komplex av nödvändiga, understödjande program som kallas Utanpå OS existerar ett - eller flera olika - slags skal som

Transkript

1 Datorkörning/datoranvändning handlar i princip bara om att exekvera program för olika ändamål, explicit eller implicit - explicit: starta uttryckligen ett program med ett visst namn si eller så - implicit: initiera ett kommando - skriv en kommandotext eller klicka nån symbol administrera mina informationsmängder - informationsmängd i vid mening - allt som jag själv sparat - varje informations enhet sparas i (på) en fil - mängden av alla filer organiseras i mappar och i form av ett träd I bakgrunden i varje datasystem lever ett speciellt, överordnat komplex av nödvändiga, understödjande program som kallas operativsystem (OS). Utanpå OS existerar ett - eller flera olika - slags skal som bl a ger mig möjlighet att köra vissa av OS s program, eller kommunicera med OS. - grafiskt fönstersystem - textligt kommandoskal Mina mappar och filer är organiserade som ett träd : mapp home min hemmamapp fil A C Man befinner sig alltid i en viss mapp, och kan flytta omkring. B Min hemmamapp heter typiskt abcde123 och kan alltid refereras med ~abcde123 Närmast överordnade mapp heter alltid.. Från hemmamappen refereras t ex filen C med A/B/C Från mappen B kan hemmamappen refereras med../.. eller med ~abcde Filerna i en mapp (ett directory) kan vara t ex direkt läsbara texter ( råtexter ) formaterade dokument ( Word -dokument, eller motsvarande) körbara program www-sidor bilder ljud... eller nya mappar! Man kan när man är i en mapp bl a förflytta sig uppåt och neråt till angränsande mappar lista innehållsförteckning över mappen skapa nya filer/mappar ta bort filer/mappar ge filer/mappar nya namn skaffa kopior av filer/mappar skriva ut vissa filer av vissa slag (varning!) Den mapp man just finns i är mitt sk working directory Namn på filer & mappar Filer och mappar man själv skapar namnger man efter eget huvud. Men inte alltid är det bra att ha med å, ä, ö, Å, Ä, Ö i namnen! Gemener och versaler är olika tecken! Namnen bör innebära något, så att man vet på ett ungefär vad där finns. Siffror, minustecken, understrykningstecken kan finnas i filnamn. En mängd filer finns redan, som understöd för vissa redskap. Många har namn som inleds med punkt. RÖR ALDRIG SÅDA- NA FILER! Ofta har filer (men inte mappar) namn i flera led med punkt emellan. För vissa typer av filer måste det vara så. Man talar om extension i filnamn (eller filtyp). Extension/filtyp säger vanligen något om typen på filens innehåll, hur den är tänkt att användas. Mera senare.

2 Textkommandon - terminalfönstret Många administrativa sysslor kan skötas med textkommandon. Sådana skriver jag in i det speciella terminalfönstret - en slags textpanel. Där ges också respons på mina kommandon. Så här kan man få fatt på ett terminalfönster: mir7 <521> pwd /home/ollwi/prtd-m mir7 <522> ls 8-PUZZLE Mud-ans.text ADA-OVERSIKT.frm.gz Muddy-questions.frm.gz ADAINTRO-EX1.gz NY-TENTA ADAINTRO.gz NYLABB adalabbar NYOOLAB ALGOH.frm OM-ACCESSTYPER CELSIUS OO-FÖ DALG-KOMP.gz OO-LAB-OH.frm.gz mir7 <523> ls *text delt-02-1.text Mud-ans.text stud-97.text delt-02-2.text redov01.text mir7 <524> ls R* REDOV97.gz REDOV98.gz REDOV99.gz mir7 <525> more tester.adb with text_io; use text_io; procedure tester is generic type object_type is (<>); -- a discrete member type package set_adt is type Set is private; procedure Clear(the_set : in out Set); function "+"(left_arg : in Set; right_arg : in Set) return Set; mir7 <526> gnatmake tester.adb gcc -c tester.adb gnatbind -x tester.ali gnatlink tester.ali mir7 <527> tester [] [g] [g w] [g] [g l] [c g l w] [a c g q w y] [a c g q w y] [a c g q w] [a c q w] [a c q w y]

3 - 9 - mir7 <528> rm tester* rm: remove tester (yes/no)? y rm: remove tester.adb (yes/no)? n rm: remove tester.ali (yes/no)? y rm: remove tester.o (yes/no)? y mir7 <529> cd 8-PUZZLE/ mir7 <530> ls -al total 54 drwxr-sr-x 2 ollwi ida 1024 mar drwxr-sr-x 21 ollwi ida 1536 jan 10 15:46.. -rw-r--r-- 1 ollwi ida 536 feb checkpri.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 2864 mar puzz.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 4753 mar state_adt.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 1106 feb state_adt.ads -rw-r--r-- 1 ollwi ida 346 feb tests.text -rw-r--r-- 1 ollwi ida 2873 mar visitlist.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 219 feb visitlist.ads -rw-r--r-- 1 ollwi ida 4509 mar waitlist.adb -rw-r--r-- 1 ollwi ida 2811 mar waitlist.ads mir7 <531> pwd /home/ollwi/prtd-m/8-puzzle mir7 <532> cd.. mir7 <533> pwd /home/ollwi/prtd-m mir7 <534> lp -db3w tester.adb request id is b3w-215 (1 file) mir7 <535> man lp User Commands lp(1) NAME lp - submit print request SYNOPSIS lp [ -c ] [ -m ] [ -p ] mir7 <536> mkdir ADALIB mir7 <537> cd ADALIB mir7 <538> cp../tester.adb. mir7 <539> ls tester.adb mir7 <540> mv tester.adb prov.adb mir7 <541> ls prov.adb mir7 <542> cd.. mir7 <543> ls ADA* ADA-OVERSIKT.frm.gz ADAINTRO-EX1.gz ADAINTRO.gz ADALIB: prov.adb mir7 <544> script dialog Script started, file is dialog mir7 <308> exit Script done, file is dialog mir7 <545> Angivande av fil- & mapp-namn i UNIX-kommandon Ett entydigt, unikt namn, t ex tester.adb eller 8-PUZZLE Med matchningstecken, t ex *text eller M* eller?.adb eller *.? Mappen ovanför aktuell mapp betecknas med.. (punkt punkt) Den aktuella mappen betecknas med. (punkt) En användares huvudmapp ( verkliga användare, eller kurser) kan betecknas som t ex ~TDDB53 eller ~putkl012 (tecknet tilde, snurk) Under inskrivandet av ett fil-/mapp-namn kan man också utnyttja ifyllnads hjälp, med tangenten, tabuleringstangenten.

4 Sammanfattning av några grundläggande UNIX-kommandon pwd ls Talar om i vilken mapp jag just nu är (path to working directory) Visar kortfattat vilka filer och mappar som finns i den aktuella mappen, utom sk punkt-filer (list) ls -a Visar alla filer, även punktfiler, i aktuell mapp. ls -l eller ls -al Ger en mer detaljerad förteckning, utan/med punktfiler. ls fil/mappnamn eller ls -l fil/mappnamn Visar en (detaljerad) förteckning över de filer/mappar vars namn matchar fil/mappnamn td Som ls -l men visar filerna i ordning efter den tidpunkt innehållet senast modifierades (senast först) cat filnamn Skriver ut filens hela innehåll (inte så ofta användbart)! more filnamn Skriver ut innehållet i den filen, men man får själv stega radvis framåt (bara!) med <RETURN> eller sidvis <SPACE> less filnamn ett mer avancerat kommando än more. Man kan bl a stega baklänges genom filen. Prova att när less har startats skriva h (för help). rm filnamn Tar bort alla filer vars namn matchar filnamn Men man man måste bekräfta varje namn! (remove) rm -r mappnamn Tar bort denna mapps innehåll, och slutligen mappen själv, efter bekräftelse från dig. mkdir mappnamn Skapar en ny (tom!) mapp med detta namn (make directory) cd mappnamn Förflyttar mig (byter) till mappen med detta namn; denna blir därmed aktuell mapp (change directory). Kan förstås ske uppåt eller neråt, en eller flera nivåer. cd.. Byter följdaktligen mapp till den närmast ovanför. cd utan mappnamn, alltså: Byter alltid till hemmamappen. cp från-fil till-fil Skapar en kopia av från-fil vilken får namnet till-fil (copy). cp från-fil. Obs punkten! I detta fall placeras kopian i den aktuella mappen och får samma namn som originalet. Kan begagnas när flera filer ska kopieras nånstans ifrån till hit mv från-fil till-fil Filen från-fil byter namn till till-fil. Ingen kopiering, alltså! Detta kan också innebära att filen faktiskt flyttas mellan mappar! (move) lp filnamn Filen med detta namn skrivs ut på default -skrivaren. lp -dskrivarnamn filnamn Filen skrivs ut på skrivaren med beteckningen skrivarnamn lp-kommandot bekräftar med t ex request id is b3w-215 (1 file) Detta request id (b3w-215) kan man behöva minnas! cancel request-id Avbryter (så fort det går) utskriften med denna identitet. script filnamn... exit Alla utskrifter som sker i terminalfönstret mellan dessa kommandon kommer också att skrivas i filen filnamn

5 quota -v Ger en upplysning om hur mycket fil-utrymme man lagt beslag på, och hur mycket man tillåts ha. man namn Visar en hjälptext för kommandot namn. Är kanske inte alltid så lätt att förstå! Särskilda tecken man kan skriva i terminalfönstret Control C avbryter exekveringen av ett program man startat. Control L rensar terminalfönstret. piltangenterna UPP och NER stegar över kommandon man givit. piltangenterna VÄNSTER/HÖGER stegar genom den kommandorad man just skriver. Något om emacs emacs är en texteditor, dvs ett program med vars hjälp man bygger upp råa texter. För att t ex skapa mina program - den ursprungliga sk källkoden - är emacs ett naturligt verktyg. Man arbetar så att säga direkt i den text man framställer, och kan på olika sätt styra vad man vill göra; menyval eller tangentbordskommandon. förflyttning av aktuell position - markören eller cursorn inskrivning av ny text borttagning av text kopiering av text sökning filhantering Tangentbordskommandon är oftast korta kontroll-sekvenser : Control f Control k flyttar markören ett tecken framåt tar bort alla tecken från markören till radens slut > flyttar markören till textens slut tar bort tecknet före markören och backar markören ett steg Control x Control w för att spara texten i en fil, som man också ska namnge