Förslag till RÅDETS BESLUT. om makroekonomiskt stöd till Ukraina. {SWD(2014) 112 final}

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2014) 182 final 2014/0104 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina {SWD(2014) 112 final} SV SV

2 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Motiv och syfte MOTIVERING Ukrainas ekonomi är i recessionen sedan andra halvåret 2012, med bara ett kvartal med positiv tillväxt i slutet av 2013, som snabbt vände under de två första månaderna 2014 på grund av en försämring av det politiska läget och säkerhetsläget. Den ukrainska regeringen förlorade tillgången till de internationella finansmarknaderna under 2013 i takt med att förtroendet sjönk mot bakgrund av det ökande underskottet i de offentliga finanserna och bytesbalansen och i avsaknad av välbehövliga reformer. Myndigheternas ovilja att åta sig att reformera hindrade dem från att ingå en finansieringsöverenskommelse med IMF. Till följd av stora skuldåterbetalningar under det fjärde kvartalet 2013 och början av 2014 och centralbankens interventioner för att försvara landets fasta växelkurs gentemot dollarn, sjönk valutareserverna drastiskt till 15,5 miljarder US-dollar i slutet av februari. Ukraina befann sig i en situation med mycket svag och snabbt försämrad betalningsbalans. Den aktuella politiska krisen har mycket negativa konsekvenser för Ukrainas redan prekära ekonomiska och finansiella stabilitet. Situationen kommer att försämras ytterligare genom att Ryssland upphört med att utbetala stöd från det paket om 15 miljarder USD som man enades om i december förra året och aviserat att man kommer att avskaffa de reducerade gaspriser som Gazprom hade beviljat från och med april Under dessa omständigheter står Ukraina inför en allvarlig risk för betalningsinställelse under den närmaste framtiden. Samtidigt avgick regeringen under februari månad efter de massprotester som pågått sedan slutet av november. En ny regering godkändes av det ukrainska parlamentet, Verkhovna Rada, den 27 februari och man återgick till 2004 års konstitution. Trots dessa förändringar har Ukraina inte lyckats återfå politisk stabilitet, eftersom Ukrainas suveränitet och territoriella integritet nyligen kränkts av Ryska federationen. Den nya regeringen har öppet förbundit sig att börja genomföra betydande och omfattande reformer före presidentvalet den 25 maj. Även om den politiska processen i nuläget är instabil finns tydliga tecken på att man åtar sig att genomföra ekonomiska reformer. Mot denna bakgrund försöker de ukrainska myndigheterna få ekonomiskt bistånd från multilaterala och bilaterala långivare och biståndsgivare för att stödja ett reformprogram, som för närvarande håller på att utarbetas, som skulle minska ekonomiska sårbarheter, stärka valutareserven och främja ekonomisk tillväxt. IMF sände beskickningspersonal till Ukraina i början av mars, och den förväntas spela en central roll i utarbetandet av detta program och mobiliseringen av internationellt ekonomiskt stöd till Ukraina. Under de kommande veckorna förväntas IMF och de ukrainska myndigheterna nå en överenskommelse om ett ekonomiskt program som kommer att få stöd genom ett finansieringsavtal. De externa finansieringsbehoven i Ukraina förväntas överstiga den finansiering som sannolikt kan erhållas från IMF. Europeiska kommissionen tillkännagav den 5 mars 2014 ett paket med ekonomiskt stöd till Ukraina, som EU:s stats- och regeringschefer välkomnade dagen efter. En del av paketet är ett nytt makroekonomiskt biståndsprogram (MFA) i storleksordningen 1 miljard euro. SV 2 SV

3 Europeiska kommissionen lägger för rådet fram ett förslag om beviljandet av ett makroekonomiskt stöd till Ukraina på högst 1 miljard euro. Stödet lämnas i form av medelfristiga lån utan bidragsdel, eftersom Ukraina inte uppfyller kriterierna för berättigande till bidrag i makroekonomiska stödåtgärder. Det föreslagna makroekonomiska stödet från EU (nedan kallat makroekonomiskt stöd) är avsett att hjälpa Ukraina att täcka en del av landets brådskande externa finansieringsbehov inom ramen för det stabiliserings- och reformprogram som för närvarande håller på att utarbetas och därigenom minska de kortsiktiga sårbarheterna i ekonomin vad gäller betalningsbalansen och de offentliga finanserna. Det föreslagna stödet skulle stödja den brådskande finanspolitiska konsolideringen, extern stabilitet och främja myndigheternas genomförande av strukturreformer som syftar till att förbättra den övergripande makroekonomiska förvaltningen, stärka den ekonomiska styrningen, öppenheten och insyn, samt skapa bättre förutsättningar för en hållbar tillväxt. Det föreslagna makroekonomiska stödet överensstämmer med syftet för det östliga partnerskapet och inriktningen på den nya europeiska grannskapspolitiken. Dessutom ger det en signal till de andra länderna i regionen att EU är redo att stödja länder som har inlett politiska reformer, när de befinner sig i ekonomiska svårigheter. I detta sammanhang anser kommissionen att de politiska och ekonomiska förutsättningarna för makroekonomiskt stöd av föreslagen art och till föreslaget belopp är uppfyllda. Allmän bakgrund Efter fem på varandra följande kvartal med nedgång ökade real BNP med 3,3 % räknat per år under det fjärde kvartalet 2013, vilket ledde till en nolltillväxt för år Ekonomins svaga resultat berodde på en kombination av dåliga skördar, minskad export av stålprodukter och försenade inhemska reformer. Enligt IMF anses tillväxten har varit negativ under januari och februari. På grund av det instabila läget varierar prognoserna för 2014 från mellan -5 % till +3 % beroende på antagandena. Makroekonomiska anpassningar, inklusive finanspolitisk konsolidering och flexibilitet i växelkurserna kommer att ha åtstramande effekter, men å andra sidan kommer det planerade IMF-avtalet att öka förtroendet, vilket ganska snabbt kan leda till utländska direktinvesteringar. Rysslands politik gentemot Ukraina innebär fortfarande en betydande risk mot tillväxt. Inflationen har varit mycket låg under de senaste åren och nådde 0,3 % i slutet av Inflationstrycket har dock ökat under KPI var 0,5 % i januari och 1,2 % i februari och Ukrainas centralbank förväntar sig att det kan nå 10 % eller mer i slutet av 2014, till följd av deprecieringen av hryvnian (UAH) och den förväntade ökningen av hushållens energiavgifter. Underskottet i de offentliga finanserna, inbegripet rörelseunderskottet för den viktigaste operatören i den ukrainska energisektorn Naftogaz, uppskattades till mellan 6,5 % och 7,5 % av BNP under 2013, främst till följd av fortsatta energisubventioner, vilka uppgår till 7 % av BNP, men också till följd av den ekonomiska nedgången. Investeringarna minskades med 40 % under 2013, medan momsintäkterna sjönk med 7 %. Budgeten för 2014 antogs av parlamentet i början av januari, men den byggde på orealistiska antaganden om den ekonomiska tillväxten och inflationen och den håller för närvarande på att ses över av finansministeriet i nära samarbete med IMF. Intäkterna uppgick i januari februari 2014 till 82 % av de planerade intäkterna i budgeten, vilket tyder på att utgifterna måste skäras ned med cirka 80 miljarder UAH, eller med % under Dessutom kommer priset på SV 3 SV

4 gasimport från Ryssland att öka den 1 april till minst 400 USD per 1000 kubikmeter, vilket utgör en betydande påfrestning på budgeten. Men finansministern har lämnat försäkringar om att gaspriserna för hushållen och fjärrvärmebolagen kommer att höjas före valet den 25 maj för att mildra detta tryck. Utestående fordringar är ytterligare ett problem, både vad gäller återbetalning av mervärdesskatt till företag och förfallna utbetalningar till allmännyttiga företag, vilka uppgår till 8 miljarder UAH respektive 12 miljarder UAH. Den lokala valutan har utsatts för ett starkt tryck sedan krisen bröt ut. Ukrainas centralbank lät hryvnian depreciera kraftigt (med cirka 25 %) i februari. I detta ingick en avsiktlig devalvering av den officiella växelkursen den 7 februari från 7,99 UAH/USD som hade hållits sedan juli 2012 till 8,708 UAH/USD. Senare påskyndades deprecieringen av valutan till följd av Ukrainas centralbanks oförmåga att intervenera på grund av mycket låga reserver av utländsk valuta. I överenskommelse med IMF fullföljer Ukrainas centralbank nu en ickeinterventionspolitik, utom i fall av betydande växelkursförändringar. Den genomför också ett antal kapitalkontroller, men säger att den kommer att avstå från att införa nya. Trots dessa åtgärder är hryvnians växelkurs rörlig. Ytterligare betydande devalvering av valutan skulle riskera en försämring av bankernas kreditportföljer och kapital och skulle inte nödvändigtvis få bytesbalansen i jämvikt eftersom mycket av exporten är beroende av importerade insatsvaror. Dessutom är den ukrainska ekonomin konsumtionsstyrd (75 % av BNP) och devalvering med åtföljande inflation skulle sannolikt ha en konjunkturavmattande effekt på BNP. Bytesbalansen försämrades betydligt under 2013 till ett beräknat underskott på 10 % av BNP, vilket främst återspeglar en nedgång i exporten. Ukrainas centralbank väntar en väsentlig minskning av underskottet i bytesbalansen under 2014 till följd av anpassningar i samband med det planerade IMF-avtalet, inklusive konsolidering av de offentliga finanserna. Dock kommer bytesbalansens finansieringsbehov att förbli avsevärda på kort sikt minst 4 miljarder USD före slutet av det andra kvartalet De utländska nettoinvesteringarna beräknas ha minskat ytterligare från 5,0 % av BNP 2012 till 2,6 % av BNP 2013 och till nära 0 % i januari Utlandsskulden uppskattades till 76,7 % av BNP i slutet av Bara ungefär en tredjedel av skulden ska betalas eller garanteras av de offentliga myndigheterna (inklusive centralbankens skuld till IMF). Utöver offentligt garanterade skulder i vissa av Ukrainas låntagande bolag, t.ex. euroobligationer emitterade av Naftogaz med statlig garanti, kan andra av Ukrainas externa bolagsskulder ha en systemrelaterad betydelse för landet. Särskilt har Naftogazs skulder (försenade betalningar) för gastransporter från Rysslands Gazprom direkta konsekvenser för landets bytesbalans, eftersom Gazprom fastställer sina priser i förhållande till Naftogazs återbetalningar. De officiella valutareserverna minskade med 16 % till 20,4 miljarder USD under 2013 till följd av det stora bytesbalansunderskottet, pressen på den inhemska valutan hryvnia och betydande skuldåterbetalningar under Denna negativa trend fortsatte i januari och februari då reserverna sjönk med ytterligare 13 % per månad till 15,5 miljarder USD i slutet av februari (motsvarande två månaders import). Denna utveckling speglar tydligt en ökad sårbarhet vad gäller betalningsbalansen. Den offentliga skulden på 41 % av BNP (i slutet av 2013) ligger under riktmärket för hög risk. Samtidigt påverkar betalningsskyldigheterna i samband med den offentliga skulden, särskilt utlandsskuld eller skuld som är noterad i utländska valutor, negativt de offentliga SV 4 SV

5 finanserna och internationella reserverna inom den närmaste framtiden. De totala skuldbetalningarna för regeringen och Ukrainas centralbank uppgår under resten av 2014 till cirka 10 miljarder USD. Skuldbetalningarna är som högst mellan juni och september. Under perioden mars maj uppgår skuldbetalningarna till omkring 2 miljarder USD. Dessutom uppgår Naftogazs utestående skuld till Gazprom till ytterligare 2 miljarder USD. Skuldbetalningsskyldigheterna uppgår under 2015 till cirka 10 miljarder USD. Enligt Ukrainas centralbank finns tillräcklig likviditet i banksektorn, men inga krediter beviljas företagen sedan februari. Inlåningen minskade med cirka 2 % i januari och 8 % i februari. Eventuell ytterligare devalvering av valutan skulle medföra problem för banksektorn och tillgångarnas kvalitet har potential att snabbt kunna minska. Banksektorn är i behov av en genomgripande översyn av kvaliteten på tillgångarna. Utöver kortsiktiga risker uppvisar banksektorn i Ukraina vissa strukturella brister som sannolikt kommer att utmynna i ett reformprogram som stöds genom det planerade IMF-avtalet. Det finns tydliga brister i bankernas tillsyn och företagsstyrning inom banksektorn och bristande skydd vad gäller fordringsägares rättigheter. Utöver behovet av att omstrukturera och stärka banksystemet ingår bland andra viktiga strukturella utmaningar att höja avgifterna för samhällsomfattande tjänster, som för närvarande kraftigt bidrar till det offentliga underskottet, och samtidigt stärka det sociala skyddsnätet, bekämpa korruption, inte minst skatter och tullar, stärka utvecklingen av den privata sektorn och förbättra affärsklimatet för att främja investeringar, inbegripet utländska direktinvesteringar. På grundval av de uppgifter som lämnats ovan kommer Ukraina under 2014 och 2015 att stå inför betydande finansieringsbehov, vilket framför allt speglar ett fortsatt stort underskott i bytesbalansen, stora utlandsskuldsbetalningsskyldigheter och behovet av att återuppbygga en minsta valutareservbuffert. Även privata kapitalinflöden i form av utländska direktinvesteringar eller privata krediter kommer att förbli mycket låga. Det förväntas att preliminära beräkningar av Ukrainas kvarstående externa finansieringsbehov kommer att bli tillgängliga under de kommande veckorna, mot bakgrund av de pågående tekniska diskussioner som de ukrainska myndigheterna för med IMF. Men redan nu förväntas det att ett bredare internationellt stöd kommer att krävas för att täcka dessa behov och skapa förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av reformerna i Ukraina. Det föreslagna makroekonomiska stödet från EU skulle bidra till att täcka delar av det kvarstående finansieringsunderskottet för perioden Gällande bestämmelser Rådets beslut av den 12 juli 2002 om kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina (2002/639/EC) 1 Europaparlamentets och rådets beslut 646/2010/EU från juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina 2 Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden 1 2 EUT L 209, , s. 22. EUT L 189, , s. 28. SV 5 SV

6 EU söker allt närmare förbindelser med Ukraina utöver det bilaterala samarbetet, med gradvis ökande politisk associering och ekonomisk integration. Ukraina är ett viktigt land, både inom den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. EU undertecknade ett avtal om partnerskap och samarbete med Ukraina 1998, som anger ramarna för vårt samarbete inom alla centrala reformområden och fortsätter att utgöra den rättsliga grunden för våra förbindelser. Förbindelserna stärktes i november 2009 när Ukrainas ministerråd antog associeringsagendan EU-Ukraina, som uppdaterades 2011 (som antogs av samarbetsrådet EU- Ukraina i juni 2013), och syftar till att förbereda och underlätta ikraftträdandet av det nya associeringsavtalet, som förhandlades fram under , paraferades 2012 och som förväntas undertecknas inom kort. De ekonomiska kopplingarna till EU är viktiga. EU är en av Ukrainas viktigaste handelspartner och står för cirka en tredjedel av landets utrikeshandel. Under 2012 uppgick värdet av den ukrainska importen från EU till 23,8 miljarder euro, medan värdet på dess export var 14,6 miljarder euro. Ukraina har också ett stort beroende av EU när det gäller utländska direktinvesteringar och andra finansiella flöden. Inom ramen för associeringsavtalet slutförde EU förhandlingarna med Ukraina om ett djupgående och omfattande frihandelsområde under 2011 med målet att ge Ukraina full tillgång till EU:s inre marknad. Den 11 mars 2014 antog kommissionen ett förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om att tillfälligt avskaffa tullarna på ukrainsk export till EU (COM 2014/166). De föreslagna åtgärderna, som förväntas antas av medlagstiftarna under de kommande månaderna, kommer att tillämpas omedelbart och avbrytas i november 2014, då den provisoriska tillämpningen av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet kommer att inledas. Det makroekonomiska stödet skulle komplettera de sammanlagt 1,565 miljarder euro i bidrag som mobiliserats inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, det instrument som bidrar till stabilitet och fred samt EU-budgetposten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Genom att stödja de ukrainska myndigheternas antagande av en lämplig ram för kortfristig makroekonomisk politik och strukturreformer, skulle det makroekonomiska stödet öka mervärdet och effektiviteten i EU:s engagemang och övergripande intervention också genom andra finansiella instrument. Ukrainas omedelbara övergång kommer att bli mycket svår och risken för politiskt och ekonomiskt sammanbrott kvarstår. Samtidigt har den nya regeringen offentligt åtagit sig att ta betydande steg mot politiska och ekonomiska reformer, i syfte att bekämpa korruption och stärka institutioner och mekanismer, inbegripet rättsstatsprincipen. Landet planerar också att inrätta ett ekonomiskt reformprogram för att lägga grunden för en hållbar modell för tillväxt. Förslaget om makroekonomiskt stöd är förenligt med EU:s åtagande att stödja Ukrainas ekonomiska och politiska övergång. Det är också förenligt med principerna om användningen av instrumentet makroekonomiskt stöd, inklusive dess undantagsmässiga karaktär, politiska förutsättningar, att det ska vara kompletterande och vara villkorat samt att finansiell disciplin ska föreligga. Nuvarande transaktion sker under mycket speciella förhållanden av extremt brådskande karaktär. Kommissionen kommer under stödets hela löptid att fortsätta att övervaka och bedöma huruvida dessa kriterier är uppfyllda och bedöma de politiska förutsättningarna i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten. SV 6 SV

7 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Samråd med berörda parter Det makroekonomiska stödet tillhandahålls som en integrerad del av det internationella stödet för ekonomisk stabilisering i Ukraina. Under arbetet med att utarbeta detta förslag om makroekonomiskt stöd har kommissionen rådgjort med Internationella valutafonden, som är redo att införa ett omfattande finansieringsprogram, och andra multilaterala och bilaterala långivare och biståndsgivare. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de ukrainska myndigheterna. Extern experthjälp Till följd av behovet av ett snabbt godkännandeförfarande kommer kommissionen med hjälp av externa experter att under april och maj 2014 genomföra en operativ bedömning för att utvärdera kvaliteten och tillförlitligheten i Ukrainas offentliga finansiella flöden och administrativa förfaranden. Konsekvensbedömning Det makroekonomiska stödet och den ekonomiska anpassning som är knuten till stödet kommer att hjälpa till att lindra den överhängande risken för betalningsinställelse och ekonomiskt sammanbrott genom att åtgärda Ukrainas kortsiktiga finansieringsbehov, samtidigt som man stödjer strategiåtgärder som syftar till att stärka betalningsbalansen, den finansiella ställningen och öka den hållbara tillväxten. De villkor som är knutna till programmet kommer särskilt att förbättra effektiviteten och öppenheten vad gäller förvaltningen av de offentliga finanserna, främja finanspolitiska reformer för att minska allmännyttiga subventioner och andra utgifter, stödja befintliga insatser för att stärka det sociala skyddsnätet, stärka finanssektorns styrning och tillsyn, stärka korruptionsbekämpningsåtgärderna för att öka inkomsterna och underlätta antagandet av åtgärder för att förbättra regelverket för handel och investeringar. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Europeiska unionen ska tillhandahålla Ukraina makroekonomiskt stöd till ett sammanlagt maximalt belopp på 1 miljard euro i form av ett medelfristigt lån. Stödet ska bidra till att täcka landets kvarstående externa finansieringsbehov för Stödet kommer att tillhandahållas i en eller två utbetalningar och kommer att vara villkorat av att ett IMF-avtal ingåtts och att Ukraina genomför specifika strukturella reformåtgärder som både kommissionen, på EU:s vägnar, och Ukraina ska enas om i ett samförståndsavtal. Utarbetandet av samförståndsavtalet kommer att göras tillsammans med IMF och Världsbanken. Med tanke på det kritiska behovet för Ukraina att genomföra en kraftfull makroekonomisk politik och ambitiösa reformer, är det inte lämpligt att betala ut det nya programmet utan särskilda villkor. I detta sammanhang är det bästa alternativet att betala ut stödet i två delbetalningar, där den första delbetalningen sker på villkor att IMF-avtalet ingåtts, och den andra delbetalningen sker på villkor att de överenskomna villkoren genomförts. De två delbetalningarna kommer att ske med ett mellanrum på minst tre månader. SV 7 SV

8 Den första delutbetalningen (500 miljoner euro) förväntas ske i juni 2014, och den andra delutbetalningen förväntas ske under hösten samma år. Om kommissionen beslutar att utbetalningen av stödet bör göras i en enda delbetalning med tanke på de extremt brådskande finansieringsbehoven, kommer kommissionen fortfarande att ställa villkoret att ett antal viktiga åtgärder ska ha genomförts. Vid utarbetandet av förteckningen över villkor eller åtgärder för utbetalning av stödet kommer kommissionen att rikta in sig på strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska förvaltningen och villkoren för hållbar tillväxt (t.ex. att rikta in sig på öppenhet och effektivitet i förvaltningen av de offentliga finanserna, finanspolitiska reformer, styrning och tillsyn av finanssektorn, reformer för att stärka det sociala skyddsnätet och reformer för att förbättra regelverket för handel och investeringar). Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter i enlighet med budgetförordningen är tillämpliga. Beslutet att betala ut hela det makroekonomiska stödet i form av lån motiveras av Ukrainas utvecklingsnivå (mätt i inkomst per capita) och skuldindikatorer. Det är också förenligt med den behandling som Världsbanken och IMF ger Ukraina. Ukraina är inte berättigat till subventionerad finansiering från vare sig IDA eller IMF. Rättslig grund Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 213 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om beslutet hade antagits av Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 212 i EUF-fördraget inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet är det, mot bakgrund av att det inte är möjligt att börja utbetala det föreslagna stödet under det första halvåret 2014 och det således inte skulle lösa de akuta ekonomiska behoven i Ukraina, motiverat att använda artikel 213 i EUF-fördraget under förutsättning att beslutet antas av rådet. Subsidiaritetsprincipen Förslaget omfattas inte av ett område där EU är ensam behörig. Subsidiaritetsprincipen tillämpas om målen för att återställa den kortsiktiga makroekonomiska stabiliteten i Ukraina inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själva och därför på ett bättre sätt kan uppnås genom Europeiska unionen. De främsta orsakerna till detta är budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av nära samordning mellan givarna för att maximera stödets omfattning och effektivitet. Proportionalitetsprincipen Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen i och med att det begränsas till det minsta nödvändiga för att uppnå målen för kortsiktig makroekonomisk stabilitet genom att minska risken för en eventuell betalningsinställelse och inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. Med hänsyn till omfattningen av Ukrainas behov av extern finansiering under 2014 och 2015 kommer stödbeloppet att motsvara en relativt begränsad del av dessa behov. Det anses vara en SV 8 SV

9 lämplig fördelningsnivå för EU med hänsyn till det stöd som har utlovats Ukraina av andra bilaterala och multilaterala biståndsgivare och långivare. Komplementaritet Det föreslagna makroekonomiska stödet ska komplettera det stöd som planeras av andra multilaterala och bilaterala givare inom ramen för det av IMF sponsrade ekonomiska programmet. Det makroekonomiska stödet kompletterar också bidrag och lån som mobiliserats inom ramen för EU:s normala samarbetsinstrument (särskilt det europeiska grannskapsinstrumentet) och från Europeiska investeringsbanken. Val av instrument Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppfylla dessa makroekonomiska mål. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är dess snabba genomförande för att minska Ukrainas omedelbara externa finansieringsbegränsningar, men det ska också bidra till att skapa en stabil makroekonomisk ram, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och en lämplig ram för strukturreformer. Genom att bidra till att införa en lämplig ram för makroekonomisk politik och strukturpolitik kan det makroekonomiska stödet öka effektiviteten av de åtgärder som finansieras i Ukraina genom andra av EU:s finansieringsinstrument som är mer avgränsade. 4. BUDGETKONSEKVENSER Det planerade stödet är tänkt att tillhandahållas i form av ett lån och bör finansieras genom upplåning som kommissionen gör på EU:s vägnar. Budgetkonsekvenserna för stödet kommer att motsvara inbetalningen till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (till satsen 9 %) från budgetpost (Inbetalningar till garantifonden). Om man antar att lånet kommer att betalas ut under 2014, och i enlighet med reglerna för garantifondsmekanismen, kommer avsättningen att göras i 2016 års budget. 5. ÖVRIGT Översyn/ändring/tidsbegränsning Förslaget innehåller en bestämmelse om tidsbegränsning. Det föreslagna makroekonomiska stödet bör göras tillgängligt för ett år med början den första dagen efter ikraftträdandet av samförståndsavtalet, med möjlighet till förlängning om så krävs. SV 9 SV

10 2014/0104 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om makroekonomiskt stöd till Ukraina EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 213, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag 3, och av följande skäl: (1) Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ukraina utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ukraina trädde ikraft den 1 mars Den bilaterala politiska dialogen och det ekonomiska samarbetet har utvecklats ytterligare inom ramen för associeringsagendan EU Ukraina som antogs den 23 november Ett nytt associeringsavtal, inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsavtal, förhandlades fram under och paraferades Den 21 november 2013 beslutade Ukrainas ministerråd att skjuta upp förberedelserna för att underteckna associeringsavtalet. Efter det att regeringen avgick i februari 2014 har Ukrainas nya regering förklarat sig villig att underteckna associeringsavtalet inom den närmaste framtiden. Europeiska rådet förklarade den 6 mars 2014 i sitt uttalande om Ukraina sitt åtagande att inom kort underteckna alla politiska kapitel i associeringsavtalet och att ensidigt vidta åtgärder så att Ukraina i stor grad gynnas av det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning för detta ändamål antogs av kommissionen den 11 mars (2) Den aktuella politiska krisen har mycket negativa konsekvenser för Ukrainas redan prekära ekonomiska och finansiella stabilitet. Ukraina står för närvarande inför en mycket svag och snabbt försämrad betalningsbalans och finanspolitisk situation, där ekonomin går in i recession igen. Det faktum att Ryssland upphörde med att utbetala stöd från paketet på 15 miljarder USD och aviseringen om att man kommer att upphöra att tillämpa de reducerade gaspriser som Gazprom hade beviljat från och med april 2014, kommer att försämra situationen ytterligare. Under dessa omständigheter står Ukraina inför en allvarlig risk för betalningsinställelse inom den närmaste framtiden. (3) Till följd av regeringens avgång utnämndes en ny tillförordnad president och en ny regering av parlamentet den 22 respektive den 27 februari Även om 2004 års konstitution återinfördes och presidentval aviserades till den 25 maj 2014, kunde inte Ukraina återvinna politisk stabilitet, eftersom Ukrainas suveränitet och territoriella integritet nyligen har kränkts av Ryska federationen. 3 EUT C [ ], [ ], s. [ ]. SV 10 SV

11 (4) Mot denna bakgrund begär Ukraina brådskande ekonomiskt bistånd från internationella långivare och biståndsgivare. Det är motiverat att tillhandahålla det makroekonomiska stödet från EU på grundval av ett rådsbeslut i enlighet med artikel 213 i EUF-fördraget, eftersom ett av Europaparlamentet och rådet antaget beslut i enlighet med artikel 212 i EUF-fördraget inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet om makroekonomsikt stöd från EU till Ukraina inte skulle ha kunnat betalas ut under det första halvåret 2014 och således inte kunnat lösa de akuta ekonomiska behoven i Ukraina. (5) Att stödet är brådskande sammanhänger med Ukrainas omedelbara behov av medel, utöver dem som kommer att tillhandahållas från andra internationella finansinstitut och andra bilaterala biståndsgivare och på det makroekonomiska stöd som planeras genom rådets beslut av den 12 juli 2002 om kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina (2002/639/EG) 4 och Europaparlamentets och rådets beslut nr 646/2010/EU från juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina 5. (6) Den nuvarande krisen i Ukraina motiverar en exceptionell användning av det förfarande för brådskande undantagsfall som avses i artikel 213 i EUF-fördraget. Beslutet om makroekonomiskt stöd till Ukraina påverkar inte andra framtida makroekonomiska stödtransaktioner. (7) Sedan regeringen avgick har EU vid ett flertal tillfällen förklarat sitt åtagande att stödja den nya ukrainska regeringen för att stabilisera situationen och fullfölja nödvändiga reformer. EU har också förklarat sig beredd att fullt ut stödja det internationella samfundets och internationella finansinstitutioners insatser, särskilt IMF:s, med beaktande av ett internationellt stödpaket för att tillgodose de mest akuta behoven i Ukraina, på grundval av tydliga åtaganden om reformer. Ekonomiskt stöd från EU till Ukraina är förenligt med unionens politik som fastställs i den europeiska grannskapspolitiken och i det östliga partnerskapet. (8) EU:s makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och obestämt betalningsbalansstöd, i syfte att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör underbygga genomförandet av ett politiskt program som innehåller starka omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt. (9) Ukrainas myndigheter och internationella valutafonden (IMF) förväntas inom kort enas om ett ekonomiskt program som ska stödjas av ett finansieringsavtal med IMF. (10) Den 5 mars 2014 tillkänngav Europeiska kommissionen, mot bakgrund av den dramatiskt förvärrade betalningsbalanssituationen i Ukraina, ett stödpaket som inkluderade det föreslagna makroekonomiska stödet. Detta paket godkändes av Europeiska rådet vid dess extra möte den 6 mars. Paketet omfattar ekonomiskt stöd på 11 miljarder euro för perioden med totalt upp till 1,565 miljarder euro i bidrag för samma period som tagits fram inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet, investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken, instrumentet för främjande av stabilitet och fred och budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Utbetalningen av det makroekonomiska stöd som aviserats inom ramen för rådets beslut av den 12 juli 2002 om kompletterande 4 5 EUT L 209, , s. 22. EUT L 189, , s. 28. SV 11 SV

12 makroekonomiskt stöd till Ukraina (2002/639/EG) 6 och Europaparlamentets och rådets beslut nr 646/2010/EU från juli 2010 om makroekonomiskt stöd till Ukraina 7 kan ske så snart IMF-programmet införts. (11) Eftersom Ukraina är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till det makroekonomiska stödet. (12) Eftersom Ukrainas dramatiskt försämrade externa finansieringsbehov förväntas överstiga medlen från IMF och andra multilaterala institut anses det brådskande makroekonomiska stödet från EU till Ukraina under nuvarande exceptionella förhållanden vara ett lämpligt svar på Ukrainas begäran om stöd för ekonomisk stabilitet. Det makroekonomiska stödet skulle stödja Ukrainas ekonomiska stabilisering och strukturreformer och komplettera de medel som görs tillgängliga inom ramen för finansavtalet med IMF. (13) Det makroekonomiska stödet bör syfta till att stödja återställningen av en hållbar extern finansiell situation för Ukraina och därigenom stödja dess ekonomiska och sociala utveckling. (14) Beloppet för det makroekonomiska stödet fastställs på grundval av en preliminär uppskattning av Ukrainas kvarstående behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, särskilt de internationella reserver som står till dess förfogande. Det makroekonomiska stödet bör komplettera de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till behovet av att se till att bördan delas rättvist mellan EU och andra givare samt redan befintlig användning av EU:s andra externa finansieringsinstrument i Ukraina och mervärdet av EU:s samlade engagemang. (15) Kommissionen bör säkerställa att det makroekonomiska stödet är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med de viktigaste principerna, målen och åtgärderna inom de olika områdena för yttre åtgärder och annan relevant EU-politik. (16) Det makroekonomiska stödet bör stödja EU:s utrikespolitik gentemot Ukraina. Kommissionens avdelningar och Europeiska utrikestjänsten bör ha ett nära samarbete under hela processen med det makroekonomiska stödet i syfte att samordna unionens utrikespolitik och se till att den är konsekvent. (17) Det makroekonomiska stödet bör främja Ukrainas uppslutning kring de värderingar man delar med EU, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning kring principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel. (18) Ett förhandsvillkor för beviljande av det makroekonomiska stödet bör vara att Ukraina respekterar ändamålsenliga demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, och garanterar efterlevnaden av mänskliga rättigheter. De särskilda målen för det makroekonomiska stödet bör vara att stärka effektivitet, öppenhet och ansvarsskyldighet i förvaltningen av offentliga medel i Ukraina och att främja strukturreformer som syftar till att stödja hållbar tillväxt och konsolidering av de offentliga finanserna. Både uppfyllandet av förhandsvillkoren och uppnåendet av dessa mål bör regelbundet övervakas av kommissionen. 6 7 EUT L 209, , s. 22. EUT L 189, , s. 28. SV 12 SV

13 (19) För att säkerställa att EU:s finansiella intressen knutna till det makroekonomiska stödet skyddas effektivt bör Ukraina vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Dessutom bör det sörjas för att kommissionen genomför kontroller och för att revisionsrätten utför revisioner. (20) Budgetmyndighetens befogenheter påverkas inte av att det makroekonomiska stödet från unionen frigörs. (21) De belopp som beviljas som makroekonomiskt stöd bör överensstämma med de budgetanslag som fastställts i den fleråriga budgetramen. (22) Det makroekonomiska stödet bör förvaltas av kommissionen. För att Europaparlamentet och rådet ska kunna följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om utvecklingen när det gäller stödet och förse dem med relevanta dokument. (23) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/ HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Unionen ska bevilja Ukraina makroekonomiskt stöd till ett belopp på maximalt 1 miljard euro i syfte att stödja Ukrainas ekonomiska stabilisering och reformer. Stödet ska bidra till täcka Ukrainas brådskande betalningsbalansbehov såsom de kartlagts i regeringens ekonomiska program som stöds av IMF. 2. Hela beloppet av det makroekonomiska stödet ska tillhandahållas Ukraina i form av lån. Kommissionen ska ha befogenhet att på EU:s vägnar låna upp de nödvändiga medlen på kapitalmarknaderna eller av finansinstitut och låna dem vidare till Ukraina. Lånen ska ha en maximal löptid på 15 år. 3. Utbetalningen av det makroekonomiska stödet ska förvaltas av kommissionen på ett sätt som är förenligt med de avtal och överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Ukraina och de grundprinciper och mål för de ekonomiska reformerna som fastställs i associeringsagendan EU Ukraina som man enats om i den europeiska grannskapspolitiken. Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller det makroekonomiska stödet, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation. 4. Unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under en period av ett år från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 träder i kraft. Tillgänglighetsperioden kan förlängas genom ett beslut av rådet på förslag av kommissionen. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, , s. 13). SV 13 SV

14 5. Om Ukrainas finansieringsbehov minskar avsevärt under den period som unionens makroekonomiska stöd ska betalas ut jämfört med de ursprungliga prognoserna, ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller dra in stödet. Artikel 2 1. Ett förhandsvillkor för beviljande av det makroekonomiska stödet ska vara att Ukraina respekterar ändamålsenliga demokratiska mekanismer, däribland ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, och garanterar efterlevnad av mänskliga rättigheter. Kommissionen ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under hela den makroekonomiska stödinsatsen. Denna artikel ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 9. Artikel 3 1. Kommissionen ska, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de ukrainska myndigheterna om tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska knytas till det makroekonomiska stödet, och detta ska fastställas i ett samförståndsavtal som ska innehålla en tidsfrist för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomisk-politiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de program för makroekonomiska anpassningar och strukturreformer som genomförts av Ukraina med stöd från IMF. 2. Dessa villkor ska särskilt syfta till att stärka effektiviteten, insynen och möjligheten att utöva ansvar i systemen för förvaltning av offentliga medel i Ukraina och för användningen av unionens makroekonomiska stöd. Framstegen när det gäller ömsesidigt öppnande av marknader, utveckling av regelstyrd och rättvis handel och andra prioriteringar i EU:s utrikespolitik ska också vederbörligen beaktas vid utformningen av de politiska åtgärderna. Framstegen på vägen mot dessa mål ska regelbundet övervakas av kommissionen. 3. Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal som kommissionen ska ingå med de ukrainska myndigheterna. 4. Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande uppfylls, inbegripet att Ukrainas ekonomiska politik överensstämmer med målen för det makroekonomiska stödet. Detta ska göras i nära samarbete med IMF och Världsbanken och vid behov med Europaparlamentet och rådet. 9 Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, , s. 30). SV 14 SV

15 Artikel 4 1. Med förbehåll för villkoren i punkt 3 ska kommissionen göra unionens makroekonomiska stöd tillgängligt i två låneutbetalningar. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i samförståndsavtalet. 2. Unionens makroekonomiska stöd ska, om så krävs, tillhandahållas i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/ Kommissionen ska besluta att betala ut delbeloppen under förutsättning att samtliga följande villkor har uppfyllts: a) Förhandsvillkoret i artikel 2. b) Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram med starka anpassnings- och strukturreformsåtgärder som stöds av ett icke krisförebyggande kreditavtal med IMF. Utbetalningarna inleds så snart IMFprogrammet har införts. c) Att de ekonomisk-politiska och finansiella villkor som man enats om i samförståndsavtalet genomförs inom en viss tidsfrist. En andra delutbetalning ska ske tidigast tre månader efter den första delutbetalningen. 4. Om villkoren i punkt 3 inte uppfylls ska kommissionen tillfälligt uppskjuta eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. I dessa fall ska kommissionen informera Europaparlamentet och rådet om skälen för det tillfälliga uppskjutandet eller inställandet av utbetalningen. 5. Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Ukrainas centralbank. Artikel 5 1. De upp- och utlåningstransaktioner som avser lånedelen av det makroekonomiska stödet ska genomföras i euro med användande av samma valutadag och får inte utsätta EU för löptidstransformering eller valuta- eller ränterisker eller andra kommersiella risker. 2. Om omständigheterna så medger och om Ukraina så begär, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att en klausul om förtida återbetalning införs i lånevillkoren och att det finns en motsvarande klausul i upplåningsvillkoren. 3. I de fall omständigheterna medger en förbättring av räntesatsen på lånet och om Ukraina så begär, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av det ursprungliga lånet eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering 10 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (EUT L 145, , s. 10). SV 15 SV

16 eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen. 4. Enligt detta beslut ska Ukraina bära EU:s alla kostnader i samband med upp- och utlåningstransaktionerna. 5. Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3. Artikel 6 1. Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning 11 (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/ Genomförandet av det makroekonomiska stödet ska ske genom direkt förvaltning. 3. Det samförståndsavtal och det låneavtal som ska ingås med de ukrainska myndigheterna ska innehålla bestämmelser a) som säkerställer att Ukraina regelbundet kontrollerar att finansieringen från EU:s budget använts korrekt och vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt vid behov vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som utbetalats enligt detta beslut och som har förskingrats, b) som skyddar EU:s finansiella intressen, i synnerhet bestämmelser om särskilda åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar EU:s makroekonomiska stöd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 13, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 14 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/ c) som uttryckligen ger kommissionen, inbegripet Europeiska byrån för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, , s. 1). Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, , s. 1). Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, , s. 1). Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, , s. 2). Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, , s. 1). SV 16 SV

17 bedrägeribekämpning, eller dess företrädare rätt att genomföra kontroller, även kontroller och inspektioner på plats, d) som uttryckligen ger kommissionen och revisionsrätten rätt att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska stöd, däribland granskning av dokument och revisioner på plats, exempelvis operationella utvärderingar, e) som garanterar att unionen har rätt till återbetalning av lånet i förtid, i det fall det konstaterats att Ukraina, i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd, har varit inblandat i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen. 4. Vid genomförandet av det makroekonomiska stödet ska kommissionen med hjälp av operationella utvärderingar övervaka sundheten i Ukrainas finansiella system, de administrativa förfarandena samt de interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd. Artikel 7 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/ När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Artikel 8 1. Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året, inklusive en utvärdering av detta genomförande. I rapporten ska a) framstegen i genomförandet av det makroekonomiska stödet granskas, b) Ukrainas ekonomiska situation och framtidsutsikter, samt vilka framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1 bedömas, c) sambandet anges mellan de ekonomisk-politiska villkoren i samförståndsavtalet, Ukrainas aktuella ekonomiska och finanspolitiska resultat och kommissionens beslut att verkställa delutbetalningarna av unionens makroekonomiska stöd. 2. Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och SV 17 SV

18 rådet, med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det varit och i vilken grad det bidragit till stödets syften. Artikel 9 Detta beslut träder i kraft en dag efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 18 SV

19 FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning 1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 1.3. Typ av förslag eller initiativ 1.4. Mål 1.5. Motivering till förslaget eller initiativet 1.6. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen 1.7. Planerad metod för genomförandet 2. FÖRVALTNING 2.1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering 2.2. Administrations- och kontrollsystem 2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter 3. BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 3.1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 3.2. Beräknad inverkan på utgifterna 3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna SV 19 SV

20 FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1. Förslagets eller initiativets beteckning Makroekonomiskt stöd till Republiken Ukraina 1.2. Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 16 Politikområde: Avdelning 01 Ekonomiska och finansiella frågor Verksamhet: 03 Internationella ekonomiska och finansiella frågor 1.3. Typ av förslag eller initiativ X Ny åtgärd 1.4. Mål Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till Att öka välståndet i länder utanför EU Det viktigaste området för verksamhet som berör GD Ekonomi och finans avser följande: 1. Att främja genomförandet av den europeiska grannskapspolitiken genom att fördjupa den ekonomiska analysen och stärka den politiska dialogen och rådgivningen om åtgärdsplanernas ekonomiska aspekter. 2. Att utveckla, övervaka och genomföra makroekonomiskt stöd till partnerländer utanför Europa, i samarbete med de relevanta internationella finansiella institutionerna Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs Specifikt mål nr 1 Att ge makroekonomiskt stöd till tredjeländer för att hjälpa dem att lösa sin betalningsbalanskris och återfå en hållbar utlandsskuld Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen: Internationella ekonomiska och finansiella förbindelser, global styrning Verkan eller resultat som förväntas Det föreslagna stödet består av ett EU-lån på 1 miljard euro till Ukraina, i syfte att bidra till en mer hållbar betalningsbalanssituation. Stödet kommer att hjälpa landet att komma över de ekonomiska och sociala problemen till följd av oroligheterna i landet och regionen. Det kommer också att främja strukturreformer som syftar till att öka den hållbara ekonomiska tillväxten och förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna. 16 Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB. SV 1 SV