EXAMENSARBETE. Detaljplaneprocessen - från beslut till samråd. Södra Lillgärdan. Evelina Göthed Högskoleexamen Samhällsbyggnad

Transkript

1 EAMENSARBETE Detaljplaneprocessen - från beslut till samråd Södra Lillgärdan 2016 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Detaljplaneprocessen - från beslut till samråd Södra Lillgärdan

3 Förord Jag har läst samhällsbyggnadsprogrammet med inriktning samhällsplanering och gjorde under våren 2015 min 10 veckors VFU(verksamhetsförlagd utbildning) på Bodens kommun. Under praktiken arbetade jag framförallt med detaljplanering på kommunens planavdelning och har därför som examensarbete valt att skriva om detaljplaneprocessen och hur arbetet med att ta fram en detaljplan kan se ut. Stort tack vill jag rikta till mina handledare Sofia Bergvall och Malin Brunström på planavdelningen i Boden som bidragit med mycket kunskap och goda råd. Luleå, mars Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

4 Sammanfattning Med en detaljplan får kommunen reglera mark- och vattenanvändning inom ett avgränsat område. Arbetet med att ta fram en detaljplan följer en förutbestämd process reglerad av bestämmelser i Planoch Bygglagens femte kapitel. Planförandet kan se ut på olika sätt beroende på hur stor betydelse planen förväntas ha av allmänheten. I rapporten nedan kommer det att presenteras ett förslag till detaljplan där detaljplaneprocessen följer standardförfarande med främsta anledning att detaljplanen är förenlig med kommunens översiktsplan, samt att planförslaget inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller vara av betydande interesse för allmänheten. Beslut har tagits att man genom ny detaljplan för området Södra Lillgärdan, på Sävastön i Bodens kommun ska klarlägga strukturen för tillkommande bebyggelse och tillskapa bostadstomter som tillgodoser det utvecklingsbehov kommunen sett i området. I rapporten kommer jag att beskriva detaljplaneprocessen och hur den såg ut i arbetet med att ta fram en ny detaljplan för Södra Lillgärdan. Samrådshandlingarna är ett första förslag på planen och revideringar kan komma att göras i framtiden beroende på inkomna synpunkter från allmänheten och berörda sakägare under samrådstiden. Rapporten kommer inledningsvis att teoretiskt beskriva planprocessen för att sedan övergå till projektet Södra Lillgärdan. 3 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

5 Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Metod och genomförande Plansystemet Detaljplaneprocessens förfaranden Samråd Granskning Antagande Laga kraft Södra Lillgärdan Bakgrund Start/Beslut Behovsbedömning Förslag Diskussion och Slutsats Referenser Bilagor Behovsbedömning Planbeskrivning Plankarta Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Detta examensarbete avslutar min samhällsbyggnadsutbildning på Luleå tekniska Universitet. Examensarbetet och den verksamhetsförlagda utbildningen(vfu) omfattar tillsammans 7,5+15 poäng. Jag har valt att jobba vidare med ett utvecklingsprojekt inom detaljplanering jag var inblandad i på min praktik. Projektet innebar att ta fram en ny detaljplan för ett bostadsområde på Sävastön i Bodens kommun. Jag har valt att avgränsa examensarbetet till att ta fram samrådshandlingar, då en planprocess kan bli väldigt lång och utdragen beroende på inkomna synpunkter från allmänhet och sakägare under samrådstiden. 1.2 Syfte och mål Syftet med examensarbetet är att undersöka förutsättningarna för förtätning i valt område och att använda mina kunskaper inom detaljplanering till att sammanställa handlingarna som gör detta möjligt. Målet är att jag genom att använda mina kunskaper inom området från min utbildning på LTU samt från min praktik på samhällsbyggnadskontoret, ska kunna göra en analys och bedömning av risker och konsekvenser och därefter ta fram rätt handlingar som i slutändan leder till att planen blir antagen. 1.3 Metod och genomförande Jag har med stöd från mark och exploateringsavdelningen, planavdelningen, samt tekniska förvaltningen kunnat skissa fram ett förslag till utformning på området som uppfyller de önskemål kommunen har. Med det som grund har jag använt mig av GIS-material för att få fram övrig information om området. Detta för att säkerhetsställa att jag gått igenom rätt faktorer innan jag utvecklade projektet ytterligare och påbörjade arbetet med detaljplanen. För att ta fram plankartan med tillhörande grundkarta och bestämmelser har jag använt mig av ett AutoCad- baserat program, Focus Detaljplan, som kommunen använder. 5 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

7 2. Plansystemet En detaljplan reglerar användningen av mark och vattenområden. Det är kommunen, med stöd av PBL (2010:900) som har planmonopol. Med det innebär att kommunen självständigt kan bestämma hur markanvändningen ska se ut och besluta om planläggning. Kommunen har inte total frihet utan måste göra sina bedömningar utifrån PBL med hänsyn till de allmänna intressen som finns. ( Adolfsson, Boberg, 2014) Plansystemet är uppbyggt i flera nivåer: Fig.1 Plansystemet En översiktsplan ska finnas i varje kommun och innehålla mål för lämplig mark- och vattenanvändning i hela kommunen. Planen är tänkt vara vägledande för kommunen vid detaljplanering, men är inte juridiskt bindande. En fördjupad översiktsplan kompletterar översiktplanen och kan ses om en mer detaljerad plan innehållande ställningstaganden som gör översiktsplanen mer vägledande. Till skillnad från detaljplanen reglerar den fördjupade översiktsplanen bara ett begränsat antal frågor. Den fördjupade översiktsplanen medför inga rättigheter. En detaljplan är juridiskt bindande och innehåller bestämmelser för mindre områden. Bestämmelserna kan vara hur stor byggrätten är, krav på utformning mm. Under en särskild angiven genomförandetid, vanligtvis 5,10, eller 15 år har man garanterad byggrätt på det sätt som bestämmelserna anger. ( Adolfsson, Boberg, 2014) 6 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

8 2.1 Detaljplaneprocessens förfaranden När det fattats beslut i kommunen att ta fram ett förslag till detaljplan, går man igenom förutsättningarna och väljer vilken typ av förfarande ärendet ska handläggas med. Begränsat, standard, eller utökat förfarande. Nedan syns en illustration över planprocessens standardförfarande. Om planprocessen är förenlig med kommunens översiktsplan, inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller vara av betydande interesse för allmänheten kan standardförfarandet tillämpas. (PBL 2010:900) 5 kap 7 ) Fig.2 Planprocessens Standardförfarande enligt PBL (2010:900) SFS 2014: Samråd När det tagits fram ett färdigt förslag till detaljplan, är kommunen skyldig att samråda om förslaget med berörda intressenter. Till det räknas länsstyrelsen, lantmäteriet, de kommuner som berörs, och andra sakägare som anses vara berörda. (PBL 5 kap 11 ) Samrådskretsen avgränsas av kommunen själva, oftast genom att man studerar en karta och avgör vilka fastigheter som av olika anledningar kan beröras av förslaget. Under samrådstiden har allmänheten rätt att lämna synpunkter på förslaget, och kommunen har på så sätt möjlighet att redan i tidigt skede bemöta dessa och motivera förslaget. Samrådshandlingarna består av en plankarta med tillhörande bestämmelser och en planbeskrivning för att man ska kunna tolka planen. Ofta finns även en illustration med för att ge en tänkt bild över hur området kan se ut. Det sammanställda resultatet av inkomna synpunkter under samrådstiden tillsammans med kommunens ställningstaganden mot dessa redovisas i en samrådsredogörelse. (PBL 5 kap 17 ) 7 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

9 2.3 Granskning Granskning innebär precis som med samråd att planen ställs ut för att ge myndigheter, sakägare, och andra berörda, möjlighet att på nytt lämna synpunkter. Under granskningen är det inte ett förslag som ställs ut, utan den slutgiltiga planen. Granskningen visar de ändringar som synpunkterna från samrådet medfört. Planen ställs ut för granskning och under den tiden, vanligtvis två veckor, har var och en åter igen möjlighet att lämna synpunkter på planen. När granskningstiden gått ut sammanställer kommunen inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande tillsammans med eventuellt nya förslag som gjorts med anledning av synpunkterna. (PBL 5 kap ) 2.4 Antagande Detaljplanen kommer sedan att antas av kommunens högst beslutande organ, kommunfullmäktige. I vissa fall är det kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden som antar planerna, om kommunfullmäktige delegerat ansvaret till dem. (PBL 5 kap 17 ) 2.5 Laga kraft En detaljplan börjar gälla när kommunens antagandebeslut har vunnit laga kraft, alltså när tiden för överklagande gått ut. Detta under förutsättning att ingen har överklagat beslutet eller att länsstyrelsen valt att överpröva beslutet. 8 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

10 3. Södra Lillgärdan 3.1 Bakgrund Boden ligger i Norrbotten ca 3,5 mil innanför kusten. I Bodens kommun bor ca personer på en yta av 4500 kvkm. Enligt Bodens befolkningsprognos förväntas staden fortsätta växa, och Sävast/Sävatön är ett av de områden som antas få ett ökat invånarantal. Detta har man sett genom att studera tidigare års befolkningsutveckling. Fig.3 Befolkningsutveckling i Sävast enligt Bodens befolkningsprognos Boden kommun har som vision att växa mot Luleå. Det i kombination med att kommunen har en brist på lediga småhustomter gjorde att samhällsbyggnadskontoret undersökte var kommunen ägde mark som kunde exploateras och vad som gäller enligt detaljplan för dessa områden. Samhällsbyggnadskontoret lämnade sedan förslag till kommunstyrelsen att detaljplanelägga området Södra Lillgärdan på Sävastön, och kommunstyrelsen gav samhällsbyggnadskontoret uppdraget att upprätta en detaljplan för området. 9 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

11 Planområdet Södra Lillgärdan är beläget på Sävastön i Bodens Kommun, Norrbotten. Fig. 4 Översiktbild över området där planområdet är markerat med rött. Planområdet omfattar fyra stycken fastigheter, Sävast 23:163, Sävast 23:11,Sävast 23:12, samt Sävast 23:14. Området är ca 2,8 ha stort och ägs av Bodens kommun. Området består idag till största delen av igenväxt åkermark. Området ingår i den fördjupade översiktsplanen för Sävastön, den antogs av kommunen den 8 maj För området gäller i dagsläget detaljplan 25-P90/64. Enligt den gällande detaljplanen får kvarteret användas för bostadsändamål samt daghem. Byggnaderna ska vara källarlösa och får inte överstiga två våningar. (Samhällsbyggnadskontoret 2015) 10 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

12 Fig.5 Gällande detaljplan Mark och Natur Området lutar svagt mot söder och består till största delen av åkermark. En översiktlig geoteknisk undersökning av området har genomförts år Denna undersökning visar på viss variation av markförhållandena inom området. Det finns ingen kännedom om förorenad mark inom området och området ligger i ett lågriskområde för förekomst av radon. Strandskydd Till väster om området ligger golfströmmen. Vid hav, sjöar och vattendrag gäller det generella strandskyddet. Skyddet innebär förbud att bygga eller utföra anläggningar 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet. Strandskyddet regleras i Miljöbalkens 7:e kapitel. Golfströmmen omfattas inte av strandskyddet. Riksintressen Områden utpekade som riksintressen anses viktiga ur en nationell synvinkel och regleras genom hushållningsbestämmelserna i 3:e och 4:e kapitlet i miljöbalken. Syftet med bestämmelserna är att hävda det nationella intresset i den fysiska planeringen och vid andra beslut om markanvändning. Områden som utpekats som riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de aktuella värdena. Planområdet ligger ca 400 meter från riksväg 97 som utgör riksintresse för kommunikationer. Befintlig bebyggelse samt vägar skiljer planområdet från vägen. Bullerutbredningen från Rv 97 påverkar således inte planområdet. 11 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

13 3.2 Start/Beslut Samhällsbyggnadskontoret kallade till möte mellan mark- och exploateringsavdelningen och planavdelningen för att tillsammans gå igenom förutsättningarna och målet med utvecklingen av Sävastön. Kommunen har under en längre tid sett efterfrågan på småhustomter och chef på samhällsbyggnadskontoret, Lars Andersson, menar att det är viktigt att Bodens kommun kan möta den efterfrågan och fortsätta erbjuda attraktiva tomter i attraktiva lägen. Läget på Södra Lillgärdan anses vara attraktivt då planområdet ligger i ett befintligt bostadsområde med närhet till skola/förskola. Det finns rekreationsmöjligheter i skog och mark, samt närhet till golfbana och luleälv. Det går dessutom täta bussturer till både Boden och Luleå. Attraktiva tomter har i det här läget bedömts vara bland annat stora tomter. Med en areal på ungefär 1200 kvm per fastighet räknar kommunen med att möjliggöra för mellan tomter. Utformningen Förutom storleken på tomterna finns det andra faktorer som påverkar utformningen. Mjuka värden ska balanseras och värderas mot de ekonomiska och de praktiska i form av tillgänglighet och underhåll. Det gjordes en lista på faktorer att tänka på innan skissandet på olika förslag påbörjades. Tomterna ska med fördel vara >1200 kvm. Förslaget ska möjliggöra för tomter. Alla tomter/fastigheter ska vara så attraktiva om möjligt. Attraktivitet är relativt och olika för alla människor, men vissa faktorer värderas högre för de allra flesta. Möjligheten till soligt läge och öppna ytor är några exempel. Även att miljön anses vacker och trygg. Gator och vägar kostar mycket pengar och utformningen av dessa bör optimeras. Detta kan göras genom att tänka på dubbelsidig användning av gatorna. Gatorna ska gärna utformas så att underjordiska ledningar som ska förse området med bland annat fjärrvärme, fiber, och avlopp, i största möjliga mån kan dras under gatorna. Bredd på vägområdet för cykelväg och lokalgata ska vara 6 respektive 12 meter enligt rekommendationer från tekniska förvaltningen. Detta med hänsyn till utryckningsfordon samt snövallar på vinterhalvåret. Det bör finnas släpp mot naturmark där det möjliggörs för snöupplag på vintern. Gång och cykelväg ska gärna binda ihop området med befintliga vägnät i intilliggande områden. 12 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

14 Fig.6. Illustrationer på tänkbara utformningar(version 3 och 5) i tidigt skede. 3.3 Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen(pbl), miljöbalken(mb) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar(1998:905) ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. När förutsättningarna för området var undersökta gjordes en behovsbedömning som skickades till länsstyrelsen. Denna behovsbedömning görs med fördel innan ett färdigt förslag till detaljplanen tagits fram för att kunna beakta länsstyrelsens åsikter och redan i tidigt skede ta hänsyn till det i utformningen. Som underlag användes en checklista kommunen tagit fram (se behovsbedömningen i sin helhet i bilaga 1) där det studerades olika parametrar gällande skyddsvärden, effekter på miljön, djurliv, och effekter på hälsan. Ytterligare ett verktyg som användes var kommunens Webb-GIS system, för att ta fram information om riksintressen, fornlämningar, strandskydd, och radonrisk. Även bullerutredningar, kommunikationer, och trafik studerades. Med utgångspunkt från bilaga 4 i MKB-förordningen (1998:905) gjordes sedan den sammanvägda bedömningen att genomförandet av den föreslagna detaljplanen inte riskerade att medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen skickades till länsstyrelsen för remiss. Länsstyrelsen delade kommunens uppfattning om miljöpåverkan och ingen fortsatt miljöbedömning ansågs vara nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning behövde inte upprättas för detaljplanen. 13 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

15 3.4 Förslag Ett färdigt förslag till detaljplan består av en plankarta med tillhörande bestämmelser, och en planbeskrivning för att man ska kunna tolka planen. Plankartan ger en tydlig bild över hur gator, allmänna platser, samt kvartersmark och vattenområdet ska utformas. Oftast medföljer en illustration för att förtydliga detta. Det slutgiltiga förslaget för Södra Lillgärdan var nummer nr två av fem versioner. Utformningen har en infart till området från söder och en infart i norr från Lillgärdsvägen i öster. Skillnaden på de olika förslagen var framförallt hur lokalgatan var dragen genom området. Svårigheten var att maximera antalet tomter, att se till att alla tomter var ungefär lika stora och samtidigt kunna förse de alla med lokalgata. I slutändan valdes ett alternativ där man genom vägdragningen tvingades plocka bort en tomt till fördel för de andra faktorerna (se bl.a. Fig.6 ) Genom det alternativet frigjordes en yta där det istället planerades in ett naturområde. Tänkbart är att detta naturområde någon gång i framtiden kan omvandlas till lekpark, vilket kan tänkas höja områdets attraktivitet ytterligare. Fig.7. Illustrerat slutgiltigt förslag. 14 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

16 Förslaget innebar vidare ett bostadsområde med 17 stycken småhustomter i varierande areal mellan 1100 och 1600 kvm. Planförslaget ger möjlighet att bygga friliggande villor med en högsta byggnadshöjd på 4.2 meter. Byggnadshöjden diskuterades fram och tillbaka, och med tanke på skuggning och utsikt bestämdes det att det var mer lämpligt att begränsa med byggnadshöjd istället för våningstal. Minsta fastighetsstorlek föreslogs till 1000 kvm, där byggrätten reglerats genom största byggnadsarea per fastighet. I planförslaget lades det till en bestämmelse som reglerar utseende för nya byggnader i närområdet. Planbestämmelsen säger att byggnader som uppförs ska ha röda tak för att harmonisera med områdets befintliga byggnaders karaktär. Karaktäristiskt för Sävastön är just att alla byggnader har röda tak så det kändes viktigt att bibehålla. (se plankarta och planbeskrivning i bilaga 2) Fig.8 Del av Sävastön med områdets karaktäristiska röda tak Teknisk försörjning Ledningar för spill och vatten löper parallellt med planområdets västra gräns. Området ska anslutas till kommunens VA-nät, och underjordiska ledningar förläggs i allmän platsmark. Området kommer att anslutas till BEABs fjärrvärmeledning. Avfall ska hanteras enligt Bodens kommuns lokala renhållningsordning. 15 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

17 Gator och trafik Detaljplanen fastlägger strukturen för en ny lokalgata. Denna ansluter till Lillgärdsvägen i läget för befintlig infart till fastigheten Sävast 23:231 samt i planområdets nordöstra hörn. Anslutning till fastighet 23:231 kommer att ske via denna. Omkringliggande områden har ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Området ansluter till befintligt gång- och cykelvägnät via nya anslutningar i norr respektive öster. Parkering kan ske inom respektive fastighet. Utfartsförbud föreslås mot Lillgärdsvägen för delar av planområdet. Möjlighet att parkera i planens östra del, vid Lillgärdsvägen, kommer att finnas fram till det att detaljplanen genomförs. Närmaste hållplats för kollektivtrafiken finns på Svängleden med täta turer till Boden och Luleå som både lokaltrafik och länstrafiken trafikerar. Fig.9 Färdigt förslag till detaljplan 16 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

18 4. Diskussion och Slutsats Arbetet att ta fram detaljplanen för Södra Lillgärdan gjordes väldigt fort och var högt prioriterat för kommunen under tiden jag gjorde min praktik. Anledningen var att man ville kunna börja sälja tomterna redan under våren, och kunna marknadsföra området även för lulebor på en mässa i Luleå som skulle hållas mars. I Bodens kommun finns ingen tomtkö utan det är först till kvarn som gäller. Därför bedömdes området, förutom närheten till Luleå, även vara attraktivt för lulebor. Det föll sig lyckligtvis väldigt väl för mig att komma till kommunen i precis rätt tid och få så pass mycket inflytande och ansvar från början. Min utbildning på LTU, och framförallt kursen Detaljplanering C0008B, gav mig en bra grund och utan den hade jag inte känt mig säker att ta mig an uppgiften på samma sätt. Att ha fått vara med hela vägen från beslut till samråd och jobba med alla delar som rör detaljplaneprocessen har varit väldigt berikande erfarenhetsmässigt. Det kändes stort att se något verkligt växa fram efter ens egna tankar och idéer. Svårigheterna med att ta fram detaljplanen låg framförallt i min bristande erfarenhet och kunskap om processen, och den politiska ärendegången. Det var i början svårt att strukturera upp arbetsmomenten i prioriteringsordning när jag ännu inte hade riktigt kontroll på alla saker som skulle göras. Jag hade fantastisk handledning och det hjälpte mig otroligt mycket. Eftersom Södra Lillgärdan var prioriterat jobbade både planavdelningen och mark- och exploateringsavdelningen med utvecklingen och jag fick förutom väldigt mycket stöd från människor runt omkring mig även jobba med marknadsföringen av tomterna. Detta gav i sin tur en inblick och erfarenhet av hur marknadsföring och försäljning av tomter på ett sådant här område går till. 5. Referenser Detaljplanehandboken, Kristina Adolfsson, Sven Boberg, upplaga 1:2, 2014 PBL ( 2010:900) 5 kap PBL kunskapsbanken, Boverket, Miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen en vägledning, Boverket, mars 2006 upplaga 1:1 Översiktsplan, Bodens kommun Detaljplan, Bodens kommun Befolkningsprognos, Bodens kommun 17 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

19 Samhällsbyggnadskontoret: Bodens interna Web-GIS verktyg Lars Andersson, Chef Samhällsbyggnadskontoret i Boden, Malin Brunström, planarkitekt, Sofia Bergvall, planarkitekt, Bilagor 6.1 Behovsbedömning 6.2 Planbeskrivning 6.3 Plankarta 18 Detaljplaneprocessen från beslut till samråd

20 Behovsbedömning BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Södra Lillgärdan Bodens kommun, Norrbottens län Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret 2015 januari

21 Behovsbedömning för ändring av detaljplan för Lillgärdan, Sävastön, Bodens kommun, Norrbottens län BEDÖMNING AV DETALJPLANENS MILJÖPÅVERKAN 1. BAKGRUND PLANENS SYFTE Detaljplanen syftar till att klarlägga strukturen för tillkommande bebyggelse vad gäller lokalgatans placering och byggnadernas utformning och omfattning. PLANDATA Läge och pågående markanvändning Bild 1: Utkast illustration, möjlig utformning av området. Planområdet är beläget på Sävastön. I norr gränsar planen till en gång- och cykelväg, i öster till Lillgärdsvägen, i söder till Svängleden, och i väster till den ravin som korsar ön. Området består till största delen av igenvuxen åkermark. Areal och markägarförhållanden Planområdet omfattar ca 2,8 ha. Marken ägs av Bodens kommun.

22 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Området ingår i den fördjupade översiktsplanen för Sävastön, den antogs av kommunen den 8 maj Detaljplaner För området gäller i dagsläget detaljplan 25- P90/64,laga kraft Enligt den gällande detaljplanen får kvarteret användas för bostadsändamål samt daghem. Byggnaderna ska vara källarlösa och får inte överstiga två våningar. När aktuellt planförslag vinner laga kraft upphör delar av ovan nämnda detaljplan att gälla. Bild 2: Gällande detaljplan. 2. BEHOVSBEDÖMNING I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. Slutsatser och ställningstagande Med utgångspunkt från bilaga 4 till MKB-förordningen (1998:905) gör kommunen den sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte är nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas för detaljplanen. Den miljöpåverkan som planens genomförande kan tänktas ge upphov till redovisas i checklistan nedan. Gällande regleringar Och skyddsvärden Förordnanden/skydd Berör planen: 3-4 kap MB? (särskilda hushållningsbestämmelser, riksintresse för natur- och kulturmiljövård, kommunikationer, försvarsmakten och rörligt friluftsliv) Ja Nej Kommentar Planområdet ligger ca 400 meter från riksväg 97 som utgör riksintresse för kommunikationer. Befintlig bebyggelse samt

23 7 kap MB? (natur-/ kulturreservat, biotopskydd, strandskydd eller dylikt.) Vattenskyddsområde? Område för internationella konventioner? (natura 2000, UNESCO Världsarv etc.) Byggnadsminne eller fornminne Område med höga naturvärden? (utpekade i naturvårdsprogram eller som nyckelbiotop?) Ekologiskt känsligt område, belagt med andra restriktioner? Område som är opåverkat eller område med särskilda värden ur boendesynpunkt? (oexploaterat, bullerfri zon, närrekreationsområde) Är området påverkat av skyddsavstånd? (riktvärde för skyddsavstånd till ny och befintlig bebyggelse) Strider planen mot gällande ÖP? vägar skiljer planområdet från vägen. Bullerutbredningen från Rv 97 påverkar således inte planområdet. Golfströmmen omfattas inte av strandskydd Effekter på miljön Ja Nej Kommentar Mark Har det aktuella planområdet tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt varvid risk för markföroreningar finns? Kan planens genomförande orsaka: Instabilitet i markförhållandena? Skada eller förändring på någon geologisk formation? Risk för erosion? Förändring i sedimentförhållandena i vattendrag, sjö eller havsområde? Luft och klimat Kan planens genomförande orsaka: Förändringar negativt i temperatur, vind, sol och skuggförhållandena? Väsentliga luftutsläpp och bidrag till överskridande av miljökvalitetsnormer? Obehaglig lukt? Vatten Kan planens genomförande orsaka: Förändringar på grundvattnet? (kvalitet, riktning och tillgång) Påverkan på dagvattnet? (infiltration och fördröjning) Vegetation Kan planens genomförande orsaka: Betydande förändringar i antalet eller

24 sammansättningen av växtarter eller växtsamh Påverkan på någon hotad/rödlistad växtart eller växtsamhälle? Påverkan på möjligheten för flora och fauna att fritt röra sig mellan olika omr? Djurliv Kan planens genomförande orsaka: Betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter i området? (däggdjur, fåglar, fiskar, reptiler, insekter) Påverkan på någon hotad/rödlistad djurart? Effekter på hälsan Ja Nej Kommentar Störningar, utsläpp, buller, Vibrationer Kan genomförandet av planen medföra: Ökade utsläpp av hälsofarliga ämnen? Ökning av nuvarande ljudnivå? Att människor exponeras för ljudnivåer över rekommenderade gränsvärden? Vibrationer som kan störa människor? Ljus, skarpt sken och skuggor Kan genomförandet av planen: Nya ljussken som kan vara bländande? Stora eller rörliga skuggor? Säkerhet Kan genomförandet av planen medföra: Explosionsrisk? Risk för utsläpp av farliga ämnen vid olycka? Risk för att människor utsätts för strålning? (radon eller elektromagnetiska fält) Risker i samband med transport av farligt gods? Miljöpåverkan från omgivningen Finns befintlig miljöstörande verksamhet i omgivningen på för kort skyddsa enligt Bättre plats för arbete? Finns risk för påverkan av radon från mark eller byggnadsmaterial? Hushållning med mark, vatten och andra resurser Mark och vattenanvändning Planområdet bedöms inte påverkas av bullernivåer som överskrider rekommenderade gränsvärden. Planen berör område som betraktas vara lågriskområde för radon. Kommentar

25 Kan genomförandet av planen medföra avsevärd förändring av mark- eller vattenanvändningen i området? Faktiska förhållanden Enligt gällande plan Naturresurser Kan planens genomförande medföra uttömmande av ej förnyelsebar naturresurs? Finns möjlighet för fastighetsnära Området utgörs till största delen av igenvuxen åkermark. I anslutning till området finns gruppboende med Tillhörande gata. källsortering? Transporter/kommunikation Hur kan man effektivt nyttja transportsystemet? Finns möjlighet att nyttja kollektivtrafik? Busshållplats finns i anslutning till planområdet med täta turer till Boden och Luleå. Ger planen betydande ökning av fordonstrafik? Jämfört med den markanvändning som gällande detaljplan medger blir det inga större förändringar vad gäller trafikmängd. Rekreation/rörligt friluftsliv Försämrar planen kvalité eller kvantitet på någon rekreationsmöjlighet? (strövområde, vandringsled, friluftsanläggning) Kulturmiljövård Kan planen negativt påverka område med fornlämningar eller annan kulturhistorisk värdefull miljö? Landskapsbild Kan planen försämra någon vacker utsikt eller landskapsmässig skönhet eller skapas någon för allmänheten obehaglig landskaps- eller stadsbild?

26 Samrådshandling Dnr. KS PLANBESKRIVNING Detaljplan för Sävast 23:163, samt Sävast 23:12 m.fl. Södra Lillgärdan. Bodens kommun, Norrbottens län

27 Samrådhandling Dnr. KS Detaljplan för Detaljplan för Sävast 23:163, Sävast 23:11, samt Sävast 23:12 och Sävast 23:14, Södra Lillgärdan, Bodens kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING 1. HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1 000 med planbestämmelser Denna planbeskrivning Följande handlingar tillhör förslaget: Fastighetsförteckning Grundkarta i skala 1: PLANPROCESSEN Planarbetet sker i en process där berörda får möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Figuren nedan illustrerar planprocessen och i vilket skede planarbetet är just nu. Detaljplanen handläggas med standardförfarande enligt PBL (2010:900) SFS 2014:1014. Förfarandet har valts med hänsyn till att planförslaget är förenlig med kommunens översiktsplan, inte förväntas medföra betydande miljöpåverkan eller vara av betydande interesse för allmänheten. 3. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND Detaljplanen syftar till att klarlägga strukturen för tillkommande bostadsbebyggelse, lokalgata och naturmark. Området är sedan tidigare planlagt för bostadsändamål av storkvarterskaraktär, vilket innebär en stor flexibilitet för utformning och placering av bostadsbebyggelsen. Genom att upprätta en ny 2

28 Samrådhandling Dnr. KS detaljplan blir det möjligt att mer i detalj reglera hur området får bebyggas med bostäder och säkerställa utrymme för lokalgata och naturmark. Detaljplanen utgör en del av Bodens kommuns arbete för att möta efterfrågan på småhustomter. 4. AVVÄGNING ENLIGT HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSERNA I MILJÖBALKEN Kommunens bedömning är att ett genomförande av detaljplanen inte strider mot hushållningsbestämmelserna i kap 3 och 4 Miljöbalken. 5. PLANDATA Läge Planområdet är beläget på Sävastön. I norr gränsar planen till en gång- och cykelväg, i öster till Lillgärdsvägen, i söder till Svängleden, och i väster ett naturområde. Figur 1. Översiktskarta där planområdet markerats med rött Areal Planområdet omfattar ca 2,8 ha. Markägarförhållanden Planområdet omfattar tre fastigheter, Sävast 23:163, Sävast, 23:11, Sävast 23:12, samt Sävast 23:14. Marken ägs av Bodens kommun. 3

29 Samrådhandling Dnr. KS TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Området ingår i den fördjupade översiktsplanen för Sävastön som antogs av kommunen den 8 maj Figur 2. Fördjupad översiktsplan där planområdet markerats med rött Detaljplan För området gäller i dagsläget detaljplan 25-P90/6, laga kraft Enligt den gällande detaljplanen får kvarteret användas för bostadsändamål samt daghem. Byggnaderna ska vara källarlösa och får inte överstiga två våningar. När aktuellt planförslag vinner laga kraft upphör delar av ovan nämnda detaljplan att gälla. 4

30 Samrådhandling Dnr. KS Figur 3. Gällande detaljplan Program Program har inte upprättats för området. Behovsbedömning/miljökonsekvensbeskrivning I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska planer och program som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan miljöbedömas. För detaljplaner ska behovet av en miljöbedömning utredas i det enskilda fallet, en s.k. behovsbedömning. Slutsatser och ställningstagande Med utgångspunkt från bilaga 4 till MKB-förordningen (1998:905) gör kommunen den sammanvägda bedömningen att genomförande av den föreslagna detaljplanen inte riskerar att medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att fortsatt miljöbedömning inte anses nödvändig och en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver upprättas. Behovsbedömningen har samråtts med länsstyrelsen. I särskilt samrådsyttrande gällande behovsbedömningen meddelande länsstyrelsen att länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att en särskild MKB för detaljplanen inte behöver upprättas. Kommunala beslut i övrigt Kommunstyrelsens ordförande har genom sin delegation gett Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta detaljplan för bostadsändamål för fastigheterna Sävast 23:163 och Sävast 23:12. 5

31 Samrådhandling Dnr. KS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Området lutar svagt mot söder och består till största delen av igenvuxen åkermark. Geotekniska förhållanden En översiktlig geoteknisk undersökning av området har genomförts år Denna undersökning visar på viss variation av markförhållandena inom området. Inför exploatering kommer ytterligare geotekniska undersökningar att genomföras, och närmare anvisningar gällande grundläggningssätt för respektive tomt tas fram. Förorenad mark Det finns ingen kännedom om förorenad mark inom området. Radon Aktuellt planområde ligger i ett lågriskområde för förekomst av radon. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar inom området. Bebyggelseområden Bostäder Inom planområdet finns idag inga bostäder. Planen föreslår tomter för friliggande enbostadshus. Planförslaget medger markanvändningen bostäder [B] med högsta byggnadshöjd 4,2 meter. Byggnadsarean regleras i planförslaget till maximalt 300 kvm. Minsta avstånd från huvudbyggnad till tomtgräns är fyra meter. Byggnaderna ska vara källarlösa och förses med röda tak. Offentlig service I närheten till området ligger en förskola, samt låg- och mellanstadieskola. I Sävast, ca 2 km från planområdet, finns en högstadieskola. Kommersiell service Närmaste dagligvarubutik är ICA-Sävast. Tillgänglighet Allmän platsmark i form av lokalgata samt gång- och cykelvägar kommer att hårdgöras utan större höjdskillnader för att uppnå god tillgänglighet. 6

32 Samrådhandling Dnr. KS Byggnadskultur och gestaltning I planförslaget finns en bestämmelse som reglerar utseende för eventuella nya byggnader i närområdet. Planbestämmelsen säger att byggnader som uppförs ska ha röda tak för att harmonisera med områdets befintliga byggnaders karaktär. Friytor Lek och rekreation och naturmiljö I närheten av planområdet finns en 18 håls golfbana, och stora möjligheter till friluftsliv i skog och mark. Luleälven är också ett viktigt rekreationsstråk. I Sävastskogen finns det elljusspår/motionsslinga med skidstuga. Det finns skidförening, fotbollsförening byaförening med mera. Vattenområden I planområdets västra gräns ligger golfströmmen. Golfströmmen omfattas inte av strandskydd. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel-, och mopedtrafik Detaljplanen fastlägger strukturen för en ny lokalgata. Denna ansluter till Lillgärdsvägen i läget för befintlig infart till fastigheten Sävast 23:231 samt i planområdets nordöstra hörn. Anslutning till fastighet 23:231 kommer att ske via denna. Omkringliggande områden har ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät. Området ansluter till befintligt gång- och cykelvägnät via nya anslutningar i norr respektive öster. Kollektivtrafik Närmaste hållplats för kollektivtrafiken finns på Svängleden med täta turer till Boden och Luleå. Parkering, och utfarter Parkering kan ske inom respektive fastighet. Utfartsförbud föreslås mot Lillgärdsvägen för delar av planområdet. Möjlighet att parkera i planens östra del, vid Lillgärdsvägen, kommer att finnas fram till det att detaljplanen genomförs. Det område som är ianspråktaget för parkering är idag planlagt för bostadsändamål samt ligger utanför den fastighet som nyttjar parkeringen. När denna yta tas i anspråk för villatomter förutsätts parkeringsbehovet för Sävast 23:13 lösas inom den egna fastigheten. Störningar Den exploateringsgrad som gällande detaljplan medger är större än det nya förslaget. Därmed förväntas det inte bli några större förändringar vad gäller trafikmängd i området jämfört med om gällande plan hade genomförts. Teknisk försörjning 7

33 Samrådhandling Dnr. KS Vatten och avlopp Ledningar för spill och vatten löper parallellt med planområdets västra gräns. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Nya underjordiska ledningar förläggs i allmän platsmark. El och Värme Området kommer att anslutas till BEABs fjärrvärmeledning. Avfall Avfall ska hanteras enligt Bodens kommuns lokala renhållningsordning. Fiber Kommunen planerar och arbetar för att i området erbjuda bredband via fibernätet. Konsekvenser av planens genomförande Lokalgatan ansluter till Lillgärdsvägen i läget för befintlig infart till fastigheten Sävast 23:231 samt i planområdets nordöstra hörn. Anslutning till fastighet 23:231 kommer att ske via denna. Möjlighet att parkera i planens östra del, vid Lillgärdsvägen, kommer att finnas fram till det att detaljplanen genomförs. Det område som är ianspråktaget för parkering är idag planlagt för bostadsändamål samt ligger utanför den fastighet som nyttjar parkeringen. När denna yta tas i anspråk för villatomter förutsätts parkeringsbehovet för Sävast 23:13 lösas inom den egna fastigheten. 7. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen handläggs med standardförfarande enligt PBL (2010:900) SFS 2014:1014) och planeras antas av Miljö och Byggnämnden under sommaren Genomförandetid Genomförandetiden är satt till fem år från den dag planen vinner laga kraft. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider. En detaljplan fortsätter att gälla, även efter genomförandetidens slut, fram till den dag kommunen gör en ny plan eller till dess planen ändras eller upphävs. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Kommunen ansvarar för att upprätta detaljplanen. Kommunen är huvudman för allmän platsmark. 8

34 Samrådhandling Dnr. KS Exploateringssamverkan Avtal Planavtal Bodens kommun är planbeställare och inget planavtal har upprättats. 8. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, fastighetsreglering, gemensamhetsanläggning mm. Byggrätten regleras genom högsta byggnadsarea per fastighet. Genomförande av detaljplanen kräver att nya fastigheter bildas. Minsta fastighetsstorlek föreslås till 1000 m 2. Kommunen kommer att ansöka om fastighetsbildning hos Lantmäteriet. Gemensamhetsanläggningarna ga:16, ga:17, och ga:22 avseende väg samt vatten och avlopp kommer att upphävas vid anläggande av VA-ledningar. 9. TEKNISKA FRÅGOR Tekniska utredningar För tekniska undersökningar och andra åtgärder som kan komma att erfordras vid en eventuell exploatering ansvarar respektive fastighetsägare för. Boden som ovan Samhällsbyggnadskontoret Lars Andersson samhällsbyggnadschef Sofia Bergvall planarkitekt 9

35

36 7 rdsvägen GCVÄG B e1300 b1 f1 d 4.2 fril p1 Östra Lillgärdsvä ÖVERSIKTSKARTA PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns N N Egenskapsgräns E E B NATUR fril e b1 f1 p1 d 23:12 e1300 b 1 B f1 d 4.2 fril p1 B d snö transport GATA 4.2 f1 p1 23:163 fril e1300 NATUR B fril e NATUR GCVÄG b1 23:14 E Lillgärdsvägen ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser GATA NATUR GCVÄG Kvartersmark B E Lokalgata (PBL 4:5 punkt 2) Naturområde (PBL 4:5 punkt 2) Gång- och cykelväg (PBL 4:5 punkt 2) Bostäder (PBL 4:5 punkt 3) Tekniska anläggningar (PBL 4:5 punkt 3) UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER snö transport Tillfällig snöförvaring Transport av snö får förekomma UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e1300 Största byggnadsarea i m 2 (PBL 4:11 punkt 1) d Minsta tomtstorlek är 1000 m 2 (PBL 4:11 första stycket) 11 23:101 9 f1 p1 d BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras 23:231 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Utfart, stängsel Körbar utfart får inte anordnas (PBL 4:9) E E N N N Östra Lillgärdsvägen PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Placering Skala: 1: Svängleden 10 23:164 PLANKARTA Lillgärdsvägen 9 10 NATUR 1400 kvm 1250 kvm GCVÄG 1300 kvm 1150 kvm 1200 kvm 1100 kvm 1100 kvm 1150 kvm 1200 kvm 1250 kvm GATA 1500 kvm 1100 kvm 1200 kvm NATUR GCVÄG Lillgärdsvägen p1 Utformning fril Byggnader skall placeras minst 4 meter från tomtgränsen (PBL 4:16 punkt 1) 4.2 Högsta byggnadshöjd i meter (PBL 4:11 punkt 1) Utseende Endast friliggande hus f1 Endast röda tak (PBL 4:16 punkt 1) Byggnadsteknik b1 Endast källarlösa hus (PBL 4:16 punkt 1) ILLUSTRATION Illustrationslinjer Föreslagen fastighetsgräns meter 1200 kvm 1200 kvm NATUR 1600 kvm Till planen hör: Plankarta Planbeskrivning Grundkarta Fastighetsförteckning Illustration Utlåtande GRANSKNINGSSHANDLING ILLUSTRATION 1600 kvm Detaljplan för Sävast 23:163 samt Sävast 23:12 m.fl., Södra Lillgärdan Bodens kommun, Norrbottens län Beslutsdatum Godkännande Instans MBN ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Grundkartan är hämtad från kommunens kartdatabas Koordinatsystem: Sweref 99 zon 2145 Höjdsystem: RH 2000 Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret Upprättad Reviderad Antagande Laga kraft KS MBN SBK Lars Andersson samhällsbyggnadschef planarkitekt