Mingel bland ester och Estlands kultur

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 18 Mingel bland ester och Estlands kultur Läs om SFÖ:s deltagande på Bok & Bibliotek sid. 8 9

2 Nr Årgång 18 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel Tel.tid mån fre Fax E-post: info@sfoe.se Hemsida: Plusgiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30, SE Mölnlycke Tel Fax E-post: info@bestkusten.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Jessica Jansson, Britt-Marie Seex och Gisela Thunberg. Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Thunberg (om inget annat anges) Foto omslag fram Loole Hagberg Layout och omslagsbild Britt-Marie Landin Kreativ Teknikinformation Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2007 SEK 300:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Preliminär utgivningsplan 2007 Manusstopp Utgivning 17 november 21 december januari 22 februari 17 mars 22 april 7 maj 20 juni 17 juli 22 augusti Styrelsen har ordet Karin Ashing, ordförande, karin.ashing@telia.com Högsäsong Vi går mot mörkare tider, dagarna blir kortare och höstvindarna viner runt husknutarna men hos SFÖ lyser flitens lampor. Ett antal olika kurser inbjuder till förkovran; flera medicinska terminologistandarder ska börja översättas till svenska, vilket innebär bråda dagar för våra medicinexperter och översättare med inriktning på ekonomi gör sig redo inför högsäsongen, för att nämna några exempel. Prisenkäten vi besvarade i maj har sammanställts och komprimeras nu till ett mer lättillgängligt format. När detta är klart ska den distribueras till organisationer och myndigheter. Både fullständig och komprimerad version kommer att kunna läsas av medlemmarna på vår hemsida. Styrelsen arbetar med att utveckla vår organisation både inåt och utåt, som vi berättat i tidigare nummer av Facköversättaren. SFÖ är en diversifierad förening demografiskt och erfarenhetsmässigt och det är en viktig och spännande uppgift att försöka tillgodose olika intressen och samtidigt marknadsföra översättaryrket för att höja vår status i samhället. Här har vi alla ett ansvar, bland annat genom att följa vår yrkesetiska kod. Att kommunicera med varandra är också viktigt, och styrelsen har därför beslutat att lägga upp våra mötesprotokoll på hemsidan där intresserade medlemmar kan följa vårt arbete. Klicka på interna dokument. När jag skriver detta är det Hieronymusdagen, vilket firades i Lund i ett samarrangemang mellan bl.a. SFÖ och Sveriges Författarförbund. Ett trevligt tillfälle att lyssna till föredrag om översättarens vardag, träffa kolleger och känna den där viktiga samhörigheten! Karin Ashing, ordförande Innehåll 3 Efterlysning 3 Kalendarium 3 Försäkringsförmedlaren informerar 5 Språkgrupperna 8 Bok & Bibliotek Årsredovisningar 12 Studentspalten 12 Boktipset 14 Krönikan 15 Gott och Blandat ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 5/07

3 Efterlysning Loole Hagberg, Vill du vara med och förnya Facköversättaren? Redaktionsgruppen behöver förstärkning! Den medarbetare vi söker ska vara en idéspruta som kan tänka sig att då och då producera en artikel om språk, översättning eller kultur. Vi vill förnya Facköversättaren även textmässigt, inte bara layoutmässigt, med nya idéer och uppslag. Arbetet sker förstås på frivillig basis. JUST NU BESTÅR VÅR LILLA GRUPP AV Ulf Abrahamson (mestadels i Spanien, har varit längst med i Redaktionsgruppen och har hand om vår budget) Brett Jocelyn Epstein (bosatt i Wales, har hand om Boktipset ) Loole Hagberg (chefredaktör och allmän skribent) Jessica Jansson (arbetar och studerar på distans i Belgien, har hand om Studentspalten ) Britt-Marie Seex (profilansvarig, lång erfarenhet inom SFÖ, skriver gärna om näringslivet) Gisela Thunberg (vår egen fotograf, har hand om den spanska språkgruppen). Om du känner att detta passar in på dig och att du skulle kunna trivas i vår grupp, så hör av dig till Loole Hagberg, e-post info@bestkusten.se eller ring , om du vill ha ytterligare information. Du måste inte ha svenska som modersmål, men helst bo i Sverige så att du kan vara med på våra möten alla svar välkomnas! LOOLE HAGBERG Foto: Stockxpert Kalendarium Tips! Se gärna International Calendar of Events på ITI:s webbsida, OKTOBER 27 Translatørdagen i Oslo i Høyres Hus. Mer information på Eventuella frågor ställs till Nina Reier, nreier@online.no NOVEMBER SFÖ:s styrelsemöte, Sundsvall 2008 FEBRUARI SFÖ:s styrelsemöte, Stockholm MARS 7 8 Nordic Translation Conference Mer information i Facköversättaren nr 3, sid 4. Brett Jocelyn Epstein, conference@awaywithwords.se. APRIL SFÖ:s årliga konferens, Västerås JUNI/JULI 29/6 2/7 WALTIC, Internationell författar- och översättarkongress, Stockholm Anordnas av Sveriges Författarförbund. Se mer information på Försäkringsförmedlaren informerar Viktigt att betala sin försäkring i tid! För att underlätta för er som är medlemmar i SFÖ kommer Allians försäkringsmäklare att regelbundet svara på vanliga försäkringsfrågor och ge er möjlighet att skicka in era funderingar som ni önskar att vi särskilt ska belysa. Det vi tar upp gäller inte enbart SFÖ:s egen företagsförsäkring utan försäkringsfrågor i allmänhet. Vi tänkte börja denna serie med att belysa varför det är så viktigt att betala sin försäkringspremie (försäkringsavgift) senast angiven betalningsdag, och vad det kan få för konsekvenser för dig och ditt företag om betalningen kommer in för sent. Detta gäller självklart alla företagsförsäkringar på marknaden! Om du som företagare betalar t.ex. en prenumerationsavgift för sent, så får du en påminnelse från tidningen och ett hot om att om du inte betalar så upphör tidningen att komma. I värsta fall kan du få en straffavgift på några kronor, men när du sedan betalar löper prenumerationen vidare. Du har alltså inte ens drabbats av något glapp. Men vad händer om du inte betalar din försäkring i tid? För det första har du inget försäkringsskydd överhuvudtaget förrän dagen efter det att pengarna har kommit försäkringsbolaget tillhanda. Detta är i sig väldigt allvarligt, men det finns fler konsekvenser för ditt försäkringsskydd. I SFÖ:s företagsförsäkring och de Foto: Stockxpert flesta andra kombinerade företagsförsäkringarna på marknaden finns ett försäkringsmoment som kallas för rättsskydd. Momentet gäller för skäliga ombuds- och rättegångskostnader i tvist eller mål, inkluderat skattemål (se försäkringsvillkoren för din försäkring). Detta moment ska vara i kraft i minst 24 månader utan avbrott för att det ska gälla. Det innebär att vid en för sen betalning sätts rättskyddsförsäkringen ur spel och de 24 månaderna måste åter börja byggas upp. Denna karensregel gäller inte när du nytecknar din försäkring då rättsskyddet gäller direkt, utan vid försenad betalning vid årsförnyelse eller byte av försäkrings bolag. Sammanfattningsvis, det är av yttersta vikt att betala sin försäkring i tid eftersom det annars kan få stora konsekvenser vid en eventuell skada. Har du någon fråga du vill att vi ska ta upp, skicka den till sfoe@allians.com och märk meddelandet fråga försäkringsförmedlaren. CAMILLA SKYMBÄCK 3

4 ARBETSGRUPPERNA Foto: Loole Hagberg Infogruppen Nadja Chekhov, RÄTTELSE: I förra numret av Facköversättaren på sid. 4, hade det insmugit sig ett fel. Det står Birgitta Berglund, men det ska vara Birgitta Johansson. Vi ber om ursäkt för misstaget. Webbteamet Björn Olofsson har tillträtt som ny webbredaktör och sammankallande för Webbteamet efter Sami Baladi som på egen begäran har lämnat teamet. Jag vill ta tillfället i akt att tacka Sami så mycket för hans insatser. Webbteamet består nu av Björn Olofsson och Roger Sjölander. Observera att allt material, ändringar, etc. gällande webbplatsen fortsättningsvis ska skickas till Björn Olofsson. Mässteamet På sitt möte i september beslöt styrelsen att föreningen inte kommer att delta på Bok & Bibliotek nästa år. I stället kommer SFÖ att delta på någon annan mässa eller något evenemang som ligger närmare medlemmarnas verksamhetsområde än Bok & Bibliotek. Mässteamet håller f.n. på att undersöka olika möjligheter och tips från er alla mottas tacksamt. Med anledning av detta beslut har B&B-teamet nu upplösts och en ny lokal mässgrupp kommer att bildas på den ort där SFÖ kommer att delta nästa år. Jag vill å Infogruppens vägnar tacka Irene Elmerot, Birgitta Johansson och Ellinor Broman för deras arbete med årets mässa. SFÖ:s monter var stilren och mycket fin och drog många besökare. Samarbetet med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion fungerade mycket bra. Infogruppens möte i Göteborg Den 28 september hade Infogruppen möte i Göteborg, i anslutning till bokmässan. På mötet avhandlades olika frågor inom gruppens verksamhetsområde. NADJA CHEKHOV Konferensgruppen Mia Poletto Andersson, mpa@tele2.se Konferens 2008 Nationella gruppen Mia Poletto Andersson, mpa@tele2.se Den 20 september 2007 arrangerades Hieronymusdagen vid Lunds universitet för tredje året i rad. Eftermiddagen inleddes med informationsbord där alla intresserade fick möjlighet att ställa frågor och byta erfarenheter om översättaryrket. En eftertraktad nyhet för i år var att även en representant från facköversättarutbildningen vid Lunds universitet fanns med bland informatörerna. Den 23 augusti sammanträdde konferensgruppen i Västerås och fick samtidigt en visning av Stadshotellet där nästa års konferens äger rum. Från och med september är också Leona Axelsson från Örebro med i gruppen och hon ska särskilt jobba för att lyfta fram mentorarbetet. Programmet börjar så smått finna sin form, men det finns fortfarande utrymme för förslag på både föreläsare och workshops, så hör gärna av er! Hieronymusdagen vid Lunds universitet Helén Enqvist (t.v.), Fredrik Vrang och Katarina Trodden berättade om arbetet som förläggare, facköversättare respektive litterär översättare. Inger Johansson, översättare och informatör för Författarbundets översättarsektion, hälsade publiken välkommen med orden Det är inte engelska som är världsspråket, det är översättning och presenterade kvällens föredragshållare. Helén Enqvist, förläggare och översättare, berättade om vägen till sitt eget förlag (sekwa). Publiken följde med stort intresse Heléns skildring av hur en bok blir till. Fredrik Vrang, från början naturvetare, berättade om sitt karriärbyte från försälj- Foto: Västerås stad Foto: Tarja Koivunen MIA POLETTO ANDERSSON ningsingenjör till facköversättare med eget företag. Allmänlitterära översättaren Katarina Trodden beskrev bland annat sin pågående översättning av den högaktuella jubileumsboken om Ingmar Bergman. Kvällens huvudtalare Sven Borei roade publiken med sitt etymologiska och lexikaliska kåseri. Han filosoferade om översättaryrket som livsåskådning och levebröd. Till slut fick publiken en liten hemläxa av honom åhörarna skulle översätta det skånska ordet pågablära till sitt eget språk så att översättningen ger samma kulturella känsla som det ursprungliga ordet Förslagen kan skickas direkt till Sven! Vid minglet efteråt fortsatte det livliga samtalet. Det var glädjande att höra att vi även hade internationella besökare ett översättarpar hade kommit hela vägen från Hamburg och passade på att delta i Hieronymusdagsfirandet på sin väg norrut. Tack till initiativtagarna Inger Johansson och Harriet Johansen samt alla aktiva SFÖmedlemmar! Arrangörsgruppen hoppas på nya krafter från SFÖ syd för att vi ska kunna fortsätta med denna högt uppskattade tillställning även under kommande år. Anmäl dig gärna till undertecknad redan idag! AIJA MYLLYMÄKI aija@fintext.net Härmed tackar Harriet Johansen, Åsa Quensel Ahnfelt och Inger Johansson för oss i arrangörsgruppen och hoppas andra känner sig manade att ta vid. 4

5 SPRÅKGRUPPERNA Språkspalten Sven Borei, Irene Elmerot, Kreol underbar matlagning som vem som helst kan njuta av eller en lång lista pidginspråk som fått modersmålstalare. Språken utvecklas därmed bortom sina ursprungliga begränsade användningsområden och blir fullständiga språk med mer komplicerad vokabulär, grammatik och ett mer utbyggt ljudsystem. Jiddisch känner många till, denna säregna blandning av tyska och hebreiska som har erkänts genom ett Nobelpris till Isaac Bashevis Singer. Men hur många har hört talas om spanjolit, också kallat ladino? Från Wikipedia får vi veta att ladino, även kallat sefardisk spanska, är ett iberoromanskt språk som härstammar från de olika former av spanska som talades av den judiska befolkning som förvisades ur Spanien På grund av diasporan spred sig språket och anammade flera ord från bland annat arabiska, turkiska, franska och diverse slaviska språk. I dag finns den ladinotalande befolkningen, sefardiska judar, i såväl östra som södra Medelhavsområdet med en koncentration i Turkiet och Israel. I likhet med jiddisch skriver man språket med antingen hebreisk eller latinsk skrift. Finns det ett kreolspråk i Italien? Och hur är det med fragnol, som inte ens Google hjälper oss med. Ännu ett exempel på ett kreolspråk är tok pisin som talas på Papua Nya Guinea, dock utan den annars ofta förekommande och intressanta hebre - i ska inblandningen. Hur många talare/översättare av olika kreolspråk finns inom SFÖ? I så fall vilka språk och hur används de? Skapas nya kreolspråk i dag och i så fall var och hur? Tid att bekänna färg, eller för att fortsätta den kulinariska kopplingen att smaksätta föreningen ytterligare. SVEN H E BOREI Engelska Kontaktperson: Helen Taylor , helen.taylor@telia.com Here are more shortcuts you might consider (and these are just phrases that start with A) Shortening strategies This time Judy Petersen gives us some hints on how to shorten text, something which is frequently demanded when layout staff struggle to fit English text into layout that was designed for Swedish. First an example: Compare this: The consolidated accounts have been prepared in accordance with Swedish law and in accordance with the International Financial Reporting Standards (IFRS) published by the International Accounting Standards Board (IASB) as well as in accordance with interpretive statements from the International Financial Reporting Interpretation Committee (IFRIC) that have been approved by the European Commission for application within the EU as of 31 December (453 characters with spaces) Change this: absolutely essential accounted for by the fact a considerable amount of a considerable number of a decreased amount of a decreased number of adjacent to along the lines of a majority of an adequate amount of an example of this is the fact an order of magnitude faster To this: essential/ necessary because much many less fewer near like most enough for example 10 times faster To this: The consolidated accounts were prepared per Swedish law, per International Financial Reporting Standards (IFRS) published by the International Accounting Standards Board (IASB), and per interpretive statements from the International Financial Reporting Interpretation Committee (IFRIC) that were approved by the European Commission for application within the EU as of 31 December (385 characters with spaces*) Change this: a number of approximately are of the same opinion as a consequence of as a matter of fact as a result of as is the case a small number of as of this date at an earlier date at an early date at a rapid rate at no time at some future time at the conclusion of at the present time at this point in time To this: many about agree because in fact (or leave out) because/due to as happens a few today previously soon rapidly never later after now now *If an abbreviation is never used again, then there s no need to insert it. If there s anything you d like to write about please send your contribution to helen.taylor@telia.com. 5

6 SPRÅKGRUPPERNA Finska Kontaktperson: Aija Myllymäki, , Även om det finns sådant i Skottland som påminner om oss i Finland, dvs. man äter gärna gröt, potatis och kålrötter, spelar ett konstigt instrument (kantele i Finland, säckpipa i Skottland) och det finns får och kor på åkrarna fast kor är lite hårigare eftersom de är höglandsboskap finns det också många saker som finländare inte riktigt förstår eller vet mycket om. Skottar dricker te istället för kaffe, äter haggis och klär sig i kjolar, även män och pojkar. Skottar är glada, pigga, sociala och vänliga både i nyktert och berusat tillstånd; finländare är tysta och vrånga när de är nyktra och frånstötande när de är fulla. Edinburgh, Skottlands huvudstad, är en plats där man trivs om man är intresserad av historia. Skottland hör till Storbritannien och dess kultur och historia är en väsentlig del av hela Storbritanniens historia. Många som älskar historia är särskilt intresserade av Skottland. Finlands historia Italienska Kulturskillnader och likheter mellan Finland och Skottland har däremot internationellt intresse bara när det har någonting med Ryssland eller Sverige att göra. Å andra sidan är båda nationerna lite nationalistiska och tycker att de placerar sig högre än de stormakter som har förtryckt dem: Finland lär vara bättre än Sverige och Skottland slår England. Man måste akta sig för att hetsa upp skottar genom att kalla dem engelsmän. De är skottar eller britter, men aldrig engelsmän, eftersom England är ett annat land. Den skotska nationalismen syns i stoltheten över whisky, som liknar vår kärlek till Koskenkorva båda kan användas för att läka små förkylningar eller hjärtesorger. Den skotska whiskyn heter alltid whisky ordet whiskey är den irländska versionen av drycken. Skottar har inga bastur de tillbringar tid på krogar som heter pubar (förkortning av public house). Den skotska puben är ett helt annat fenomen än de dystra, otäcka finska mellanölskrogarna som någon av misstag har döpt till pubar; de är platser där man får varm mat och då och då får man till och med höra lite levande musik. En skotsk pub är en mysig plats, alla människors vardagsrum. I Finland har ordet pub lite obehagligare klang. Skottar njuter av att festa. Det finns ett slags skotsk fest som heter ceilidh och där ingår folkdans, traditionella rätter och annat firande. Vi har ingen sådan i Finland. Andra fester som finländare är lite obekantare med är nyårsfesten Hogmanay och Burns Night, som är lite som en skotsk version av Runebergsdagen, fast skottarna har flera evenemang under dagen. Gamla keltiska högtider firas också, t.ex. beltane, midsommar och samhain, som vi känner bättre till under namnet halloween. Det finns en stor mängd katoliker av irländsk härkomst i Skottland, och de brukar fira många katolska högtider som vi knappast känner till i vårt lutherska land. Det kan vara knepigt att översätta texter som är skrivna av skottar, eftersom det finns så många dialektala ord i skotsk engelska som vi inte känner till, men som inte kan utelämnas, eftersom det skulle göra texten intetsägande och färglös: huvudstaden Edinburgh kallas Auld Reekie, gammal rökig ; en insjö heter inte lake utan loch; man säger inte yes utan aye och istället för child kallas barn bairn! NINA JÄRVILUOMA Härliga böcker i händigt format Foto: Privat Kontaktperson: Luca Vaccari , luca@vikings.it När man vill få närmare information eller detaljer om ett ord eller uttryck, är det väl numera lätt för oss alla att googla sig fram. Men visst är det en härlig känsla att hålla i en riktig ordbok, bara slå upp en sida och släppa loss fantasin, kanske i omvänd bokstavsordning. Denna känsla behöver inte vara tung i form av otympliga uppslagsverk eller kosta så mycket, inte ens i dagens annars så extremt virtuella värld! Många italienska dagstidningar har handböcker som bilagor. Det har hittills varit fina kokböcker eller stora uppslagsverk inom musik, konst och litteraturhistoria. Denna säsong har det dock blivit dags för språket. Jag var till början lite skeptisk när en kompis föreslog att jag skulle köpa en, men när jag bläddrade och äntligen fick svar på ständiga tvivel och diskussionsämnen i mitt eget språk (exempelvis om det egentligen heter i eller gli pneumatici, eller om verbet ska vara i singularis eller pluralis när subjektet består av två delar med ett eller emellan), slog jag till och köpte den nya italienska ordboken: Sabatini Coletti - Dizionario essenziale della lingua italiana Sansoni. Händigt format (21,5 x 15 x 5,5 cm). Lättläst typsnitt. Otroligt många exempel på ordens olika användningar. Etymologi eller införandeår för många av dem. Nästa bok i serien blev Grammatica della lingua italiana. Jag häpnade över hur mycket jag hade glömt under de senaste 20 åren! Man kan visserligen oftast använda sitt språk korrekt, men det är ju härligt att åter kunna ge ett korrekt namn till bisatser eller läsa exempel på farlig kommatering, t.ex. skillnaden mellan Tutti i colleghi, che ti stimano, ti sosterranno (Alla kollegor uppskattar dig och kommer att stödja dig) och Tutti i colleghi che ti stimano ti sosterranno (De kollegor som uppskattar dig kommer att stödja dig). Jag läste också snabbt igenom avsnitten om den luddiga gränsen mellan språk och dialekt, tillika avsnitten om användning av lånord i italienskan. Mycket intressant. Så sent som igår köpte jag därför också den nya italiensk-engelska ordboken. Jag har inte hunnit använda den, men om den håller samma höga kvalitet, kommer jag säkert att ha nytta av den! Jag kan alltså varmt rekommendera de nya ordböckerna. De kan köpas eller beställas i en vanlig italiensk tidningskiosk och kostar bara 14,90 EUR/styck. Bara det borde fresta! Om ni inte vistas i Italien eller kan be någon anhörig/bekant, finns det möjlighet att beställa via ibs.it (expeditionsavgifter kan dock bli saftiga) eller så kan jag ställa upp och frakta till självkostnadspris. Bilder och mer information finns på Om ni annars surfar in på bläddrar ned till Dizionari och klickar på Italiano m.fl., finns det e-upplagor. LUCA VACCARI 6

7 Skandinaviska Kontaktperson: Bo Widegren , SPRÅKGRUPPERNA Översättarens anmärkning Ja läspade Violet. Jag är nog inte den ende av dem som i en späd barndom hajat till vid läsningen av den repliken, som den engelska författarinnan låter flickvännen till den busige skolpojken Bill framsäga i en av de på sin tid kända böckerna om William Brown, alias Bill. Det var första gången jag märkte att något inte stämde, men kunde inte säga varför, eftersom det skulle dröja några år innan bekantskapen med det engelska språket inleddes. Den lilla raden ställer översättarens arbete i blixtbelysning. Hur skulle ni själva översätta den till era språk, om ni nu inte är så lyckligt lottade att ni har italienska, portugisiska eller spanska som målspråk? Detta minne dök upp hos mig när jag en eftermiddag i början av juni befann mig i Polska institutets vackra hus i hörnet av Karlavägen och Villagatan i Stockholm och lyssnade till ett av de två seminarier som det beundransvärda litterära översättarseminariet vid Södertörns högskola arrange rade i samarbete med Polska institutet och motsvarande finska, tjeckiska och tyska institutioner. Redan vid entrén i seminarielokalen på andra våningen där det vanligen ordnas konst-, foto- och bokutställningar, konserter med jazz och kammarmusik och mycket annat trevligt fick jag i min hand den Polska institutet Foto: Polska institutet vackra volymen ö.a., som är en antologi med nygjorda skönlitterära översättningar till och från svenska. Jag återkommer till den senare. Då jag inte hade tid att gå på bägge seminarierna hade jag valt den dag som var ägnad översättningar till och från franska, polska och ryska. Översättarna eller någon annan läste först källspråkstexten, varefter översättaren läste sin översättning. Efter varje läsning uppstod livliga diskussioner om problemen med just den valda texten. Själv har jag aldrig på allvar funderat över att översätta skönlitteratur, men jag kan inte hjälpa att det var med ett styng av avund som jag föreställde mig de hisnande perspektiv som ibland måste öppna sig vid diskussionerna på Södertörns högskola. Det är förmodligen just vid tolkningen av skönlitterär prosa och poesi som man når översättningsarbetets kärnfrågor, precis som lyriken fungerar som språkets laboratorium. För att återgå till boken, vars fullständiga titel är ö.a.*, med underrubriken *översättarens anmärkning en antologi, är det skönt rent fysiskt att hålla den i sin hand och njuta av den grafiska kompositionen. Författarna och översättarna presenteras. Källspråkstexterna och översättningarna löper parallellt. Det är fascinerande att se hur översättarna har löst problemen (jag nöjde mig med att titta närmare på de texter där språken franska, polska och tyska är inblandade). Till min överraskning hittade jag Carl Snoilskys lilla dikt Pepitas kyrkogång tolkad till polska. Och det var en fascinerande upplevelse att se den första raden av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom på polska: Martin Birck był małym dzieckiem, które śniło leżąc w swoim łόżku. (Martin Birck var ett litet barn, som låg i sin säng och drömde.) Och jag är idel beundran inför Tomas Håkansons tolkning av en dikt av Rafał Wojaczek, där den polske poeten har slagit sönder grammatiken i sitt eget språk. Översättaren löser det genom att på motsvarande sätt slå sönder den svenska grammatiken. Kort sagt, ni som är intresserade av det som man litet pompöst skulle kunna kalla för översättningens hjärtpunkt har stor glädje av dem. När jag ändå är inne på lästips ni som är medlemmar i ITI får ju ITI Bulletin. I det senaste numret (juli-augusti 2007) har Susan Bassnett skrivit en mycket läsvärd artikel med rubriken What s in a name, vilket i sin tur leder till ett annat lästips, nämligen den kulturhistoriska guldgruvan Translating Names, utgiven av en grupp engelskspråkiga översättare i SFÖ med Ian Hinchliffe i spetsen. BO WIDEGREN 7

8 Foto: Birgitta Johansson BOK & BIBLIOTEK 2007 SFÖ på Bok & Bibliotek Under årets bokmässa passerade cirka människor grindarna. I detta myller av människor, som hade sin absoluta kulmen mitt på dagen på lördagen (märktes tydligt) med cirka besökare enligt SvD, 1 oktober, fanns förstås alla sorters människor. swahili till svenska, en student ville bli översättare från kinesiska och undrade om detta ännu ingick i arsenalen, en gammal man önskade översättare från/till latin helst bosatt i Lund. Andra ville diskutera kultur och språk i allmänhet och att vi alla nu känner av globaliseringens verkningar. MED SFÖ:S EMINENTA DATABAS kunde vi ge svar på många av dessa frågor och broschyrer delades ut till alla som var det allra minsta intresserade. Naturligtvis gjorde vi allt för att få fler medlemmar till vår förening och talade varmt om alla dess fördelar, inte minst för våra nya kollegor i branschen. hela tiden och det var med ett leende på läpparna jag åkte hem, trött som en trasa i ben och huvud egentligen, men med alla goda möten med så intressanta och underbara människor, som jag kommer att leva på länge, både som översättare och vanlig privatperson. Jag VET att jag och alla mina kollegor och vänner dessa dagar hjälpte till att sätta FOKUS på översättning och språkförståelse och hur viktigt detta är för framtidens SFÖ. STÄMNINGEN VAR PÅ TOPP BIRGITTA JOHANSSON Foto: Birgitta Johansson ågra representanter för SFÖ gick ut ur montern och pratade om SFÖ och delade ut information till så gott som alla fackboksförlag. Till SFÖ:s lilla fina monter som SFÖ delade med Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion myllrade människor av olika slag. Där delade vi glatt på alla sorters besökare från förlagen, översättare i olika åldrar, många mycket intresserade blivande översättare och unga personer med språkintresse såväl som pensionärer som ville ha något trevligt att tillbringa dagarna med i Thailand etc. En man sökte översättare från Foto: Thomas Grundberg från Författarförbundets översättarsektion. N Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion tillsammans med Krisitna Blom som representerade SFÖ 8 Kristina Blom och Birgitta Johansson

9 Mingel på mässan Torsdagskvällen på Bok- och Biblioteksmässan avslutades med att vi i översättarmontern ordnade ett s.k. mingel, likt många andra på Bokmässan brukar göra. Vi i SFÖ bjöd in våra kunder och uppdragsgivare samt kollegor, de andra organisationerna gjorde detsamma på sina håll. Tack vare vår kollega Loole Hagberg kunde vi på denna mässa, med tema Estland, ståta med estniska snacks och öl; detta uppskattades mycket av gästerna. Redan när vi började kl 17:15 var det fullt med folk i och runt vår monter; framåt kl 18, när mässan officiellt stängde dörrarna för nya besökare, var det knôkatjockt, för att prata göteborgska. Stämningen var hög, visitkort utväxlades och många nya kontakter skapades. Vi kunde möjligen ha hoppats på fler förlagsgäster, men vi är ju bra på att skicka runt jobb till varandra också, när ens egna språkkombinationer inte matchar förfrågningar som dyker upp. Krönikören Boris Benculic hade i ett nummer av tidningen Metro i veckan som gick skrivit att mingel är till för folk som inte vill jobba, men som en kollega konstaterade i vårt fall är mingel just till för folk som vill jobba, som vill få chans på nya, spännande jobb och utmaningar!. Så för framtida mässor kan detta vara ett tips, och de som blev inbjudna men inte kom till vår monter just på mingelkvällen har ju ändå fått en påminnelse om att SFÖ finns och är en aktiv förening! IRENE ELMEROT Här bjuder Loole Hagberg in Estlands president Toomas Hendrik Ilves till SFÖ:s monter. Presidenten tackade glatt ja till inbjudan och ville gärna komma och ta ett glas estniskt öl med de svenska översättarna. Foto: Conny Hagberg Statistik för mässan Antal besökare: Utställare: 881 (Källa: Göteborgs-Posten) SFÖ:s monter Vi registrerade monterbesöken som knack och snack kortkorta samtal respektive längre, med broschyrutdelning, demo av Sök översättare på webbplatsen med mera, och kom upp i hela 93 knack och 149 snack under de fyra dagarna. Dessutom rörde sig våra medlemmar på mässgolvet och informerade om SFÖ i 106 montrar. Ett starkt genomslag för SFÖ! Fem personer anmälde intresse för att gå med i föreningen. Linnéfrågesporten Av de 32 deltagarna var det faktiskt ingen som prickat in alla rätt men vi har utsett vinnarna bland de som svarat rätt på 4 av 5 frågor: 1:a pris Wordfinder elektronisk ordbok: Gunborg Jacobsson, Norrköping 2:a pris Norstedts stora engelska ordbok: Gunilla Byrman, Sandby 3:e pris Språkböcker från Norstedts: Marianne Landqvist, Gustavsberg 4:e pris Prenumeration på Facköversättaren: Filip Laurits, Kungsbacka Miniseminarium Annorlunda översättning år arrangerade SFÖ för första gången I ett miniseminarium under Bokmässan, med rubriken Easy Readers inomspråklig översättning. Runt fyrtio personer hade hittat till salen J1 där SFÖ-medlemmen Robert George Dewsnap berättade om konsten att skriva om en engelsk roman till en lättläst bok, med exempel från Of Mice and Men av John Steinbeck. Att transponera litterära texter till ett enklare språk är inte något jag själv ägnat mig åt, men jag fick ändå flera aha-upplevelser under seminariet. Robert berättade att man måste vara uppmärksam på författarens nyckelord. Steinbeck drar ofta paralleller mellan människor och djur. I romanen presenteras Summering Så går en mässa ifrån vårt liv och kommer aldrig åter för att parafrasera Jonas Gardell, en författare bland många på Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg års mässa inkluderade en gemensam översättarmonter, där SFÖ delade plats med våra mer skönlitterära kollegor i Översättarcentrum och Författarförbundets översättarsektion. Det var ett mycket givande samarbete i montern, vi kunde hänvisa besökare till varandra och vi som jobbade fick en bättre inblick i vad våra kollegor gör. Det börjar redan spinnas lösa planer på framtida huvudpersonen Lennie med samma adjektiv som senare används om en gammal hund. Lennie och hunden går samma öde till mötes; de dödas med ett nackskott. I en omskrivning till ett enklare språk ska man bevara de språkliga paralleller som finns i originaltexten. Så även i en översättning, något som den svenska översättaren dock hade missat enligt Robert. I en Easy Reader väljer man också att med bilder illustrera det som blir alltför krångligt att skildra i ord. Till exempel har den detaljrika beskrivningen av arbetsledaren i Of Mice and Men ersatts av en lika detaljrik bild. ELLINOR BROMAN samarbeten mellan oss, för att gemensamt stärka översättarens status och få fram vad vi gör och hur. Att vi måste synliggöra föreningen märks, när inte ens fackboksförlagen känner till oss, men väl känner till våra systerorganisationer i montern. Nästa år har vår styrelse beslutat att det inte blir någon monter på Bokmässan, vilket vi som jobbat med detta arrangemang förstår ur ekonomisk synvinkel, men vi får väl se hur vi kan synas i detta sammanhang i framtiden. IRENE ELMEROT 9

10 LÄRDOMAR Del 2 av en artikelserie i 6 delar om årsredovisning Få bukt med årsredovisningarna Att översätta årsredovisningar i projektform Exempel på poster i en offert 1. Research, framställning eller uppdatering av ord listor för företagstermer och IFRS-termer 2. Kickoff- och uppföljningsmöten 3. Översättning av: Del I, 50 sidor, cirka 350 ord/sida* Del II, 40 sidor, cirka 350 ord/sida* Figurer, diagram, textrutor, bildtexter, citat* Omslag, 6 sidor, cirka 800 ord* 4. Filkonvertering och filhantering 5. Rådgivning per telefon och e-post 6. Hantering av uppdateringar efter det att käll dokument levererats och översättningen påbörjats (nya texter, ändringar osv.)* 7. Redigering av tre layoututkast i PDF-format 8. Avgift för sena leveranser 9. Uppskattad totalsumma * Innefattar jämförelser käll- och målspråk, kontroll av konsekvent termanvändning och redigering. Denna artikel fokuserar på projektledare och innehåller ett förslag på en modell för översättning av årsredovisningar en modell som minskar riskerna, höjer kvaliteten, ger lägre stress och genererar goodwill genom att översättare snabbare kan börja jobba med nya projekt åt andra kunder. Modellen ser ut så här: 1) årsredovisningen delas upp i flera avsnitt. 2) de olika avsnitten läggs ut på olika översättare. 3) översättningarna konsekvenskontrolleras, redigeras och granskas av flera granskare. 4) PDF-utkasten korrekturläses av granskare. Modellen förutsätter att verksamheten har tillgång till ett antal underleverantörer och att projektledningsprogram används. VARFÖR DELA UPP JOBBET? Vissa översättare kan behövas till andra kunder och projekt. Att knyta upp experter (i heltid upp till tre veckor) är alltså ett slöseri med värdefulla resurser. Utifrån kundens anbudsförfrågan och anbudet är årsredovisningens ungefärliga storlek känd, och därmed går det att fastställa om en uppdelning av översättningen: minskar riskerna, t.ex. genom att inte ge 100 sidor till en översättare kan arbete som har planerats in för en översättare som plötsligt blir sjuk lättare läggas ut på någon annan. ger möjlighet att hålla kundens leveranstid med en lägre grad av stress och ändå kunna leverera högsta kvalitet, och om flera delar översätts och redigeras samtidigt finns det också möjlighet att ha flera nivåer för kvalitetskontroll. ger högre kostnadseffektivitet, dvs. med ett team finns det utrymme att ta betalt för administration och hantera problem utan att leveransdatum är i fara. FÖRBEREDA ANBUD. Var proaktiv: kontakta kunder i slutet av oktober/början av november för att höra om de vill ha anbud på översättningen av årsredovisningen. Begär avtal med angivna leveransdatum och kontrollera att avtalen bygger på de inlämnade anbuden. Lägg in avgifter för förseningar i avtalet på samma sätt som andra leverantörer gör i sina avtal. Ta med allt arbete som utförs av projektledare och översättare under översättningsprocessen så att kunderna får en rättvis uppfattning om vad arbetet innefattar. Se textrutan ovan. Återanvänd anbudstexten till underleverantörer, planering, kommunikation och fakturering. Lägg inte anbudet så lågt att det inte finns utrymme för att anlita erfarna översättare. Det leder bara till ekonomiska förluster (och möjligen förlusten av en kund) om kunden klagar på kvaliteten och det krävs ändringar. 10

11 LÄRDOMAR Vem Tillbaka Redigering klar Jämförelse källa/mål klar Uppdateringar Till kund PDF-filer Omslag, rygg AA 15 feb FF, 15 feb GG, 15 feb 18, feb 21 feb 1-6. VD har ordet AA 15 feb FF, 15 feb GG, 16 feb 17, feb 22 feb Affärsidé och strategi BB 19 feb FF, 20 feb GG, 21 feb 21, feb 24 feb Räkenskaper II, NN 21 feb FF, 22 feb GG, 23 feb 24 feb 26 feb Noter II, NN 25 feb FF, 27 feb GG, 28 feb 1 mar 3 mar Definitioner EE 15 feb FF, 16 feb GG, 18 feb 20, feb 23 feb Ekonomisk översikt EE 15 feb FF, 16 feb GG, 18 feb 20, feb 23 feb 81. Styrelse EE 15 feb FF, 16 feb GG, 18 feb 20, feb 23 feb 82. Ledande befattningshavare EE 15 feb FF, 16 feb GG, 18 feb 20, feb 23 feb Adresser EE 15 feb FF, 16 feb GG, 18 feb 20, feb 23 feb underleverantörer. Lägg ut uppdragen utifrån översättarnas fackområden, arbetsbörda samt kunskap om bransch och ekonomi. Lägg ut delar som i huvudsak handlar om att klippa och klistra från förra årets årsredovisning (med smärre ändringar) på nybörjare eller dem som föredrar korta uppdrag. I tabellen visas utdrag ur en planering för underleverantörer, som också kan innehålla dessa avsnitt: divisioner hållbarhetsredovisning, bolagsstyrning, redovisningsprinciper och revisionsberättelse. PLANERING. Var inställd på att det blir många ändringar. Överväg att göra plats för: En arbetsdag för filhantering när jobbet har kommit särskilt om det är mycket grafik med inbäddad text. Tre dagar för redigering, jämförelse mellan käll- och måltext samt korrekturläsning. Det är den tid som krävs för förtydliganden från översättare och eventuella ändringar de behöver föra in. En dag för korrekturläsning av de egna avsnitten i PDF-format såvida inte någon annan gör detta (rekommenderas eftersom översättarna vill kunna påbörja andra uppdrag). KOMMUNICERA MED ALLA. Hör löpande efter med kunden om eventuella ändringar i planeringar. Gör första kontrollen två veckor innan den första delen ska levereras. Skicka löpande uppdateringar till översättarna. Kalla filerna utkast 1, utkast 2 osv., eftersom översättning inte skiljer sig från textframställning. Inget företag har någon- sin publicerat det första utkastet till årsredovisningen. Varför skulle det publicera det första utkastet av en översättning? Gör kunderna införstådda med att översättningen inte är klar förrän de har godkänt leveransen vilket liknar samarbetet med deras andra konsulter. Varje gång en del av årsredovisningen har levererats bifogas en uppdaterad planering till leveransen så att alla mottagare kan se översättningens status. Använd samma tabell för veckovisa statusrapporter till översättarna. UPPFÖLJNING. Kontakta kunden för återkoppling. Förmedla informationen till översättningsteamet, ändra processen vid behov och boka in teamet för nästa år. JUDY PETERSEN OCH HELEN TAYLOR (Översatt av: Mia Poletto Andersson) Foto: Stockxpert 11

12 NYHETER Studentspalten Jessica Jansson, Hej Lisa, jag har förstått att du studerar och har studerat nordistik hur kom du in på det området? Jeg er veldig interessert i språk og litteratur, og etter at jeg lærte meg norsk, tenkte jeg at det kunne være interessant å studere nordisk. Det er morsomt å se slektskapet mellom de skandinaviske språkene og nederlandsk. Dessuten fikk jeg tre nye litteraturer på kjøpet. Du arbetar samtidigt som du studerar, är du en flink typ som gillar att ha mycket att göra? Nei, egentlig ikke. Jeg studerer og jobber i deltid. Berätta gärna mer om dina olika arbeten och hur började du med översättning? Och festivaljobbet? Da jeg studerte i Nederland, hadde jeg en praksisplass hos Poetry International, en stor poesifestival i Rotterdam. Etter hvert ble jeg fast ansatt der. Jobben min var å finne oversettere som kunne oversette dikt til nederlandsk og engelsk. Jeg så at oversetterjobben var meget spennende. Senere studerte jeg russisk ved høyskolen for oversettere. Nå jobber jeg som frilans oversetter fra norsk, engelsk og russisk til nederlandsk, samtidig som jeg fortsatt jobber noen uker i året for Poetry International. Foto: Privat Intervju med Lisa Huijer Lisa Huijer och Jessica Jansson träffades på sommarens Nordkurs i Kuggom i Finland, Svenskt i Finland. Kursen handlade om finlandssvensk kultur, litteratur och språk. Lisa Huijer som är från Rotterdam i Nederländerna bor numera i Oslo där hon arbetar och studerar. Hur är det att studera och arbeta samtidigt, det kan nog vara svårt att kombinera ibland? Siden at jeg gjør begge aktiviteter på deltid, går det veldig bra. Det var også en periode at jeg jobbet fulltid, og studerte om kvelden. Det var tungt, men det la jeg ikke merke til før det var over. Da var jeg ganske sliten i flere måneder etterpå. Berätta lite om de största skillnaderna mellan Nederländerna och Norge, vad irriterar dig, och vad tycker du bäst om med Norge? Jeg synes det er veldig få forskjeller egentlig. Jeg har en teori om at nederlendere er skap-skandinavere. De eneste forskjellene jeg kan komme på, har med klima å gjøre. Nordmenn er mer forberedt på skiftende vær. De ser hva slags vær det er før de går ut, og kler seg etter været. Nederlendere går ut, og synes da det er enten kaldt eller varmt, men tar ikke mer eller mindre klær på for det. Hva jeg liker og misliker med Norge er at det er så lite, og da mener jeg at det bor få mennesker der. Nederland har fire ganger så mange innbyggere. Det er nesten umulig å være anonymt i Norge, på godt og vondt. Har du någon uppfattning om de svensknorska relationerna? Det er vanskelig å si. Det jeg legger mest merke til er at det er så mange svensker i Oslo! Jeg tror at relasjonene er gode, det er tross alt en spesiell situasjon at man kan snakke hver sitt språk og likevel bli forstått. JESSICA JANSSON För dem som är intresserade av att läsa mer om Nordkurserna: pub/jsp/polopoly.jsp?d=1662 Boktipset Brett Jocelyn Epstein, brett@awaywithwords.se Ny tidskrift om fackdokumentation Den översättare som också intresserar sig för fackspråk och dess användning i vidare bemärkelse kanske har glädje av den nystartade tidskriften Language at Work med undertiteln Bridging Theory and Practice. Den utges av Dansk Selskab for Fagsprog og Fagkommunikation (DSFF) och har målgrupperna professional copywriters (e.g. technical writers, medical writers etc.), communicators, translators and researchers involved in the communication of specialized knowledge. Nr 1, utkommet i oktober, har som tema Quality Assurance in Documentation Processes, och bjuder bl.a. på en lång artikel på detta tema i form av ett praktikfall där företaget Grundfos berättar om sin arbets metodik för att säkerställa god kvalitet (och översättbarhet) på sin dokumentation; den redogörelsen kommenteras sedan av experter från Syddansk universitet, och det hela är mycket intressant. En annan lång arti - kel handlar om Language Strategy in a Merger Process, dvs. hur man hanterar olika språkanvändningskulturer i företag som slås samman. Mer intressant för just översättare särskilt för byråerna är Cooperation and Quality Assurance in Technical Translation Projects ; en genomgång av arbetssätt och metodik. Men på det hela taget torde denna tidskrift vara av större intresse för dem som författar och hanterar de texter vi översätter alltså teknikinformatörerna än för dem som översätter dem. Dock ger den ett gediget intryck som förhoppningsvis kommer att stå sig. Language at Work ( utkommer två gånger om året med 40 sidor i färg och kostar för 2 nr 40, men man får det första för 10. MATS DANNEWITZ LINDER 12

13 Teknikinformatör vad är det? ALLMÄNT... och vad jobbar du med då? På den frågan har jag olika svarsalternativ: 1) teknikinformatör 2) teknisk redaktör/skribent 3) illustratör 4) ingenjör 5) egen företagare Säger jag teknikinformatör tror dom flesta att jag är översättare, men mitt svarsalternativ beror ofta på vem som frågar: Svärmors väninna: Ingenjör. Då säger hon beundrande oj då! och tycker att det är rysligt märkvärdigt att en tjej är ingenjör. Okänd bordskavaljer: Teknisk redaktör. Då frågar han artigt jaha, du skriver tidningsartiklar? Om det är en trevlig fest håller jag med och byter ämne direkt. Annars kan jag säga att jag hjälper producerande företag att ta fram tekniska instruktioner, och sen måste jag gå till damrummet (finns det herrum?). En ny bekant: Teknikinformatör. Eftersom det är en person som jag kommer att träffa flera gånger måste sanningen fram. Då kommer alltid frågan vad är det för nåt? Det korta svaret blir: jag gör text och bilder till bruksanvisningar. Då tittar personen anklagande på mej och säger manualen till min videoapparat är helt obegriplig! Det utförliga svaret blir: jag skriver text och gör illustrationer på datorn. Sen sätter jag ihop det till snygga och begripliga instruktionsböcker om allt från hjärtsjukdomar till telefonstationer. Men vad svårt, då måste du kunna allting? Jag berättar att jag är el-/teleingenjör, att jag gillar nya utmaningar och har både språksinne och konstnärliga spår i mina hjärnvägar. Sen kommer frågan var jobbar du nånstans? Då gäller alternativ 5: Jag har ett eget företag som heter Kreativ Teknikinformation. Jag fortsätter att prata om mej själv tills personen börjar gäspa, och en timme senare har han/hon ändå glömt bort vad jag sa. Presumtiv kund: Här kör jag hela registret, skryter med att jag är FTI-certifierad och erbjuder mitt CV, kundreferenser och arbetsprover. Jag föreslår också en titt på min hemsida www kreativteknik.info. Foto: Privat Britt-Marie Landin bor i Enköping och är den fjärde i raden av fem layoutare som utformar Facköversättaren. Hur skulle du vilja utveckla tidningen grafiskt och vad skulle du vilja åstadkomma med Facköversättaren? Tidningens layout har fått ett enastående lyft i år, men jag skulle vilja ha plats för större bilder och mera luft på vissa sidor. Det är tråkigt att behöva klämma ihop en intressant text så att den inte lockar till läsning. Sen kan jag förstås bidra med min yrkeskunskap och med kåserier och inlägg om de skiftande områden jag sysslar med på min fritid. FRITIDSINTRESSEN Jag sjunger i en sångkvartett som heter Åtta ben, dansar, fjällvandrar, vintersportar, tillbringar en del tid i sommarstugan vid Åmänningen, träffar mina 6 barnbarn, fotograferar och redigerar, skriver texter... SENAST LÄSTA BOK Svalan, katten, rosen, döden av Håkan Nesser. Droit Franco-Suedois des Affaires Svensk-Fransk Affärsjuridik & Contentieux & Arbitrage International Affärstvister & Internationell Skiljedom paris cabinet zander 12/14, avenue victor hugo f paris phone fax jean-jacques zander avocat au barreau de stockholm, de paris, et de bruxelles jjzander@eurolawyers.net internet: stockholm eurolawyers advokatfirma ab sveavägen 52, 4tr box 3549 s stockholm phone fax UTHYRES Ett townhouse i gamla stan i Agde, södra Frankrike, veckovis. Lyxrenoverat, tre våningar + stor terrass. 4 7 sängplatser. Jacuzzi. Ett stenkast till restauranger, affärer, skaldjursförsäljning m.m. Till Medelhavets stränder 3 km. Agde kan nås på många sätt, t.ex. med tåg från Paris eller Marseille. Det går billiga flyg från Sverige till Marseille och Girona i Spanien, där det är förmånligast att hyra bil. Körsträckan till Agde från dessa städer ca 2 timmar. För foto och mera information, skriv till paula. thulin@bredband.net. Vill du nå folk som arbetar med språk? Din målgrupp läser Facköversättaren Annonsera i Facköversättaren Hör av dig till Loole Hagberg info@bestkusten.se. Se även 13

14 KRÖNIKAN Att vara doktorand i translation studies I september 2006 flyttade Brett Jocelyn Epstein från Sverige till Wales för att bli doktorand i translation studies som är ett ganska nytt ämne. DOKTORANDPROGRAMMET. I en översättningskurs på magisternivå brukar man kombinera teori och praktik. Man förbättrar sina språkkunskaper, övar på att översätta mellan språk, läser om översättningsteorier, lär sig om olika fackområden och terminologi, arbetar kanske med översättningsverktyg eller diskuterar hur man kan hitta jobb eller starta eget företag och så vidare. De flesta som går en sådan kurs vill bli översättare. Ett doktorandprogram har inte mycket gemensamt med en sådan utbildning. Eleverna förbereds att bli forskare, inte översättare, även om det finns några (som jag) som vill kombinera dessa båda. I programmet läser man förvisso om översättningsteorier och lär sig olika språk, men sedan väljer man själv om man ska gå på kurser eller om man bara vill läsa böcker. givande KURSER. I fjol gick jag varje vecka av eget intresse på föresläsningar om översättningens historia. Vi får läsa essäer av Hieronymus, Schopenhauer, Nietzsche, Walter Benjamin och många fler, och det är fascinerade att veta hur folks tankar kring översättning har ändrats genom tiderna. Dessutom går jag ibland på en kurs om översättningsverktyg, som Trados och liknande, som jag tror kan hjälpa mig i mitt översättningsarbete. Jag har försökt även lära mig lite walesiska, dels för att det kan bidra till min forskning och dels för att det är roligt att lära sig nya språk och jag bor ju i Wales. Nu har jag även börjat en kurs i portugisiska. FORSKNINGSÄMNEN. Ett doktorandprogram handlar mest om att forska. Det finns många olika ämnen som man kan forska i översättning av skönlitteratur eller facklitteratur, översättning av olika språk, hur översättare tänker eller känner för sina jobb, hur man undervisar översättare eller tolkar och hur undervisningen är utformad på olika sätt i olika länder, hur översättare använder (eller inte använder!) verktyg som datorprogram eller referensböcker och vad andra har tänkt om översättning eller översättare under olika tidsperioder. Sedan finns det förstås undertextning och tolkning, skillnader mellan hur översättare och tolkar tänker vad det gäller språk eller på hur professionella och studerande översättare arbetar m.m. På universitetet finns det en som forskar i hur medicinska texter översätts från engelska till kinesiska, och en annan forskar i undertextning av filmer och pratshower. En kvinna arbetar med översättning av dikter mellan franska och engelska, och en forskar i hur man översätter idiomatiska uttryck och andra standardfraser till spanska. BARNLITTERATUR. Det jag forskar i är översättning av barnlitteratur, främst från engelska till svenska. Jag valde detta ämne av många skäl, men de två viktigaste är att 1) det är väldigt få som har forskat i det innan (barnlitteratur anses ofta inte vara lika viktig, seriös eller intressant som vuxenlitteratur), och 2) för att jag lärde mig själv svenska genom att läsa just barnböcker, och jag tänkte mycket på hur man kan översätta dem. Vad innebär det att forska i översättning? Tyvärr innebär det inte att jag får sitta på mitt kontor varje dag och bara läsa barnböcker! Liksom de andra doktoranderna måste jag få en bra överblick över allt som har hänt tidigare inom translation studies så jag läser mycket teori ( The Translation Studies Reader av Lawrence Venuti är en bra bok att börja med, om du är intresserad av att lära dig mer) utöver det som vi diskuterar i kursen om översättningsteori. Jag har turen att kunna koppla teorin till min egen arbetserfarenhet det finns ganska många som forskar i translation studies, men som aldrig har översatt själva. Förutom teori läser jag essäer och böcker om de författare vars böcker jag forskar i (inklusive Mark Twain, Lewis Carroll, Lemony Snicket och Roald Dahl). Inom barnlitteraturen har jag valt ut särskilda områden som intresserar mig ordlekar och andra humoristiska aspekter, dialekt, namn, och kulturella och/eller politiska saker. Jag måste tänka på vad dialekt eller humor betyder och hur man kan översätta detta. textuell analys. Men man sitter inte bara där på sitt kontor och läser, även om det är lite frestande att bara fortsätta med det. Nej, man måste försöka hitta något nytt och viktigt att säga om ämnet man har valt. Själv använder jag textuell analys för att jämföra och analysera böckerna och deras översättningar och jag har börjat skriva delar av det som ska bli min avhandling. I en av de böcker jag forskar i har översättaren standardiserat all dialekt i boken, så att den svenska läsaren inte vet att huvudpersonerna har olika dialekter och att det betyder något för bokens handling och hur personerna tänker och beter sig. Huvudpersonerna pratar alltså rikssvenska för det mesta, så nu försöker jag förstå varför översättaren har valt precis den strategin när så mycket av bokens känsla kommer från språket. Förutom textuell analys har jag intervjuat några översättare, och det är fascinerande att höra hur de har tänkt när de har översatt och varför. presentation av forskningsresultat. När man väl har kommit en bit på väg med forskningen, ska man försöka ge ut artiklar i akademiska tidningar och ansöka om att presentera sin forskning på akademiska konferenser. Jag talade om översättning av dialekt till svenska på en konferens i Istanbul i mars och på en konferens i Kyoto i augusti och om översättning av ordlekar på en konferens i London i juli. Man måste också leta upp stipendier för att få hjälp med att betala kostnaderna för skolavgifter, att resa till konferenser eller andra arbetsrelaterade saker. spännande och kul. För min del tycker jag att det är väldigt spännande att vara doktorand, även om det också är lite hektiskt eftersom jag fortfarande översätter, korrekturläser och skriver artiklar, som jag gjorde i Sverige samt undervisar i engelska via ett distansprogram. Jag uppskattar verkligen att jag får chansen att arbeta med och forska i översättning av barnlitteratur, som jag tycker är ett viktigt ämne och som har stor betydelse för hur och vad nästa generation lär sig och följaktligen hur världen utvecklas. Att både få översätta själv och att tänka och forska i språk och kultur och hur man kan översätta dem är otroligt kul! BRETT JOCELYN EPSTEIN 14

15 GOTT OCH BLANDAT Meddelanden Insändare Medlemsnytt Vi är nu 925 medlemmar! Konferens 2007 Ta en titt på SFÖ:s hemsida och se under Konferens Där hittar du artiklar från konferensen. Fler foton kommer att läggas upp inom den närmaste tiden. Hej! Här kommer ett kort meddelande för att berätta om den nya webbplatsen tungomalsgillarna.se som såg dagens ljus i augusti. Den är tänkt att vara en plats för alla som vill verka för en rik, fantasifull och för alla begriplig svenska. Lydelsen från föregående mening känns kanske igen från stadgarna för Nya Tungomålsgillet. Webbplatsen är dock ett nytt projekt som står på egna ben, fristående från nämnda förening. Se Till webbplatsen hör ett forum (eller bör det kanske heta flera fora?) där utrymme finns för att bolla frågor och svar, kommentarer och spaningar kring språket. Förvisso finns redan platser som Språkrådets frågelåda, nätverket Språkförsvarets diskussionsgrupper m m, men lite mångfald kan väl inte skada. Se Hälsningar JOHAN FAXÉR johan@tungomalsgillarna.se Nästa nummer kommer ut omkring den 21 december (manusstopp den 17 november) Om du sett eller hört något du vill att vi ska skriva om eller ta in i Facköversättaren, skicka det till: Loole Hagberg, info@bestkusten.se Humor Ur Tage Danielssons Bok (Publiceras genom vänligt tillmötesgående från Åhlen & Åkerlunds översättningsbyrå, sektionen för amerikanska kärleksnoveller). En kort historia av Margaret O Connor TACK FÖR MINNET! Är du verkligen gående ifrån mig, hon suckade. Darling, såsom varande gift tidigare ser jag ingen väg ut, han svarade och flyttade mot dörren. En kärleksaffär sådan som denna kan inte vara för evigt, du vet det. Du gör mig känna mig som en prostitut, hon snyftade och ställde sina händer för sina ögon. Vad vill mamma säga? Och jag tog dig för en honorabel person! Darling, detta är den väg det är! Jag känner mig så blå. Liv är horribelt! Vad har jag fått att leva för? Jag tycker jag går och dödar mig. Hon tittade desperat ut. Vår kärlek är passerad, han genmälde kallt. Räkna ut mig! Där är inget hjärta i din kropp! Du är positivt abominabel! Hans ögon mjuknade. Darling, liv är en mångfasetterad sak. Du vill komma över det här. Försök att få någon sömn imorgon vill du titta på allting i ett different ljus! Jag önskar att inte vara älskad av någon annan men du! Du kommer att lugna ner när jag är gången. Good-bye darling det var finemang medan det varade! Dörren stängde. Hon var allen. Varenda sak var avslutad. Insänt av Inger Corral Fundering Äpplen faller med sorgsna dunsar... skrev Povel Ramel. Och det har dom gjort. Altanen är full med fallfrukt som otåligt väntar på att bli omhändertagen. Inget får förspillas, så Saft-Majan ångar dagarna i ända och många pajer blir det. Och då behövs en springform. springform? På den tiden jag orkade jogga 36 km, då var jag verkligen i springform. Men i pajsammanhang ska man tolka halva ordet på engelska och resten på svenska. Spring betyder vår, det har jag lärt mej, och då kan jag tolka springform som pigg som en lärka eller kanske vårtrött? Nej, naturligtvis ska man översätta spring med fjäder. Det finns alltså en fjäder som man kan spänna på pajformen. Och när man spänner den, så hoppar pajen ur formen av sej själv (eller?). BRITT-MARIE LANDIN 15

16 SFÖ 16 B&B