Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-11:45 Beslutande Susanne Berger (S), ersättare för Lars Isacsson (S) som ordförande Patrik Sundin (S) Johan Thomasson (M) Karl-Johan Petersson(C) Anita Tärneborg (S), ersättare för Lars Isacsson (S) Övriga deltagande Anders Friberg, kommundirektör Anna Kuylenstierna, miljö- och byggnadschef Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef Ingalis Morfeldt, plan- och byggchef Erik Jernelius, utvecklingssekreterare Lars Enoksson, näringslivssekreterare Peter Granqvist, planingenjör 1 Agneta Johansson, samhällsplanerare Anders Hagfeldt, utredningschef Susanna Hall Karlsson, miljöchef Britt-Marie Färje, utredningssekreterare, sekreterare Utses att justera Johan Thomasson (M) med Anita Tärneborg (M) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet torsdag 8 januari 2015 klockan 13:15 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-10 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 1 Information 3 2 Val av styrgrupp och projektgrupp för Koppardalens utveckling Angående inriktningsbeslut/pågående planarbete för detaljplan för Skogsbo 32:114 m fl 5 4 Trafikverkets remiss funktionellt prioriterat vägnät hantering av remissynpunkter och beslutsprocess 7 5 Yttrande över Naturvårdsverkets remiss om Nedre Dalälvens Utvecklings AB:s ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac i Nedre Dalälvsområdet 9 6 Kommunikationsplan för Fairtrade City- arbetet i Avesta kommun 11 7 Ansökan om fortsatt stöd till Ung Företagsamhet Dalarna 13 8 Yttrande över Hedemora kommuns översiktsplan samt tematiska tillägget Landsbygdsutveckling i strandnära läge 15 9 Återremitterat medborgarförslag Folkare Naturskyddsförenings genom Kristina Hallins medborgarförslag om kommunens skogsinnehav Delgivningar 21

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 1 Information Aktuella planärenden Plan- och byggchef Ingalis Morfeldt lämnar information om aktuella planärenden. Planingenjör Peter Granqvist lämnar information om arbetet med programmet för förnyelse av Koppardalen. Kollektivtrafiken- lägesrapport Samhällsplanerare Agneta Johansson informerar om kollektivtrafiken. - DalaTrafiks budget för 2015 är nu beslutad. - En skärm/monitor med översikt över Avestas kollektivtrafik kommer att sättas upp på järnvägsstationen i Krylbo. Hållplatsen utanför järnvägsstationen kommer också att förses med en informationsskärm. - Lars Isacsson (S) är inbjuden till Estland för att berätta om Avesta kommuns avgiftsfria kollektivtrafik. Industriområden Kommundirektör Anders Friberg informerar: - Nordanö industriområde kommer att marknadsföras genom skyltar vid vägkanten av rv 68.

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 2 Val av styrgrupp och projektgrupp för Koppardalens utveckling Dnr KK10/ Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott behandlade 24 oktober ärende om styrgrupp och projektgrupp för Koppardalens utveckling t o m Ledamöterna i plan- och näringslivsutskottet valdes till styrgrupp och kommundirektören gavs i uppdrag att utse projektgrupp. Beredning - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 24 oktober Matrikel för styrgrupp för Koppardalens utveckling 24 oktober december Plan- och näringslivsutskottets beslut - Följande personer utses till styrgrupp för Koppardalens utveckling : - Lars Isacsson (S) - Susanne Berger (S) - Patrik Sundin (S) - Johan Thomasson (M) - Karl-Johan Petersson(C) - Kommundirektören ges i uppdrag att utse projektgrupp för Koppardalens utveckling Styrgruppsledamöter Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 3 Angående inriktningsbeslut/pågående planarbete för detaljplan för Skogsbo 32:114 m fl Dnr KK14/ Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har tecknat plankostnadsavtal om upprättande av ny detaljplan för Skogsbo 32:114 i Avesta. Detaljplanearbetet som nu har inletts har som syfte att sanktionera befintlig användning inom området och att bredda möjlig användning. Planområdets omfattning redovisas i bilagd promemoria (PM). Inom planområdet förekommer handel med skrymmande varor såsom möbler samt verksamhet för biltvätt och rekonditionering. I Översiktsplan för Avesta kommun anges att nyetablering och utveckling av handel bör ske i de handelsområden som redan finns i centrum och i nära anslutning till bostadsområdena. Nya externa handelsetableringar bör undvikas. Det finns i Avesta kommun planer för handelsexpansion både i och i närheten av stadskärnan samt i externlägen. Det är viktigt att hitta en balans och dimensionering så att dessa marknadsplatser totalt stärker handeln i kommunen och snarare kompletterar än konkurrerar med varandra. Dimensioneringsanalys Avesta kommun togs fram 7 november 2008 med syfte att stärka och utveckla handeln i Avesta för att skapa attraktiva och lönsamma marknadsplatser för framtiden. För att inte konkurrera med handeln i Skogsbo centrum, har en precisering av planbestämmelsen om handel gjorts med bestämmelsen handel, dock endast skrymmande varor. Med skrymmande varor avses ex byggvaror, vitvaror och möbler. Det ställningstagande som nu efterfrågas från plan- och näringslivsutskottet vad gäller handel i området kommer sig av att det råder olika syn på detta och det efterfrågade politiska ställningstagandet om handel är viktigt av principiell karaktär för såväl denna detaljplan som för kommande planarbeten. Ett vägledande politiskt ställningstagande behövs om hur man ser på en utspridning av detaljhandeln i Avesta och rekommendationerna i dimensioneringsanalysen samt av kommunfullmäktige antagen Översiktsplan för Avesta kommun. Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning Tillväxt/kommundirektören

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 3 (forts) Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings förslag: - Plan- och näringslivsutskottet beslutar att tills vidare skall ställningstaganden avseende handeln i Översiktsplan för Avesta kommun antagen av kommunfullmäktige 12 februari 2007 gälla. Ställningstagandena stöds av Dimensioneringsanalys upprättad 7 november Beredning - Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 16 december Plan- och näringslivsutskottets beslut - Skogsbo 32:114 ska anses som befintligt handelsområde vilket innebär att ytterligare etableringar inom handel kan göras. - Uppdrag ges till kommundirektören att i samverkan med Arena Avesta göra en ny dimensioneringsanalys och utvärdering av handeln i Avesta. Västmanland- Dalarna miljö- och byggförvaltning Tillväxt/kommundirektören

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 4 Trafikverkets remiss funktionellt prioriterat vägnät hantering av remissynpunkter och beslutsprocess Dnr KK14/ Trafikverket har skickat en remiss till Region Dalarna inkl Dalarnas kollektivtrafiknämnd, till Länsstyrelsen i Dalarnas län samt till Dalarnas kommuner ang funktionellt prioriterat vägnät. Näringslivssekreterare Lars Enoksson anför att Trafikverket avser att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet genom att bestämma ett funktionellt prioriterat vägnät. Remissvaret ska skickas till Trafikverket och med en kopia till länsplaneupprättaren (Region Dalarna). Hantering av remissynpunkter och beslutsprocess Trafikverket kommer att föra dialog med respektive länsplaneupprättare (Region Dalarna)om eventuella justeringar av funktionellt prioriterat vägnät utifrån remissynpunkterna. Trafikverket kommer att besluta om det funktionellt prioriterade vägnätet i samråd med länsplaneupprättarna. Det innebär att Trafikverket inte kommer att besluta om ett prioriterat nät i ett län där Trafikverket och länsplaneupprättaren inte är överens. Råder det delade meningar i något län tas beslut om det Trafikverket och länsplaneupprättaren är överens om, till exempel skikt 1 och 2, men inte skikt 3. Trafikverket kommer att ta beslut om förhållningssättet efter bedömning av remissynpunkterna. För Avesta kommun berör detta i första hand riksväg 68 och 70. När det gäller riksväg 70 finns i Dalarna stor samstämmighet av riksvägens betydelse i och med att vägen berör i princip hela Dalarna. Riksväg 68 går enbart genom Avesta kommun i Dalarna varför ett samråd med angränsande kommuner (FAHNS kommunerna) brukar göras i frågor som berör denna riksväg. Remissen ska vara besvarad senast 15 februari 2015 Näringslivssekreterarens förslag: - Plan- och näringslivsutskottet uppdrar åt ordföranden samt näringslivssekreteraren att utforma ett remissvar för riksväg 68 tillsammans med övriga FAHNS kommuner (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg) samt att även ge ett remissvar gällande riksväg 70. Ordföranden Näringslivssekreteraren

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 4 (forts) Beredning - Trafikverkets skrivelse 29 oktober Kommunkansliets skrivelse 15 december Plan- och näringslivsutskottets beslut - Ordföranden i plan- och näringslivsutskottet samt näringslivssekreteraren ges i uppdrag att utforma ett remissvar för riksväg 68 tillsammans med övriga FAHNS kommuner (Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg) samt att även ge ett remissvar gällande riksväg 70. Ordföranden Näringslivssekreteraren

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 5 Yttrande över Naturvårdsverkets remiss om Nedre Dalälvens Utvecklings AB:s ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac i Nedre Dalälvsområdet Dnr KK14/ Utvecklingssekreterare Erik Jernelius anför att Naturvårdsverket i en remiss har begärt in synpunkter avseende bekämpning av översvämningsmyggor med VectoBac säsongen 2015 i Nedre Dalälvsområdet. Remissvar önskas senast den 19 januari Remissen föranleds av en ansökan om spridning av biologiskt bekämpningsmedel mot stickmyggor i Dalälvens översvämningsområden från helikopter under 2015 från Nedre Dalälvens Utvecklings AB. Sökanden vill som mest använda 170 ton bekämpningsmedel varav 90 ton inom Natura 2000-områden. Den maximala ytan för spridningen uppgår till 9320 hektar varav 3388 hektar är Natura 2000-habitat. Spridningen är planerad att ske perioden 1 maj till 31 augusti Avesta kommun anser också att ansökningen bör bifallas och anser vidare att de skyndsamt bör beviljas då myggbekämpningen är av central betydelse för människors möjligheter att verka i berörda områden. Utvecklingssekreterarens förslag: - Plan- och näringslivsutskottet beslutar att skicka ovanstående remissvar till Naturvårdsverket. Länsstyrelserna i Västmanlands län, Dalarnas län och Uppsala län har inkommit med beslut om betydande miljöpåverkan. Beredning - Naturvårdsverkets remiss 5 december Länsstyrelsen Västmanlands läns beslut 8 december Länsstyrelsen Dalarnas läns beslut 5 december Länsstyrelsen Uppsala läns beslut 17 december Kommunkansliets skrivelse 9 december Naturvårdsverket Tillväxt/utvecklingssekreteraren

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 5 (forts) Vid plan- och näringslivsutskottets beredning av ärendet utdelas Länsstyrelsen Uppsala läns beslut om betydande miljöpåverkan samt yttrande över samråd. Plan- och näringslivsutskottets beslut - Utvecklingssekreterarens förslag till remissvar skickas som Avesta kommuns remissvar till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Tillväxt/utvecklingssekreteraren

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 6 Kommunikationsplan för Fairtrade Cityarbetet i Avesta kommun Dnr KK14/ Utvecklingssekreterare Erik Jernelius anför följande: Avesta kommun har varit en Fairtrade City sedan april 2009 och har återcertifierats varje år sedan dess. För arbetet har en styrgrupp bildats med representanter från kommunen, olika företag i Avesta, Sjöviks folkhögskola, ABF samt Svenska Kyrkan. Styrgruppen har nu utarbetat en kommunikationsplan för arbetet enligt följande; Verksamhetsmål Vi vill öka inköp av Fairtrade produkter i Avesta och för att lyckas med detta behöver vi kommunicera fördelarna med Fairtrade till Avestas medborgare. Kommunikationsmål Prioriteringen sker på så sätt att vi vänder oss till det uppväxande släktet d v s våra ungdomar i Avesta. Där är lärarna på Karlfeldtgymnasiet och Sjöviks folkhögskola en viktig länk och bör prioriteras. Budskap-vad ska vi säga? Genom att formulera att man löser ett världsproblem om man konsumerar Fairtradeprodukter. Detta genom att producenterna får bättre betalt och dessutom en premie för att utveckla sitt lokalsamhälle. På så sätt kan deras barn gå i skola och själva erhåller man ett drägligare liv inte minst genom att arbetsmiljön blir bättre, Fairtrade-produkterna är ofta KRAV-märkta, vilket bl a betyder att producenterna inte utsätts för bekämpningsmedel. Inför olika kommunikationskampanjer använder vi ändamålsenlig information från Fairtrade Sveriges hemsida, Kanaler Avesta kommun ska på ett strukturerat sätt använda sig av att man är en Fairtrade City i olika marknadsföringskampanjer samt lyfta fram detta i olika sammanhang som hemsidan annonsering mm. Tillväxt/utvecklingssekreteraren

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 6 (forts) Styrgruppen ska märkas genom stående aktiviteter på de kampanjer som Fairtrade Sverige bedriver årligen nämligen Alla Hjärtans dag, World Fairtrade Day samt Fairtrade Fokus inklusive FairtradeChallange. Inför dessa kampanjer ska regelmässigt bjudas in till presskonferenser. Lärarna enligt ovan ska också bjudas in till initiativ med olika aktiviteter på Karlfeldtgymnasiet och Sjöviks Folkhögskola. Styrgruppen ska dessutom synas på minst tre övriga evenemang i Avesta som t ex Avestafestivalen och By Slånkvicku. Till hjälp i detta arbeta ska styrgruppen försöka engagera deltagare som utbildats vid ambassadörsutbildningarna som Fairtrade Sverige ordnar samt andra intresserade av Fairtradefrågor i Avesta. Utvärdering Kommunikationsplanen utvärderas årligen i samband med återcertifieringsansökan till Fairtrade Sverige vilken vanligen sker i slutet av februari. Utvecklingssekreterarens förslag: - Plan- och Näringslivsutskottet föreslås att anta föreslagen kommunikationsplan för Fairtrade City-arbetet i Avesta. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 4 december Plan- och näringslivsutskottets beslut - Kommunikationsplan för Fairtrade City-arbetet i Avesta antas. Tillväxt/utvecklingssekreteraren

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 7 Ansökan om fortsatt stöd till Ung Företagsamhet Dalarna Dnr KK14/ Utvecklingssekreterare Erik Jernelius anför följande: Ung Företagsamhet (UF) Dalarna ansöker om finansiering 2014, kronor eller 2 kronor/invånare. Detta innebär samma som föregående år. Plan- och näringslivsutskottet beslutade den 7 februari 2014 att ge Ung Företagsamhet i Dalarna ett bidrag med knappt kronor/år under Ung Företagsamhet arbetar för att få unga människor mer företagsamma men också för att få fler företag i Sverige. Genom tre olika utbildningskoncept får unga utveckla kreativitet, företagsamhet och entreprenörskap. Genom Ung Företagsamhet, en ideell organisation som samverkar med skolan, får barn och ungdomar lära sig att våga ta sig för saker, att tro på sig själva och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har verkat i Dalarna sedan Under dessa 22 år har över ungdomar drivit c:a UF-företag på gymnasieskolorna i Dalarna. Just nu (läsåret 2014/15) driver 850 ungdomar c:a 300 UF-företag och av dessa finns 20 UF-företag och 60 ungdomar i Avesta. I Avesta driver programmen gymnasiesär, bygg, handels, teknik och estet UF inom sin undervisning. Detta innebär att c:a 13 % av andra och tredje årskursens elever prövar på att driva UF-företag mot målsättningen 40 % läsåret 2015/16. Implementeringen av UFs grundskolekoncept, Vårt Samhälle för årskurs 2-5 samt Se Möjligheterna för årskurs 6-9 har inhämtats av c:a 2600 elever sedan Ung Företagsamhet Dalarna vill fortsätta satsningen för att ge ännu fler barn och ungdomar i Dalarna chansen att öka sin företagsamhet och sin kunskap om företagande. Ung Företagsamhets nationella mål är att alla ungdomar på gymnasiet får chansen att driva ett UFföretag och att som regionalt mål 40 % av ungdomarna i Dalarna väljer att driva ett UFföretag. Läsåret 2013/2014 nåddes 27 %. Avesta kommun har i beslutet 2014 haft som målsättning att 40 % av gymnasieeleverna ska välja att driva ett UF-företag i andra och tredje årskursen. Läsåret 2013/14 har 74 ungdomar i andra och tredje årskursen valt att driva ett UF-företag vilket innebär drygt 30 %. Ett av delprojekten i Avesta 2020 handlar om att utöka möjligheten att driva UF-företag på gymnasieskolan i Avesta. Ung Företagsamhet( UF) Tillväxt Avesta Bildningsförvaltningen

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 7 (forts) I den nya skollagen och de nya läroplanerna är entreprenörskap en av skolans viktigaste uppgifter. För att skapa förutsättningar för arbetet med entreprenörskap i skolan krävs ett intensivt arbete med skolägare och skolledare så att läroplanen implementeras. Utvecklingssekreterarens förslag: - Ung Företagsamhet Dalarna erhåller bidrag med kronor för Bidraget till Ung Företagsamhet Dalarna finansieras inom Tillväxt Avestas och Bildningsförvaltningens budget till lika delar. - Bildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra åtgärder så att målsättningen 40 % av ungdomarna i gymnasiets tredje årskurs driver UF-företag under läsåret 2015/16. - Tillväxt får i uppdrag att aktivt verka för, i sina företagskontakter, att fler rådgivare bland Avestas företag tillkommer, så att detta inte hindrar den förestående satsningen på fler UFföretag. Beredning - Kommunkansliets skrivelse 9 december Plan- och näringslivsutskottets beslut - Ung Företagsamhet Dalarna erhåller bidrag med kronor för Ung Företagsamhet Dalarna uppmanas att årligen lämna in en utvärdering som tydligt visar vad Avesta kommun fått för de satsade pengarna och vilka extra insatser som gjorts under året för att uppnå föreslagna mål. - Bidraget till Ung Företagsamhet Dalarna finansieras inom Tillväxt Avestas och bildningsförvaltningens budget till lika delar. - Bildningsförvaltningen får i uppdrag att genomföra åtgärder så att målsättningen 40 % av ungdomarna i gymnasiets tredje årskurs driver UF-företag under läsåret 2015/16. - Tillväxt får i uppdrag att aktivt verka för, i sina företagskontakter, att fler rådgivare bland Avestas företag tillkommer, så att detta inte hindrar den förestående satsningen på fler UFföretag. Ung Företagsamhet( UF) Tillväxt Avesta Bildningsförvaltningen

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 8 Yttrande över Hedemora kommuns översiktsplan samt tematiska tillägget Landsbygdsutveckling i strandnära läge Dnr KK14/ Planingenjör Peter Granqvist vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning anför följande: Bakgrund Hedemora Kommun har tillsänt Avesta kommun sitt samrådsförslag till ny översiktsplan, inklusive tematiskt tillägg för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för yttrande. Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har fått i uppdrag av kommunkansliet att ta fram ett förslag till yttrande. Bedömning Förvaltningens bedömning av översiktplanen, med LIS-tillägg, är att den inte innehåller några förslag/ställningstaganden som i någon större omfattning kan komma att påverka Avesta och att materialet överlag ger intryck av att vara väl genomarbetat. Planingenjörens förslag: - Avesta kommun har inget att erinra mot Hedemora Kommuns samrådsförslag av ny översiktsplan, med LIS-tillägg, och tillhörande MKB. Beredning - Hedemora kommuns skrivelse om samråd 21 november Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 16 december Förslag till kommunstyrelsen - Avesta kommun har inget att erinra mot Hedemora Kommuns samrådsförslag av ny översiktsplan, med LIS-tillägg, och tillhörande MKB.

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 9 Återremitterat medborgarförslag Folkare Naturskyddsförenings genom Kristina Hallins medborgarförslag om kommunens skogsinnehav Dnr KK13/ Kommunekolog Peter Klintberg vid Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning har lämnat följande förslag till yttrande till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd med förslaget till nämnden att anta yttrandet som sitt eget. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd antog 18 november 2014 yttandet som sitt eget. Ärendebeskrivning Avesta kommun mottog 29 november 2013 rubricerat medborgarförslag från Kristina Hallin, Folkare Naturskyddsförening. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade 7 januari 2014 förslaget till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd samt tekniska utskottet för yttrande, med Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning som samordnare. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd beslutade 10 juni 2014 att avge ett yttrande, i enlighet med miljö- och byggförvaltningens förslag, med Birgitt Broströms (C) skrivelse som bilaga. Plan- och näringslivsutskottet beslutade 1 september 2014 att återremittera medborgarförslaget till Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd för ett förtydligande av yttrandet med konkreta svar på medborgarförslagsställarens förslag. Folkare Naturskyddsförening föreslår i medborgarförslaget: - att kommunfullmäktige beslutar om att kommunens hela skogsbestånd skall skötas på ett nytt, bevarande sätt så att artrikedomen återkommer d v s att vi får ett fungerande ekosystem. På så sätt bidrar vi till klimatförbättringarna. - att berörda kommuntjänstemän får lämplig utbildning så att biologisk mångfald gynnas. - att berörd personal på miljökontoret, Gamla Byn och parkförvaltningen samarbetar om skötsel av stads-/bostadsnära skogar. Idag är det ingen eller liten kommunikation mellan dessa grupper. Kommunekologen ska ha som uppgift att bevara grönområden i staden/samhällen. Trenden i många städer är att de viktiga grönområdena minskas allt eftersom.

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 9 (forts) Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning mottog 4 februari en kompletterande bilaga till medborgarförslaget från Naturskyddsföreningen. I kompletteringen föreslås bl.a. att kommunen ska söka s k LONA-bidrag (Lokal naturvårdssatsning) från Länsstyrelsen till ett skogsprojekt för Avesta kommuns hela skogsinnehav. Syftet ska vara att främja ekosystemet inklusive biologisk mångfald. Förslagsställaren föreslår att projektet ska drivas av Avesta kommun, tillsammans med Folkare Naturskyddsförening i Avesta och Folkare Ornitologiska Förening. Följande exempel på vad projektet kan innefatta nämns: - Restaureringar av vissa skogar för att främja biologisk mångfald - Vissa restaureringar av skolornas skolskogar - Göra smala gångstigar för rekreation och friluftsliv - Skyltar för att berätta för invånarna om kommunens satsning på naturvård och biologisk mångfald och artinformation - Info-kampanjer och foldrar - Guidningar av SNF i Avesta och Ornitologerna I kompletteringen till medborgarförslaget ges också exempel på hur andra Dalakommuner bedriver sitt skogsbruk och naturvårdsarbete. Det är en växande trend bland kommunerna att jobba aktivt med att omställa sitt skogsbruk för ökat bevarande av ekosystemen. Det nämns också att vissa kommuner har en skogs-/markpolicy för den kommunägda skogen. Förutsättningar Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd anser, i likhet med förslagsställarna, att kommunen bör ha en hög ambitionsnivå vad gäller att bevara/återskapa skogens biologiska och sociala värden. Samtidigt har skogsmarken många funktioner, och det finns även andra intressen som behöver beaktas. Kommunen saknar idag en policy/riktlinjer för hur den kommunägda skogsmarken ska användas och skötas. I kommunens översiktsplan (2007) anges att: Den kommunala marken är i stor utsträckning avsedd för tätortsexpansion eller närrekreation och i viss mån för det rörliga friluftslivet och bevarande av biologisk mångfald. Denna skrivning ger, enligt miljö- och byggnadsnämnden, intrycket att det rörliga friluftslivet och biologisk mångfald är relativt lågt prioriterade områden, vilket stämmer illa överens med hur kommunens skogsbruk bedrivs i praktiken.

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 9 (forts) 2009 antog kommunen en naturvårdsplan, där ett av åtgärdsförslagen var att göra ändringar i kommunens skogsskötselplan, så att hänsynen till naturvård och friluftsliv utökades, särskilt i de tätortsnära skogarna. Naturvårdsplanen innehåller även ett mål om att vi senast 2025 ska ha fått tillbaka den vitryggiga hackspetten som häckfågel i kommunen. Detta är ett tufft mål, som kräver rejäla satsningar på skogliga naturvårdsåtgärder. För att nå målet krävs att flera skogsägare än kommunen gör naturvårdåtgärder, men kommunen bör givetvis föregå med gott exempel. Skogsskötselplanen reviderades 2012 och i den nya planen har friluftsliv och biologisk mångfald getts relativt hög prioritet. Skogsskötselplanen, som inte är ett politiskt antaget dokument, utan ett dokument framtaget av Mellanskog i samråd med miljö- och byggförvaltningen, saknar dock övergripande mål för hur skogsmarken ska användas och hur prioriteringen mellan olika intressen ska göras. Efter ett medborgarförslag 2012 om kommunens skogsbruk har kommunen också börjat övergå till att tillämpa hyggesfria avverkningsmetoder i de tätortsnära skogarna. Skogsskötselplanen har dock inte anpassats efter denna, helt nya, skötselinriktning, varför planen i praktiken i många fall inte är tillämpbar. Förslag till förtydligande av tidigare yttrande Mot bakgrund av den oklarhet som i dagsläget råder vad gäller kommunens vilja och syfte med sitt skogsinnehav anser Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd att ett klargörande av detta behövs, innan mer långtgående restaureringsåtgärder och förändringar vad gäller skogsskötseln (i enlighet med medborgarförslaget) kan komma i fråga. Miljö- och byggnadsnämnden föreslår därför att en kommunal skogs- eller markpolicy tas fram. Policyn ska klargöra vad kommunen har för mål och syften med sitt skogsägande. Det bör även finnas riktlinjer för hur aktiv kommunen ska vara vad gäller skogsaffärer, för att köpa in eller byta till sig skogsmark som är intressant ur t ex naturvårds-, rekreations- eller exploateringssynpunkt. I policyn bör skogens samtliga funktioner och intressekonflikter belysas. Policyn ska också ge vägledning om hur olika intressen ska vägas mot varandra. Då det inom miljö- och byggförvaltningen i dagsläget inte finns personella resurser till att ta fram en skogpolicy läggs arbetet ut på extern personal, men med styrning av miljö- och byggförvaltningens markfunktion och naturvårdspersonal. LONA-bidrag söks för framtagandet av policyn, vilket innebär att kommunen eventuellt bara behöver stå för 50 % av kostnaden. När skogspolicy är framtagen bör skogsskötselplanen revideras i enlighet med policyn och kommunens nya skogsskötselinriktning.

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 9 (forts) Angående utbildning för berörda kommuntjänstemän så anser miljö- och byggnadsnämnden att det på miljö- och byggförvaltningen redan finns fullgod kompetens i skoglig naturvård. Personalen fortbildar sig också kontinuerligt för att hålla sig à jour på området. Vad gäller samarbete mellan miljö- och byggförvaltningen, parkavdelningen och Gamla Byn i frågor som berör stads-/bostadsnära skog så är detta inte något som miljö- och byggnadsnämnden ensidigt kan styra över. Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig dock positiv till ett utökat samarbete, och bistår gärna med biologisk kompetens till andra förvaltningar/kommunala bolag i mån av tid. Angående det skogsprojekt som i medborgarförslaget föreslås, i form av ett LONA-projekt, så är miljö- och byggnadsnämnden öppen för att framöver initiera skogsprojekt innehållande ett eller flera av de föreslagna punkterna. Då resurserna är begränsade anser dock nämnden att kommunen inledningsvis bör fokusera på att ta fram en Skogspolicy. Vissa skogsrestaureringsåtgärder görs redan inom den ordinarie verksamheten och liknande åtgärder bör även kunna genomföras i fortsättningen, utan LONA-stöd. Miljö- och byggnadsnämnden vill slutligen framhålla att omfattningen och farten i kommunens naturvårdsarbete är starkt begränsad av de personella resurserna, då endast ca en halvtidstjänst är avsatt för naturvård. Merparten av naturvårdsarbetet åtgår också till händelsestyrda och lagstadgade aktiviteter, vilket innebär att utrymmet för planerad verksamhet och mer aktivt naturvårdsarbete är begränsat. Med ökade personella resurser skulle betydligt mer kunna åstadkommas. Om kommunen vill öka ambitionsnivån i naturvårdsarbetet så bör man därför överväga en förstärkning på personalsidan. Beredning - Folkare Naturskyddsförenings i Avesta genom Kristina Hallins medborgarförslag 29 november Kommunfullmäktige 16 december Kommunstyrelsens arbetsutskott 7 januari Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 26 maj Birgitt Broströms (C) skrivelse 10 juni Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 10 juni Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 1 september Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings skrivelse 31 oktober Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd 18 november

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 9 (forts) Förslag till kommunstyrelsen - Medborgarförslaget är besvarat med Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnds yttrande.

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Delgivningar & politiken/offentliga handlingar/protokoll samt i pärm vid sammanträdet. 1. Dnr KK14/ Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltnings laga kraftbevis ang detaljplan för Del av Avesta 3:5, Vallgatan Dnr KK14/ Länsstyrelsen Dalarnas läns beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Avesta kommun.