Mer om skalet. Kapitel Omdirigering

Transkript

1 Kapitel 3 Mer om skalet I förra kapitlet gavs grunderna i hur man ger kommandon i skalet och kommandon för att hantera filer gicks särskilt igenom. I detta kapitel ges några till kommandon och begrepp, men framförallt tas omdirigering upp här, samt man-sidor. factor som inte tar filnamn som argument, utan tal. Det visar hur dessa tal kan faktoriseras, dvs. delas upp i tal som multiplicerade med varandra blir det ursprungliga talet: 3.1 Omdirigering När ett kommando ger ifrån sig output lämnas den vidare till skalet som normalt skriver ut den i terminalfönstret. Man kan dock tala om för skalet att man vill att denna output ska hamna nånannanstans. Om man vill spara undan resultatet av ett kommando i en fil så gör man det genom att skriva > filnamn på slutet av kommandoraden, t. ex. ls -l Desktop >dfiles.list för att spara en lista med vissa filnamn i en ny fil dfiles.list. Här ska man inte tänka på tecknet som större-än, utan som en liten pil. Ni använde detta i uppgift 2.7. Det extra påhänget är alltså inte ett till argument till ls. Programmet ls vet bara om att det ska utföra ls -l Desktop, och det är skalet som sedan gör något annorlunda med den output som kommer från programmet ls. Det enskilda programmet man kör, som ls i detta fall, skriver ut sin output till en lite ospecificerad mottagare som kallas för standard output, utan att veta vart detta kommer att hamna, och med > styr man om vart standard output ska hamna. Detta kallas för omdirigering (redirection). På motsvarande sätt kan man använda < för att visa varifrån input till ett kommando ska hämtas. Detta är inte alls lika vanligt att man använder. Som ett första exempel på det används här kommandot $ factor 42 42: $ factor 43 43: 43 (42 = 2 3 7, medan 43 är ett primtal och inte kan delas upp ytterligare.) Om man nu har ett stort tal i en fil det-stora-talet så kan man ge kommandot factor <det-stora-talet för att faktorisera det. $ cat det-stora-talet $ factor <det-stora-talet : (Så vi får veta att = ) I detta fall fick kommandot factor inget argument. Då läser det input från standard input vilket normalt skulle vara från terminalen, men som här genom < istället är en viss fil. Man kan använda både < filnamn och > filnamn efter samma kommando (i valfri ordning). Standard output och standard input förkortas ibland till stdout respektive stdin. 29

2 3. MER OM SKALET 3.2 Miljövariabler Skalet och andra program kan spara undan information i så kallade miljövariabler. Dessa brukar ofta få namn med stora bokstäver. Se Gula Luntan 8.5! En av de viktigaste är PATH som bestämmer i vilka kataloger skalet ska leta efter program att köra. När man någonstans i ett kommando till skalet skriver ett dollartecken följt av namnet på en sådan variabel så tolkas det som variabelns värde. Det gör att echo $PATH är ett sätt att få se värdet på miljövariablen PATH. 3.3 Expansion av skalet Förutom att skalet ersätter sådant som $PATH med variabelns värde så gör det också en del andra utbyten av den text man skriver. En sådan är att ~ och ~ användarnamn expanderas till något längre. Det är alltså skalet som gör detta och när man skriver cp foo.txt ~ så får cp i själva verket en kommandorad i stil med cp foo.txt /home/stp06/ellen att utföra. Det är inte bara skalet som gör sådana utbyten, utan många andra program gör det också, så det är därför det går att skriva filnamn med ~ t. ex. i Emacs eller filhanteraren. Dessutom är det skalet som expanderar jokeruttryck med *,? och []. När man ger ett kommando som $ ls *.pdf dn.pdf svd.pdf unt.pdf så tänker man det sig kanske som att man bett ls att se efter vad det finns för pdf-filer, men egentligen är det skalet som expanderar *.pdf till dn.pdf svd.pdf unt.pdf och sen utför kommandot ls dn.pdf svd.pdf unt.pdf, så när ls börjar köra är den delen av jobbet redan utfört. I många fall spelar det ingen roll om man tänker fel på det sättet, men i vissa fall så har det betydelse och då blir man lätt förvirrad om man inte inser hur det i själva verket förhåller sig. När inga filer matchar jokeruttrycket så lämnas jokeruttrycket kvar som det var och skickas vidare till skalet. $ ls *.pdff ls: *.pdff: No such file or directory Här har användaren råkat skriva fel och då *.pdff inte matchade någonting så blev det verkligen ls *.pdff som utfördes, varpå ls klagade över att det inte fanns nån fil med namnet *.pdf. 3.4 Dokumentation Den dokumentation som finns till många program är rätt bristfällig. Ett skäl till detta kan helt enkelt vara att programmerare tycker att det är roligare att programmera än att skriva dokumentation och att de i allmänhet är bättre på det. De grundläggande Unix-kommandona finns det dock oftast omfattande referensmanualer till. Dessa är dock ingen introduktion för nybörjare, utan ger de exakta detaljerna för den som redan kan grunderna. Även när det finns bra dokumentation är inte alltid lätt att veta var man ska finna den. Det finns olika system för hur program som vara dokumenterade. För större interaktiva program som Firefox eller Emacs väntar man sig nog i första hand att finna en hjälpfunktion inne i programmet för att få hjälp eller för att få läsa dokumentationen. För ett kommando för kommandoraden som cat eller ls finns den huvudsakliga dokumentationen istället som ett separat dokument. Det traditionella Unix-sättet att dokumentera sådana program är med man-sidor. I GNU används istället företrädesvis Info, som vi kommer att ta upp senare man-sidor Unix är dokumenterat i ett enhetligt format som kallas man-sidor. Dessa finns dels i utskriven form, dels tillgängligt på datorerna med kommandot man (kort för»manual«). Det finns ett uppslag (en mansida) för varje program, systemanrop, osv. För att se man-sidan för programmet cat ger man t. ex. kommandot man cat. Oftast är man-sidan många sidor lång och kommandot man beter sig då som more för bläddring i texten. Man-sidorna är som sagt ingen nybörjarhandledning, utan vänder sig till tekniska användare som redan känner sig hemma i Unix och som kanske undrar över detaljerna för ett särskilt kommando. De är 30

3 Dokumentation WC(1) WC(1) NAME wc - word count SYNOPSIS wc [ -lwc ] [ name... ] DESCRIPTION Wc counts lines, words and characters in the named files, or in the standard input if no name appears. A word is a maximal string of characters delimited by spaces, tabs or newlines. If the optional argument is present, just the specified counts (lines, words or characters) are selected by the letters l, w, or c. WC(1) Figur 3.1: Man-sidan för wc i Unix v7 (1979) alltså ofta ganska luriga att förstå sig på för den som är ny, men man bör lära sig grunden i hur de är formulerade så att man själv kan lära sig detaljer från dessa om hur man använder tidigare okända kommandon och väljare. I figur 3.1 visas en uråldrig man-sida, nämligen den för wc i Unix version 7, från Den visar flera kännetecken för man-sidor. De är indelade i olika standardiserade sektioner här ses name, synopsis, och description. Andra sektioner som också ofta förekommer är bl. a. see also med hänvisningar till annan dokumentation, author för att ange programmets författare, history för att säga något om programmets historia och bugs för att ange kända hittills ofixade fel i programmet. Detta är en ovanligt kort man-sida, framförallt för att det finns så få väljare. Många kommandon har många väljare som kräver en längre förklaring var. Name Som framgår av sektionen name är wc kort för»word count«, även om detta kommando faktiskt inte bara räknar ord, utan även rader och tecken. Synopsis Sektionen synopsis är viktig att lära sig att tolka. Där ges i mycket kortfattad form hur ett anrop till kommandot ska se ut. I figuren står wc [ -lwc ] [ name... ] Hakparenteserna anger att något är optionellt, alltså frivilligt. Man behöver alltså inte ange något av -lwc och inte heller något av name..., så det kortaste anropet av kommandot är bara wc. Punkterna visar att det kan förekomma flera instanser av det som står innanför punkterna. Man kan alltså köra programmet som wc name eller wc name name eller ha ännu fler namn. Att dessa namn ska vara namn på filer framgår i den följande beskrivningen. Beteckningen -lwc visar i kompakt form att väljarna -l, -w och -c finns tillgängliga så att en eller flera av dessa kan användas. 31

4 3. MER OM SKALET Några exempel på anrop till wc som följer denna synops är wc wc Uppsala.txt wc -l *.txt wc -c -w ett tu tre wc -lw Ofta listas inte väljarna upp i synopsen, utan det står bara [OPTION]... där och så listas de olika möjliga väljarna upp i beskrivningen istället. Man-sidan till ls i GNU ger t. ex. bara denna synops: SYNOPSIS ls [OPTION]... [FILE]... och i beskrivningen nedan ges de olika väljarna, t. ex. -a, --all do not hide entries starting with. Synonymer som -a och --all beskrivs tillsammans på detta sätt så att texten om dem inte behöver repeteras. Beskrivningen domineras ofta av långa genomgångar av väljare. Ofta är många av dessa sådana som bara används i specifika fall som de flesta användare inte har någon nytta av. Man får vara beredd på att det står många saker i man-sidorna som man inte begriper och inte förskräckas av det. Om du t. ex. läser vidare i man-sidan för ls så stöter du också på denna väljare: -i, --inode print index number of each file Förmodligen vet du inte vad detta handlar om, men det gör ju inget så länge du inte behöver använda just denna väljare. Description I man-sidans beskrivningssektion står det vad programmet gör. Då återkommer ofta ord från synopsen. I figuren står det att wc räknar rader, ord och tecken»in the named files, or in the standard input if no name appears«. Detta är mycket vanligt för kommandon som läser text från standard input att om man ger argument så tolkas de som filnamn och text läses från dessa istället help GNU införde standarden att program ska ha en lång väljare --help som ger en kortfattad hjälp, så i alla fall de program som är skrivna särskilt för GNU kan man använda på detta sätt för att få hjälp. Då ger man bara den väljaren och programmet kommer inte att utföra sin vanliga syssla utan bara skriva ut en hjälptext som ofta påminner starkt om man-sidan. $ cp --help Usage: cp [OPTION]... SOURCE DEST or: cp [OPTION]... SOURCE... DIRECTORY Copy SOURCE to DEST, or multiple SOURCE(s) to DIRECTORY. [...] Denna hjälp fortsätter i många rader till med att beskriva de olika väljarna som man kan ge till cp. Precis som i man-sidorna börjar detta med att ge syntaxen för anrop till kommandot i kortfattad form. I detta fall finns det två möjligheter, vilket motsvarar de två möjligheter som nämndes i avsnitt (s. 24). I båda fallen börjar det med [OPTION]... dvs. ett frivilligt antal väljare. (Hakparenteserna visar att detta inte behöver vara med alls. Punkterna visar att det kan vara flera sådana.) I det första alternativet följer sedan en SOURCE och slutligen en DEST, och vad dessa innebär framgår i den beskrivning som följer. I det andra alternativet följer en eller flera SOURCE (punkterna visar att det kan vara flera) följt av DIRECTORY ett namn på en katalog Kommandosyntax Vi har redan sett de viktigaste konventionerna för hur syntaxen för olika kommandon visas hakparenteser för frivilliga (optionella) delar och punkter för eventuell repetering. Filnamn, katalognamn, tal 1 Denna beskrivning är en vit lögn, för om man kör kommandot så nämns faktiskt även ett tredje alternativ som ni inte behöver bry er om. 32

5 Skalskript och andra typer av argument skrivs som ord med stora bokstäver som förklaras nämnare i beskrivningen. Ibland kan det vara hakparenteser inom hakparenteser. Om en syntaxbeskrivning skulle säga a [b c [d]] e så skulle det t. ex. vara tillåtet med»a e«,»a b c e«och»a b c d e«, men inte t. ex. med»a b c«,»a b e«eller»a d e«. Dessutom kan tecknet användas för att visa alternativ och {} som parenteser. Det hade gått att beskriva de två varianterna av cp tillsammans som cp [OPTION]... { SOURCE DEST SOURCE... DIRECTORY }. 3.5 Filskydd i skalet Man kan ändra filskydd med kommandot chmod. Se Gula Luntan 6.3, utom avsnitt (överkurs) och (gäller inte här). 3.6 Utskrifter från skalet Kommandot för att skriva ut är lpr och den vanligaste användningen är lpr filnamn för att skriva ut en fil, t. ex. lpr gula.pdf. Det står en skrivare i varje datorsal och utskriften hamnar på skrivaren i samma sal som man sitter vid. Om man av någon anledning vill skriva ut på den andra skrivaren istället så använder man väljaren -P för att ange vilken skrivare man vill använda. Skrivarna heter komma (i den större salen) och punkt (i den mindre salen). Oavsett vilken sal man skriver i kan man ge ett kommando som lpr -P punkt gula.pdf för att skriva ut på skrivaren punkt, t. ex. Mer om utskrifter här står på lingfil.uu.se/datorer/print.html på webben, bland annat hur man kan skriva ut enkelsidigt och hur man kan ta bort en utskrift som man har beställt innan den har hunnit utföras. 3.7 Skalskript Om man vill göra om en följd av kommandon flera gånger så kan man spara undan dessa kommandon i ett skalskript (shell script). Det är helt enkelt en textfil där kommandoraderna står, rad för rad, så som man annars hade skrivit in dem till skalet. Ofta låter man sådana filer få filnamnsändelsen.sh (som i shell). Ett sätt att utföra kommandona i en sådan fil är med ett särskilt kommando i skalet som har ett alldeles särskilt kryptiskt namn: det består av bara en punkt. $ cat lista-bilder.sh echo Här är några av dina bildfiler: ls *.gif *.jpg *.png echo Ha en trevlig dag! $. lista-bilder.sh Här är några av dina bildfiler: ls: *.gif: No such file or directory emacs.png fooey.jpg fooey.png wave.png Ha en trevlig dag! Här användes först kommandot cat för att visa innehållet i skalskriptet lista-bilder.sh och sen kommandot. för att låta skalet utföra raderna i detta skript. Om man ändrar filskyddet för filen med ett skalskript så att man tillåter exekvering av filen så kan man köra filen direkt som andra program genom att ge filnamnet som programnamn till skalet. Så går det att göra inte bara för skalskript utan även för skript i flera programspråk. I första labben körde ni t. ex. en fil hello.py som är ett litet skript skrivet i programspråket Python. För att tala vad för slags skript som ligger i filen kan man lägga en särskild rad som börjar med #! först i filen. I ett skalskript för skalet Bash skulle det kunna stå #!/bin/bash där. (Detta är nämligen en fullständig sökväg till programmet bash.) Det visar vilket program det är som ska utföra kommandona i filen. Den raden ska alltid ligga allra först i filen. På det sättet skulle man kunna skriva./lista-bilder.sh för att köra detta skript. Även om båda dessa sätt börjar med en punkt så är de helt olika. I det första fallet står. som ett ensamt ord först på kommandoraden, dvs. det är själva kommandot som ska utföras. I det andra fallet är det som står först på kommandoraden hela./list-bilder.sh, dvs. detta talar om vilket kommando eller program som ska köras; i detta fall är det ett namn på den fil som ska köras filen list-bilder.sh i aktuell katalog. 33

6

7 Laboration 3: Mer om skalet Hittills har ni blivit ombedda att låta katalogen gdb-fil-labb som ni hade från början ligga kvar där den låg, för rättningens skull. Nu står det dig dock fritt att arrangera om dina gdb-filer och byta namn på katalogen. Kanske vill du ha det så att du har en underkatalog för kurser med olika underkataloger för varje kurs du går. Då skulle en katalog som du har gdb-filer i kunna heta t. ex. ~/kurser/gdb eller ~/Kurs/GDB eller nåt liknande. Det är upp till dig, och du kan lägga filerna som du skapar i denna labb i samma katalog som tidigare gdb-filer eller i en ny katalog, kanske ~/kurser/ GDB/labb3. Men håll alla filer som du gör i denna labb i samma katalog hursomhelst, och ange den katalogens namn när du lämnar in labben. När frågorna gäller kommandon så ge både kommandot du använde och den output som det gav när det gav någon sådan. Expansioner i skalet Fundera över vilken output du tror att följande kommandon ger i din hemkatalog och prova sedan om du har tänkt rätt. (Om du inte har tänkt rätt och inte förstår efteråt heller varför det blev som det blev så se till att fråga!) Fundera innan du provar, för att det ska ge något! echo Desk* echo Dezk* echo ~ echo '~ellen' ls '~ellen/' Det var en gång... Skriv i Emacs en fil saga.txt med en saga. Den ska börja»det var en gång«och sluta»och så levde de lyckliga i alla sina dagar«, för annars är det ingen riktig saga. Använd Auto Fill (se s. 25) och låta Emacs bryta raderna åt dig. (Observera att det står»text Fill«i informationsraden för att visa dels att Emacs är i textläge, dels att du har slagit på Auto Fill.) Låt sagan ha minst fyra rader. Den där inställningen för Auto Fill som du har gjort vill du nog alltid ha när du skriver textfiler. Gör det så med Options Save Options. Uppgift 3.1 Använd kommandot wc för att räkna rader, ord och tecken i saga.txt. Omdirigering Uppgift 3.2 Ge ett kommando som sparar en lång listning av filerna i din hemkatalog i en ny fil filer.list. Om du har läst Astrid Lindgrens böcker om Kalle Blomkvist så känner du till rövarspråket. Det är ett hemligt språk som barnen i de böckerna använder där varje konsonant ersätts med två likadana konsonanter med ett o mellan sig. Ordet detektiv blir t. ex. dodetotekoktotivov. Här finns ett program robber som översätter text till rövarspråket. (Som du kanske gissar är detta inte ett standardprogram i Unix, utan något som Per skrev för att det skulle finnas till denna labb.) Det läser från standard input och skriver till standard output. Man kan inte ge några argument eller väljare till programmet. Kör robber och skriv in några rader och se att du har förstått hur rövare pratar. Rad för rad kommer att»översättas«. Eftersom standard input normalt är terminalen så är det därifrån indata läses. Du kan avsluta med Ctrl-d som i Unix fungerar som ett särskilt slut-på-filen-tecken. 35

8 LABORATION 3: MER OM SKALET Vad ska du ge för kommando för att få din saga.txt översatt till rövarspråk? Uppgift 3.3 Ge ett kommando för att få din saga.txt översatt till rövarspråk och detta sparat i en ny fil saga-r.txt! Använd sen kommandot wc för att räkna rader, ord och tecken i filen saga-r.txt. Antalet rader och ord borde vara detsamma som i saga.txt, men antalet tecken vara högre. Ett problem med den fil du fick ut är att raderna har blivit för långa för att rymmas inom standardbredden 80 tecken. Det finns ett program fmt som läser en text från standard input och skriver ut den omformatterad med lagom långa rader på standard output. Uppgift 3.4 Ge ett kommando som skriver ut saga-r.txt i terminalen omformatterad med fmt! Spara resultatet av detta i en ny fil saga-rob.txt. Uppgift 3.5 Ge ett kommando för att ta fram hur många rader denna fil saga-rob.txt har! Använd en väljare till wc för att få fram bara denna information. Se figuren på s. 31! I beskrivningen av wc står det att den gör sitt räknande»in the named files, or in the standard input if no name appears«. Det innebär att du kan ge ett snarlikt kommando till det du gav i förra uppgiften för att också få fram samma antal rader. (Bara ett teckens skillnad!) Uppgift 3.6 Hur lyder detta alternativa kommando och vad får du för svar från det? (Överkursuppgift: Du får inte riktigt samma svar från de båda kommandona. Förklara varför!) Filen /local/kurs/gdb06/rummet.txt innehåller början av August Strindbergs roman Röda rummet. Filen rummet.words i samma katalog innehåller samma text, men med ett ord per rad tillsammans med ordklassangivelse. Titta på den i Emacs! (Interpunktion som,.;:?! räknas här som egna ord med ordklassen»punkt«kort för interpunktion.) För att sortera dessa ord kan du använda sort filnamn. Det sorterar nämligen raderna i en fil. Uppgift 3.7 Ge ett kommando för att spara en sorterad lista av den filen i en ny fil rummet.sorted. (Blir sorteringen som du väntade dig? Detta tas upp i nästa föreläsning.) Några ord förekommer flera gånger i den texten. Genom sorteringen har de kommit efter varandra. T. ex. finns det flera rader att inf efter varann, eftersom ordet att förekom flera gånger. (Här står»inf«för infinitivmärke.) Kommandot uniq (kort för unique) tar bort rader som är likadana som föregående rad, så på det sättet kan man rensa bort dubbletter från en sorterad fil. Uppgift 3.8 Ge ett kommando för att ta fram en lista med de unika raderna i rummet.sorted och spara den i en ny fil rummet.unique. Detta blir som en lite primitiv ordlista över orden i den texten. Använd uniq utan argument vilket läser från standard input och skriver till standard output och använd omdirigering med < och >. Eftersom de dubblerade raderna har tagits bort så borde rummet.unique ha färre rader än rummet.sorted. Se efter med wc rummet.* att det är så. Dokumentation Läs man-sidan för wc! Denna wc är skriven för GNU och ingår i programpaketet GNU Coreutils, så det är inte samma som den i Unix v7 vars man-sida återgavs på sidan 31. Uppgift 3.9 Vilka har skrivit GNU wc? En skillnad mellan dessa två wc är att det finns långa väljare i GNU wc, men det finns också ett par helt nya väljare. Uppgift 3.10 Ge ett kommando för att få fram hur lång den längsta raden i din fil saga.txt är! 36

9 Skalskript Kommandot head filnamn skriver ut de första tio raderna av en fil. (Det finns även ett motsvarande kommando tail som istället skriver ut slutet.) Prova head /local/kurs/gdb06/rummet.txt för att se de första tio raderna i Röda rummet. Normalt blir det tio rader, men det finns en väljare till head som gör att man kan välja hur många rader man vill se. Se man-sidan! Uppgift 3.11 Ge ett kommando som sparar de fem första raderna av rummet.txt i en ny fil rummet-start.txt. I uppgift 3.8 använde du uniq utan argument för att ta fram en ordlista över orden i rummet.words. Läs synops-delen av man-sidan till uniq för att se vad man kan ge för argument till uniq. Uppgift 3.12 Ge en alternativ lösning till uppgift 3.8 där uniq får ett argument! Och ännu en alternativ lösning där uniq får två argument! Det finns en väljare till uniq som gör att man får veta antal förekomster för varje rad. Hitta den i man-sidan till uniq. Fortfarande behålls bara ett exemplar av varje repeterad rad, men i början av den raden står det hur många sådana rader det fanns. Uppgift 3.13 Ge ett kommando för att spara en sådan frekvensordlista i en ny fil rummet.freq. Det skulle kunna vara intressant att sortera även denna fil utifrån dessa frekvenser för att få en topplista över de vanligaste orden i texten. Så sortera denna fil med sort. Se över resultatet! Ser du några problem med det? (Svar på detta följer i nästa stycke. Om du inte har utfört labbanvisningarna än, utan förbereder dig genom läsa igenom dem i förväg så är det lämpligt att avbryta läsningen här.) * * * Ett problem är att sort sorterar i ren textordning. Det betyder att sifferuttryck som 11, 12, 13, 131, 17, 2, 20, 23 sorteras i den ordningen, dvs. allt som börjar med 1 tillsammans, allt som börjar på 2 tillsammans osv. Den finns en väljare till sort som enligt mansidan ger effekten»compare according to string numerical value«, dvs. som sorterar tal i storleksordning istället. Sök upp den i man-sidan. Uppgift 3.14 Ge ett kommando som sparar en frekvensordlista sorterad på detta sätt i en ny fil rummet.freq.sorted. Skalskript Öppna en ny fil saga.sh och skriv detta innehåll i den: echo Antal tecken i den ursprungliga sagan: wc --chars <saga.txt echo echo Antal tecken i sagan på rövarspråk: wc --chars <saga-rob.txt Utför sedan kommandona i den med. saga.sh. Om det inte fungerar har du gjort nåt fel. Se över det föregående tills du får det att fungera. När du editerar denna fil i Emacs står det»shellscript«i informationsraden i Emacs. Emacs vet alltså om att det är ett sådant du editerar och det finns en del särskilda funktioner för just detta. En sådan är C-c : som lägger in en sån där #!-rad. Prova det! Detta kommando består alltså av två tecken efter varann: Control-c och kolon. Du får du en fråga i minibufferten:»name or path of shell«. Svara»bash«(du kan använda TAB för komplettering). Detta lägger inte bara in en #!-rad i filen utan dessutom ser det till att filen sparas med körningsrättigheter så att den kan köras bara genom att ge dess filnamn som kommando. Uppgift 3.15 Utöka detta skalskript så att det före utskrifterna utför de kommandon som du har anvät för att tillverka filen saga-rob.txt. Prova genom att lägga till lite mer text i mitten av sagan och köra om skriptet som då ska skapa nya filer och ge nya svar. Emacs tutorial Gå själv igenom nybörjarhjälpen Emacs Tutorial i Emacs. Slösa inte bort handledningstid med detta, utan gör det på din egen tid. Starta med C-h t eller Help Emacs Tutorial i menyerna. Denna introduktion fokuserar på sådant som är likadant oavsett vad man har för tangentbord och om man använder något fönstersystem eller inte. 37

10 Redovisning Laboration 3: Mer om skalet Det innebär att det inte sägs nånting t. ex. om hur man hittar kommandon i menyerna eller att man kan använda tangenter som Page Up och Page Down, utan istället görs allt med snabbkommandon från huvuddelen av tangentbordet. Observera att det är tangenten med Windowssymbolen på våra tangentbord som fungerar som Meta. Utför verkligen alla instruktioner i denna Tutorial. Du kommer inte att minnas allting där direkt, men det ger ändå mycket mer att verkligen ha utfört instruktionerna där än att bara ha läsa eller höra dem. Du behöver inte göra allt i en sittning, utan kan börja vid ett tillfälle och fortsätta senare. Redovisning Skicka datorpost till starback@stp.lingfil.uu. se med svaren på alla numrerade frågor ovan. När ett kommando efterfrågas så ange både kommandot och vilken output det gav i tillämpliga fall. Ange också namnet på den katalog där du har sparat de olika filerna som du skapade under labben! Skicka in dina svar senast torsdagen den 26 oktober. Observera dock att det blir samma deadline för nästa labb också, och handledningstillfällena för den är dagen innan, så det är förmodligen klokt att göra klart hela eller åtminstone större delen av denna labb långt tidigare än så! Lämna gärna in bara en del uppgifter av labben i förtid när du tänker fortsätta med resterande uppgifter nästa dag, så att du har en chans att få återkoppling tidigare! 38

11 Register. (i sökvägar), 24. (kommando), 33.. (i sökvägar), 21, 24 < (i omdirigering), 29 > (i omdirigering), 29, se tilde Aegis, 4 AIX, 4, 6 aktuell katalog, 21 Alice i Underlandet, 16 användargränssnitt, 6 7 användarnamn, 7 Apple Computer, 3, 5 7 arbetskatalog, se aktuell katalog arbetsstation, 4 argument, 20 ASR33, 19 Babbage, Charles, 4 bash, 20 Bell Labs, 3, 6, 20 Berkeley Software Distribution (BSD), 4, 6 binärfiler, 9 Bourne, Steve, 20 bytes, 9 C, 9 carriage return, se returtangenten Carroll, Lewis, 16 cat (kommando), 20, 30 cd (kommando), 20, 21, 23 chmod (kommando), 33 Command Line Interface (CLI), 19 Common Desktop Environment (CDE), 7 cp (kommando), 20, 21, 24, 32 data, 3 date (kommando), 22 dator, 3 datorpost, 15 Debian GNU/Linux, 6 Desktop (katalog), Dodgson, Charles Lutwidge, se Carroll, Lewis echo (kommando), 27 editor, 12 Emacs, 12 Engelbart, Douglas, 7 ENIAC, 4 Enigma, 4 factor (kommando), 29 Fedora Core, 6, 7 fil, 9 osynlig, 10 skydd, 13, 33 filnamn, 9 10 filnamnsändelse, 9 10 filträd, 9 Firefox, 15 flagga, se även väljare, 22 fmt (kommando), 36 free software, 4 Free Software Foundation (FSF), 4 FreeBSD, 6 fri programvara, 4 fullständig sökväg, se sökväg, fullständig Gentoo, 6 Gnome, 7 GNU, 4 5, 7, 20, 32 GNU Emacs, se Emacs GNU/Linux, 5 7 Graphical User Interface (GUI), 7 grupp, 13 head (kommando), 37 hemkatalog, 7, 10 HP-UX, 6 39

12 Register HTML, 10 HURD, 5 hårdvara, 3 IBM, 5 IBM PC, 5 Info, 30 inloggning, 7 Java, 10 joker, 21, 30 Kaka, Ellen, 10 11, 13, 17 katalog, 10 aktuell katalog, 21 KDE, 7 kommandorad, 19 kompilatorer, 9 komplettering, 16 i bash, 25 i Emacs, 17 källkod, 9 Linux, se även GNU/Linux, 5 lpr (kommando), 33 ls (kommando), 20 22, 24, 30, 32 lösenord, 7 Macintosh, 7 MacOS, 3 MacOS X, 3, 6 man (kommando), 30 man-sida, 30 Massachusetts Institute of Technology (MIT), 4, 5, 7, 12 mellanslag i filnamn, 9, 21, 22 Microsoft, 5 7 Microsoft Windows, 3, 6, 7 miljövariabel, 30 minibuffert (i Emacs), 17 minidator, 4 Minix, 5 MIT, se Massachusetts Institute of Technology mjukvara, 3 mkdir (kommando), 20, 24 MS-DOS, 5, 6 mus, 6, 7 mv (kommando), 20, 24 Nautilus, 11 NetBSD, 6 omdirigering, 29 Open Group, The, 6 OpenBSD, 6 OpenDocument, 10, 12 operativsystem, 3 option, se väljare Palo Alto Research Center (PARC), 7 Paterson, Tim, 6 PATH, 30 PC-DOS, 6 Perl, 10 persondator, 5 plain text, 12 POSIX, 6 program, 3 prompt, 20 pwd (kommando), 20, 21 Python, 10, 16 QDOS, 6 Red Hat Linux, 6 redirection, se omdirigering relativ sökväg, se sökväg, relativ return, se returtangenten returtangenten, 20 rm (kommando), 20, 24 rmdir (kommando), 20, 24 roten, 10 shell, se skal shell script, se skalskript Single Unix Specification, 6 skal, 20 skalskript (shell script), 33 Solaris, 4, 6 sort (kommando), 36 SRI, se Stanford Research Institute Stallman, Richard M., 4, 5, 12 standard input, 29 standard output, 29 Stanford Research Institute (SRI), 7 stdin, se standard input stdout, se standard output SUSE Linux, 6 sökväg fullständig, 10, 24 relativ, 24 40

13 Register tail (kommando), 37 Tanenbaum, Andrew S., 5 teckenkodning, 12 teleprinter, 19 Teletype Corporation, 19 terminal, 19 TEX, 10 textfil, 12 textredigerare, se editor tidsdelning, 6 tilde ( ) i sökvägar, 11 Torvalds, Linus, 5 Turing, Alan, 4, 22 Ubuntu, 6 Ultrix, 4 underkatalog, 9, 10 uniq (kommando), 36 Univac I, 4 University of California, Berkeley, 4 Unix, 3 4 varumärke, 6 Un*x, 6 user interface, se användargränssnitt utloggning, 8 utskrift, 33 vagnretur, se returtangenten webbpost, 15 vi, 12 working directory, se aktuell katalog väljare, 21 kombinera, 23 långa, 22 wc (kommando), 31 X Window System, 5, 7 X11, se X Window System Xerox, 7 XML, 10 Z3, 4 Zuse, Konrad, 4 41

14 Innehåll 0 Introduktion Operativsystem Unix GNU Linux Persondatorer och Microsoft Unix och Unix-liknande system idag Det grafiska användargränssnittet Vårt datorsystem Våra datorsalar Att logga in Ljud Filer och kataloger Filnamn Filnamnsändelse Osynliga filer Kataloger Filträdet Fullständiga sökvägar Grafisk filhantering Desktop Textfiler Editorer Emacs Filskydd Laboration 1: Intro och filer 15 Datorpost Grafisk filhantering Emacs Jag vill öva mera! Slutord Skalet Terminalen Skalet Kommandon Argument till kommandon

15 Innehåll Jokrar Aktuell katalog Väljare (options) Kommandon och program När det blir fel Relativa sökvägar Filhantering i skalet Lista filer Kopiera filer Flytta filer Ta bort filer Skapa och ta bort kataloger Laboration 2: Skalet 25 Emacs Terminal Skalet Redovisning Mer om skalet Omdirigering Miljövariabler Expansion av skalet Dokumentation man-sidor help Kommandosyntax Filskydd i skalet Utskrifter från skalet Skalskript Laboration 3: Mer om skalet 35 Expansioner i skalet Det var en gång Omdirigering Dokumentation Skalskript Emacs tutorial Redovisning Register 39 43