CHESS 10 år. Centre for Health Equity Studies

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CHESS 10 år. Centre for Health Equity Studies"

Transkript

1 CHESS 10 år Centre for Health Equity Studies

2 Förord Forskningsinstitut och centra finns av en anledning, nämligen att kraftsamla forskning kring ett tema eller område. Detta gäller i allra högsta grad för CHESS. Ojämlikhet i hälsa är ett fenomen som inbegriper processer av många olika slag, både i samhället och i kroppen, och kompetenser från såväl socialvetenskapliga som beteendevetenskapliga och medicinska discipliner behövs därmed om man vill ta ett mer samlat grepp på detta fenomen. Och just på grund av den komplexitet som ryms i frågan om hur ojämlikhet i hälsa uppkommer och återskapas i generation efter generation finns det sannerligen ett både vetenskapligt och samhälleligt behov av att kraftsamla kring just detta forskningsområde. Olle Lundberg Centre for Health Equity Studies - CHESS - bildades formellt den 1 juli I konkurrens med landets övriga lärosäten hade den gemensamma ansökan om att inrätta ett centrum för forskning kring ojämlikhet i hälsa som utarbetats av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet beviljats av Socialvetenskapliga forskningsrådet. Verksamheten kunde sedan startas i början av 2001, och när 2010 var till ända hade CHESS fullbordat 10 hela verksamhetsår. Detta jubileum bör uppmärksammas, och denna verksamhetsöversikt spänner därför över hela det decennium som CHESS existerat, även om tyngdpunkten lagts på den senare femårsperioden. Vi har också försökt lyfta fram våra forskningsfrågor och övergripande forskningsprogram vid sidan av den mer traditionella redovisningen av aktiviteter och produkter. Det omfattande arbetet att utforma och sammanställa denna verksamhetsöversikt har letts av biträdande föreståndare Med Dr Monica Åberg Yngwe med god assistens av ställföreträdande föreståndare docent Viveca Östberg samt Fil Dr Ylva B Almquist som även ansvarat för layouten. Docent Bitte Modin har svarat för texten om Forskarskolan, professor Denny Vågerö har författat Tidigare föreståndarens erfarenheter, undertecknad har svarat för Inledningen och Med Dr Kristiina Rajaleid har sammanställt publikationsförteckningen. Cathrin Wiksell och Camille Blanck har svarat för bilagorna kring bl.a. anställda, anslag och seminarier. Samtliga medarbetare har bidragit med de uppgifter som behövdes, men framför allt med hårt arbete och stort engagemang under CHESS första årtionde. Ett stort tack till er alla! Stockholm, augusti 2011 Olle Lundberg Professor, Föreståndare 1

3 Inledning Ojämlikhet i hälsa syftar på systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan socialt definierade grupper. Skillnader i livslängd mellan sociala klasser eller utbildningsgrupper är ett tydligt exempel på den ojämlikhet i hälsa som fortfarande är påtaglig i Sverige. Bland män som uppnått 30 års ålder är den genomsnittliga återstående livslängden 52,6 år bland dem med mer än gymnasieutbildning (år 2007). Bland dem med enbart grundskola är den 47,8 år, dvs. det finns en skillnad i återstående medellivslängd på nästan fem år. Och fastän medellivslängden ökat för män i alla utbildningsgrupper under de senaste 20 åren så har gapet mellan dem med hög och låg utbildning inte minskat, utan tvärtom ökat med 1,4 år. Ojämlikhet i hälsa och dödlighet finns förstås även bland kvinnor i dagens Sverige, liksom i alla andra länder och tidpunkter då skillnader i hälsa har kunnat studeras. Från såväl ett samhällsoch beteendevetenskapligt som medicinskt perspektiv inställer sig förstås frågorna om hur och varför. Vilka skillnader har vi och hur utvecklas dessa? Vilka processer och mekanismer är mest centrala för att förstå uppkomsten av skillnader? Är mönster och trender likartade eller inte i olika länder och kan skillnader mellan länder ge oss insikter om mekanismer? De vetenskapliga frågorna är många och spänner inte bara över flera olika discipliner utan också över ett flertal forskningsområden kring enskilda sjukdomar eller determinanter och hur dessa är länkade. Men forskning om och förståelsen av ojämlikhet i hälsa har även ett påtagligt samhällsintresse, liksom många andra frågor länkade till hur resurser och livschanser är fördelade. Bara kunskapen att det existerar skillnader i hälsa och dödlighet bidrar till samhällsdebatten, och fördjupade kunskaper om mekanismer ger förstås en bättre grund för att föreslå åtgärder i syfte att minska sådan ojämlikhet. En annan policyrelevant fråga är om och hur redan vidtagna insatser och program påverkar skillnader i hälsa. Forskning om ojämlikhet i hälsa kan därmed ha ett flertal olika inriktningar; från detaljer kring enskilda mekanismer eller sjukdomar till längre orsakskedjor och större sammanhang, från fokus på beskrivning till förklaringar och vidare till policy och åtgärder. Även om ett enskilt forskningsinstitut som CHESS inte kan spänna över allt detta med samma djup är det centralt att ha en gemensam karta hela fältet, en gemensam föreställning om hur den värld ser ut som vi försöker studera och förstå bättre. En sådan modell eller kartbild kan förstås göras väldigt komplex, men vinner på om den hålls översiktlig. Det övergripande forskningsprogram som vuxit fram vid CHESS bygger på två dimensioner som är centrala för att förstå hur ojämlikhet i hälsa uppkommer och vidmakthålls. Den ena är betydelsen av såväl mer avlägsna sociala strukturer som mer individnära förhållanden och relationer för hur enskilda individer fungerar och mår. Den andra är hur alla dessa faktorer spelar sin roll över hela livsförloppet, från vaggan till graven, för generationer vars liv följer och överlappar varandras genom historisk tid. Detta samspel från struktur till individuell sjukdom och död över hela livsloppet för generationer som följer på varandra kan illustreras som i figuren här bredvid. I centrum står den enskilda människan som föds, växer upp, åldras och till sist går bort. Han eller hon är 2

4 omgiven av tidigare generationer, och från dessa följer olika slags hälsopåverkan som också kan skickas vidare till efterföljande släktled. Vid varje tidpunkt i livet ingår människan i olika sociala strukturer och sammanhang som sätter ramar och ger förutsättningar för val och beteenden. Därmed skapas bättre eller sämre resurser och förutsättningar för ett så gott och hälsosamt liv som är möjligt just då, och sammantaget ger allt detta skillnader i hälsa och överlevnad mellan olika människor och grupper. Samhälle Institutioner Sociala grupper Grannskap Nätverk Historisk tid Familj Barngeneration Födelse Barndom Ungdom Vuxenliv Ålderdom Livslopp Föräldrageneration Beteenden Psykologiska processer Biologiska processer Ohälsa, sjukdom, död Schematisk illustration av CHESS forskningsansats. Modellen eller kartbilden här ovan kan ses som en välgrundad arbetshypotes, baserad på en mängd tidigare forskning och vetenskapliga debatter. Länge var exempelvis fokuset i forskning om ojämlikhetens mekanismer lagd enbart på förhållanden i vuxenlivet, men vi vet nu mycket mer om fosterlivets och barndomens betydelse. Likaså har individuella beteenden och enskilda riskfaktorer fått stor uppmärksamhet, men dessa viktiga faktorer måste också sättas in i större sammanhang där också den grundläggande betydelsen av sociala bestämningsfaktorer i en vidare mening vägs in. Så då vet vi precis hur allt fungerar? Nej, tyvärr inte. Om det vi strävar efter är en karta där vi kan urskilja vattendrag och vägar, städer och byar, ja till och med enskilda hus så representerar bilden här bredvid närmast en jordglob. Många olika enskilda samband och mekanismer liksom delar av det större system som skisseras behöver utforskas betydligt mer i detalj. Nya forskningsrön från olika forskningsområden inom socialvetenskaperna och medicinen tillkommer ständigt, och dessutom förändras de sociala strukturerna och mönstren över tid, vissa mycket långsamt men andra i snabb takt. 3

5 Forskningen om ojämlikhet i hälsa måste därför fortsätta att kombinera detaljkunskaper med en idé om hur bilden i stort kan gestalta sig. Syftet är att bättre förstå hur det kommer sig att människor i olika sociala positioner inte bara har olika förutsättningar och skilda förhållanden ekonomiskt och socialt sett, utan hur detta omvandlas till högst påtagliga skillnader i hälsa och livslängd, än idag också i Sverige. Till detta stora arbete har CHESS bidragit aktivt under det gångna decenniet, och det skall vi fortsätta med, förhoppningsvis under många år framöver. 4

6 Tidigare föreståndarens erfarenheter Jag var föreståndare från det att CHESS bildades till och med 31 december Jag har fått möjlighet att här ge några synpunkter på CHESS verksamhet de första tio åren. År 2000, när CHESS bildades var det ett känt faktum att de sociala skillnaderna i hälsa och överlevnad i Sverige var betydande. Det fanns politisk enighet om att reducera dessa. Det uttrycktes bland annat i den nationella folkhälsokommitteens betänkande Hälsa på lika villkor (SOU:2000:91), och senare i regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002/03:35) där det överordnade målet angavs som: att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor. CHESS forskningsprogram syftade redan från början till att förstå de samhälleliga orsakerna till ohälsa, det som i dag ofta kallas ohälsans sociala determinanter. Och eftersom samhället är socialt skiktat blir resultatet oundvilkligen sociala skillnader i hälsa, sjukdom och överlevnad. Uttryckt på annat sätt: ojämlikhet i hälsa. CHESS första forskningsprogram knöt an till en stark utveckling av forskningen inom området som varit märkbar under de två föregående decennierna. Senare har också en mer etiskt medveten motivering för området formulerats. I dag är en stark etisk princip för folkhälsoarbete denna, som formulerades 2008: Where systematic differences in health are judged to be avoidable by reasonable action they are, quite simply, unfair. It is this that we label health inequity (Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008). CHESS första strategiska anslag, 4 miljoner kr/år under 6 år, , beviljades för ett program som poängterade att man behöver tvärvetenskaplig forskning kring folkhälsa. Disciplinöverskridande forskning var nödvändig i synnerhet för att förstå och påverka orsakerna till hälsans ojämna fördelning i samhället. Framförallt betonades i ansökan vikten av att förena folkhälsovetenskap/epidemiologi, sociologi och psykologi i ett gemensamt forskningsprogram. De tre drivande forskarna bakom ansökan, Finn Diderichsen, Ulf Lundberg och Denny Vågerö representerade socialepidemiologi, humanbiologisk psykologi samt medicinsk sociologi. Insikten om nödvändigheten att förena sociala och medicinska vetenskaper låg bakom arrangemanget med dubbelt ägarskap, Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Avsikten var att med en gemensam tvärdisciplinär forskningsansträngning skapa en svensk plattform för den internationella vetenskapliga diskussion som blev allt livligare. I backspegeln är det ingen tvekan om att detta lyckades. Under åren gjordes två utvärderingar av forskningen. I samband med en internationell utvärdering av svensk folkhälsoforskning (ledd av Finn Kamper-Jörgensen) beskrevs CHESS, år 2004, som ledande inom health equity studies och dessutom som en av de mest framgångsrika miljöerna i svensk folkhälsoforskning. En internationell grupp av sakkunniga gjorde under 2004/2005 en särskild utvärdering av CHESS. Man skrev att CHESS forskning hade fått an excellent start och rekommenderade ett långsiktigt stöd. Det som imponerade på utvärderarna, Sally McIntyre, Johan Mackenbach och Johannes Siegrist, var framgångsikt publicerande, över 200 publikationer vid slutet av En hel del av dessa publikationer var dock forskning som påbörjats av CHESS forskare innan de etablerat sig på CHESS. Utvärderarna ställde därför frågan om CHESS forskare verkligen lyckats etablera ett 5

7 tvärdisciplinärt samarbete och förena de olika disciplinernas forskningsdagordningar till en gemensam. Eller om de olika forskningsledarna helt enkelt fortsatte sin forskning i samma hjulspår som förut, men med nya utökade resurser. De satte fingret på en öm punkt. Det var lättare att bekänna sig till idén om disciplinsamarbete än att faktiskt integrera forskningsdagordningar. CHESS gjorde våren 2004 en egen ansökan om Linnéstöd, vilket var den första generella utlysningen av långsiktiga strategimedel i Sverige. Vi placerade oss främst i VR:s prioriteringskommitte för samhällsvetenskap, och gick därför vidare till slutomgången, men lyckades inte få medel. Tankegångarna i Linnéansökan användes för att formulera en ansökan till FAS om strategiska medel (FAS-center) under år Ansökan gick under rubriken Human Society as a life-long determinant of health och beviljades medel för , med omprövningar under projektets löptid. Det var egentligen i den ansökan som CHESS nuvarande långsiktiga forskningsplan formulerades. Den ömma punkt som utvärderarna år 2004 hade satt fingret på, nödvändigheten av att förverkliga ett fruktbart tvärvetenskapligt samarbete, blev en central punkt i forskningsprogrammet. I ansökan skrev vi att de flesta projekt har hittills handlat om delar av den större bilden. Och vidare att nästa fas i vår utveckling kommer att bestå i att vi för samman resultat från olika sub-projekt till ett mer sammanhållet svar på vår forskningsfrågeställning. Denny Vågerö Jag citerar direkt: The aim of the proposed programme is to address the following research question, using the full potential of knowledge and methods from epidemiology, public health medicine, psychology and sociology: How does society exercise its major influence on the health of any population, and in particular in what way do systematic health differences between socially defined segments of a population arise in each society and in every generation? Ett antal kopplade delprojekt formulerades i programmet. Huvudtanken var den som idag är CHESS officiella forskningsståndpunkt, mer eller mindre, och som växte fram allt tydligare under de första fem åren. Ojämlik hälsa är resultatet av sociala, psykologiska och biologiska processer som börjar tidigt i livet, under fosterstadiet eller barndomen, och som fortsätter under hela livsförloppet. Alltså ville vi systematiskt undersöka förhållanden tidigt i livet, i mitten av livet och sent i livet, och hur dessa tillsammans påverkar individers utveckling och hälsa, och framförallt hur de leder till social differentiering av hälsa (ojämlikhet i hälsa) under alla perioder av livet. Dessutom ville vi undersöka samspelet mellan olika nivåer av inflytanden över individen, t.ex hur breda sociala inflytanden samverkar med eller modifierar specifika biologiska processer. Titeln på forskningsprogrammet speglar detta: Human society as a lifelong determinant of health. I CHESS FAS-centeransökan drogs detta perspektiv dessutom ut till ett intergenerationellt perspektiv. En bakgrund till detta var frågan om hur sociala skillnader i hälsa i Sverige kunde 6

8 återuppstå på nytt i generation efter generation, trots en omfattande politik för jämlikhet under flera decennier, som berörde de flesta sociala determinanter för hälsa, t.ex. bostäder, skola, arbetsmarknad, pensioner och sjukvård. Vi ville söka förklaringar till varför barn även på hälsoområdet följer i föräldrars fotspår, till det sociala arvet. Däri ingick förhoppningen att förstå förutsättningarna för att bryta detta, så att hälsochanserna för en nyfödd människa blir mer jämlika och mindre beroende på social bakgrund. Livsförloppsperspektiv på ojämlik hälsa är idag standardparadigm för mycken folkhälsoforskning. Flera avhandlingar på CHESS har också haft denna utgångspunkt. CHESS forskare har gjort mycket bra ifrån sig inom området, men det är notorisk svårt och helt uppenbart ett område där det krävs ett brett grepp över disciplingränser. Den andra aspekten av det speciella CHESS paradigmet kring ojämlikhet i hälsa handlar om hur företeelser på olika nivåer griper in i, och bestämmer, en individs hälsorisker. Individer med samma individuella riskprofil mätt med biologiska eller psykologiska indikatorer, men som befinner sig i olika sociala kontexter, kan ha helt olika risk att drabbas av sjukdom. Ny metodologi, flernivåanalys, har gjort de möjligt att empiriskt testa om företeelser på makroeller mesonivå, t.ex. bostadssegregation eller kontaktnätverket i en skolklass, har en direkt effekt på välbefinnande eller sjukdomsrisk, när man kontrollerar för individuella skillnader. CHESS har bidragit substantiellt även inom det området, bland annat med flera doktorsavhandlingar. Ytterligare en punkt som framhävdes i forskningsprogrammet var metodologiskt arbete. CHESS publikationer har genomgående en hög metodologisk medvetenhet. Den heterogena bakgrunden hos CHESS forskare har medfört en stor bredd i metodologiskt kunnande och i vilka metoder som används. Psykologerna har t.ex. fört in personbaserade metodansatser, vilket sociologer och epidemiologer varit främmande för. Forskare från olika discipliner har lärt sig av varandra. En utveckling mot nya metoder sker under hela perioden, t.ex. med användandet av flernivåanalyser, imputation av missing data, struktural equation models, etc. I samtliga fall är CHESS forskare snabba på att tillgodogöra sig och utveckla de nya metoderna. Ovan nämndes att flera avhandlingar vid CHESS direkt utgått från idéer som också formulerats i CHESS långsiktiga forskningsprogram. Forskarutbildning och författande av avhandling är en av de viktigaste aktiviteterrna inom CHESS. CHESS seniora forskare handleder, och forskarstuderande skriver självständigt under ständig diskussion med handledare och kollegor. Fjorton avhandlingar har lagts fram under tioårsperioden. Fyra i folkhälsovetenskap, fem i psykologi och fem i sociologi. (Två av avhandlingarna i psykologi har lagts fram vid institutionen för kvinnors och barns hälsa). Det ser ut som en mycket god balans mellan de olika disciplinerna. I vilken utsträckning har avhandlingarna vid CHESS legat i linje med CHESS strategiska forskningsprogram? Och i vilken utsträckning har de präglats av forskarnas tidigare prioriteringar? Har vi lyckats knyta ihop de olika disciplinernas styrkor? Jag ser möjligheter till synergier och kopplingar mellan discipliner som inte ännu tagits till vara. Den stora kompetensen kring personlighet, beteende och beroende som finns vid CHESS har bäring på några av de mest relevanta frågeställningarna inom CHESS forskningsprogram. Bidrar personlighetsfaktorer till ojämlikheten i hälsa, och i så fall hur? Det vore naturligt för CHESS forskare att tillsammans reda ut den frågan. 7

9 CHESS-doktorander har dubbla krav, både från moderinstitutionen och från CHESS. Det syns på olika sätt, både när det gäller möjligheten att anpassa avhandlingsarbetet till CHESS huvudfrågeställningar och i formen på avhandlingen. Avhandlingar i sociologi stoltserar exempelvis gärna med få medförfattarskap, medan avhandlingar i psykologi och medicin/folkhälsovetenskap gärna har flera medförfattare, vilket tvärtom uppfattas som en merit. Avhandlingar är förstås ingen mätare på hela forskningsaktiviteten. Enligt publikationslistan på CHESS hemsida gjordes 260 publikationer ; och 282 publikationer under perioden En viss ökning, men inte särskilt märkbar. En innehållsmässig analys av artiklar och deras inflytande (citeringar) återstår för att kunna göra en mer initierad bedömning av tendensen i CHESS forskning under perioden. Jag noterar att ungefär en av tre artiklar var samförfattad med utländska kollegor under 2009/2010, medan andelen faktiskt var något högre under 2004/2005. Området ojämlikhet i hälsa har ofta präglats av forskningskontroverser. Ibland bittra. De arbeten som publicerats vid CHESS förhåller sig ofta, men inte alltid, till dessa kontroverser. Ibland är CHESS arbete centralt för de frågor som kontroverserna handlar om. Det gäller t.ex. debatten kring vilken betydelse inkomstojämlikhet har för att skapa ohälsa inom befolkningen. Enligt en uppfattning leder stora skillnader i inkomst i ett samhälle (eller social segregation i allmänhet) till en uppluckring av den sociala sammanhållningen och därmed till ökad stress generellt, vilket i sin tur ökar ohälsan i befolkningen. Skeptiker mot den uppfattningen har i stället framhållit att inkomstojämlikhet samvarierar med en svag social infrastruktur (bostäder, skolor) och att detta är orsaken till de samband man hittat. CHESS har haft uppfattningen att förklaringarna inte är ömsesidigt uteslutande. CHESS forskare och doktorander har därför kunnat ha god kontakt med alla sidor i diskussionen, inklusive samförfattande med några av huvudkontrahenterna. CHESS egen forskning inom området är bara delvis publicerad hittills. Den visar att inkomst är kopplad till hälsa, sjukdom och överlevnad i Sverige; att sambandet gäller även efter kontroll av utbildning och arbete; att sambandet är kurvilineärt; att både absolut inkomstnivå och position i inkomsthierarkin spelar roll. Att stress är en faktor i sjukdomsuppkomst har också varit ett kontroversiellt påstående i detta sammanhang. CHESS forskare har spelat stor roll för att visa att stress på arbetet kan vara en reell sjukdomsorsak, t.ex. för sjukdomar i rörelseorganen och stroke. Ett annan, tidigare mycket kontroversiell fråga, var hypotesen att våra hälsorisker bestäms tidigt i livet, kanske redan under fosterperioden. I dag finns en konsensus att early development är en betydelsefull faktor för hälsa senare i livet, inklusive för social differentiering av hälsa. David Barkers ursprungliga hypotes, att social ojämlikhet i hälsa i huvudsak bestämdes under fosterperioden har dock visat sig vara felaktig. CHESS forskare har oberoende utvecklat kunskapen om fosterperiodens betydelse för hälsa i ett flertal artiklar under hela perioden Samtidigt har vi kunna visa att det är barndomen i sin helhet, fosterperioden, familjeförhållanden, skola, som bör vara fokus när man försöker förstå hur ojämlikhet i hälsa uppstår. Ett av de viktigaste bidragen som CHESS gjort därvidlag har varit att fokusera på skolans, skolklassens, lärandets och utbildningens betydelse. Fokus på barns tidiga begåvning för senare hälsa är en relativt ny utveckling på CHESS, och ett av de områden inom early development som idag är mest kontroversiellt. Flera forskare på CHESS, har gjort unika 8

10 bidrag till området early development genom att studera bestämningsfaktorer i tidigare generationer. Som helhet har CHESS forskare, med bidrag från alla tre grunddisciplinerna, utvecklat en distinkt CHESS-profil inom området. Inom båda dessa kontroversiella områden har CHESS kunnat bidra genom god tillgång på unika och relevanta data. En del av forskningsarbetet på CHESS har bestått i att bygga upp, vårda och utveckla skräddarsydda datamaterial för de forskningsprogram CHESS driver. Det gäller såväl dataregister över hela eller delar av befolkningen och dess sjuklighet och dödlighet, som longitudinella kohorter vilka ibland har intergenerationella data, och survey-undersökningar för speciella syften. Det är ett arbete som har krävt stor kraft, mycket tid och pengar. Det har också gett resultat. CHESS kompetens inom området och dess tillgång till data bidrar alltmer till att skapa forskningssamarbeten över disciplingränserna inom CHESS och samtidigt till att utöka olika internationella samarbeten. Ända sedan CHESS första styrelsemöte, i oktober 2000, har frågan rests på vilket sätt CHESS kunskaper om folkhälsan och dess ojämlika fördelning kan användas för interventioner i syfte att förbättra hälsan generellt och specifikt för att lyfta de grupper som släpar efter. CHESS har trevat sig fram efter ett svar. Ett fåtal arbeten har handlat om interventioner. Finns det faktiskt någon enda studie där vi både designat och utvärderat en intervention? CHESS forskare har i stället engagerats, i starkt ökad utsträckning under perioden, i direkta diskussioner om hur man påverkar sociala determinanter till hälsa, med politiker, tjänstemän och frivilligorganisationer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Samarbetet med WHO har därvid lett till en betydande forskningsinsats, det s.k. NEWS-projektet, där socialpolitiska interventioner stått i centrum. Frågan har ställts: vilken betydelse har ett lands politik på specifika områden, t.ex. stöd till familjer med barn eller pensionssystemets utformning, för folkhälsan i ett visst land? NEWS-projektet som bygger på komparativa tidsserie-data från 18 OECD-länder är ett pionjärarbete, närmast unikt i sitt slag internationellt och har egagerat en stor grupp forskare från olika länder. Det ger ny kunskap om vilka interventioner som är betydelsefulla för folkhälsan. Däremot säger studien ingenting direkt om dessas betydelse för ojämlikhetens utveckling. Det kan kanske bli nästa steg? WHO publicerade nyligen en sammanfattning av forskningsbehov kring ojämlikhet i hälsa, till vilken CHESS forskare bidragit. Den fokuserade starkt på behovet av forskning kring lösningar, d.v.s. hur löser man problemet med (ökad) ojämlikhet i hälsa, nationellt och globalt. Att CHESS forskare bekymrar sig för det problemet syns i ett (litet men) växande antal papers som diskuterar policy. Det är dessutom ofta en bakomliggande fråga i några av de större internationella samarbeten som CHESS deltar i, framförallt i de EU-stödda programmen kring jämförande ojämlikhet i Europeiska länder. Sammanfattningsvis, CHESS forskning har mognat betydligt under de tio år som CHESS existerat. Det finns en rätt stor klarhet kring vad som är väsentliga forskningsfrågor, delvis formulerat i strategiska forskningsprogram. CHESS bidrar aktivt till de flesta av de större internationella forskningssamarbetena kring ojämlikhet i hälsa och har en distinkt profil inom flera av de kontroversiella frågorna inom fältet. Samarbetet mellan discipliner inom CHESS, trots olika svårigheter, är en av nycklarna bakom framgången. Samarbetet uppfattas som positivt av alla på CHESS och har i ökad utsträckning lett till en ömsesidig förståelse för möjligheten att gemensamt utveckla forskningsfrågorna. Samtidigt, tror jag, finns mycket att 9

11 vinna på att ytterligare öka kommunikation, utbyte och samarbete mellan olika CHESSforskare, och att motverka en allt för långt driven uppdelning på separata forskargrupper. Stockholm, augusti 2011 Denny Vågerö Professor, tidigare Föreståndare 10

12 Forskarskolan Från och med 2008 finns en forskarskola knuten till FAS-centrat vid CHESS. Skolan omfattar samtliga doktorander som, via sina handledare eller bihandledare, är knutna till CHESS. Då doktorander som är verksamma vid CHESS är inskrivna vid sina respektive moderinstitutioner det rör sig i dagsläget om nio olika institutioner vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet fanns det ett behov av ett gemensamt forum som fungerade som en integrerande faktor i doktorandernas vetenskapliga arbete på CHESS. Forskarskolan syftar till att ge berörda doktorander såväl mångdisciplinär bredd som specifikt djup kring centrala frågeställningar inom området samhälle, individ och hälsa genom att tillhandahålla och ge information om forskarutbildningskurser, workshops och olika typer av seminarier. Ytterligare ett syfte är att underlätta möjligheten till kunskapsöverföring mellan doktorander. Exempel på aktiviteter som ägt rum inom forskarskolan under de dryga tre år som den varit igång är de årliga nordiska doktorandkonferenserna med doktorander från forskarskolor med liknande inriktning i Danmark och Finland. Dessa arrangeras över två dagar, i antingen Stockholm, Köpenhamn eller Helsingfors. Konferens, Stockholm Konferens, Helsingfors Konferens, Köpenhamn Under den senaste femårsperioden har fyra konferenser ägt rum (Helsingfors, 2006; Stockholm, 2007; Köpenhamn, 2007; Stockholm, 2009; Helsingfors, 2010). Seminarierna går till så att doktoranden presenterar sitt pågående arbete varpå han eller hon får input från en utsedd kommentator och därefter från de övriga seminariedeltagarna, både doktorander och mer seniora forskare. Ytterligare exempel på aktiviteter inom forskarskolan är de måntliga Journal Clubs, ledda av Denny Vågerö samt periodvisa utbildningshalvdagar där doktoranderna bl.a. fördjupat sina kunskaper i presentationsteknik, publikationsetik, Excel, PowerPoint och EndNote. Kurser i statistiska metoder såsom strukturalekvationsmodeller, flernivåanalys och skalkonstruktionteori har också arrangerats inom ramen för CHESS forskarskola. Därutöver finns det också möjlighet för de doktorander som omfattas av forskarskolan att söka bidrag till kostnader för konferenser och kurser i CHESS forskarskola. CHESS internationella orientering avspeglas också i den relativt höga andelen internationellt rekryterade doktorander, något som gör engelska till ett naturligt språkval inom skolans olika aktiviteter. I nuläget finns sex antagna samt två blivande doktorander vid CHESS. Utöver dessa 11

13 finns ytterligare fem doktorander vid andra institutioner som är knutna till CHESS via handledare eller bihandledare vid centret. Förutom dessa har sammanlagt nio före detta doktorander inom forskarskolan hunnit disputera sedan Olle Lundberg är ansvarig och Bitte Modin är koordinator för forskarskolan vid CHESS. 12

14 Utbildning Masterprogrammet Population health: Societal and individual perspectives För att främja internationaliseringen och som ett led i att implementera Bolognasystemet uppmuntrade Stockholms universitet institutionerna att starta engelskspråkiga masterprogram, gärna inom universitetets ledande forskningsområden. Ett av dessa områden är Ekonomisk, social och hälsomässig ojämlikhet där CHESS forskningsområde ingår. Beslut fattades om att inrätta masterprogrammet Population health: Societal and individual perspectives inom ämnesområdet folkhälsovetenskap. Masterprogrammet är ett tvärvetenskapligt 2-årigt program (120 hp), där all undervisning sker på engelska. Det vänder sig främst till studenter med en fil kand eller motsvarande i sociologi, psykologi, folkhälsovetenskap eller medicin. Programmet består i huvudsak av obligatoriska kurser och avslutas med att studenterna skriver en masteruppsats (30 hp). Efter genomfört program får studenterna en Master of Science in Public Health. Vi ger programmet vartannat år, men vissa kurser ges varje år och vänder sig då även till studenter utanför masterprogrammet. Första omgången Rekryteringen av första omgången studenter påbörjades under hösten CHESS deltog då i en resa till Kina anordnad av Svenska Institutet i syfte att rekrytera studenter till svenska universitet. Därutöver informerade vi genom vår hemsida, tryckte upp affischer och kontaktade våra nätverk. Den 1 september 2008 tog vi emot vår första kull studenter, vilka utöver Sverige även kom från Canada, USA, Kina, Turkiet och Ukraina. Genom hela första omgången hade vi en relativt liten studentgrupp, i genomsnitt 12 studenter. En del av kurserna annonserades även som enstaka kurs och kunde därmed fylla ytterligare några platser. Hittills har 8 masteruppsatser examinerats från första omgången och handledare för dessa var, utöver forskare på CHESS, även forskare från Sociologiska institutionen, Stockholms universitet samt Aging Research Centre (ARC) och Socialmedicin, Karolinska Institutet. Programaffisch Andra omgången Inför programmets andra omgång ( ) förändrade vi upplägget, vilket nu består av fler men kortare kurser. Det var svårt under första omgången att attrahera studenter att läsa våra längre kurser som enstaka kurs och även svårt att få doktorander att delta. Doktorander 13

15 har annars möjlighet att läsa kurser på avancerad nivå och tillgodoräkna sig dessa i forskarutbildningen om handledaren godkänner. Några av programmets nya kurser ges av andra institutioner/forskningsinstitut och vi har därigenom även etablerat ett samarbete kring utbildningen. Då programmet inför andra omgången redan var känt behövde vi inte lägga ner ett lika stort arbete på rekrytering. Antalet ansökningar var stort och vi antog och registrerade 38 studenter, sammantaget 16 nationaliteter. De nya samarbeten som initierades kring vissa kurser har fungerat mycket bra och programmets tvärvetenskapliga prägel har därigenom blivit ännu tydligare. Då antalet kurser inom programmet har ökat är nu majoriteten av CHESS personal involverad i undervisningen. Utöver det har vi även internationella lärare knutna till vissa kurser. För att förbättra studenternas kontakt med potentiella arbetsplatser och för att öka förståelsen för hur man kan arbeta med frågor kring folkhälsa och sociala skillnader i hälsa inrättar vi nu en valbar praktikkurs under programmets sista termin. Masterprogrammets kurser, Population health and health equity (7,5 hp) Social stratification and health (7,5 hp) Psychobiological processes, stress and health (7,5 hp), Stressforskningsinstitutet, SU Methodology I research methods (7,5 hp) Life course approach to Health Equity Studies (7,5 hp) Health inequalities among children and youth (7,5 hp) Health inequalities among the elderly population (4,5 hp), Aging research centre (ARC), KI SPSS and data management (3 hp) Methodology II quantitative methods in public health sciences (7,5 hp) Population development and social change (7,5 hp), Sociologiska institutionen, demografiska enheten, SU Welfare state, social policy and health (7,5 hp) International health: regional and global changes in health over time (7,5 hp) Optional course (7,5 hp) Master thesis in Population Health (30 hp) Psykologprogrammet (Karolinska Institutet) CHESS fick 2008 förfrågan från professor Bo Melin att hålla i en kurs om social ojämlikhet i hälsa (6 hp) vid Karolinska Institutets nya psykologprogram. Kursen ingår i programmets femte termin och gavs för första gången hösten Susanna Toivanen planerade kursen vad gäller undervisning, examination, föreläsningar, seminarier, litteratur och fungerade som kursansvarig och examinator. Lärargruppen bestod av 8 lärare/föreläsare från CHESS, SOFI och ARC och och totalt deltog 28 studenter. Kursen gavs igen hösten 2010, då med Marit Gisselmann (examinator) och Susanna Toivanen som kursansvariga. Denna gång examinerades 30 studenter. 14

16 Övrig undervisning Forskare vid CHESS har undervisat på olika institutioner vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet, på såväl grundnivå som avancerad nivå. Föreläsningar har frekvent även hållits vid andra lärosäten, framför allt i folkhälsovetenskap och medicinsk sociologi, t.ex. Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Mälardalens högskola, Uppsala universitet, Malmö högskola och Tartu universitet. 15

17 Datainsamlingar och datavård CHESS arbetar såväl med stora registerlänkningar som med longitudinella studier av representativa stickprov av befolkningen samt välavgränsade kohorter som följs longitudinellt. Här följer några exempel. Uppsala Flergenerationsstudie Forskning om ojämlikhetens mekanismer handlar inte bara om förhållanden i vuxenlivet. En av de mindre utforskade frågorna inom vårt forskningsområde är att inflytande från tidigare generationer på tillväxt och sjukdomsrisk kan bidra till att reproducera sociala ojämlikheter samt socioekonomiska skillnader i hälsa hos kommande generationer. Longitudinella studier med social och biologisk information som samlas i barndom och vuxenålder behövs för att testa dessa modeller. Uppsala Flergenerationsstudie (Uppsala Birth Cohort Multigenerational Study, UBCoS Multigen, projektledare Ilona Koupil) är en epidemiologisk studie baserad på arkiv- och registerdata och inkluderar omfattande social- och hälsodata om fem generationer svenska män och kvinnor som följts från tidigt 1900-tal till slutet av år 2009 (totalt 141,000 individer). Den information som finns tillgänglig gör det möjligt för forskare att analysera livscykler i en kohort med detaljerad biologisk och social data från födelse till ålderdom, med perspektiv över flera efterföljande generationer. Studien möjliggör forskning kring betydande relevanta frågor inom hälso- och jämlikhetsforskningens område och analyser av vilka mekanismer som bidrar till att ojämlikheter i hälsa uppkommer och reproduceras i varje efterföljande generation. Född i Stockholm på 50-talet Studien drivs gemesamt av CHESS och Institutet för Social Forskning (SOFI). Projektledare är Denny Vågerö tillsammans med Sten-Åke Stenberg vid SOFI. Född i Stockholm på 50-talet omfattar pojkar och flickor som föddes i Stockholm 1953 och som följts upp till och med 55 års ålder. För ca 15,000 individer, vars sociala förhållanden i barndomen är kända, finns möjligheter att studera hur dessa påverkar framtida livskarriär, såväl arbete och arbetslöshet som sjukdom och för tidig död. Stress och Stöd i Skolan För barn och ungdomar utgör skolan en central arena. Skolan tillhandahåller en arbetsmiljö för lärande och en social arena där ett omfattande socialt samspel äger rum. De omständigheter under vilka unga människor arbetar och skapar sociala relationer kan vara av stor betydelse för deras psykiska hälsa - ett ämne som föranlett ökad oro i Sverige. Inom ramarna för forskningsprogrammet Skolans betydelse för de ungas psykiska och psykosomatiska hälsa undersöks olika aspekter av skolan med avseende på deras betydelse för den psykiska och psykosomatiska hälsan (projektledare Viveca Östberg). Med syfte att försöka öka kunskaperna inom detta forskningsområde har datainsamlingen Stress och Stöd i Skolan nyligen genomförts. Den insamlade informationen inkluderar bland annat intervjuer med skolbarn, enkäter och biologiska prover, med fokus på stressmarkörer och detaljerad information om socialt samspel i skolan. 16

18 Övriga datainsamlingar Flera andra studier med nya datainsamlingar har pågått under och ytterligare datainsamlingar har skett i samarbete med våra partners inom Sverige och utomlands, bl.a.: Allostatisk belastning och hälsa bland föräldrar i olika sociala miljöer Levnadsnivåundersökningen bland barn (Barn-LNU) Malmöstudien Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem i Stockholms län kvinnor i beroendebehandling med bostad och hemlösa kvinnor Uppsala Family Study St Petersburg Cohort Study Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). Utöver egna datainsamlingar medverkar forskare vid CHESS också aktivt till flera datainsamlingar men där huvudansvaret finns på annan ort. Sålunda har exempelvis forskare vid CHESS även deltagit i referensgrupperna till Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU), inklusive Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn (LNU-UFB). 17

19 Samverkan nationellt och internationellt ( ) Nationella samarbetsprojekt CHESS har samarbete med olika universitet, myndigheter och projektgrupper i Sverige. Inom Stockholms Universitet samarbetar CHESS på en rad områden med Institutet för Social Forskning, vilket också manifesteras i ett gemensamt framstående forskningsområde inom Samhällsvetenskapliga fakulteten; Social, ekonomisk och hälsomässig ojämlikhet. Mer konkret omfattar detta samarbete exempelvis Stockholm Birth Cohort Study, Levnadsnivåundersökningarna inklusive Barn-LNU, och olika konkreta projekt kring barn och ungdomar, socialpolitik och hälsa och utbildning, social stratifiering och dödlighet. Samarbete pågår också med Institutionen för Socialt arbete, Sociologiska institutionen, SoRAD och Stressforskningsinstitutet, för att nämna de mer centrala partners inom SU. Viktiga samarbeten finns också med Institutet för Framtidsstudier, bl.a. kring marginaliseringsprocesser. Flera samarbeten pågår kring hälsa över livsförloppet, bl.a. med olika institutioner vid Karolinska institutet och med två forskargrupper vid Uppsala universitet ( Uppsala Longitudinal Study of Adult Men och Uppsala Family Study ). Nationella forskningssamarbeten pågår även kring barns och ungas hälsa, t.ex. med Socialstyrelsen ( Nationell kartläggning av psykisk hälsa bland elever i årskurs 6 och 9 ), Statens Folkhälsoinstitut ( Skolbarns hälsovanor ), Karolinska institutet, Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet, BHV Uppsala, NHV i Göteborgs kommun och i Malmö kommun, Sachska Barnsjukhuset, Epidemiologiska enheten Norrbacka, Epidemiologi Umeå, Barnmedicin Linköping och Kungliga Vetenskapsakademin. Gällande arbetslivsforskning har samarbete med olika grupper nyligen initierats: Centrum för tillämpad arbetslivsforskning vid Malmö högskola samt kontorsforskningsgruppen vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet. Två samarbeten på temat alkoholforskning pågår just nu, dels med The Alcohol Research Council of the Swedish Alcohol Retailing Monopoly ( Kvinnor och alkohol: Behandling med återfallsprevention ) och Brottsoffermyndigheten ( Mäns våld mot kvinnor med missbruksproblem i Stockholms län kvinnor i beroendebehandling med bostad och hemlösa kvinnor ). Internationella samarbetsprojekt NEWS-projektet ( The Nordic Experience: Welfare States and Public Health ) initierades 2005 som svar på en förfrågan från WHO Comission on Social Determinants of Health (CDSH) kring de långsiktiga hälsokonsekvenserna av den nordiska välfärdsmodellen. Arbetet leddes av en forskargrupp vid CHESS i samarbete med forskare från universitet och forskningscentra runt om i Norden (bl.a. Köpenhamns universitet, Helsingfors universitet, Institutet för Framtidsstudier och Oslo universitet). Inom ramarna för projektet UBCoS pågår internationella forskningssamarbeten med bl.a. London School of Hygiene and Tropical Medicine, University College London och King s College 18

20 London (Storbritannien), University of Mannheim (Tyskland), The Hebrew University of Jerusalem (Israel) samt the University of Queensland (Australien). Sedan 2007 har CHESS haft ett institutionaliserat utbytes- och forskningssamarbete med socialmedicinska institutionen (IMS) vid State University of Rio de Janeiro (UERJ) med finansiellt stöd från STINT ( Social determinants of health Swedish-Brazilian exchange programme and Sweden-Brazil comparisons ). Samarbetet har för det första inneburit att en rad forskningssamarbeten initierats som också lett till flera samförfattade publikationer; för det andra har det inneburit möjlighet för svenska forskare att vara gästforskare vid IMS, och att forskare och doktorander vid IMS beretts möjlighet att vistats vid CHESS; för det tredje har det inom ramen för samarbetsprojektet anordnats större kollektiva arrangemang. Således har två Health and Society-konferenser i Rio de Janeiro arrangerats, i båda fallen med mer än 50 deltagare från båda länderna och, i ett samarrangemang med forskarskolan, hölls en avancerad metodologisk sommarskola i Stockholm med tre seniora brasilianska epidemiologer-statististiker som huvudlärare. På temat barns och ungas hälsa pågår just nu samarbete med forskare vid The School of Public Health vid Peking University (Kina), London School of Hygiene and Tropical Medicine (Storbritannien), Yuma County, Arizona (USA) och Helsinki University (Finland). I övrigt pågår en rad olika samarbeten med olika universitet runt om i världen, t.ex. Harvard School of Public Health (USA), Åbo Akademi (Finland), Hannover Medical School (Tyskland), Harvard Medical School (USA), Yale University (USA), Moscow State University, S:t Petersburg State University samt Russian Academy of Sciences, S:t Petersburg (Ryssland), National Institute for Health Development i Tallinn och Tartu University (Estland), Charles University (Tjeckien) och University of Yamanashi (Japan). Under perioden har CHESS utöver detta varit (och är) inblandat i flera internationella projekt, t.ex. RICHE ( Research into child health in Europe ), EUROTHINE ( Tackling health inequalities in Europe ), ISIG (International Study of the Income Gradient), REASSESS ( Reassessing the Nordic Welfare Model, EURO-GBD-SE-projektet samt The Nordic longitudinal epidemiologic research program "Prenatal and Childhood Growth in Relation to Cardiovascular Disease": the NordNet Study), PHGEN (Public Health Genomics European Network project), RECOWE - 6 th and 7 th EU Framework Programme, samt Collaborative Group on Pre-Natal Risk Factors and Subsequent Risk of Breast Cancer. Nationella konferenser CHESS driver Nätverket för forskning om socialpolitik och välfärd tillsammans med Institutet för framtidsstudier (IF), Institutet för social forskning vid Stockholms universitet (SOFI) och Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Inom nätverket anordnas forskarseminarium varje höst för att utveckla kommunikationen och samarbetet mellan olika forskare i Sverige som är aktiva inom området socialpolitik och välfärd års seminarium arrangerades av CHESS och hölls i Wenner-Gren Center, Stockholm. I övrigt deltar CHESS forskare kontinuerligt i nationella konferenser som t.ex. Svenska nätverket för stressforskning, Statistiska centralbyråns välfärdsdagar, Riksförbundet mot alkohol och narkotikamissbruk, Ageing Research Centre och Institutet för Framtidsstudier. 19

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Dnr: G 2012/244 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master's Programme in Public Health Science with Health Economics 120 credits Fastställd av Sahlgrenska

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet

Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i gerontologi, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i gerontologi, 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i gerontologi, 120 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet TEL (vx) 036-10 10 00 FAX 036-10

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp Public Health Science MA, Strategic Public Health Work, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH08 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2009-03-24 Sid 2 (8)

Läs mer

Barns hälsa i en social och kulturell kontext

Barns hälsa i en social och kulturell kontext Barns hälsa i en social och kulturell kontext Framtidens elevhälsa Stockholm 140922 Carl Lindgren, med dr Medicinsk redaktör 1177 Vårdguiden carl.lindgren@sll.se 1700-talet: Hjortbergtavlan i kyrkan i

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

En god utbildning gör livet bättre och längre!

En god utbildning gör livet bättre och längre! 1 Projekt: Utbildningsvägar, utbildningssystem och individuella välfärdsutfall (VR 2007 3351) Projektledare: Michael Tåhlin, Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Medverkande i

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen Olle Lundberg, professor Eskilstuna 2013-05-31 Abraham Bäck 1713-1795 - många Farsoter härja grufveligen ibland sämre hopen, däruti

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa

Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter. Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Internationalisering av medicinsk forskning Initiativ och erfarenheter Johan Nilsson Koordinator för medicin och hälsa Snabba fakta om Vetenskapsrådet MILJONER KRONOR Svenska forskningsfinansiärer 2013

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper

Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Hälsan bland hemlösa och andra socialt och ekonomiskt utsatta grupper Temat för detta nummer av Socialmedicinsk Tidskrift är hemlösas ohälsa. Hemlöshet i sig kan förklaras ur olika perspektiv, vilket bl

Läs mer

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten Alla de skandinaviska länderna prioriterar insatser mot ojämlikhet i hälsa och har i samband med det lagt ett stort ansvar på kommunerna.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning Idéforum ett samhälle för alla åldrar 2020 Avslutande konferens för temaåret 2012 EU kommissionen,stockholm, 2012-11-29 Kenneth Abrahamsson

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Samarbetet inom forskningen ökar

Samarbetet inom forskningen ökar VETENSKAP & KLINIK Studie av odontologisk vetenskaplig produktion Samarbetet inom forskningen ökar Gunilla Klingberg doc, Avd för pedodonti, Inst för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp

Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling

Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Utbildningsplan för magisterprogrammet i läkemedelsutveckling Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-03-19 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 3LM08

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng

Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng Kursplan Utbildning på forskarnivå Allmänvetenskaplig forskningsmetodik i medicinsk vetenskap, 15 högskolepoäng General Scientific Methods in Medical Science (15 credits) 1. Kurskod70ME057 Allmänvetenskaplig

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Från tvärsäkerhet till tvärsektorialitet 2 Inledning Vi vill att alla våra medborgare ska ha ett bra liv. Kommuner och regioner finns till för att skapa förutsättningar för detta.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp

Fysioterapeutprogrammet, 180 hp 1(9) Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits MGFY2 Gäller från: höstterminen 2016 Utbildningsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration.

Beslut Högskoleverket beslutar att inte ge Malmö högskola tillstånd att utfärda licentiatexamen och doktorsexamen inom området migration. Malmö högskola Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå

Läs mer

Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15

Kurskod: OM2032 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 15 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa, 15 högskolepoäng Nursing Science, Health and Ill-Health among Adults and the Elderly,

Läs mer

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande

Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Ett hållbart Malmö - ur alla perspektiv Som del av den expansiva Öresundsregionen är hälsoutvecklingen i Malmö en viktig förutsättning för tillväxt och hållbar

Läs mer