusa smärttillstånd Huvudvärk Inför operation

76 Bild: Alkohol en fråga för oss i vården

77 Alkohol och tobak Nikotin och alkohol har många gemensamma mekanismer Alkohol stimulerar dopaminsystemet genom att aktivera nikotinreceptorerna Alkoholsuget starkare om man röker och vice versa

78 Fysisk aktivitet En bra komponent för att ändra alkoholvanor Ett nytt bättre liv Fördelar: bra mot ångest, lindrar depression, förbättrar sömn, hjälper mot sug, stärker självförtroende m.m.

79 Enkelt råd om alkohol

80 Vårdprogram Identifiering Åtgärd Uppföljning Dokumentation

81 Rådgivande samtal om alkohol

82

83

84 o

85 ter/alkoholtest---om-du-ar-kvinna/

86

87 Förebygga sjukdomar Att sluta med tobak Konditionen ökar med 10 % bara genom att man slutar. Puls och blodtryck normaliseras på 20 minuter. Kolmonoxidnivån i blodet normaliseras inom 12 timmar. Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättras inom två till tre månader. Lungornas slemhinnor och flimmerhår repareras inom en till tolv månader.

88 Den som slutar röka före fyrtio har nästan ingen ökad risk att dö i rökningsrelaterade sjukdomar. Risken för hjärtinfarkt är efter tre års rökfrihet densamma som för en icke rökare. Cancerrisken räknas vara borta efter 20 år. Välbefinnandet och livskvaliten ökar för de flesta som slutar röka. Rökstopp minskar ångest, depression och stress.

89 De allra flesta alkoholskador upphör eller avtar när konsumtionen minskas

90