Introduktion till Unix och Linux

Transkript

1 Introduktion till Unix och Linux TDDC66 Datorsystem och programmering Föreläsning (i) Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap

2 2

3 3

4 Vem riktar sig kursen till? Hjälp! Jag fattar noll! Rädda mig! Ska man trycka på Enter nu?! Hur svårt kan det vara? Jag käkar Linux till frukost. Fråga mig vad som helst! Hur mycket kan jag om Unix och Linux redan? 4

5 5 Hur mycket måste man kunna?

6 Kursens målsättning Kursens syfte är dels att studenterna ska skaffa sig erfarenheter av att använda datorsystem på ett sådant sätt att laborativ verksamhet i framtida kurser underlättas, dels att studenterna ska bygga upp grundläggande erfarenheter inom programmering. Efter avslutad kurs ska studenterna kunna: obehindrat använda de datorsystem för laborativ verksamhet som institutionen tillhandahåller utforma och implementera enkla algoritmer i ett programspråk redogöra för grundläggande begrepp inom programmering 6

7 Målsättning för datorsystemsdelen Lära sig vilka datorresurser som finns på Institutionen för datavetenskap (IDA) och på universitetet i stort (Vad finns? Var finns det?) Kunna använda dessa på ett effektivt sätt i följande kurser (När ska man använda vad? Hur gör man?) 7

8 Datorsystem Kursens olika delar två föreläsningar om Unix och Linux webbaserade laborationsövningar avslutande uppgift prova på-laborationer Programmering till största delen under nollperioden föreläsningar och lektioner laborationsuppgifter fortsättning i nästa kurs TDDD73 Funktionell och imperativ programmering i Python 8

9 Laborationsassistenter i datorintroduktionen D1A: Fredrik Bergstrand D1B: Torbjörn Lönnemark D1C: Per Eklund U1: Simon Delvert 9

10 Översikt: Vad ska vi göra idag? Hur ser datorsalarna ut? Kommandoskal Kortfattad bakgrund till Unix och Linux Exempel på kommandon Webbkursverktyget STONE 10

11 Våra datorsalar Hus B: Bottenvåningen Hus B: Andra våningen 11

12 12 Våra datorsalar

13 Våra datorsalar 15 salar i B-huset som kallas PUL (programutvecklingslaboratorium), kallade SUnn C:a 150 datorarbetsplatser 8000 aktiva studentkonton All utrustning är larmad. Administreras av TUS-gruppen som nås via helpdesk@ida.liu.se (Även ett mindre antal PUL med PC-datorer i E-huset) 13

14 Det gamla datorsystemet Varje datorarbetsplats är utrustad med en s.k. tunn klient av märket SunRay. Den kopplar upp sig mot en av 18 lastbalanserade servrar i vår datorhall. Operativsystemet heter Solaris och är en variant av Unix från Oracle (f.d. Sun). Mus och tangentbord är ljusa. 14

15 Det nya datorsystemet Varje datorarbetsplats är utrustad med en liten kompakt dator (svarta lådan till höger). Dessa datorer kör Linux Mint, en Linux-distribution som baserar sig på Debian och Ubuntu. Mus och tangentbord är mörka. 15

16 Datorkonto Samma användarnamn som för LiU-ID (e-post m.m.) Samma lösenord (så länge man inte byter lokalt) Registrering Aktivering av LiU-ID IDA-konto Särskilda ordningsregler för IDA-konto (se webbkursmaterialet) 16

17 Två sätt att använda datorn GUI (Graphical User Interface) fönstersystem Varje program körs i ett eller flera fönster som har en grafisk representation. Man kommunicerar med hjälp av fingrar på skärmen, mus och ibland tangentbord. CLI (Command Line Interface) kommandoskal Programmen visar enbart text. Man kommunicerar genom att skriva korta kommandon. 17

18 Filhantering i fönstersystem Utforskaren i Microsoft Windows 18

19 Filhantering i fönstersystem Filhanteraren i Java Desktop System 19

20 20 Filhantering i kommandoskal

21 Exempel zaza8 <1> pwd /home/petjo450/ zaza8 <2> ls ada lisp old pub bin mail pascal www-pub exempelfil.txt Mail pc zaza8 <3> cd pascal zaza8 <4> ls matrix.p perfect.txt primesum.p perfect.p perm.p untar.pas zaza8 <5> 21

22 Plus och minus med kommandoskal Fördelar Man blir mycket mer effektiv när man lärt sig kommando-språket Man kan utföra mer komplexa uppgifter. Nackdelar Inlärningströskeln är högre jämfört med grafiskt gränssnitt. Det kan vara svårt att få överblick eftersom man får hålla saker i huvudet. 22

23 23 Bakgrund till UNIX

24 Bakgrund till UNIX Nya idéer: Multiuser, interactive, time-sharing operating system CTSS (1961) från MIT MULTICS (1962) med MIT, GE, Bell Labs UNIX (1969) från Bell Labs 24

25 Tidiga riktlinjer för UNIX 1. Varje program ska utföra en liten väldefinierad uppgift och göra det bra 2. Förutsätt att ett programs utdata kan bli indata till ett annat program 3. Utveckla program som går att testa tidigt Man ville skapa en gemenskap! 25

26 Vad hände sedan? UNIX var gratis från början Många olika versioner utvecklades av företag och universitet UNIX är varumärket, POSIX är standarden 26

27 GNU/Linux GNU-projektet (1984-) Richard Stallman General Public License (GPL) Free Software Foundation (FSF) Linux (1991-) Linus Torvalds Systemkärnan som GNUprojektet saknade 27

28 Kommandon i Unix och Linux kommando argument ls [-l] [-t] [filnamn...] växlar hakparenteser innebär frivillighet punkter innebär att fler får anges 28

29 Exempel zaza10 <12> ls foo.txt info.txt rapport.doc zaza10 <13> ls -l -rw-rw-rw- 2 student pelle aug foo.txt -rw-r--r-- 2 student pelle mar info.txt -rw-rw-rw- 4 student pelle jul rapport.doc zaza10 <14> ls l t *.txt -rw-r--r-- 2 student pelle mar info.txt -rw-rw-rw- 2 student pelle aug foo.txt zaza10 <15> 29

30 Flytta mellan kataloger / bin home pelle hejsan zaza10 <1> pwd /home/pelle zaza10 <2> cd / zaza10 <3> cd bin zaza10 <4> cd.. zaza10 <5> cd ~ zaza10 <6> cat hejsan Hej på dej! Detta är en textfil. zaza10 <7> tmp 30

31 Några vanliga kommandon ls visa filer i aktuell katalog cd byt aktuell katalog pwd visa aktuell katalog cp kopierar en eller flera filer mv flyttar eller byter namn på filer rm tar bort filer cat visar innehållet i en fil more visar innehållet i en fil en sida i taget 31

32 Introduktion till STONE STONE Simple Tool for Online Education Egenutvecklat (och rätt gammalt) system för presentation av kursmaterial på webben Diagnostiska tester som rättas automatiskt Innehåll Unix och Linux, Emacs, universitetets datorresurser, utskrifter, labba hemifrån, m.m. 32

33