NAD-NYTT. NAD diskuterade sin egen profil och roll på sitt mote dagarna innan den politiska

Transkript

1 NAD-NYTT "Nordisk NyHe" Evaluering av norcliska institutioner I borjan av året beriittade vi i NAD Nytt (NAT 2,1995) att det fanns starka krafter i rorelse for att omvandla det nordiska samarbetet. For det forsta skulle samarbetet inom Norden relateras till och kompletteras med samarbete mellan Norden och Europa/EUlEES samt med samarbete mellan Norden och niirområdena. Foljaktligen menade man att det nordiska samarbetet ha. danefter skulle vila på tre pelare. For det andra skulle samarbetet tjana klarare syften - det skulle producera nordisk nytta. Detta begrepp blev vagledande for en politisk evaluering av alla nordiska institutioner. Arbetet igångsattes under våren och blev fiirdigt i mitten av oktober I rapporten Nordisk Nytte framstiills åtta principer for hur de samnordiska institutionerna framover skall administreras. Syftet med dessa principer iir bl.a. att i okande utstrackning "marknadsanpassa" nordiska verksamheter, bl.a. genom att minska totalfinansieringen av institutionerna. I rapporten bedoms dessutom alla 47 nordiska institutioner med avseende på om de producerar nordisk nytta eller inte. NAD hor till de institutioner vilkas nordiska nytta betecknas som stor. Samtidigt foreslås iindå, att man borde overvaga om NAD kunde sammanslås med eller i alla fall samlokaliseras med Nordiska kontaktrnannaorganet for narkotikafrågor, bli mera praktiskt anviindbart och dessutom skaffa sig en radikalt mindre styrelse an den nuvarande. Efter att rapporten publicerades har Nordiska ministerrådets generalsekreterare av de nordiska samarbetsministrarna fått till uppgift att planera hur andringsforslagen kring de enskilda institutionerna skall kunna forverkligas redan Samarbetsministrarna understrok att detta arbete bor fortskrida snabbt! Ett tjugotal institutioner, daribland alltså inte NAD, har fått en (negativ) bedomning som lett till att den politiska viirderingen rekommenderar overflyttning från nordisk till nationell finansiering, nedlaggning eller dylikt. Aven om samarbetsministrarna hoppas på ett snabbt tempo i arbetet skall de sektorsvisa nordiska ministerråden liksom aven parlamentarikerna få uttala sig. Spelet iir alltså inte helt forlorat for dessa institutioner. På NAD:s sektor, det nordiska samarbetet inom social- och hiilsovården, beslot man i våras tillsatta en egen grupp som leds av regeringsrådet Mauno Lindroos (FIN). Den har gruppen, som kan ses som en med- eller motspelare inom social- och halsovårdssektorn till den ovannamnda evalueringen, skall arbeta fram till Hur den stiiller sig till den politiska evalueringen vet vi inte. De storsta utmaningarna for sektorn sags ligga i utvecklandet av Europa-samarbetet. Nyttigt, eller rentav skadligt for NAD? NAD diskuterade sin egen profil och roll på sitt mote dagarna innan den politiska evalueringens resultat publicerades. Redan tidigare hade. NAD nåtts av onskemålen om att niimnden måste anpassa sig till ett slag av norrnalstadga, dvs. regler som skall galla alla nordiska institutioner. Nu onskas av ministerrådet, och for ovrigt också av den ovanniimnda evalueringsgruppen, att varje institution skall ha en styrelse med, som huvudregel, endast en medlem per land. Styrelsen ses som strategiskt viktig, den skall vara målinriktad och kontrollera att resultat uppnås. Stor rorlighet onskas: en styrelsernedlem skall få sitta i hogst två perioder (en period kan vara tre år) och ordforandeskapet skall rotera på samma satt som Nordiska ministerrådets ordforandeskap, dvs. varje år. For NAD:s del verkar forslaget om en gemensam uppsattning regler for olika slag av nordiska institutioner mojlig, med undantag av kravet på en liten styrelse. NAD:s styrelse har hittills bestått av tre medlemmar per nordiskt land av vilka två varit forskare och en administrator. NAD grundades ursprungligen for att representera både forskning och administration, for att siikra att så många vetenskapsgrenar som mojligt blir foretradda i styrelsen. Samma giillde andra nordiska samarbetsorgan från den tiden. Det gallde att siikra sakkunskap, mångsidighet, delaktighet, men det gallde också att fordela makt. Ett slag av kollegialitet. Evalueringen av NAD har visat att denna konstruktion har fungerat bra i 15 år. Nu, i det nya normalstadgeforslaget, drar man alia institutioner over en kam och verkar inte se efter hur de tidigare konstuktionerna har fungerat. Det enda som giiller ar en politisk representation, i form av styrelserepresentanter från vart och ett nordiskt land och dessutom de sjalvstyrande områdena, och en hierarkisk beslutsstruktur. Det sags klart ut att styrelserna inte skall diskutera, de skall inte vara kontaktorgan, utan de skall styra och stalla. Kvotering, eller med ett vackrare ord, specialkompetens, onskas inte heller. Frågor om maktfordelning betraktas som ointressanta. På sitt mote konstaterade NAD att det slag av institution NAD ar - något mellan forskningsråd, samarbetsorgan mellan forskning och administration, och natverk, inte heller på nationell nivå hanteras av små styrelser. I NAD:s diskussioner lyfte man också upp frågan om inte detta, en styrelse i en liten

2 institution, de facto innebar en okning av administrationen, en ny nivå mellan forskare, som behovs då forslag om samarbetsprojekt och teman diskuteras, administrationsrepresentanter samt institutionens anstajlda. Det blir alltså inte en rationalisering utan en byråkratisering, spådde en del NADmedlemmar. Kampen går vidare - NAD skall lamna in sina synpunkter ti1l Nordiska ministerrådet inom loppet av detta år. SEKRETARIATSNYTT NAD:s forskningssekreterare Pia Rosenqvist ar tjanstledig från NAD:s sekretariat for att under namnda period verka som overinspektor i tidsbegransat tjansteforhållande vid det finska social- och hiilsovårdsministeriets internationella byrå. NAD:s nuvarande projektsekreterare Christoffer Tigerstedt kommer att vikariera henne under den ifrågavarande perioden. Ett projektsekreterarvikariat utlystes i nordiska dagstidningar, ansokningstiden utgick den 3 november. NAD:s nya civilpliktiga, Matti Cantell, borjade sin civiltjanstgoring vid NAD:s sekretariat den 6 oktober 1995 och arbetar vid sekretariatet ca ett år. MOTEN OCH SEMINARIER AlkoholfOlt i forandring NAD ordnade den 2-3 oktober i Stockholm ett forskarmote under rubriken '~'\ldorer, intressen och maktforskjutningar på alkoholfiiltet". Motet var tankt som en upptakt ti1l fortsatta initiativ. En motesrapport ingår i detta nummer av NAT. Direkt efter detta mote foljde ett annat alkoholpolitiskt mote kallat 'l\lkoholpolitik på nya vagar". Motet var en ny lank i en redan sex år gammal kedja av alkoholpolitiska rådslag mellan forskare och administratorer på aikoholfiiltet. Åven detta mote beskrivs narmare i detta nummer av NAT. Baltica-projektet Deltagarna i Baltica-projektet mottes den 5-8 oktober i Kiihlungsborn utanfor Rostock vid Ostersjons kust. Baltica-projektet studerar olika slag av sociaia problem i alla ostersjolander. Efter vissa rekryteringssvårigheter i projektets forsta fas har laget stabiliserats och projektets tre delstudier borjar narma sig slutrakan. Den forsta delstudien bygger på en gemensam survey om befoikningens uppfattningar om utbredningen av sociala problem i vart och ett land. Den andra delstudien undersoker olika s.k. nyckelpersoners (journalister, foretagsledare, administratorer) syn på sociala problem. Denna studie ar också ett metodiskt experiment genom att den utnyttjar en gruppintervjumetod for komparativt bruk och dessutom anvander ett dataprogram for att bearbeta intervjumaterialet. Den tredje delstudien handlar om statistikforingen av nyckelindikatorer inom alkohol-, narkotika- och brottsområdet. Vad ar det for en verklighet statistiken uppenbarar, vad kan man beskriva med den, vad faller utanfor? Var och en delstudie utkommer med en slutrapport kring årsskiftet 1996/97. Den forsta delstudien utkom for ett år sedan. (Lagerspetz, Mikko: Social Problems in Newspapers. Studies around the Baltic Sea. NAD publication m 28, Helsinki Kan bestiillas från sekretariatet.) Nordisk vecka i Helsingfors Sekretariatet deltog under hosten i forberedelserna for en nordisk vecka, som arrangerades i Helsingfors den oktober. Under veckan hade de nordiska samarbetsinstitutionerna mojlighet att presentera sig sjalva på ett gemensamt mote, som var oppet for allmanheten. Motet holls den 18 oktober. Nordisk forskarkurs 1995 Den nordiska forskarkursen "Social Order, Social Problems, Social Change in a Comparative Perspective" holls den november 1995 (kursstajle: Sannas Gård, 60 km oster om Helsingfors, Finland). En rapport om kursen ingår i nasta nummer av NAT. RusmedelsforskarmCiten 1996 NAD står vart annat år for ett biologisk-medicinskt (BAR) och ett samhajlsvetenskapligt inriktat rusmedelsforskarmote. Det forstnamnda motet stods i praktiken endast finansielit, medan rusmedelsforskarmotena arrangerats som ett samarbete mellan vardlandet och NAD:s sekretariat. Nasta BAR-mote hålls den maj 1996 på Imatra Statshotell, Finland. David Goldman från NIAAA (den nationella institutionen for alkoholfrågor i Washington) har inbjudits som gastforelasare. Han kommer att presentera ett inlagg om "Genetic and other markers for alcoholism". Åven i ovrigt kommer motet att ta upp frågor om markorer for aikoholism. Det andra huvudtemat ar alkoholens effekter på blod- och kranskarlssjukdomar. Dessutom behandlar motet traditionelit också ovriga biomedicinska aspekter inom aikoholforskningen. Intresserade ombeds kontakta Peter Eriksson, AIkos biomedidnska avdelning (PB 350, FIN-OOlOl Helsingfors, Finland; tel.: , fax: ). Det samhallsvetenskapliga rusmedelsforskarrnotet hålls i augusti eller september i Røros i Norge. Som sammanbindande tema har vardlandet valt frågor om beroende, rationalitet och irrationalitet: Vad ar beroende, hur kan man avgora att ett beroendeforhållande foreligger, ar beroende ett antingen-eller-fenomen eller ett graderat fenomen? Motet ar också oppet for personer med s.k. free papers, som inte ar anknutna ti1l temat beroende. - Motet kommer att utlysas i borjan av nasta år, anmalningsblankett erhålls av NAD:s sekretariat och den sista anmiilningsdagen ar Det finns plats for ca 60 deltagare. Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 12, 1995:

3 FRAMTIDA VERKSAMHET Dryckesvaneundersokning En grupp under ledning av Sturla Nordlund (N) har utarbetat ett kort frågeformular om alkoholkonsumtion och -skador. Avsikten ar att formularet kan anvandas på kort varsel i alla nordiska Hinder, eventuellt aven i de nordiska niirområdena, i den foriinderliga situation som alkoholhanteringen genomgår. Frågeformularet skall utprovas under vintern, varefter beslut om genomforande av studien fattas. Alkoholforskning och europeiskt samarbete NAD planerar ett mote om europeiskt samarbete mellan alkoholforskare och alkoholforskningsinstitutioner i Europa. NAD har sedan slutet av 1980-talet mer och mer inriktat sig på en dialog som Overskrider Nordens granser. Nu forvantas det att detta samarbete tar fastare former. Det planerade motet ar ett led i denna stravan. Syftet ar att utbyta information om alkoholforskningens villkor nationelit och internationellt, etablera samarbete mellan forskningsenheter samt kartlagga intresset och forutsattningarna for gemensamma komparativa projekt. Motet torde hållas i april Registrering och lagstiftning på narkotikaområdet Diana Søe Sandell har utarbetat en rapport om hur Danmark, Finland, Norge och Sverige registrerar narkotikabrott i sina polis- och straffregister. Hennes arbete tar utgångspunkt i dataregisterlagarna. Daremot omfattar det inte social- och hii.lsovårdens register. Texten ar med andra ord juridisk till sin karaktar. Den kommer att tryckas och. utgora bas for ett mote om narkotikabrott och integritetsskydd som planeras till våren NAD gor ett forsok att studera stiftandet och reviderandet av narkotikalagar i de baltiska liinderna och Ryssland under 1990-talet. Tanken ar att utreda vilka kontroll-, hii.lso- och socialpolitiska ideer som gar sig gallande i lagstiftningsarbetet, vilka forebilder som anviinds i utformandet av den nya politiken, vilka huvudaktorerna ar etc. Missbrukarvård Kerstin Stenius har gjort en studie av statistiken over missbrukarvård i fyra nordiska lander (med undantag av allmiin somatisk och psykiatrisk vård). Island infors i arbetet innan det publiceras. Studien visar hur olika de nordiska liinderna statistikfor sina missbrukare och hur svårt det dmor ar att jamfora missbrukarvårdens omfattning och inriktning i landerna. En annan fråga som Stenius' rapport vacker ar var missbrukarna befinner sig: i den psykiatriska vården eller helt enkelt utanfor vården? I anslutning till bl.a. de problem som Kerstin Steruus lyfter fram i sin studie, kommer NAD att ordna ett seminarium som analyserar hurudan den samhalleliga satsningen på missbrukarvård ar i de nordiska landerna och vad slags arbetsdelning som gjorts i missbrukarvården. Seminariet ordnas under år NAD kommer sarskilt att ta upp laget inom metadonbehandlingen i Norden. Studier av metadonforskrivning pågår i Norge och Sverige. Sverige har lång erfarenhet av metadonbehandling, medan Norge helt nyligen startat ett strikt kontrollerat metadonutdelningsprojekt. I Danmark ar man i fard med att iindra sin metadonforskrivningspraxis: ansvaret for forskrivningen skall fr.o.m overforas från privata lakare tillliinen (amterna). Detta kommer att medfora en klar åtstramning av metadonutdelningen, nya vårdplatser måste skapas och ett stort antal metadonklienter undersokas. NAD ordnar under våren ett mote om den nordiska forskning som bedrivs om metadonbehandlingsprogrammen. RESE- OCH MårESSTIPENDIER Professor Eckart Kiihlhorn från Sociologiska institutionen vid Stockholms uruversitet beviljades resestipendium for resa till Helsingfors for att traffa Aarne Kinnunen från Rattspolitiska forskningsinstitutet i Helsingfors. Kinnunen och Kiihlhorn har analyserat lagforda for narkotikabrott, och onskar diskutera upplaggningen av en komparativ analys. KOMMANDE PUBLIKATIONER Inom loppet av detta år utkommer: NAD-publikation m 29: EU och lakemedel. Red. Kirsten Thue Skinhøj & Pia Rosenqvist. NAD-publikation m 30: Evaluering av "Mias dagbok". Av Line Nersnæs. "Mias dagbok" ar ett alkohol- och drogupplysningsprogram avsett for elever i årskurs 7 och 8 i Danmark, Finland, Norge och Sverige. ''Mias dagbok" utarbetades av Nordiska kontaktrnannaorganet for narkotikafrågor. Evalueringen initierades av NAD. Dessa kan bestallas fr.o.m. december NAsTA NAD-MårE FOljande NAD-mote hålls den februari 1996 i Island. Preliminar tidpunkt for NAD-motet 2/1996 ar den 8-9 oktober 1996, motesplats: Goteborg. Ansokningar och skrivelser som skall behandlas på NAD:s moten skall vara sekretariatet tillhanda senast en månad fore respektive mote. NAD beviljar anslag for iititiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom nii.mndens arbetsområde, i allmanhet max. sex månaders forskarion, ev. reseanslag. NAD kan också bevilja motesanslag for nordiska projektgrupper och reseanslag for personer som onskar besoka forskningsmiljoer i ett annat nordiskt land. Ansokningarna formuleras fritt och sands till NAD:s sekretariat, adress: Nordiska nii.mnden for alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN-OOlOO Helsingfors, Finland. Telefon: +358 (9) , ; telefax: +358 (9)

4 NAD-PUBLlKATIONER Nr 1. ArbetslOshet oeh bruk av rusmedel. Jyrki Jyrkama (NU A 1980:16) Nr 2. Barns socialisation oeh alkohol. Rapport från ett nordiskt seminarium i Esbo, Finland. (NU B 1980:20) Nr 3. Alkohol oeh ekonomi i Norden. Nordiskt seminarium i Vuoranta, Finland (NU B 1980:21) Nr 4. Kriterier for førtidspension, især om "rusmedelbrugeres" stilling. Om betingelser og muligheder i Danmark. Asmund W. Born. NORD (Upplagan slut) Nr 5. Fortidspensionering av missbrukare - irån kriterier till beslut. Symposierapport. NORD (Upplagan slut) Nr 6. Alkohol oeh drogforskning i Norden - viktiga forskningsområden. NORD (Upplagan slut) Nr 7. Behandlingsforskning. Rapport från ett nordiskt samhallsvetenskapligt alkoholforskarmote i Roskilde NORD (Upplagan slut) Nr 8. Kvinnoforskning kring alkohol oeh droger. Rapport från ett nordiskt forskarserninarium NORD (Upplagan slut) Nr 9. Cannabis oeh medicinska skador - en nordisk viirdering. Rapport av en nordisk medicinsk expertgrupp. Kort sammanfattning. NORD Nr 10. Cannabis oeh medicinska skador - en nordisk viirdering. Huvudrapport av en nordisk medicinsk expertgrupp. NORD Nr 11. Kvinnors bruk av beroendeiramkallande ltikemedel. Rapport från ett nordiskt forskarrnote NORD Nr 12. Ungdomskulturer och uppsakande verksamhet. Rapport från ett nordiskt forskarseminarium 1985 (Upplagan slut) Nr 13. Kvinnor, alkohol oeh behandling. En nordisk antologi. Red. Margaretha Jarvmen & Annika Snare (Upplagan slut) Nr 14. Kvinnoforskning kring rusmedel 2. Rapport från ett nordiskt forskarserninarium 1986 Nr 15. Alkoholbruk och dess konsekvenser. Rapport från det nordiska samhallsvetenskapliga forskarmotet 1986 Nr 16. Women, Aleohol, and Drugs in the Nordie Countries. Ed. Elina Haavio-Mannila (Upplagan slut) Nr 17. Perspectives on Controlled Drinking. Eds. Fanny Duckert & Anja Koski-Jannes & Sten Ronnberg Nr 18. Aleohol in Developing Countries. Proceedings from a meeting. Eds. Johanna Maula & Maaria Lindblad & Christoffer Tigerstedt Nr 19. EG, alkohol oeh Norden. Seminarierapport. Red. Christoffer Tigerstedt Nr 20. Kan, rus oeh disciplin: en nordisk antologi. Red. Margaretha Jarvinen & Pia Rosenqvist (Upplagan slut) Nr 21. Social Problems around the Baltic Sea. Report from the Baltica Study. Eds. Jussi Simpura & Christoffer Tigerstedt (Upplagan slut) Nr 22. Hemlashet i Norden. Red. Margaretha Jarvmen & Christoffer Tigerstedt Nr 23. Minor Tranquillizers in the Nordie Countries. Eds. Elianne Riska & Eckart Kiihlhorn & Sturla Nordlund & Kirsten Thue Skinhøj Nr 24. Narkotikapolitik i internationellt perspektiv. Red. Astrid Skretting & Pia Rosenqvist & Jørgen Jepsen Nr 25. Familiebehandling innen rusomsorgen i Norden. Red. Bente Storm Haugland & Pia Rosenqvist Nr 26. Barnet i alkoholforskningen. En aversikt over nordisk samhiills- oeh beteendevetenskaplig forskning kring barn oeh alkohol. Nina Edgren-Henrichson Nr 27. Missbruk och tvångsvård. Red. Margaretha Jårvinen & Astrid Skretting i samarbete med Lena Hiibner & Birgit Jessen-Petersen & Aarne Kinnunen & Juhani Lehto Nr 28. Social Problems in Newspapers. Studies around the Baltie Sea. Ed. Mikko Lagerspetz NAD-publikationerna kan bestallas från NAD:s sekretariat. Kostnader: Frivillig porto- och expeditionsavgift (1 bok 30 FIM, 2 bocker 50 FIM, inbetalningskort bifogas med bockerna). Vi tar inte emot checker

5 NAD:s ledamoter och suppleanter (Sverige ) Ledamater Suppleanter Danmark Kontorchef Lars IVERSEN Sundhedsstyrelsen, I afd. Amaliegade 13, Postbox 2020 DK-I012 København K Lektor, centerleder Jørgen JEPSEN Center for rusmiddelforskning Tretommervej 1 DK-8240 Risskov Fil. dr Thorkil THORSEN Dansk Sygehus Institut Landemærket 10 DK-1119 København K Fuldmægtig Anne-Marie SIND BALLE Sundhedsstyrelsen, 1. afd Amaliegade 13, Postbox 2020 DK-I012 København K Overlæge Finn ZIERAU Østerbro ambulatoriet Carl Nielsens Alle 9 DK-2100 København Ø Overlæge Peter EGE Social direktoratet Afd. for Særlige grupper Bernstorffsgade 17 st. DK-1592 København V Finland Docent Salme AHLSTROM, ordf. Alkoholpolitiska forskningsinstitutionen PB 350 FIN-OOlOl Helsingfors Professor Elianne RISKA Sociologiska institutionen Åbo Akademi Gezeliusgatan 2 A FIN Åbo Overinspektor Tapani SARVANTI Social- och halsovårdsministeriet PB 197 FIN Helsingfors Forskningschef Kari POIKOLAINEN A-klinikstiftelsen Fredriksgatan 20 B FIN-00l20 Helsingfors Overliikare Pekka HEINALA Socialsjukhuset i Jiirvenpiia FIN Haarajoki Overinspektor Jukka MAKI Social- och halsov.min. PB 267 FIN-OOl71 Helsingfors Island Dir. Olafur Haukur ÅRNASON Afengisvarnara~ Eiriksgata 5, Boks 649 IS-121 Reykjavik Johannes BERGSVEINSSON Barugotu 35 IS-IOl Reykjavik

6 Cand. med. Ottar GUDMUNDSSON Psykiabisk avdelll1g Cand. polit. Hildigunnur OLAFSDOTTIR Psykiatrisk avdelll1g Docent Gylfi ASMUNDSSON Psykiatrisk avdeling Asa GUDMUNDSDOTTIR Psykiatrisk avdeling Norge Ekspedisjonssjef Knut BROFOSS Sosial- og helsedepartementet Postboks 8011 Dep. N-0030 Oslo 1 Forsker Sturla NORDLUND Statens institutt for alkoholog narkotikaforskning (SIFA) Dannevigsveien 10 N-0463 Oslo 4 Forskningssjef Brit HAVER PB 3323 Varden N-5022 Bergen Direktør Stein BERG Rusmiddeldirektoratet Postboks 8152 Dep. N-0033 Oslo 1 Forsker Ingeborg ROSSOW Statens institutt for alkoholog narkotikaforskning (SIFA) Dannevigsveien 10 N-0463 Oslo 4 Forsker Edle RAVNDAL Institutt for medisinske atferdsfag Universitetet i Oslo Postboks 1111 Blindern N-0317 Oslo 3 Sverige ( ) Professor Peter ALLEBECK Socialmedicinska institutionen Goteborgs universitet Vasa sjukhus Goteborg Fil.dr. Vera SEGRAEUS Statens institutions styrelse (SIS) Box Stockholm Overdir. Jakob LINDBERG, viceordf. Folkhålsoinstitutet Box Stockholm Docent Anne HAMMARSTROM Inst. for allmanmedicin Umeå Universitet Umeå Fil. kand. Karin HELMERS SON BERGMARK Sociologiska institutionen Stockholms universitet Stockholm Departementsråd Christina GYNNÅ-OGUZ Socialdepartementet Stockholm