Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339

Transkript

1 Programkonstruktion med datorintroduktion, 2D1339 Välkomna Kursen Datorintroduktionsdelen Unix Historik och bakgrund Logga in och ut Regler för datoranvändning Lösenord, byte Filer och kataloger Emacs Hjälp

2 Välkomna Kursledare: Staffan Romberger, Lindstedtsvägen 3 (Osquars backe 2), plan 6 Institution: Nada (Numerisk analys och datalogi) Webbsidor: Kursen pågår till påsk. För denna datorintroduktion ansvarar Kerstin Frenckner. Jag ansvarar för programmeringsdelen. Avsikten med datorintroduktionen är att du ska kunna använda datorer på KTH eftersom sådana kommer att vara viktiga hjälpmedel under hela studietiden.

3 Unix Många av datorerna på KTH har operativsystemet Unix. Det finns också Windows- och Macintosh-datorer och några få andra. Unix skapades omkring 1970 vid Bell Labs av bl.a. Ken Thompson och Dennis Ritchie, blev fritt användbart för undervisning från 1974 och gjordes kommersiellt några år senare. Unix medger många samtidiga användare och att många program körs»samtidigt». Unix finns för många olika datorfabrikat bl.a. eftersom det är programmerat i ett»högnivåspråk» C. De första versionerna av Unix var helt textorienterade. Senare har olika grafiska användargränssnitt (GUI) tillkommit som gör att man kan arbeta på sätt som påminner om persondatorer (Windows eller MacOS).

4 Användargränssnitt Solaris är en version av Unix och CDE (Common Desktop Environment) är ett grafiskt användargränssnitt. Nada använder Solaris version 8. Linux är ett Unix-liknande operativsystem som inte är kommersiellt. För ganska många år sedan skapades ett persondatorsystem, Next, som byggde på Unix med ett grafiskt användargränssnitt som var inspirerat av Macintosh. Nyligen har Apple kommit med ett nytt operativsystem, MacX, med Unix i botten och ett användargränssnitt som är ganska likt MacOS.

5 Logga in och ut Eftersom Unix är ett fleranvändaroperativsystem är det lämpligt och nödvändigt att varje användare presenterar sig (loggar in) och städar upp efter sig (loggar ut). Inloggningen ger möjlighet att hålla reda på varje användares privilegier och en lämplig omgivning för varje användare. Varje användare har ett konto med ett offentligt användarnamn och ett hemligt lösenord. Varje användare ansvarar för sitt konto och ska hålla sitt lösenord hemligt. KTH har utfördat regler för hur man får använda KTHs datorer och institutionerna kan komplettera dessa regler. Du kan nå reglerna från

6

7 Lösenord, byte I samband med att du börjar på KTH kvitterar du ut ett konto på Nadas datorer. I samband med första inloggningen ska du byta (med kommandot passwd) lösenordet till ett bra lösenord som du lätt kommer ihåg men andra inte lätt kan gissa. Du kan logga in vid någon av Sun-datorerna i Nadas datorsalar. Det går också att logga in via Macintosh- eller Windowsdatorer i KTHs datanät eller hemifrån. Läs vid behov om fjärrinloggning i Unix-häftet. När du startar datorn får du upp ett inloggningsfönster. Där skriver du ditt användarnamn, väljer användargränssnitt i menyn»options» och trycker på»ok». Fyll sedan i lösenordet och gör OK igen. Normalt bör du välja CDE som användargränssnitt men om du inte behöver grafiskt gränssnitt utan klarar dig med textgränssnitt väljer du istället»failsafe Session».

8 CDE Om du valt CDE får du upp frontpanelen och några fönster. Om du valt textgränssnitt får du bara ett»terminalfönster». Några viktiga begrepp är: fönster, mus, pekare, vänster-, mitt- och högerknapp, klicka, dubbelklicka, dra, markera, meny, ikon, knapp, dialogruta, markör, rullist, titelrad, ikonifiera, maximera, flytta, storleksändra.

9

10 Frontpanelen Du loggar ut genom att trycka på knappen»exit». Du byter lösenord genom att efter ledtexten i terminalfönstret skriva kommandot passwd >passwd och därefter följa anvisningarna.

11 Kommandon >ls AFS-README OldFiles Private Public README Tecknet > står för den ledtext datorn skriver när den väntar på ett nytt kommando. Ledtexten är ofta dator:sökväg>, där sökväg är namnet på den aktuella filkatalogen. Kommandon har ofta argument. >ls -lt AFS-README README Tecknen»l» och»t» kallas väljare.»l» betyder att lång information skrivs om varje fil och»t» betyder att filerna skrivs i den ordning de ändrats med den senast ändrade först. Vilka argument ett kommando kan ha får man veta med kommandot >man kommandonamn

12 Filer och kataloger Data är odnade som ett träd av filer där vissa filer är kataloger (mappar) som kan innehålla filer. Varje konto har en»hemkatalog». Med kommandot ls får man innehållsförteckning för en katalog. Med bara ls får man förteckning för aktuell katalog som är hemkatalogen just när man har loggat in. Början av filträdet är»roten» som skrivs»/». Varje fil har en (absolut) sökväg i förhållande till roten.

13 Filträdet / + usr + local + bin + man + bin + home + d01 + d01-xxx + d01-yyy + f01 + f01-yyy + README pkg + java + netscape Om f01-yyy är vår hemkatalog och den är aktuell katalog ger >cat README och >cat /home/f01/f01-yyy/readme samma utskrift och vi kan avläsa aktuell katalog med >pwd /afs/nada.kth.se/home/f01/f01-yyy

14 Sökvägar I sökvägar betyder».» aktuell katalog,»..» katalogen ett steg närmare roten,»~» den egna hemkatalogen och»~användarnamn» angiven användares hemkatalog. Med kommandot»cd» byter man aktuell katalog. Utan argument blir egen hemkatalog aktuell katalog. Med kommandot»mkdir» skapar man en ny katalog i den aktuella katalogen. Med kommandot»cp» kopierar man en fil. Med kommandot»mv» döper man om en fil. Om man ger en ny katalog flyttas filen. Med»rm» tar man bort en fil och med»rmdir» tar man bort en katalog. Med kommandot»cat» skriver man ut en fil på skärmen och med»more» skrivs en skärm åt gången och man skriver blanktecken för att se nästa skärm. En länk till en fil eller en katalog skapar man med»ln s». En sådan länk motsvarar ett alias i de vanliga persondatoroperativsystemen.

15 Emacs Emacs är en texteditor (inte ordbehandlare, kan t.ex. inte hantera blandade teckensnitt) med tangentkommandon (även om påbyggnad med menyer finns). Emacs är mycket kraftfullt och utbyggbart genom att man kan lägga till egna funktioner skrivna i programspråket Lisp. Grunderna är enkla. Man hämtar in en fil till en buffert, redigerar filen i bufferten och skriver tillbaka resultatet på filen. Emacs har en aktuell position, punkten, mellan två tecken, i textmarkörens vänsterkant. Många kommandon skrivs med tangenten ctrl nere, kontrolltecken, C-X. Andra kommandon, metatecken skrivs med metatangenten nertryckt, M-X. Normalt finns ingen metatangent utan metatecknen skrivs genom att man först trycker på ESC och sedan på tecknet. Ytterligare kommandon inleds med C-X eller M-X. Kommandona har namn och kan utföras med M-X kommandonamn.

16 Redigering Ny text sätts in vid punkten. Radera tecken framåt med C-D, bakåt med DEL. Radera ord framåt med M-D, bakåt med M-DEL. Radera resten av raden med C-K. Flytta ett tecken framåt med C-F, bakåt med C-B, ett ord framåt med M-F, bakåt med M-B, upp en rad med C-P, ner C-N. Flytta punkten till buffertens början med M-<, till slutet med M->. Läs in en fil till en ny buffert C-X C-F filnamn. Spara filen i aktuell buffert med C-X C-S. Avsluta Emacs med C-X C-Z. Nertill i Emacsfönstret finns en modrad som visar filnamn, Emacs mod, punktens läge i bufferten och om bufferten har ändrats sedan den lästes in. Under modraden finns en ekorad som visar det kommando man håller på att skriva. De flesta raderingskommandon sparar det raderade i»raderbufferten». Med C-Y sätts innehållet i raderbufferten in vid punkten.

17 Området Man kan markera ett»område» som sträcker sig mellan punkten och»märket». Med C-SP sätter man märket där punkten är. Med C-X C-X byter man plats mellan punkten och märket. Med C-W klipper man ut området och lägger det i raderbufferten. Med C-S mönster gör man inkrementell sökning. Och med M-% mönster RET ersättning RET byter man ut förekomster av mönster mot ersättning. Vid varje matchning väljer man mellan att byta med SP, inte byta med DEL, byta alla återstående med! eller att avsluta med ESC. Med»tangentbordsmakron» kan man spara en del arbete. C-X ( C-S * ESC C-B C-K C-A C-Y * C-A C-D C-N C-A C-X ). Kommandona utförs medan man skriver. Hela tangentbordsmakrot utförs en gång med C-X E eller tills filen är slut med C-U 0 C-X E. Emacs innehåller mycket hjälp som nås bl.a. med C-H eller M-X Help.

18 Hjälp Läs Unixhäftet /haften/unixintro/kdd. Använd kommandot man. Ge argumentet -help, -help, help eller -h till ett kommando. Använd kommandona apropos eller local-info. Läs Nadas systemgrupps webbsidor Läs annan information om Unix på WWW, se t.ex. /intro/webbadresser.html. Läs andra böcker.

19 Rubrik b1 text utan avstånd över. b2 text med indrag utan avstånd över. b3 text med avstånd över. rubrik 3 l(först) listelement med avstånd över och lämpliga indrag. l(mellan) listelement utan extra avstånd. l2 fortsättningstycke i uppräkning av listelement. l(sist) listelement med avstånd efter. rubrik 4 Lite brödtext. rubrik 5 k1 programtext utan avstånd över. k3 programtext med avstånd över. sidhuvud1 och sidhvud2 används för ramen. Ramen är 18 cm bred och raden 16,2 cm. Sidbrytning fungerar som vanligt.