Regional uppföljning av Grundvatten av god kvalitet, (61)

Transkript

1 Regional uppföljning av Grundvatten av god kvalitet, (61)

2 2(61) 1. Blekinge GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låga grundvattennivåer. Kvalitetsproblem är vanligt både i större grundvattentäkter och i enskilda brunnar. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker måste öka och arbetet med vattenskyddsområden prioriteras. Resultat Utifrån tillgängliga data går det inte att se några generella förändringar av grundvattenkvaliteten. Grundvattenbildning är en långsam process och kvalitetsförändringar sker i regel långsamt. Samtidigt är osäkerheten stor eftersom analysdata ofta saknas och kunskapen om påverkansrisker är bristfällig. Många vattentäkter saknar skydd mot verksamheter och åtgärder som kan medföra förorening. Låga grundvattennivåer till följd av låg nederbörd under flera år har medfört viss påverkan på den allmänna vattenförsörjningen. Av de 46 grundvattenförekomster i Blekinge som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, är det fyra som har bedömts ha dålig kemisk status. Men eftersom analysdata saknas för ungefär hälften av förekomsterna är osäkerheten stor. Data från vattentäktsarkivet [1] visar att de vanligaste kvalitetsproblemen i Blekinges kommunala grundvattentäkter är förekomst av bekämpningsmedelsrester samt förhöjda klorid- [2] och nitrathalter. I några täkter har utökad provtagning visat påverkan av andra miljögifter än bekämpningsmedel. Mest omfattande är förekomsten av PFAS i Bredåkradeltat i Kallinge, där vattentäkten inte längre kan användas. Utredningar har även visat att grundvatten med mycket höga PFAS-halter nu rinner ut i angränsande vattendrag. Föroreningarna sprids därför snabbt och påverkar ytvattenmiljöer negativt. Bara ungefär hälften av länets kommunala grundvattentäkter har ett vattenskyddsområde [3]. Endast omkring en femtedel av täkterna har ett vattenskyddsområde med föreskrifter enligt miljöbalken. Det innebär att många vattenskyddsområden behöver uppdateras för att kunna ge ett bra skydd mot föroreningsrisker. I länet finns cirka hushåll som tar vatten från egen brunn. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda brunnar är mycket låg, samtidigt som kvalitetsproblem verkar vara vanligt. Uttaget av naturgrus är mycket lågt i Blekinge och andelen naturgrus var bara två procent av den totala grusanvändningen 2016 [4].

3 3(61) Regionala åtgärder Arbetet med vattenskyddsområden har prioriterats under 2017, och beslut om två nya vattenskyddsområden beräknas fattas innan årsskiftet. Länsstyrelsen har, tillsammans med länets kommuner, tagit fram ett förslag till regional vattenförsörjningsplan [5]. Länsstyrelsen har även arrangerat två möten för att diskutera behov av samverkan och åtgärder för en långsiktigt hållbar och robust vattenförsörjning i länet. Kommunala åtgärder Situationen med låga grundvattennivåer har gjort att flera kommuner har arbetat aktivt med att utreda och planera reservvattentäkter samt med information till allmänheten för att minska vattenförbrukningen. Utifrån tillgängliga data går det inte att se några generella förändringar av grundvattenkvaliteten. Grundvattenbildning är en långsam process och kvalitetsförändringar sker i regel långsamt. Samtidigt är osäkerheten stor eftersom analysdata ofta saknas och kunskapen om påverkansrisker är bristfällig. Många vattentäkter saknar skydd mot verksamheter och åtgärder som kan medföra förorening. Under 2016 har vädret varit ovanligt torrt i sydöstra Sverige, vilket har medfört problem med vattentillgången både för allmän och enskild vattenförsörjning. Av de 46 grundvattenförekomster i Blekinge som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, är det fyra som har bedömts ha dålig kemisk status. Men eftersom analysdata saknas för ungefär hälften av förekomsterna är osäkerheten stor. Data från vattentäktsarkivet [1] visar att de vanligaste kvalitetsproblemen i Blekinges kommunala grundvattentäkter är förekomst av bekämpningsmedelsrester samt förhöjda klorid- [2] och nitrathalter. I några täkter har utökad provtagning visat påverkan av andra miljögifter än bekämpningsmedel. Mest omfattande är förekomsten av PFAS i Bredåkradeltat i Kallinge, där vattentäkten inte längre kan användas. Utredningar har även visat att grundvatten med mycket höga PFAS-halter nu rinner ut i angränsande vattendrag. Föroreningarna sprids därför snabbt och påverkar ytvattenmiljöer negativt. Bara hälften av länets kommunala grundvattentäkter har ett vattenskyddsområde [3]. Många av de vattenskyddsområden som finns behöver uppdateras för att kunna ge ett bra skydd mot föroreningsrisker. Endast en femtedel av täkterna har ett vattenskyddsområde med föreskrifter enligt miljöbalken. I länet finns cirka hushåll som tar vatten från egen brunn. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda brunnar är mycket låg, samtidigt som kvalitetsproblem verkar vara vanligt. Inom den regionala miljöövervakningen har vattenprover från ett antal enskilda brunnar med risk för påverkan från förorenade områden eller saltade vägar analyserats med avseende på bland annat olika miljögifter och metaller. I flera fall påvisades förekomst av föroreningar.

4 Uttaget av naturgrus är mycket lågt i Blekinge och andelen naturgrus var bara två procent av den totala grusanvändningen 2015 [4]. 4(61)

5 5(61) Analys och bedömning Som tidigare är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är otydlig, kunskapsnivån om grundvattenkvaliteten och påverkansrisker är låg och förbättras inte tillräckligt fort. Klimatförändringar innebär stora utmaningar i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen i Blekinge. Tillgången på råvatten för dricksvattenproduktion beräknas sommartid minska med nära 40 procent till nästa sekelskifte. Tillsynen av vattenuttag och andra verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten behöver förstärkas. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta i länet och arbetet med vattenskyddsområden måste fortsatt prioriteras. Stort kunskapsbehov om grundvattnets kvalitet Förebyggande åtgärder krävs för att hindra förorening av grundvatten. För att bedöma behovet av åtgärder krävs god kunskap om både påverkansrisker och vattenkvaliteten. Påverkansanalyser och riskbedömningar är viktiga underlag som kräver samverkan mellan myndigheter för att bli bra. Den regionala grundvattenövervakningen prioriteras i riskområden och i dricksvattentäkter men bristen på lämpliga provtagningsplatser är ett stort problem. På sikt kommer övervakningen att ge en tydligare bild av förekomsten av miljögifter i grundvattnet. Fynden av föroreningar som PFAS i vattentäkter tydliggör att det behövs förbättrade riskbedömningar och analys av fler ämnen vid dricksvattenproduktion. Tillgången till analysresultat för de kommunala vattentäkterna behöver också förbättras. För Blekinge är Vattentäktsarkivet långt ifrån komplett. Enskilda brunnsägare behöver informeras om behovet av att, ur hälsosynpunkt, bedöma påverkansrisker och provta sitt vatten minst vart tredje år. I samband med detta bör de uppmuntras att godkänna överföring av analysresultaten till den nationella databasen som ligger till grund för analyser av kvalitetsproblem i olika områden. Arbete med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentäkter mot föroreningar. Blekinges kommuner arbetar löpande med att utarbeta och föreslå vattenskyddsområden för fastställande av länsstyrelsen. Det finns också möjlighet för kommunerna att själva fastställa vattenskyddsområden, vilket ibland kan vara ett bra alternativ. För att fler av Blekinges vattentäkter ska få ett bra skydd måste arbetet med vattenskyddsområden prioriteras även i fortsättningen. Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga för att kunna ta hänsyn till vattenförsörjning i samhällsplaneringen på ett bra sätt och till hjälp för att skapa en

6 6(61) långsiktigt hållbar och robust vattenförsörjning. Den regionala vattenförsörjningsplanen kommer underlätta kommunernas fortsatta arbete med vattenförsörjningsplaner. Materialförsörjningsplan Blekinge ligger i ett område med relativt få sand- och grusavlagringar. Trots att uttaget av naturgrus är mycket lågt, bör behovet av att ta fram en regional materialförsörjningsplan [6] för att långsiktigt skydda värdefulla naturgrusavlagringar utredas. Indikatorer som följer upp målet Grusanvändning Grustäkt i grundvattenområden Klorid i grundvattnet Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel Referenser 1. Information om Vattentäktsarkivet, Sveriges Geologiska undersökning. 2. Indikatorn Klorid i grundvatten, Miljömålsportalen. 3. Indikatorn Vattenskyddsområden, Miljömålsportalen. 4. Indikatorn Grusanvändning, Miljömålsportalen. 5. Vad behövs för en trygg dricksvattenförsörjning? - Regional vattenförsörjningsplan för Blekinge län (remissversion), Länsstyrelsen i Blekinge, rapport 2017: Metodbeskrivning för regional materialförsörjningsplanering, Sveriges Geologiska undersökning, rapport 2015: Dalarna Grundvatten av god kvalitet Bedömning: Nära Utveckling i miljön: Positiv Tablåtext Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bedömningen är mer positiv än den nationella Länet är gynnat när det gäller tillgången och kvalitén på grundvatten. Regional planering har ökat förutsättningarna för ett bättre skydd av grundvattnet. Uttaget av naturgrus har minskat.

7 7(61) Resultat Grundvattnets kvalitet nu och i framtiden Dalarna har god tillgång till grundvatten av bra kvalitet. Analyser från cirka 160 provtagningsstationer längs grusåsar i länet visar att grundvattnet i övervägande fall har god kemisk status (1, 2, 3, 4, 5, 6). Länsstyrelsen har genomfört undersökningarna under perioden De nationellt låga grundvattennivåerna år 2016 och 2017 har lett till ett ökat intresse för övervakning. Länsstyrelsen har inlett samtal med kommunernas vatten- och avloppsbolag samt Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att öka övervakningen av länets grundvattennivåer. Utöver det planeras ett projekt för att öka tillståndsansökningarna för vattenuttag vid de kommunala vattentäkterna. Delprogrammet regional miljöövervakning för grundvatten (7) startades år 2015 och löper till Tanken är att årliga analyser från cirka 38 provtagningsstationer ska ge ökad kunskap om grundvattnets kemiska kvalitet och kvantitet samt hur dessa förändras över tid. Under hösten 2016 togs även 20 prover i grundvattenförekomster som befarades kunna vara förorenade med högflourerade ämnen (PFAS), främst i anslutning till brandövningsplatser. I ett fåtal prover återfanns låga halter, alla långt under riktvärdet (90 ng/l). SGU har utfärdat föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Det preliminära resultatet av arbetet med statusklassificering 2014 visar att åtta grundvattenförekomster i Dalarna riskerar att inte nå god status till år Inom dessa områden kan grundvattnet ha påverkats negativt av mänskliga aktiviteter såsom avfallsdeponier, gruvavfall, jordbruk, avlopp och vägtrafik. Under perioden utarbetade Länsstyrelsen en regional vattenförsörjningsplan där varje kommun i länet behandlas (8). Planen innehåller en beskrivning av dåvarande förhållanden och en bedömning av grundvattenförekomsternas betydelse för nutida och framtida vattenförsörjning. Bevarande av naturgrusavlagringar Sett över en tjugoårsperiod har det årliga uttaget av naturgrus minskat till mindre än en tredjedel. Det är en positiv utveckling eftersom dricksvattenförsörjningen i länet till helt dominerande del baseras på grundvattenuttag och vattentäkterna ligger i anslutning till isälvsavlagringar med naturgrus. År 2016 användes ton naturgrus vilket var 15 procent av den totala ballastproduktionen. Andelen naturgrus har successivt minskat de senaste åren, från en tredjedel år 2011 till närmare en sjättedel av den totala ballasten Under 2012 färdigställde Länsstyrelsen en materialförsörjningsplan för Dalarnas län (9). Planen redovisar dåvarande förhållanden och alternativ för den framtida materialförsörjningen. I planen ingår en klassning av sand- och grusförekomsterna efter geovetenskapligt värde och intresset för naturvård, kulturmiljö och vattenförsörjning.

8 8(61) Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås i Dalarna. Länets grundvatten är av god kvalitet med några få undantag. Det som återstår för att målet ska uppnås är att vidta förebyggande åtgärder så att vattenkvaliteten kan bibehållas på lång sikt. Utvecklingen är positiv men grundvattenfrågorna behöver uppmärksammas mer i samhällsplaneringen och dricksvattenskyddet behöver stärkas. Skydd i form av vattenskyddsområden och kommunala lokala föreskrifter kan bidra till att motverka förorening av grundvatten som används eller kommer att användas för dricksvattenförsörjningen. Från Dalarnas län har 118 allmänna grundvattentäkter rapporterats till vattentäktsarkivet. Av dessa saknar 30 vattenskyddsområde. De grundvattentäkter som har vattenskyddsområde i Dalarnas län står för 95 procent av vattenuttaget. I vattenförvaltningsarbetet används en indelning av länets grundvattenförekomster som SGU har fastställt. SGU har under år 2016 omarbetat den nuvarande indelningen och avgränsningen för att fler vattentäkter ska ha en definierad grundvattenförekomst. Det underlättar vattenförvaltningsarbetet när klassificering och åtgärdsförslag ska ges då förhållandena för en provtagningspunkt kan anses vara mer representativa för grundvattenförekomsten. Höjd skatt på naturgrus och en förändring i lagstiftningen har sannolikt bidragit till minskningen av naturgrusanvändningen. Det är numera betydligt svårare att få tillstånd till nya täkter för naturgrus. Bland annat gäller att en ny täkt inte får komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för dricksvattenförsörjningen och täkten kan försämra vattenförsörjningen. Ökad information behövs om att alla behöver hushålla med de grustillgångar som finns i Dalarna. Referenser 1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Organiska miljögifter i grundvatten. Rapport 2008: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Borlänge, Säters och Hedemora kommuner. Rapport 2010: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Avesta kommun. Rapport 2010: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Dalarna Rapport 2012: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Malung-Sälens kommun PM 2013: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Utvärdering av grundvattenundersökningar samt förslag till regional miljöövervakning av grundvatten i Dalarna. PM 2014: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län. Vattenförsörjningsplan Dalarnas län. Rapport 2012:02.

9 9(61) 9. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Materialförsörjningsplan Dalarnas län. Rapport 2012: Gotland Grundvatten av god kvalitet Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet, varför problem med grundvattenkapacitet och kvalitet är vanligt. Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet, men enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan dock ingen tydlig förändring i positiv riktning ses. Resultat Grundvattennivåer och kvantitativ status Under 2017 har problematiken kring låga grundvattennivåer på Gotland fortsatt. Detta har lett till stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Region Gotland har bland annat genomfört insatser för det allmänna dricksvattennätet som bevattningsförbud, sänkt ledningstryck, informationskampanjer, förflyttning av vatten med lastbil och arbete med nya potentiella grundvattentäkter. De har även inlett arbete med revidering av vatten och avloppsutbyggnadsplan. Region Gotland har efter beställning hos SGU fått en rapport om möjligheten till konstgjord infiltration i närheten av befintliga vattentäkter. Det har förekommit fall där lantbrukare på daglig basis tvingats hämta vatten i tankar. Länsstyrelsen har en gång i månaden kallat till samverkanskonferenser och samlat stora aktörer inom vattenområdet där representanter från kommun, näringsliv, LRF, försvarsmakten med flera deltagit. Resultatet har gett ökad kunskap, förståelse och en samlad lägesbild. Länsstyrelsen har fortsatt regional miljöövervakning av grundvattennivåer i 10 bergborrade brunnar. Sedan 1960 har SGU två gånger i månaden gjort nivåmätningar i närheten av Roma. Resultaten har löpande redovisats via pressmeddelande 1. SGU har under 2013 och 2015 gjort undersökningar med stöd av helikopter för att ta fram geologiskt underlagsmaterial för bedömning av de hydrogeologiska förutsättningarna för grundvattenuttag. Under 2017 publicerades en rapport från mätningarna

10 10(61) Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits. Grundvattnets kvalitet Problem med vattenkvaliteten i enskilda dricksvattenbrunnar är vanligt. Genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen analyserades 2015 vattnet i 200 enskilda brunnar. Resultaten visar att 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga på grund av bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter 2. Även förhöjda halter av bor hittas i det gotländska grundvattnet, men ursprunget och riskerna är oklara. Spår av läkemedelsrester har hittats i kommunala täkter. Arbetet med vattenskyddsområden fortskrider, under 2017 har arbete i fem områden prioriterats, och ett vattenskyddsområde har fastställts under Region Gotlands arbetsgrupp Klart Vatten har fortsatt arbetet med enskilda avlopp under året. Sedan 2010 har beslut för ungefär 4000 avloppsanläggningar fattats. Av totalt cirka enskilda avlopp beräknades vid starten upp mot 7000 inte nå upp till dagens krav. Länsstyrelsen arbetar vidare på en regional vattenförsörjningsplan med syfte att ur ett flergenerationsperspektiv säkerställa vattenförsörjningen på Gotland. Arbetet beräknas bli färdigt I samarbete med LRF, Region Gotland och Länsstyrelsen har kunskapsunderlaget Vattnet i odlingslandskapet tagits fram. Rapporten behandlar vattenfrågan både ur ett lagstiftningsperspektiv ur och ett jordbruksperspektiv. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men effekten är inte tydlig. Utvecklingen i den gotländska miljön är neutral. Kvinnor i fertil ålder och barn är särskilt känsliga för miljögifter, därför blir arbetet med miljökvalitetsmålet också en folkhälso- och rättvisefråga. På Gotland finns en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Gotlands ofta tunna jordtäcke och sprickiga berggrund medför snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket gör grundvattnet känsligt mot exempelvis föroreningar. 2

11 11(61) De låga grundvattennivåerna 2017 på Gotland beror främst på de senaste årens knappa nederbörd, och ger även en försmak på vilka utmaningar framtida klimatförändringar kan ge. Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning. Inom samhällsplaneringen arbetar Region Gotland för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner, samt vid nyexploateringar, är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns 3. Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer och vattenkvalitet. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras. Vid prövning av olika typer av verksamheter och åtgärder bör man tydligare redovisa uttag, samt områdespåverkan på grundvattnet. Flera större prövningar av bergtäkter har genom åren genomförts på Gotland, med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att förenkla för både myndigheter och aktörer skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattades av bestämmelserna om anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process. Länsstyrelsen avser att under hösten 2017 genomföra en konferens med temat värdet på vattnet. Konferensen är ett delprojekt av vatten på Gotland och finansieras med hjälp av Havsmiljöanslaget. Sådana mötesplatser är viktiga för att bredda kunskapen om och förståelsen för Gotlands vattensituation. För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras, samt att arbete och rådgivning kring vattenuttag prioriteras. Att utveckla verktyg för åtgärder kring grundvattenproblematik bör prioriteras och utvecklas. För att nå vattenförvaltningens mål 4 krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, och även med Havs- och vattenmyndigheten, SGU och Vattenmyndigheterna. MILJÖKVALITETSMÅLET KOMMER INTE KUNNA NÅS TILL 2020 MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER. DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN Eus vattendirektiv:

12 12(61) 4. Gävleborg Grundvatten av god kvalitet Fem procent av grundvattenförekomsterna har otillfredsställande kemisk status (1). Orsaken är bekämpningsmedelsrester och klorid från vägsalt (2). 23 procent av länets förekomster är i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status. Riskerna härrör främst från infrastruktur, spridning av miljögifter från förorenade områden samt bebyggelse (1). Resultat Bristfällig kunskap om kvalité och kvantitet Kunskap om grundvattnets kvalitet inhämtas främst från råvattenkontrollen som vattenproducenterna bedriver. Övervakning sker även inom de regionala och nationella provtagningsprogrammen. Kunskapsluckor finns fortfarande för många grundvattenförekomster vad gäller kvalitet och nivåer. Två grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kvantitativ status. Nationella nivåmätningar görs i sju stationer i länet. Grundvattennivåer i stora magasin har legat mycket under det normala under stort sett hela året. I små magasin har en viss återhämtning skett och nivåerna låg under hösten nära det normala i större delen av länet. I sydöstra delen ligger nivåerna i små magasin fortfarande under det normala. Uttag från stora grundvattenmagasin kompenseras oftast av naturlig eller konstgjord infiltrering från ytvatten. Grundvattenmagasin i kustområden har lokalt legat lågt under sommar-höst, vilket drabbar enskilda brunnsägare (3). Kunskapsbrister finns om hur mycket vatten som tas ut respektive grundvattenbildning. Åtgärder på regional nivå En regional vattenförsörjningsplan för länet finns sedan 2016 (4). Länsstyrelsen har skrivit överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning med alla kommuner (5). På grund av de låga grundvattennivåerna på försommaren anordnade länsstyrelsen ett samordningsmöte med kommunerna, VA-bolagen och räddningstjänsten för att samordna krisberedskapen inför eventuell vattenbrist under sommaren. Vägsaltanvändning har generellt minskat de senaste åren, men variationerna är stora mellan vintersäsongerna. Trafikverket arbetar med översyn av vägsaltsanvändning. Trafikverket och kommunerna behöver arbeta mer med

13 13(61) översyn av saltanvändning samt inrätta grundvattenskydd vid vägar som riskerar att förorena befintliga och framtida vattentäkter. Rådgivning till lantbrukare pågår om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel (6,7). Rådgivningen bör kopplas mer mot områden som har eller riskerar miljöproblem. Åtgärder på kommunal nivå Fler kommuner är på gång med VA-planer samt planer på uppdatering av vattenskyddsområden. Frågan om vattenförsörjning uppmärksammas i högre grad i översikts- och detaljplaneringen. Några förekomster har kvalitetsproblem med rester av PFAS (högfluorerade ämnen) vilket finns i impregnerings- och rengöringsmedel samt brandsläckningsskum. På vissa håll finns även problem med höga kloridhalter. Åtgärder i kommunala vattentäkter har satts in för att reducera bekämpningsmedelsrester, men det bör utredas var källan är. Förhöjda halter av kväve har påträffats i några förekomster. Kommunerna arbetar med att inventera och åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, men arbetet behöver intensifieras. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år De styrmedel som finns idag bedöms dock inte vara tillräckliga för att uppnå målet om grundvatten av god kvalitet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inrätta skyddsområden 25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skydd och nära 60 procent behöver ses över. Arbetet med nya vattenskyddsområden pågår i kommunerna men inga nya skyddsområden har fastställts under året. Arbetstakten med att inrätta och revidera skydd bör öka, vilket inte sker idag på grund av bristande resurser. Förbättra kunskapsläget Kunskapsläget om grundvattnet har ökat i och med vattenförvaltningsarbetet. Den samlade övervakningen från regionala och nationella miljöövervakningen samt råvattenkontrollen har höjt kunskapsläget. Dock är kunskapen fortfarande låg i många grundvattenförekomster. Fokus i åtgärdsarbetet bör ligga på länets 33 riskklassade grundvattenförekomster. Behov av satsningar

14 14(61) Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen. Länsstyrelsen är restriktiv med att ge nya tillstånd till grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. I en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen finns dock fortfarande grustäkter. Statistik från SGU visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas (8). Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt. Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter. Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs. Data från enskilda brunnar bör samlas i en nationell databas. Krav på råvattenprovtagning behöver ställas på vattenproducenter, anpassat efter vattenförvaltningens behov. Dricksvatten från allmänna vattenverk håller generellt bra kvalitet. Många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn och många av dessa har kvalitetsproblem. De största problemen är radon, uran samt bakterier från avlopp. Insatserna bör öka för att informera enskilda brunnsägare om vikten av att undersöka kvaliteten och åtgärder, samt allmänheten om vikten av att följa vattenskyddsområdesföreskrifterna. Bristfällig kunskap om grundvattenskvalitén och nivåer har negativa konsekvenser för växt- och djurliv i angränsande ekosystem. På nationell nivå pågår arbete med att utforma ett verktyg att hitta känsliga områden samt bedöma påverkan. Referenser Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, , Databasarkivet hos Sveriges Geologiska Undersökningar. 3. Grundvattennätet, Sveriges geologiska undersökning (SGU). 4. Regional vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län (lst 2015:4)

15 15(61) 5. Halland Grundvatten av god kvalitet Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, men enligt de undersökningar som görs kan man inte se någon tydlig förändring i positiv riktning. Grundvattennivåerna i stora delar av Halland har varit mycket under det normala och insatser som exempelvis bevattningsförbud har genomförts. RESULTAT Problem med grundvattenkvaliteten och grundvattenkapaciteten finns inom vissa områden i Halland, framför allt i de södra delarna av länet. För att säkra dricksvattenförsörjningen och tillgodose viktiga samhällsfunktioner har bevattningsförbud införts. Arbetet med bildande av eller revidering av befintliga vattenskyddsområden pågår i länet och alla större allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken. Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan har avstannat. Grundvattnets kvalitet och grundvattennivåer Länsstyrelsen har genomfört en förtätning av Sveriges geologiska undersöknings (SGU) screening av miljögifter i urban miljö. Sju stycken allmänna vattentäkter och en enskild vattentäkt har ingått i provtagningen och olika organiska miljögifter, bland annat läkemedel, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel har provtagits. På regional nivå görs inga grundvattennivåmätningar, men nivåmätningar av SGU visar att det på många håll varit mycket låga grundvattennivåer under stora delar av året. Enligt SGUs modeller har grundvattennivåerna efter sommaren återgått till normala eller mycket över det normala i små magasin och nära det normala i stora magasin. Dock påvisar ett par kommuners mätningar, gjorda i anslutning till vattentäkter, att grundvattennivåerna där fortfarande är låga och inte har återhämtat sig. Olika insatser för att säkra dricksvattenförsörjningen och tillgodose viktiga samhällsfunktioner har genomförts på lokal och regional nivå. Länsstyrelsen samordnar regionala samverkanskonferenser, har tagit fram en regional handlingsplan och har påbörjat att kartlägga vattenuttag och vattendomar. Två kommuner i södra Halland har infört bevattningsförbud tillsvidare. SGU har genomfört grundvattenkartläggning med SkyTEM-metoden inom två områden, ett i Laholms kommun och ett i Falkenbergs kommun. God kemisk och god kvantitativ grundvattenstatus Två av länets 61 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status, en med avseende på förhöjda nitrathalter och en med avseende på PFAS. Övriga förekomster uppnår god kemisk status, men drygt 60 procent av de här förekomsterna saknar helt kemisk underlagsdata och ska därför enligt riktlinjer betraktas uppnå god kemisk

16 16(61) status. Ca 2/3 av förekomsterna har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status år 2021 med avseende på bland annat bekämpningsmedel, nitrat samt nationell påverkansanalys (1). Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status och inga har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år Även för kvantitativ status ska statusen betraktas som god om underlagsdata saknas (2). Bevarande av naturgrusavlagringar Uttaget av naturgrus i Halland uppgår till drygt 0,56 miljoner ton/år och utgör ca 16 procent av den totala användningen av ballast. De senaste åren har den långsiktiga trenden att minska naturgrusuttaget avstannat, både mätt som produktion/år och den totala andelen av det totala uttaget. Beslut om framtagande av en regional materialförsörjningsplan saknas. ANALYS OCH BEDÖMNING Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i grundvattnet. Det saknas i många fall underlag för att kunna utvärdera tillståndet i grundvatten och det är inte otänkbart att hittills okända ämnen påträffas med ökad kunskap och med förbättrad övervakning. Grundvattennivåerna fluktuerar naturligt under året, men klimatförändringar och ett ändrat nederbördsmönster samt befolkningstillväxt leder till nya förutsättningar och utmaningar för att klara en hållbar och robust vattenförsörjning. Insatser måste ske förebyggande redan i planeringsstadiet, såsom översiktsplaner, material- och vattenförsörjningsplaner. Pågående arbete med vattendomar behöver intensifieras och inkludera både allmänna och större enskilda vattentäkter samt större uttag till jordbruk. Grundvatten behöver även beaktas i större utsträckning än vad det gör i dag i tillstånd och tillsyn enligt kap 9 och kap 11 i miljöbalken. Miljöövervakning För att förbättra kunskapen och kunna göra säkra bedömningar av grundvattnets kemiska och kvantitativa status samt för att kunna prioritera åtgärder och följa upp effekter av insatta åtgärder krävs att grundvattenövervakningen ökas. En ökad samordning av den nationella och den regionala miljöövervakningen möjliggör en mer tillförlitlig bedömning av miljötillståndet och en mer kostnadseffektiv miljöövervakning. Antalet provtagningslokaler för både kemisk och kvantitativ övervakning måste öka, men också kunskapen om vilka ämnen som finns i grundvattnet. Med återkommande screening kan kända ämnen samt eventuella ämnen som vi idag inte har vetskap om fångas upp. Det genomförs ingen regional övervakning av grundvattennivåer i länet och länsstyrelsen behöver utveckla ett övervakningsnät för att öka kunskapen om grundvattnets nivåer. Ett fåtal platser i länet ingår i den nationella övervakningen av grundvattennivåer. Vattenskyddsområde och vattendom I Halland finns i dag 50 allmänna grundvattentäkter varav 33 har vattenskyddsområden enligt 7:21 Miljöbalken. Alla större allmänna grundvattentäkter har

17 17(61) vattenskyddsområden enligt miljöbalken och översyn pågår för ett flertal. Endast 31 stycken av grundvattentäkterna har vattendom. De flesta allmänna vattentäkterna bör ha fått ett fullgott skydd till år 2020, men för enskild dricksvattenförsörjning och viktiga områden för framtida dricksvattenförsörjning saknas oftast skydd. Regionala vatten- och materialförsörjningsplaner För att peka ut områden och geologiska formationer som är av stor betydelse för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning behöver länsstyrelsen ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Därtill behöver länsstyrelsen ta fram en regional materialförsörjningsplan för att öka kunskapen om och bedömningen av vilka naturgrusavlagringar som måste sparas för vattenförsörjningen. REFERENSER 1. Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, Sweco, Jämtland Grundvatten av god kvalitet Bedömning: NÄRA Trend: Positiv Länet är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet. För att ge en säker dricksvattenförsörjning behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt påverkan på angränsande ekosystem behöver öka. Resultat Skydd av dricksvattentäkter Ett omfattande arbete med att inrätta nya och revidera gamla vattenskyddsområden pågår i kommunerna, vilket är en positiv utveckling. Arbetet har intensifierats och andelen grundvattentäkter med vattenskyddsområden fastställda enligt miljöbalken har fördubblats senaste året och uppgår nu till 14 procent. Under det senaste året har Länsstyrelsen fastställt sju vattenskyddsområden enligt miljöbalken och 27 ärenden kvarstår för fastställande. Enligt kommunernas planering kommer fler ansökningar lämnas in under Kommuner utför tillsyn av samfällda vattentäkter som ett led i att stärka skyddet för dessa vattentäkter som saknar formellt vattenskydd.

18 18(61) Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning Regionala åtgärder En regional vattenförsörjningsplan finns sedan 2014 framtagen för länet. Planen pekar ut regionalt betydelsefulla vattenresurser för dricksvattenförsörjningen och har till viss del använts i kommunernas planeringsarbete. En uppdatering planeras ske utifrån utfallet av arbetet med de kommunala vattenförsörjningseller va-planerna. Kommunala åtgärder Arbete med vatten- och avloppsplanering fortgår i flera kommuner och ett par kommuner har nära färdigställda planer. Medvetenheten om dricksvattnets sårbarhet och grundvattnets betydelse har ökat, speciellt i skenet av ett förändrat klimat och de senaste årens låga grundvattennivåer. Kommuner med ytvattentäkter ser över möjligheterna att etablera nya grundvattentäkter. Grundvattnets kvalitet och kvantitet Av länets cirka 230 grundvattenförekomster bedöms fyra ha otillfredsställande kemisk status. Alla bedöms ha god kvantitativ status. Tillräckligt underlag saknas dock för att göra säkra bedömningar. Årets vädersituation har lett till lägre grundvattennivåer än normalt vilket har påverkat den enskilda dricksvattenförsörjningen i vissa delar av länet. Undersökningar som gjorts i kommunala vattentäkter, samt i områden med risk för påverkan, har visat på grundvatten av god kvalitet, men också på förekomst av rester av bekämpningsmedel från tidigare användning av ogräsbekämpningsmedel och klorid från vägsalt. Lokalt finns problem med höga halter av radon och uran. Regionala åtgärder En extra nationell satsning under på Länsstyrelsens miljögiftsövervakning har bidragit till ökad kunskap om förekomst av PFAS i grundvattentäkter. Förhöjda halter förekommer men generellt är halterna låga i grundvattentäkterna som undersökts i länet. Miljögifter och läkemedelsrester undersöks under 2017 i några grundvattentäkter genom regional förtätning av den nationella screeningen av grundvatten i urbana miljöer. Länsstyrelsen arbetar vidare med att ta fram åtgärdsplaner för länets 21 vattensystem. I planerna beskrivs tillstånd och förutsättningar samt prioritering av viktiga åtgärder, inklusive tillsyn och behov av kunskapsuppbyggnad. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås. Jämtlands län har en god tillgång på grundvatten och kvaliteten är i allmänhet god. Utvecklingen som tidigare var neutral bedöms i år som positiv då

19 19(61) grundvattnets roll i samhället har lyfts nationellt och medvetenheten har ökat om grundvattnets betydelse för dricksvattenförsörjningen och dess sårbarhet. Vattenmyndigheternas senaste åtgärdsprogram är nu fastställt vilket förväntas bidra till fortsatt ökad takt hos kommunerna i arbetet med vattenskydd och vattenförsörjningsplanering De viktigaste åtgärderna år 2018 blir fortsatta satsningar på utökad övervakning av grundvatten samt att stödja kommunernas arbete med vattenskyddsområden. Länsstyrelsen kommer därför under 2018 ordna en workshop med kommunerna om avgränsning av vattenskyddsområden. För att nå målet behöver dock tillämpningen av de befintliga styrmedlen inom samhällsplanering, vattenförvaltning samt tillsyn och tillståndsprövning fortfarande förbättras. Skydd av dricksvattentäkter Kommunernas arbete med att ta fram nya och revidera gamla vattenskyddsområden liksom tillsyn inom vattenskyddsområden, behöver prioriteras högt av såväl kommunerna som Länsstyrelsen och nationella myndigheter. För att kunna göra relevanta skyddsområden för länets många berggrundvattentäkter efterfrågas bättre kartering av berggrunden. Skyddet av samfällda dricksvattentäkter behöver ses över och stärkas. Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning Grundvattenfrågor behöver komma in i ett tidigt skede i den kommunala planeringen och va-planeringen behöver få en fortsatt hög prioritet i kommunerna. Kommuner som inte kommit igång med va-planering behöver göra det. Utbildningsinsatser, ett förbättrat planeringsunderlag såsom förbättrad jordartskartering, samt ökad samverkan mellan/inom myndigheter och kommuner är exempel på insatser som behöver förstärkas för att nå en effektiv planering för vatten och genomföra åtgärder. Finansiering av åtgärder behöver klargöras för att åtgärdsplaneringen ska bli verksam. Grundvattnets kvalitet och kvantitet Grundvattnets kvalitet och kvantitet är generellt sett god i länet. Flera kommunala dricksvattentäkter har grundvattnet av sådan kvalitet att det inte behöver behandlas. Även om vattenförvaltningsarbetet har bidragit till en ökad kännedom om grundvattnets kvalitet måste dagens övervakning av grundvatten öka. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda och samfällda vattentäkter är bristfällig och behöver förbättras. Kommunernas råvattenkontroll behöver förbättras och här kan ytterligare styrmedel vara nödvändiga. Behov av utökad grundvattennivåövervakning finns, både i anslutning till kommunala vattentäkter och i andra områden där låga grundvattennivåer riskerar förekomma.

20 20(61) Materialförsörjning Materialförsörjningen behöver beaktas i samhällsplaneringen på samma sätt som vattenförsörjningen. Länsstyrelsen arbetar för att täkter av naturgrus inte ska öppnas om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning 7. Jönköping

21 21(61) Grundvatten av god kvalitet Generellt sett är kvaliteten på grundvattnet bra i Jönköpings län, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. Att sanera dessa grundvattenförekomster är dyrt och komplicerat. Förebyggande arbete genom exempelvis bildande av vattenskyddsområden är därför viktigt. Resultat Åtgärder på regional nivå Trafikverket har genomfört åtgärder längs vägavsnitt för att minska konsekvenserna för vattenskyddsområden efter olycka, till exempel vid Ljusseveka grundvattentäkt. Åtgärderna innefattar tätade diken, tätade sedimenteringsdammar med oljeavskiljning och avstängningsmöjlighet samt flacka vegetativa diken och slänter. Länsstyrelsen har beslutat om nytt vattenskyddsområde i Jularp, Aneby kommun. På grund av de rekordlåga grundvattennivåerna år 2016 och år 2017 har Länsstyrelsen tillsatt en särskild händelsegrupp för att följa och samordna arbetet med de låga vattennivåerna i länet. För att säkerställa en långsiktig klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen har Länsstyrelsen ihop med Livsmedelsverket, anordnat en workshop riktad till kommunerna. Projektet kommer att resultera i en guide eller handbok. Åtgärder kommunal nivå Flera kommuner jobbar med att ta fram underlag för vattenskyddsområden. Åtgärder näringsliv Förorenat grundvatten saneras i Vaggeryds kommun. Vattenskyddsområden Grundvatten är en viktig resurs för vattenförsörjningen. I Jönköpings län fanns det cirka 100 allmänna grundvattentäkter under år Skyddade grundvattentäkter står för 98 procent av allt grundvattenuttag i länet 1. I länet finns 75 vattenskyddsområden med syfte att skydda grundvattnet. Inom vattenskyddsområden råder specialbestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på kort och lång sikt. Det innebär exempelvis särskilda regler om kemikaliehantering och spridning av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen har sex stycken öppna ärenden om bildande eller revidering av vattenskyddsområden (även ytvatten). Ett område beslutades under år 2017 och tre vattenskyddsområden för övergivna täkter upphävdes. Många av länets vattenskyddsområden är gamla och kan behöva uppdateras. Vattenförsörjning

22 22(61) En regional vattenförsörjningsplan blev klar under hösten år Alla länets kommuner har varit delaktiga i framtagandet av planen. Tre kommuner i länet har aktuella lokala vattenförsörjningsplaner i dagsläget. Det finns ingen aktuell materialförsörjningsplan för länet. Femton nivåstationer är etablerade för att ge en tydligare bild över grundvattennivåernas variation i länet. Arbetet ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram 3. I åtgärdsprogrammet för Anpassning till ett förändrat klimat 4 ingår tre åtgärder med koppling till grundvatten och dricksvattenförsörjning. Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för vattnets miljömål, däribland Grundvatten av god kvalitet började gälla från årsskiftet 2016/2017. Åtgärdsarbetet har ännu inte följts upp. Inga nya täkter År 2017 fanns 41 tillståndspliktiga sand- och grustäkter i drift i länet. Åtta av dessa täkter utgörs av kombinerade berg- och naturgrustäkter. Ingen ny grustäkt har öppnats under år Grundvattnets kvalitet och status Det finns ett antal förorenade grundvattenmagasin i länet. I ett par pågår det sanering, vilket är en dyr och komplicerad process. Under de senaste åren har grundvattenfrågan lyfts, inte minst på grund av EU:s ramdirektiv för vatten. Det minskar risken för att nya grundvattenförekomster förorenas, men resurser saknas för att arbetet ska ske effektivt. De föroreningar som har uppmätts i grundvattnet i Jönköpings län är främst rester av bekämpningsmedel och nitrat. Fem av länets 209 grundvattenförekomster bedöms ej uppnå god kemisk status enligt EU:s vattendirektiv. Dessa har bland annat problem med halter av PAH, arsenik, trikloretylen, nitrat eller bekämpningsmedel. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur läget ser ut i länet eftersom provtagningarna är få. Inom vattenförvaltningen bedöms att 52 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status till år Miljökvalitetsmålet omfattar dock allt grundvatten och inte bara det som ingår i vattenförvaltningen. Saneringsåtgärder Det har genomförts eller pågår flera saneringar av områden med förorenat grundvatten i länet. I Värnamo stad pågår sanering av före detta Värnamotvätten genom att grundvatten pumpas upp och renas samtidigt som naturlig nedbrytning av föroreningen i marken stimuleras bakteriellt. Detta åtgärdar bland annat risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Projektet finansieras av statliga bidrag och kommunen. I Hillerstorp pågår en mindre saneringsåtgärd där uppumpat grundvatten renas från klorerade alifatiska kolväten. Åtgärden pågår i väntan på att den huvudsakliga föroreningen på anslutande fastighet saneras.

23 23(61) Analys och bedömning Målet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Generellt sett är kvaliteten på grundvatten god i länet. Det finns dock problem med förorenat grundvatten på sina håll. Eftersom omsättningstiden är lång och sanering är en dyr och tidsödande process kommer dessa problem finnas kvar under lång tid. Det finns även en risk att förorenade områden och pågående verksamheter fortsätter att förorena grundvattnet. De ovanligt låga grundvattennivåerna under år 2016 och år 2017 kan innebära att åtgärder inom grundvattenuttag och bildande på sikt kan bli aktuella. Viktiga lagar som styr skyddet av grundvattnet finns inom miljöbalken samt plan- och bygglagen. Flera av de befintliga lagarna och reglerna används inte i tillräckligt stor utsträckning. De största anledningarna är att brist på kunskap och resurser. Ett problem för målets uppfyllande är att det tar mycket lång tid innan vattenskyddsområden tas fram och fastställs. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa en säker vattenförsörjning. En anledning till att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön är att få grundvattenmagasin i länet är provtagna. Det är därför svårt att få en klar bild av hur stort problemet med förorenat grundvatten är. För att täcka kunskapsluckorna pågår provtagning. Under år 2017 har tio källor provtagits som en del i kunskapsinsamlingen. Referenser 1. indikatorn Vattenskyddsområden (under Grundvatten av god kvalitet) 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2015:31. Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län 3. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:23. Regionalt miljöövervakningsprogram för Jönköpings län Programområde Sötvatten, delprogram Källor 4. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:27. Anpassning till ett förändrat klimat. Åtgärdsprogram Jönköpings län. Reviderat Kalmar Grundvatten av god kvalitet I Kalmar län är vattenbrist en stor fråga och klimatscenarierna inför framtiden spår ett allt torrare klimat. Det livsviktiga grundvattnet måste skyddas och övervakas för att trygga en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning och en god livsmiljö för växter och djur i länets sjöar och vattendrag

24 24(61) Resultat De senaste åren har präglats av vattenbrist både i Kalmar län och stora delar av Sverige. Under 2016 uppstod akut vattenbrist i delar av länet, värst var läget på Öland. Akuta åtgärder genomfördes, så som vattentransport med lastbil samt byggnation av en vattenledning från fastlandet. Kommunerna i länet har under året arbetat med att trygga sin vattenförsörjning. Till exempel har de byggt nya vattenverk, borrat nya brunnar, genomfört informationskampanjer och samordningsmöten, utfört undersökningar av nya vattentäkter och reservvattentäkter, upprättat vattenskyddsområden, vattenuppehållande åtgärder med mera. På grund av genomförda åtgärder och mer fördelaktiga väderförhållanden har vattensituationen varit bättre under Länsstyrelsen upprättade en regional vattenförsörjningsplan Ett antal kommuner i länet har påbörjat arbetet med att upprätta lokala vattenförsörjningsplaner, varav enstaka är färdigställa eller i ett slutskede. Den regionala vattenförsörjningsplanen bör revideras var 5-7:e år så arbetet med revidering av den regionala vattenförsörjningsplanen bör påbörjas inom kort. Grundvattnets kvalitet Generellt har grundvattnet i länet god kvalitet. Inom vissa områden har dock föroreningar från förorenad mark samt näringsämnen och bekämpningsmedel från jordbruket påvisats i grundvattnet. Äldre verksamheter som potentiellt kan ha orsakat föroreningar är ofta placerade i områden med isälvsavlagringar och utgör i vissa fall ett hot mot grundvattenkvaliteten. Grundvattennivåer Nybroåsen är sydöstra Sveriges i särklass största isälvsavlagring. Åsen utgör huvudvattentäkt för tre kommuner (Kalmar, Nybro och Torsås) och försörjer delvis även Öland. Under åren har åsen påverkats av täktverksamhet med varierande uttag av material, både kommersiella materialtäkter och husbehovstäkter. Täktverksamhet inom tillrinningsområdet för en vattentäkt utgör alltid ett hot för grundvattentillgången eftersom magasinets totala storlek minskar, vilket även minskar det möjliga vattenuttaget samt att sårbarheten ökar när avståndet mellan grundvattenytan och markytan minskar. Många av länets vattenskyddsområden har föreskrifter i behov av revidering. Flera kommunala vattentäkter saknar även beslut med föreskrifter. Inom de kommande åren är det önskvärt att söka samrådskontakt med de kommuner som saknar beslut för sina kommunala vattentäkter. Detta med tanke på den vattenbrist som råder i länet. Revidering av föråldrade skyddsföreskrifter och nya beslut för kommunala vattentäkter skulle bidra till tryggandet av dricksvattenförsörjningen. Idag bedrivs ingen tillsyn på länets vattenskyddsområden av Länsstyrelsen. Övervakningen av grundvattnets kvantitet och kvalitet är i dagsläget undermålig. Utöver kommunernas eller VA-huvudmännens mätningar och provtagningar i de allmänna vattentäkterna finns endast ett fåtal användbara nationella mätstationer för grundvattennivåerna i länet. Endast ett fåtal kemiska prover utförs årligen av Länsstyrelsen. Analys och bedömning Målet är inte möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Samtliga klimatscenarier förutspår en torrare framtid i Kalmar län. Nederbörden beräknas öka men andra faktorer som avsaknad av snötäcke, fler skyfall,