Sysselsatt arbetskraft

Transkript

1 Jonas Karlsson, Statistiker Tel Arbetsmarknad 2011: Sysselsatt arbetskraft Förändringar i statistiken Branschindelningen i sysselsättningsstatistiken följer från och med år 2008 standarden för Finlands uppdaterade näringsgrensindelning (NI-2008), vilken är knuten till den internationella ISIC-standarden och en förklaring till indelningen finns i bilaga 1. I tidigare publikationer gjordes branschindelningen enligt NI-2002, varför branschvisa uppgifter inte längre är jämförbara med uppgifter publicerade tidigare år. Fokus i denna publikation blir således på situationen den , med vissa begränsade tidsserier. Antalet sysselsatta minskade år 2009 Den sysselsatta arbetskraften på Åland den var personer. Av dessa var kvinnor och män. De branscher som sysselsatte flest personer var vård och omsorg, sociala tjänster med personer följt av transport och magasinering med personer. Av de åländska kommunerna fanns störst antal sysselsatta i Mariehamn med personer. Regionalt sett fanns störst antal sysselsatta på landsbygden med personer. I skärgården fanns det sysselsatta personer. Sedan år 2008 har antalet sysselsatta minskat med 273 personer (-2,0 procent), minskningen var större bland männen (177 personer) än hos kvinnorna (96 personer). Branschvist var minskningen störst inom transport och magasinering (205 personer), procentuellt var minskningen störst inom branschgrupperingen utbildning (14,4 procent). Den stora minskningen i antalet sysselsatta har flera förklaringar, arbetslösheten ökade kraftigt, antalet pensionsavgångar ökade och dessutom genomfördes utflaggning av tonnage (m/s Eckerö och Birka Paradise). Flest arbetsplatser inom transport och magasinering Antalet inom området arbetande (arbetsplatser) den var personer (7 675 kvinnor och män). Den stora skillnaden mot uppgiften för antalet sysselsatta är de ca icke-åländska sjömännen på åländska (finsk-flaggade) fartyg. Flest arbetsplatser finns i branschen transport och magasinering med personer följt av branschen vård och omsorg; sociala tjänster med arbetande. Mariehamn viktigaste arbetsmarknaden I hälften av kommunerna sysselsätter Mariehamn åtminstone 40 procent av invånarna. Mariehamn är även den kommun som i högsta grad sysselsätter sina egna invånare, närmare 83 procent. Lemland är den kommun som i minsta grad erbjuder sysselsättning för sina egna invånare, enbart för ca 21 procent av de sysselsatta. - Ålands officiella statistik -

2 Beskrivning av statistiken Detta statistikmeddelande innehåller uppgifter om sysselsatt arbetskraft på Åland samt vissa tidsserier. Sysselsättningsstatistiken baseras på uppgifter som Statistikcentralen tar fram genom att samköra olika register, bland annat register över beskattningen, vilket är orsaken till att statistiken kommer med cirka två års eftersläpning. Att statistiken är registerbaserad innebär också att personernas fördelning på näringsgren bestäms utgående från var man är anställd och varifrån man får sina huvudsakliga inkomster och inte till exempel utgående från vad man själv uppger på någon blankett. Siffrorna i tabell 1-10 gäller bosatt sysselsatt arbetskraft, med andra ord nattbefolkningen, och säger således ingenting om var arbetsplatsen är belägen. Exempelvis en person som bor i Finström och arbetar på fabrik i Saltvik framkommer i denna statistik i siffrorna för Finström och för branschen tillverkning. Personer som är bosatta utanför Åland, men som arbetar till exempel på åländska fartyg ingår inte. Personer som är bosatta på Åland, men som arbetar på exempelvis svenskflaggade fartyg ingår däremot (under näringsgren okänd). Näringsgrenarna anges enligt Näringsgrensindelningen (NI) Figur 1 gäller bosatt sysselsatt arbetskraft i åldern år. Tabellerna anger antalet arbetsplatser inom området, också kallad dagbefolkningen. Tabellerna beskriver alltså var arbetsplatsen är belägen, till exempel en person som bor i Finström och arbetar på fabrik i Saltvik framkommer i denna statistik i siffrorna för Saltvik. I dessa tabeller ingår även personer som är bosatta utanför Åland, men personer som bor på Åland och arbetar utanför Åland ingår alltså inte. Tabellerna 15 och 16 beskriver arbetspendlandet för de anställda som är bosatta i Finland. Tabell 15 visar pendlingen mellan de åländska kommunerna, medan tabell 16 visar pendlingen mellan övriga Finland och Åland (uppdelat i landsbygd, skärgård och Mariehamn) och fördelat på bransch. Pendlingssiffrorna inom Finland (och Åland) har beräknats utgående från materialet som tagits fram inom sysselsättningsstatistikens normala statistikproduktion. Förkortningar och beteckningar: K = Kvinnor M = Män Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 2

3 Sysselsättningsgraden 75,6 procent Tabell 1 visar den åländska befolkningen i åldern år (arbetsför ålder), hur stor del av dessa som tillhör eller står utanför arbetskraften och hur stor del av arbetskraften som är sysselsatta eller arbetslösa. År 2009 var sysselsättningsgraden på Åland 75,6 procent (kvinnor 77,3 procent och män 73,8 procent). Sysselsättningsgrad beräknas som de sysselsattas andel av den åriga befolkningen. Lägst sysselsättningsgrad i skärgården Figur 1 nedan illustrerar sysselsättningsgraden i de åländska kommunerna. Kartan visar att sysselsättningsgraden år 2009 var högst i kommunerna Sottunga, Jomala, Finström, Hammarland samt Saltvik. Lägst var sysselsättningsgraden i kommunerna Kökar, Brändö samt Eckerö. Regionalt sett var sysselsättningsgraden högst på landsbygden (76,7 procent), lägst i skärgården (72,6 procent) och 74,7 procent i Mariehamn. Figur 1: Sysselsättningsgraden efter kommun (procent) - 72,7 (3) 72,8-74,6 (3) 74,7-75,8 (3) 75,9-76,4 (2) 76,5 - (5) Landsbygdens andel av antalet sysselsatta fortsätter att öka I tabell 2 redovisas sysselsättningen efter kommun både antal och andel åren I och med att tabellen visar var de sysselsatta är bosatta, beskriver den delvis även befolkningsökningen i de olika regionerna. Sedan år 1880 har Mariehamn haft den största ökningen, både sett till antalet sysselsatta samt andelen av det totala antalet sysselsatta. Den senaste 40 åren är det dock landsbygden som ökat sin andel mest, både Mariehamn och skärgården utgjorde år 2009 procentuellt en mindre arbetskraftskälla än år År 2009 var landsbygdens andel av de sysselsatta 51,6 procent medan Mariehamns andel var 41,0 procent och skärgårdens andel var 7,4 procent. Figur 2 på nästa sida illustrerar den regionvisa utvecklingen av antalet sysselsatta. Observera att i statistiken för år 1960 har stora delar av Jomala inkorporerats i Mariehamn (exempelvis Strandnäs och Ytternäs) vilket har stor inverkan på statistiken. 3

4 Figur 2: Sysselsättning efter region Mariehamn Landsbygd Skärgård Stor minskning av antal sysselsatta inom transport och magasinering I tabell 3 finns uppgifter över antal sysselsatta för åren fördelat på näringsgren och kön. Det senaste året minskade antalet sysselsatta med 273 personer, minskningen var större för männen (177 personer) än kvinnorna (96 personer). Störst minskning finns i branscherna transport och magasinering (205 personer) samt utbildning (134 personer). Störst ökning finns i branscherna informations- och kommunikationsverksamhet (22 personer), hotell- och restaurangverksamhet (15 personer) samt handel; reparation av motorfordon m.m. (14 personer). Den stora minskningen i antalet sysselsatta har flera förklaringar, arbetslösheten ökade kraftigt, antalet pensionsavgångar ökade och dessutom genomfördes utflaggning av tonnage (m/s Eckerö och Birka Paradise). Nästan var femte sysselsatt arbetade inom vård och omsorg, sociala tjänster Tabell 4 innehåller uppgifter om antalet sysselsatta enligt kön samt bransch på detaljerad nivå. Förutom antalet personer visas också två procentuella fördelningar. Först kommer en procentuell fördelning på näringsgren av alla sysselsatta samt kvinnor och män separat. Nästan 14 procent av de sysselsatta arbetade med transport och magasinering och knappt 19 procent inom vård och omsorg, sociala tjänster. Statistiken visar på stora skillnader mellan kvinnors och mäns val av branscher. Medan till exempel nästan en tredjedel av de sysselsatta kvinnorna arbetade inom vård och omsorg, sociala tjänster, var mindre än fyra procent av männen sysselsatta i samma bransch. Branschen sjötransport sysselsatte drygt 12 procent av männen, men knappt 5 procent av kvinnorna. Den andra procentuella fördelningen visar hur de sysselsatta inom varje bransch var fördelade på kön. Förutom vård och omsorg, sociala tjänster, där nästan 90 procent av personalen var kvinnor, var också utbildning och finans- och försäkringsverksamhet kvinnodominerade branscher (med ca 68 procent respektive 66 procent kvinnor). Den största mansdominansen fanns inom byggverksamhet, där närmare 94 procent av de sysselsatta var män. Inom försörjning av el, gas, värme och kyla samt vattenförsörjning, avloppsrening och avfallshantering var männens andel över 84 procent. 4

5 Figur 3 nedan visar antalet sysselsatta fördelat på näringsgren (aggregerad nivå). Nästan en tredjedel (nästan personer) av de sysselsatta arbetade inom samhälleliga tjänster (offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg, sociala tjänster). Två andra viktiga branschgrupperingar är transport och magasinering (nästan personer) samt handel, hotell (drygt personer). Figur 3: Sysselsättningen enligt näringsgren 2009 (NI2008) Primärnäringar Tillverkningsindustri Byggverksamhet Transport och magasinering Handel, hotell IT och kommunikation Finans och försäkring Fastighetsverksamhet Juridik, ekonomi, resetjänster Samhälleliga tjänster Personliga tjänster Okänd De sysselsattas åldersstruktur varierar efter bransch I tabell 5 framgår de sysselsatta i huvudbranscherna fördelade på åldersgrupp och kön. Den procentuella fördelningen visar hur stor del av de sysselsatta i varje bransch som fanns i en viss åldersgrupp. Exempelvis ser man att fastighetsverksamhet hade en stor andel sysselsatta som var 60 år och äldre (ca 22 procent). Hotell- och restaurangbranschen hade en ung personal; nästan 37 procent var under 30 år. Av hela den sysselsatta arbetskraften var ca 18 procent under 30 år, ca 35 procent var mellan 30 och 44 år, ca 37 procent var mellan år och ca 10 procent var över 60 år. Många företagare närmar sig pensionsålder Tabell 6 visar de sysselsattas fördelning på ålder, yrkesställning, arbetsgivarsektor och kön. Av den åländska sysselsatta arbetskraften var 88,1 procent löntagare och 11,8 procent var företagare (dessutom 0,1 procent med okänd yrkesställning). Andelen löntagare är högre hos kvinnor (92,7 procent) än hos män (83,3 procent). Av 60+ åringarna var 83,5 procent löntagare och 16,4 procent företagare. Hela 23,6 procent av de manliga 60+ åringarna var företagare. Av företagarna (här ingår bland annat jordbrukare) är 14,2 procent över 60 år, medan andelen endast är 9,7 procent bland löntagarna. 5

6 Tjänstenäringarna viktiga på Åland Tabell 7 visar sysselsättningen kommunvis och regionalt på en mera sammanslagen branschnivå, både som antal personer och som procent. Betydande regionala skillnader finns. Primärnäringarna som totalt står för ca 4,3 procent av sysselsättningen, sysselsätter drygt 12 procent i skärgården och mera än 20 procent i vissa enskilda kommuner, men endast 0,6 procent i Mariehamn. Medan totalt sett 8,0 procent arbetade inom industri, var siffran för skärgården endast 3,5 procent. Tjänstebranschen, det vill säga alla näringsgrenar utom primärnäringar, industri och byggnadsverksamhet, stod för drygt 78 procent av sysselsättningen. I alla kommuner utgjorde arbetande inom denna bransch mer än 61 procent av de sysselsatta, i Mariehamn så mycket som ca 86 procent. Mer än hälften av kvinnorna arbetar som lägre tjänsteman Tabell 8 illustrerar fördelningen av de sysselsatta efter socioekonomisk ställning, kön och ålder. Av de sysselsatta var personer företagare, personer högre tjänstemän, personer lägre tjänstemän, personer arbetare och 520 personer med okänd socioekonomisk ställning. Flest kvinnor (3 483 kvinnor) fanns bland lägre tjänstemän, nästan 72 procent av de lägre tjänstemännen var kvinnor. Flest män (2 675 män) fanns bland arbetarna, knappt 64 procent av arbetarna var män. Högst andel högskoleutbildade inom finans- och försäkringsverksamhet I tabell 9 redovisas andelen sysselsatta enligt utbildningsområde och -nivå fördelat på näringsgren. Exempelvis är 29,0 procent av de sysselsatta inom primärnäringarna utbildade inom området utbildning inom lant- och skogsbruk. Samtidigt har endast 9,2 procent av de sysselsatta inom byggverksamhet en utbildning på högre nivå än mellannivå. Störst andel högskoleutbildade finns inom finans- och försäkringsverksamhet (24,2 procent) samt inom IT och kommunikation (23,4 procent). Det vanligaste utbildningsområdet är utbildning inom handel och samhällsvetenskap med en andel på 15,4 procent av alla sysselsatta, naturvetenskaplig utbildning å andra sidan är det ovanligaste området med bara 1,0 procent av de sysselsatta. Den vanligaste utbildningsnivån är mellannivån med hela 45,3 procent av de sysselsatta, medan endast 0,3 procent av de sysselsatta har en forskarutbildning. Uppgifterna om utbildningsområde och -nivå är hämtade från Statistikcentralens examensregister, som tyvärr saknar en stor del examina avlagda i utlandet. Detta innebär till exempel att många examina avlagda i Sverige inte finns med. Troligen är det främst de högre examina som är underrepresenterade i materialet. Den vanligaste yrkesgruppen var primärskötare, närvårdare, barnskötare, hemvårdare m.fl. Tabell 10 visar de 30 vanligaste yrkesgrupperna hos de sysselsatta. Vanligast var gruppen primärskötare, närvårdare, barnskötare, hemvårdare m.fl. med sysselsatta. Följt av sjukhus-, vård- och köksbiträden, städare m.fl. samt restaurang- och storhushållspersonal (677 personer respektive 653 personer). Hos kvinnorna var gruppen primärskötare, närvårdare, barnskötare, hemvårdare m.fl. vanligast medan det hos männen var gruppen byggnadsarbetare m.fl. Överlag kan det konstateras att tre yrkesgrupper med inriktning på vård och omsorg återfinns bland de åtta vanligaste yrkesgrupperna. 6

7 Tabell 1: Befolkning (16-64 år) efter ålder, verksamhet och kön Antal Befolkning Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Utanför arbetskraften Ålder Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Procent Arbetskraftstal Sysselsättningsgrad Arbetslöshetsgrad Andel utanför arbetskr. Ålder Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M ,0 100,0 100,0 78,1 79,7 76,6 75,6 77,3 73,8 3,3 3,0 3,6 21,9 20,3 23, ,0 100,0 100,0 22,4 24,6 20,3 20,0 22,2 17,9 10,8 9,6 12,2 77,6 75,4 79, ,0 100,0 100,0 72,8 73,9 71,9 67,5 69,5 65,8 7,3 5,9 8,5 27,2 26,1 28, ,0 100,0 100,0 82,7 83,2 82,3 79,8 80,1 79,5 3,6 3,7 3,5 17,3 16,8 17, ,0 100,0 100,0 87,4 85,6 89,2 85,3 83,8 86,6 2,5 2,0 2,9 12,6 14,4 10, ,0 100,0 100,0 90,1 90,6 89,5 88,1 88,5 87,7 2,2 2,4 2,0 9,9 9,4 10, ,0 100,0 100,0 90,8 92,3 89,3 88,7 90,3 87,1 2,3 2,2 2,5 9,2 7,7 10, ,0 100,0 100,0 91,0 93,6 88,5 88,3 91,2 85,3 3,0 2,6 3,5 9,0 6,4 11, ,0 100,0 100,0 88,7 89,4 88,0 85,8 86,6 84,9 3,3 3,1 3,5 11,3 10,6 12, ,0 100,0 100,0 83,8 85,1 82,4 81,5 83,0 79,8 2,8 2,5 3,2 16,2 14,9 17, ,0 100,0 100,0 58,5 62,5 54,5 56,8 60,6 53,1 2,9 3,1 2,6 41,5 37,5 45,5 7

8 Tabell 2: Antal sysselsatta efter kommun Åland Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Kökar Hammarland Jomala Kumlinge Lemland Lumparlanhamn Saltvik unga Sund Marie- Sott- Vårdö Procent Åland Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Kökar Hammarland Jomala Kumlinge Lemland Lumparlanhamn Saltvik unga Sund Marie- Sott- Vårdö ,0 4,9 6,6 11,2 6,9 6,1 7,6 11,2 4,0 2,2 7,5 2,8 2,4 9,5 3,1 8,6 5, ,0 5,3 4,3 11,1 8,0 5,7 7,8 10,8 5,9 2,4 9,5 2,1 2,6 9,4 1,5 7,9 5, ,0 3,7 6,3 11,2 10,1 3,9 7,0 10,7 2,7 2,8 9,9 2,7 4,2 9,9 1,6 7,8 5, ,0 4,6 5,2 10,8 5,1 5,1 6,4 9,2 4,3 3,3 8,6 3,6 4,0 14,7 2,4 7,4 5, ,0 6,5 6,0 9,3 5,8 4,3 7,9 10,7 4,2 4,0 7,4 2,4 3,5 13,6 2,1 6,6 5, ,0 5,5 6,3 10,4 5,8 4,8 6,2 10,7 4,9 4,5 6,4 2,7 5,7 13,6 1,1 6,2 5, ,0 5,1 5,3 11,9 6,3 4,3 4,6 13,4 4,7 5,3 5,2 2,3 9,3 11,0 1,7 6,8 2, ,0 4,6 4,2 9,5 5,4 3,5 7,1 15,0 4,1 3,7 6,3 2,2 13,0 10,2 1,4 6,5 3, ,0 3,7 4,3 9,0 4,3 3,3 5,3 8,8 3,2 3,7 4,4 1,9 31,0 8,1 1,3 4,8 2, ,0 2,8 3,1 8,0 3,2 2,1 4,9 10,3 2,5 1,7 2,9 1,4 42,8 7,1 0,7 4,4 2, ,0 2,4 2,8 8,7 2,5 1,9 5,4 11,8 1,8 1,0 3,6 1,3 44,0 6,6 0,6 4,1 1, ,0 2,1 3,0 8,9 2,2 1,8 5,2 12,5 1,7 1,0 5,1 1,3 42,5 6,6 0,5 3,9 1, ,0 1,8 3,0 9,1 2,1 1,7 5,3 13,4 1,3 1,0 6,1 1,4 41,5 6,3 0,5 4,0 1, ,0 1,8 3,0 9,0 2,2 1,6 5,3 13,4 1,4 0,9 6,1 1,4 41,8 6,4 0,4 3,9 1, ,0 1,7 3,2 8,9 2,2 1,6 5,4 13,6 1,3 0,9 6,1 1,4 41,4 6,4 0,4 4,0 1, ,0 1,7 3,2 9,1 2,2 1,6 5,4 13,7 1,2 0,9 6,2 1,5 40,9 6,5 0,4 3,9 1, ,0 1,6 3,2 9,1 2,1 1,6 5,4 13,9 1,2 0,9 6,3 1,5 41,2 6,3 0,5 3,9 1, ,0 1,7 3,3 9,1 2,1 1,5 5,3 14,1 1,1 0,9 6,1 1,4 41,3 6,5 0,4 3,8 1, ,0 1,7 3,3 9,1 2,0 1,6 5,4 14,0 1,2 0,9 6,3 1,4 41,3 6,4 0,5 3,7 1, ,0 1,7 3,2 9,0 2,0 1,5 5,2 14,4 1,2 0,9 6,5 1,4 41,2 6,2 0,4 3,7 1, ,0 1,8 3,1 9,0 1,9 1,6 5,2 15,1 1,2 0,8 6,3 1,4 40,9 6,2 0,4 3,8 1, ,0 1,7 3,1 8,9 1,8 1,5 5,3 15,2 1,2 0,7 6,3 1,3 41,0 6,3 0,4 3,6 1,4 8

9 Tabell 3: Antal sysselsatta efter näringsgren och kön år (NI2008) Utveckling Näringsgren Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshant F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon m.m H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi m.m N Uthyrning, fastighetsserv., resetjänster m.m O Offentlig förvaltning m.m P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet X Okänd Region Mariehamn Landsbydgden Skärgården

10 Tabell 4: Antal sysselsatta efter näringsgren och kön (NI2008) Antal Branschfördelning (%) Könsfördelning (%) Näringsgren Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt ,0 50,8 49,2 A Jordbruk, skogsbruk och fiske ,3 2,4 6,2 100,0 28,8 71,2 01 Jordbruk och jakt samt service ,4 2,2 4,7 100,0 32,3 67,7 02 Skogsbruk ,4 0,1 0,6 100,0 18,8 81,3 03 Fiske och vattenbruk ,5 0,1 1,0 100,0 13,3 86,7 B Utvinning av mineral ,1-0,2 100,0-100,0 C Tillverkning ,6 3,9 9,4 100,0 29,9 70, Framställning av livsmedel och drycker ,1 1,4 2,8 100,0 34,1 65, Textilvarutillverkning, tillverkning av kläder ,1 0,1 0,1 100,0 56,3 43,8 16 Tillverkning av trä och varor av trä, utom möbler ,6 0,1 1,0 100,0 11,5 88,5 18 Grafisk produktion ,3 0,2 0,5 100,0 26,7 73, Tillverkning av kemikalier och kemiska prod ,2 0,2 0,2 100,0 44,0 56,0 22 Tillverkning av gummi- och plastvaror ,3 0,9 1,6 100,0 36,0 64,0 23 Tillverkning av icke-metalliska mineralprodukter ,1 0,1 0,2 100,0 36,8 63, Tillverkning av metallvaror, ej maskiner ,7 0,2 1,2 100,0 14,6 85, Tillverkning av maskiner o instrument ,7 0,3 1,0 100,0 23,3 76,7 30 Tillverkning av andra transportmedel 6-6 0,0-0,1 100,0-100, Tillverkning av möbler, annan tillverkning ,4 0,4 0,5 100,0 44,1 55,9 33 Reparation och installation av maskiner 7-7 0,1-0,1 100,0-100,0 D Försörjning av el, gas, värme och kyla ,6 0,1 1,0 100,0 12,5 87,5 E Vattenförsörj., avloppsren. och avfallshant ,7 0,2 1,2 100,0 16,0 84, Vattenförsörjning, avloppsrening ,3 0,1 0,6 100,0 8,5 91,5 38 Avfallshantering; återvinning ,4 0,2 0,6 100,0 22,6 77,4 F Byggverksamhet ,8 0,8 12,9 100,0 5,7 94,3 41 Byggande av hus ,6 0,1 5,2 100,0 2,8 97,2 42 Anläggningsarbeten ,4 0,1 0,8 100,0 6,9 93,1 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverks ,7 0,6 6,9 100,0 7,7 92,3 G Handel; reparation av motorfordon ,6 8,8 10,5 100,0 46,1 53,9 45 Handel samt reparation av motorfordon ,1 0,2 2,1 100,0 7,1 92,9 46 Parti- och provisionshandel, ej motorfordon ,4 1,2 3,6 100,0 25,0 75,0 47 Detaljhandel, ej motorfordon ,1 7,4 4,8 100,0 61,5 38,5 H Transport och magasinering ,7 8,3 19,3 100,0 30,6 69,4 49 Landtransport; transport i rörsystem ,4 0,9 3,9 100,0 18,9 81,1 50 Sjötransport ,4 4,6 12,3 100,0 28,0 72,0 51 Lufttransport ,2 0,2 0,1 100,0 71,4 28,6 52 Magasinering och stödtjänster till transport ,6 0,1 1,1 100,0 11,0 89,0 53 Post- och kurirverksamhet ,2 2,4 2,0 100,0 55,7 44,3 I Hotell- och restaurangverksamhet ,9 4,2 3,6 100,0 54,7 45,3 55 Hotell- och logiverksamhet ,8 2,0 1,6 100,0 56,3 43,7 56 Restaurang-, catering och barverksamhet ,1 2,2 2,0 100,0 53,3 46,7 J Informations- och kommunikationsverksamh ,7 2,5 4,9 100,0 34,5 65,5 58 Förlagsverksamhet ,6 0,7 0,5 100,0 59,1 40, Film-, video- och TV-programverksamhet ,3 0,3 0,3 100,0 50,0 50,0 61 Telekommunikation ,6 0,2 1,0 100,0 18,1 81, IT-tjänster, informationstjänster ,1 1,2 3,1 100,0 29,5 70,5 (forts.) 10

11 Tabell 4: Antal sysselsatta efter näringsgren och kön (NI2008) (forts.) Antal Branschfördelning (%) Könsfördelning (%) Näringsgren Totalt K M Totalt K M Totaltl K M K Finans- och försäkringsverksamhet ,3 4,3 2,2 100,0 66,4 33,6 64, 66 Finansförmedling, stödtjänster ,3 3,1 1,4 100,0 69,4 30,6 65 Försäkring och pensionsfondsverksamhet ,0 1,1 0,8 100,0 59,1 40,9 L Fastighetsverksamhet ,6 0,4 0,7 100,0 37,7 62,3 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, teknik ,2 3,1 3,4 100,0 48,3 51,7 69 Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet ,9 1,1 0,8 100,0 59,5 40,5 70 Konsulttjänster till företag ,2 0,1 0,3 100,0 29,0 71,0 71 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet ,4 1,2 1,7 100,0 40,6 59,4 72 Vetenskaplig forskning och utveckling ,1 0,1 0,2 100,0 36,8 63,2 73 Reklam och marknadsundersökning ,2 0,2 0,1 100,0 58,3 41,7 74 Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, teknik ,3 0,3 0,2 100,0 57,1 42,9 75 Veterinärverksamhet ,1 0,1 0,0 100,0 88,9 11,1 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster ,4 2,0 2,8 100,0 41,5 58,5 77 Uthyrning och leasing ,1 0,1 0,1 100,0 53,3 46,7 78 Arbetsförmedling, bemanning etc ,5 0,5 0,5 100,0 49,2 50,8 79 Resebyrå- och researrangörsverksamhet etc ,3 0,4 0,3 100,0 55,6 44,4 80 Säkerhets- och bevakningsverksamhet ,1 0,1 0,1 100,0 40,0 60,0 81 Fastighetsservice samt skötsel av grönytor ,3 0,9 1,7 100,0 34,1 65,9 82 Kontorstjänster och andra företagstjänster ,1 0,1 0,1 100,0 53,8 46,2 O Offentlig förvaltning ,8 8,6 7,0 100,0 56,0 44,0 P Utbildning ,8 7,8 3,8 100,0 68,1 31,9 Q Vård och omsorg, sociala tjänster ,6 32,7 3,9 100,0 89,5 10,5 86 Hälso- och sjukvård ,0 15,3 2,6 100,0 86,1 13,9 87 Vård och omsorg med boende ,9 5,3 0,4 100,0 92,8 7,3 88 Öppna sociala insatser ,6 12,1 1,0 100,0 92,8 7,2 R Kultur, nöje och fritid ,5 2,4 2,7 100,0 48,0 52,0 90 Konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöje ,2 0,2 0,2 100,0 57,1 42,9 91 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m ,4 0,6 0,2 100,0 78,6 21,4 92 Spel- och vadhållningsverksamhet ,9 0,7 1,2 100,0 39,5 60,5 93 Sport-, fritids- och nöjesverksamhet ,0 0,8 1,2 100,0 41,4 58,6 S Annan serviceverksamhet ,4 4,2 2,6 100,0 62,5 37,5 94 Intressebevakning; religiös verksamhet ,0 2,3 1,6 100,0 58,7 41,3 95 Reparation av datorer, hushållsartiklar och perso 7-7 0,1-0,1 100,0-100,0 96 Andra konsumenttjänster ,4 1,9 0,8 100,0 70,2 29,8 T Förvärvsarbete i hushåll U Verksamhet vid internationella org X Okänd ,5 3,4 1,6 100,0 69,2 30,8 Fotnot: Siffrorna för huvudbranscherna är i vissa fall större än summan av delbranscherna. 11

12 Tabell 5: Antal sysselsatta efter näringsgren, kön och ålder Ålder Procentuell fördelning Näringsgren Kön Totalt Totalt Totalt Tot ,0 17,9 35,2 36,7 10,2 K ,0 17,2 34,5 37,9 10,4 M ,0 18,6 35,9 35,5 10,0 A Jordbruk, skogsbruk Tot ,0 9,0 33,7 43,8 13,5 och fiske K ,0 6,5 39,6 38,5 15,4 M ,0 10,0 31,3 45,9 12,7 B-C Tillverkning m.m. Tot ,0 19,2 36,4 36,0 8,4 K ,0 13,0 39,0 37,5 10,4 M ,0 21,8 35,3 35,3 7,6 D-E El-, gas- och Tot ,0 16,1 36,1 33,9 13,9 vattenförsörjning, K ,0 11,5 42,3 30,8 15,4 avfallshantering M ,0 16,9 35,1 34,4 13,6 F Byggverksamhet Tot ,0 20,9 38,2 32,3 8,7 K ,0 15,1 34,0 35,8 15,1 M ,0 21,2 38,5 32,0 8,3 G Handel Tot ,0 25,7 32,5 31,4 10,3 K ,0 26,0 30,8 32,2 11,0 M ,0 25,5 34,1 30,7 9,7 H Transport och Tot ,0 17,4 33,0 39,9 9,6 magasinering K ,0 18,1 32,4 38,9 10,6 M ,0 17,1 33,3 40,4 9,2 I Hotell och restaurang Tot ,0 36,9 34,8 22,7 5,6 K ,0 39,7 30,1 25,7 4,5 M ,0 33,5 40,5 19,0 7,0 J IT och kommunikation Tot ,0 16,6 51,7 26,9 4,8 K ,0 17,2 48,9 31,0 2,9 M ,0 16,3 53,2 24,8 5,7 K Finans och försäkring Tot ,0 11,0 38,3 43,0 7,6 K ,0 10,5 32,8 48,3 8,4 M ,0 12,0 49,3 32,7 6,0 L Fastighetsverksam. Tot ,0 13,0 35,1 29,9 22,1 K ,0 17,2 31,0 31,0 20,7 M ,0 10,4 37,5 29,2 22,9 M Verksamhet inom Tot ,0 12,2 40,1 37,2 10,4 juridik, ekonomi, teknik K ,0 13,1 39,9 36,6 10,3 M ,0 11,4 40,4 37,7 10,5 N Uthyrning, fastighets- Tot ,0 24,7 34,1 31,7 9,5 service, resetjänster K ,0 29,4 32,4 30,1 8,1 M ,0 21,4 35,4 32,8 10,4 O Offentlig förvaltning Tot ,0 12,1 33,4 41,8 12,7 K ,0 12,6 33,2 41,9 12,2 M ,0 11,5 33,7 41,6 13,2 P Utbildning Tot ,0 12,4 32,4 42,5 12,7 K ,0 13,6 31,3 42,7 12,3 M ,0 9,8 34,6 42,1 13,4 Q Vård och omsorg, Tot ,0 16,6 33,8 39,0 10,5 sociala tjänster K ,0 16,2 34,3 39,3 10,2 M ,0 20,3 29,7 36,5 13,5 R Kultur, nöje och fritid Tot ,0 27,2 40,2 25,1 7,5 K ,0 21,7 47,0 24,7 6,6 M ,0 32,2 33,9 25,6 8,3 S Annan serviceverks. Tot ,0 18,8 30,4 36,9 14,0 K ,0 19,0 32,8 34,5 13,8 M ,0 18,4 26,4 40,8 14,4 X Okänd Tot ,0 8,4 38,7 40,7 12,2 K ,0 8,0 39,5 42,9 9,7 M ,0 9,4 36,8 35,8 17,9 12

13 Tabell 6: Antal sysselsatta efter ålder, yrkesställning, arbetsgivarsektor och kön Ålder Sysselsatta totalt Löntagare Företagare Okänd Offentliga sektorn Privata sektorn Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Antal: Summa Procent av åldersklasser: Summa 100,0 100,0 100,0 36,9 52,0 21,3 51,2 40,7 62,0 11,8 7,2 16,5 0,1 0,0 0, ,0 100,0 100,0 21,8 32,0 10,0 77,9 68,0 89,2 0,4 0,0 0, ,0 100,0 100,0 27,4 42,8 13,7 69,9 55,4 82,8 2,7 1,9 3,5 0,0 0,0 0, ,0 100,0 100,0 32,0 49,2 15,4 63,6 47,9 78,7 4,3 2,9 5,6 0,2 0,0 0, ,0 100,0 100,0 32,5 49,6 16,9 59,1 45,6 71,4 8,2 4,8 11,4 0,1-0, ,0 100,0 100,0 35,4 52,7 18,5 54,1 41,1 66,8 10,5 6,2 14,8 0,0-0, ,0 100,0 100,0 35,8 51,4 19,1 49,3 39,6 59,6 14,8 9,0 21,0 0,2-0, ,0 100,0 100,0 38,8 54,6 21,8 45,5 35,8 55,9 15,5 9,5 21,9 0,2 0,1 0, ,0 100,0 100,0 40,8 54,1 26,0 44,3 36,4 53,1 14,8 9,4 20,9 0,1 0,1 0, ,0 100,0 100,0 43,9 57,4 28,8 41,3 33,7 49,7 14,7 8,7 21,3 0,2 0,1 0, ,0 100,0 100,0 43,2 54,4 30,6 39,6 35,2 44,4 17,3 10,3 25,0 0,0 0,0 0, ,0 100,0 100,0 41,5 52,2 32,7 47,5 42,2 51,8 10,5 5,6 14, ,0 100,0 100,0 25,0 50, ,0-100, Procent av sektor: Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100, ,0 2,2 1,9 1,2 1,3 0,9 3,1 3,6 2,8 0,1 0,0 0, ,6 6,2 7,2 4,9 5,1 4,6 9,1 8,4 9,5 1,5 1,6 1,5 0,0 0,0 0, ,2 8,9 9,5 8,0 8,4 6,9 11,4 10,5 12,1 3,3 3,6 3,2 12,5 0,0 15, ,3 9,7 10,9 9,1 9,2 8,7 11,9 10,9 12,6 7,2 6,4 7,6 12,5-15, ,4 11,2 11,7 11,0 11,3 10,2 12,1 11,3 12,6 10,2 9,5 10,5 0,0-0, ,4 13,7 13,2 13,0 13,5 11,8 12,9 13,3 12,7 16,8 16,9 16,8 18,8-23, ,4 12,6 12,2 13,0 13,3 12,5 11,0 11,1 11,0 16,3 16,5 16,2 25,0 33,3 23, ,9 12,4 11,4 13,2 12,9 13,9 10,3 11,1 9,8 15,0 16,1 14,5 6,3 33,3 0, ,4 12,8 11,9 14,7 14,2 16,0 10,0 10,6 9,5 15,4 15,5 15,3 18,8 33,3 15, ,7 9,1 8,4 10,2 9,5 12,0 6,7 7,9 6,0 12,8 12,9 12,7 0,0 0,0 0, ,5 1,3 1,6 1,6 1,3 2,5 1,4 1,3 1,4 1,3 1,0 1, ,0 0,0 0,0 0,0 0, ,1-0,

14 Tabell 7: Antal sysselsatta efter kommun och näringsgren (NI2008) Kommun Totalt A B-E F H G, I J K L M-N O-Q R-U X Primärnäringar Industri Bygg Handel, hotell IT o. komm. Finans o. försäkr. Transport Fastigh.- verks Juridik, ekonomi, resetj. Samhäll. Person. tjänster tjänster Okänd Åland Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Procent Kommun Totalt A B-E F H G, I J K L M-N O-Q R-U X Primärnäringar Industri Bygg Handel, hotell IT o. komm. Finans o. försäkr. Transport Fastigh.- verks Juridik, ekonomi, resetj. Samhäll. Person. tjänster tjänster Okänd Åland 100,0 4,3 8,0 6,8 13,7 13,5 3,7 3,3 0,6 5,6 32,2 5,9 2,5 Brändö 100,0 12,0 2,1 9,4 18,4 12,0 0,9 3,0-5,1 27,4 5,6 4,3 Eckerö 100,0 7,7 4,9 13,0 17,0 12,8 2,1 1,6 0,2 3,7 30,7 3,3 3,0 Finström 100,0 7,5 11,2 9,0 9,7 14,6 3,3 2,5 1,1 4,7 30,4 4,0 1,9 Föglö 100,0 10,7 2,8 4,4 17,9 19,0 1,6 1,6 1,6 5,2 26,6 5,2 3,6 Geta 100,0 14,6 11,3 7,1 12,7 11,8 3,8 1,9-4,7 23,6 5,2 3,3 Hammarland 100,0 8,0 7,5 11,2 12,3 11,8 1,7 4,7 0,4 5,0 32,5 3,9 1,1 Jomala 100,0 4,6 9,1 7,4 13,1 13,5 4,1 3,3 0,5 6,3 30,1 6,0 2,0 Kumlinge 100,0 7,1 3,6 3,6 32,7 8,9 0,6 1,2-7,7 28,6 3,0 3,0 Kökar 100,0 5,9 4,0 4,0 26,7 9,9 1,0 1,0 1,0 4,0 36,6 3,0 3,0 Lemland 100,0 2,3 8,2 8,1 13,3 12,0 3,8 2,4 0,3 6,6 35,7 5,4 1,8 Lumparland 100,0 7,8 5,0 3,3 14,4 6,7 7,2 3,9-5,0 39,4 3,3 3,9 Saltvik 100,0 6,9 12,2 8,0 13,9 15,0 2,7 2,4 0,9 4,3 26,8 4,6 2,3 Sottunga 100,0 21,3 6,6 4,9 16,4 4,9 6,6 3,3-3,3 27,9 1,6 3,3 Sund 100,0 5,7 13,4 10,8 9,8 11,6 2,0 3,3 0,2 6,3 28,7 4,9 3,3 Vårdö 100,0 20,4 4,7 7,9 13,6 9,4 0,5 2,6-1,6 28,8 5,2 5,2 Mariehamn 100,0 0,6 6,8 4,4 13,9 14,3 4,6 3,9 0,6 6,0 34,7 7,5 2,7 Landskomm. 100,0 6,9 8,8 8,4 13,6 13,0 3,0 2,8 0,6 5,4 30,4 4,8 2,4 -Landsbygden 100,0 6,1 9,6 8,7 12,6 13,1 3,3 2,9 0,6 5,5 30,7 4,9 2,2 -Skärgården 100,0 12,4 3,5 6,1 20,5 12,1 1,3 2,1 0,5 4,7 28,6 4,5 3,9 14

15 Tabell 8. Antal sysselsatta efter socioekonomisk ställning, kön och ålder Antal Ålder Socioekonomisk ställning Totalt Sysselsatta totalt Kvinnor Män Företagare totalt Kvinnor Män Högre tjänstemän totalt Kvinnor Män Lägre tjänstemän totalt Kvinnor Män Arbetare totalt Kvinnor Män Okänd totalt Kvinnor Män Procent av åldersklasser Ålder Socioekonomisk ställning Totalt Sysselsatta totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Kvinnor 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Män 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Företagare totalt 11,8 2,2 4,3 8,2 10,5 14,8 15,5 14,8 14,7 17,3 11,3 Kvinnor 7,2 1,4 2,9 4,8 6,2 9,0 9,5 9,4 8,7 10,3 5,4 Män 16,5 2,9 5,6 11,4 14,8 21,0 21,9 20,9 21,3 25,0 16,1 Högre tjänstemän totalt 18,2 3,6 16,0 19,8 23,0 20,0 20,4 20,5 18,9 17,1 18,6 Kvinnor 16,8 4,2 18,8 18,6 23,5 17,4 18,5 18,1 15,9 12,5 15,2 Män 19,7 3,1 13,4 21,0 22,6 22,8 22,4 23,2 22,2 22,2 21,4 Lägre tjänstemän totalt 35,6 33,9 35,6 35,3 33,4 37,2 35,9 35,4 37,7 35,5 29,9 Kvinnor 50,1 50,0 48,2 48,6 46,9 52,8 52,2 49,8 51,9 50,6 38,0 Män 20,5 18,6 23,5 23,2 20,1 20,5 18,5 19,4 21,8 18,5 23,2 Arbetare totalt 30,6 54,0 38,5 32,2 29,2 24,8 24,9 26,5 26,2 28,4 28,4 Kvinnor 21,8 39,4 25,1 22,7 18,9 16,3 16,4 19,3 20,5 24,4 32,6 Män 39,7 67,8 51,3 40,9 39,2 33,8 33,9 34,5 32,5 32,9 25,0 Okänd totalt 3,8 6,3 5,6 4,4 3,9 3,3 3,4 2,8 2,6 1,8 11,8 Kvinnor 4,0 5,0 5,0 5,3 4,5 4,5 3,4 3,5 2,9 2,1 8,7 Män 3,5 7,5 6,2 3,5 3,3 1,9 3,3 1,9 2,3 1,4 14,3 15

16 Tabell 9: Andelen sysselsatta efter utbildningsområde och -nivå och näringsgren (NI2008) Utbildningsområde och utbildningsnivå Totalt A B-E F H G, I J K L M-N O-Q R-U X Primärnäringar Industri Bygg Transport Handel, hotell IT o. komm. Finans o. försäkr. Fastigh.- verks Juridik, ekonomi, resetj. Samhäll. Person. tjänster tjänster Okänd Utbildningsområde, procent Alla områden 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Allmänbildande utbildning 7,4 2,9 4,4 2,4 7,1 7,2 17,4 10,5 6,5 10,7 6,5 13,2 14,5 Pedagogisk utbildning och lärarutbildning 2,1 0, ,2 0,5 0,2 0,4-0,5 3,5 1,7 25,6 Humanistisk utbildning och konstutbildning 2,5 0,7 1,0 0,8 1,3 1,5 4,8 1,1 2,6 2,7 3,1 6,9 8,4 Utbildning inom handel och samhällsvetensk. 15,4 5,6 10,2 3,4 15,8 16,2 24,4 54,9 27,3 23,1 14,4 15,2 4,9 Naturvetenskaplig utbildning 1,0 1,2 0,5 0,4 0,7 0,4 3,0 2,2-2,6 1,0 0,9 3,2 Teknisk utbildning 14,7 12,4 30,5 42,9 19,5 13,4 23,0 5,2 16,9 18,5 4,8 8,0 6,7 Utbildning inom lantoch skogsbruk 3,1 29,0 3,1 2,1 1,3 2,8 0,4 0,2-2,9 1,9 1,7 0,3 Utbildning inom hälsooch socialvård 11,9 3,6 1,5 0,4 1,1 3,3 1,4 1,6 5,2 2,7 31,7 5,2 6,7 Utbildning inom servicebranscher 14,3 8,5 9,9 7,5 25,0 19,7 4,0 7,0 7,8 8,7 13,7 19,0 5,2 Annat eller okänt utbildningsområde 27,5 35,3 38,9 40,3 28,0 35,1 21,6 16,8 33,8 27,6 19,4 28,1 24,4 Utbildningsnivå, procent Alla nivåer 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Grundnivå 27,5 35,3 38,9 40,3 28,0 35,1 21,6 16,8 33,8 27,6 19,3 28,0 24,1 Mellannivå 45,3 49,2 43,4 50,5 42,7 50,6 39,2 35,2 32,5 42,8 45,8 49,5 32,0 Lägsta högre nivå 12,8 9,2 8,2 5,3 15,9 8,5 15,8 23,8 24,7 11,8 16,4 9,1 5,5 Lägre högskoleutbildning 8,2 5,3 6,9 3,4 10,8 4,0 13,9 9,2 6,5 8,5 9,2 6,4 18,3 Högre högskoleutbildning 5,9 1,0 2,7 0,5 2,5 1,6 9,3 14,8 2,6 8,6 8,9 6,4 19,5 Forskarutbildning 0, ,1 0,1 0,2 0,2-0,8 0,5 0,5 0,6 Fotnot: Observera att det i området annat eller okänt utbildningsområde ingår de personer som inte har någon examen utöver grundnivå. 16

17 10. De vanligaste yrkesgrupperna hos de sysselsatta (ISCO 2001) Antal Könsfördelning (%) Yrkesklassificering Totalt K M Totalt K M Primärskötare, närvårdare, barnskötare, hemvårdare m.fl ,0 93,3 6,7 Sjukhus-, vård- och köksbiträden, städare m.fl ,0 88,3 11,7 Restaurang- och storhushållspersonal ,0 57,1 42,9 Försäljare, varudemonstratör ,0 55,7 44,3 Experter inom försäljning och finansiering ,0 43,7 56,3 Jordbrukare, skogsarbetare m.fl ,0 31,2 68,8 Byggnadsarbetare m.fl ,0 2,3 97,7 Sjukskötare, barnmorskor m.fl ,0 96,7 3,3 Sekreterare, textbehandlare m.fl ,0 92,8 7,2 Fordonsförare ,0 13,4 86,6 Drift- och verksamhetschefer ,0 40,7 59,3 Ämneslärare och lektorer ,0 51,2 48,8 Administrativa tjänstemän ,0 77,3 22,7 Personal i kundservicearbete inom penningtrafik ,0 81,1 18,9 Sjö-, flyg- och hamntrafikbefäl och -ledare ,0 1,7 98,3 Dataspecialister ,0 27,9 72,1 Experter inom fysik, kemi och teknik ,0 10,1 89,9 Biblioteks- och postkontorspersonal m.fl ,0 54,6 45,4 Däckmanskap och maskinpersonal m.fl. sjötrafikarbetare ,0 1,0 99,0 Fastighetspersonal och fönsterputsare m.fl ,0 12,0 88,0 Övrig personal i kundservice ,0 79,8 20,2 Maskinoperatörer, tillverkning av livsmedel och tobaksprodukter ,0 35,4 64,6 Byggnadshantverkare ,0 4,2 95,8 Chefer för särskilda funktioner ,0 43,7 56,3 Arkitekter och övriga specialister inom teknik ,0 15,2 84,8 El-, tele- och elektronikmontörer och -reparatörer ,0 1,8 98,2 Chefer för småföretag ,0 29,6 70,4 Maskinmontörer och reparatörer ,0 1,9 98,1 Övrig kontorspersonal ,0 75,2 24,8 Specialister inom affärslivet och organisationer ,0 55,6 44,4 17

18 Omkring icke-åländska sjömän med i statistiken Tabellerna visar antalet inom området arbetande (arbetsplatser). De inom området arbetandes fördelning på sektor (privat, offentlig) och yrkesställning (löntagare, företagare) redovisas i tabellerna 11 och 13. Det bör observeras att dessa tabeller visar alla - i Finland boende personer - som arbetade på åländska arbetsplatser i motsats till tabell 1-10 som visar enbart personer som var bosatta på Åland. Den stora skillnaden är de ca icke-åländska sjömännen som ingår i tabellerna Var tredje person arbetar inom offentliga sektorn I tabell 11 visas antalet inom området arbetande fördelat på kön, yrkesställning och arbetsgivarsektor åren Av de totalt arbetande den var företagare och löntagare. Av löntagarna var sysselsatta inom den offentliga sektorn och inom den privata sektorn. De offentliganställdas andel var 33,3 procent av totalantalet arbetande på åländska arbetsplatser, något lägre än år Andelen företagare (10,5 procent) är samtidigt på nästan den lägsta nivån hittills. Av kvinnorna arbetar största delen inom den offentliga sektorn (47,8 procent) medan majoriteten av männen arbetar inom den privata sektorn (66,7 procent). Antalet inom området arbetande minskade kraftigt I tabell 12 redogörs för antalet inom området arbetande för åren fördelat på näringsgren och kön. Det senaste året minskade antalet inom området arbetande med hela 512 personer, liksom för antalet sysselsatta var minskningen större för männen (297 personer) än kvinnorna (215 personer). Den stora minskningen av inom området arbetande beror framförallt på utflaggningen av m/s Eckerö och Birka Paradise till svensk flagg. Mellan år 2008 och 2009 ökade antalet inom området arbetande i skärgården med 9 personer och på landsbygden med 60 personer samtidigt minskade antalet inom området arbetande i Mariehamn med hela 581 personer. Störst antal företagare inom primärnäringarna Tabell 13 redogör för antalet inom området arbetande fördelat på kön, näringsgren och arbetsgivarsektor den Procenten visar andelar av de arbetande totalt. Exempelvis betyder 5,8 för kvinnor i handel, transport, hotell i kolumnen för företagare att 5,8 procent av kvinnorna i denna bransch var företagare. De offentligt anställda dominerade inom branschen samhälleliga tjänster, där de utgjorde drygt 94 procent. Inom primärnäringarna var drygt 71 procent företagare och inom bygg var ca 34 procent företagare. Mer än dubbelt flera kvinnor än män var offentligt anställda, medan förhållandet var det motsatta bland företagarna. Också bland de privatanställda var männen betydligt flera än kvinnorna. Figur 4 på nästa sida illustrerar näringsgrenarnas fördelning av de inom området arbetande, där de två största branschgrupperingarna framträder tydligt; dels samhälleliga tjänster med 29,1 procent av de inom området arbetande och dels transport och magasinering med 22,7 procent av de inom området arbetande. 18

19 Figur 4: Näringsgrenarnas andel av arbetsplatserna 2009 (NI2008) 5,2 % 2,2 % 3,8 % 7,1 % 6,0 % Primärnäringar 29,1 % Tillverkningsindustri Byggverksamhet Transport och magasinering Handel, hotell IT och kommunikation Finans och försäkring Fastighetsverksamhet Juridik, ekonomi, resetjänster 4,9 % 0,5 % 3,0 % 3,2 % 12,1 % 22,7 % Samhälleliga tjänster Personliga tjänster Okänd Omkring två tredjedelar har sin arbetsplats i Mariehamn Tabell 14 visar antalet inom området arbetande efter kommun och näringsgren den Flest arbetsplatser finns i Mariehamn med stycken inom området arbetande (drygt 66 procent av alla arbetsplatser). Av arbetsplatserna inom Mariehamn fanns de flesta inom branschgrupperingarna samhälleliga tjänster med stycken inom området arbetande (29,6 procent av arbetsplatserna i Mariehamn) samt transport och magasinering med stycken inom området arbetande (29,4 procent av arbetsplatserna i Mariehamn). Branschgrupperingen samhälleliga tjänster har en hög andel (ca 19 procent eller mer) i samtliga kommuner. Störst andel inom området arbetande i primärnäringarna hade Sottunga, där nästan 43 procent av arbetsplatserna fanns inom denna bransch. Mariehamn sysselsätter drygt 60 procent av den åländska sysselsatta arbetskraften Tabellerna 15 och 16 beskriver arbetspendlandet för de anställda som är bosatta på Åland och i Finland (som arbetar på Åland). I tabell 15 ser vi att i hälften av kommunerna sysselsätter Mariehamn åtminstone 40 procent av invånarna. Mariehamn är också den kommun som i högsta grad sysselsätter sina egna invånare, ca 83 procent, följd av Brändö med ca 68 procent av invånarna sysselsatta i hemkommunen. Lemland erbjuder sysselsättning enbart för ca 21 procent av de sysselsatta som bor i kommunen. Tabell 16 visar att det fanns ett antal ålänningar, 276 stycken som pendlade från Åland till övriga Finland. Ålänningarnas utpendling är koncentrerad främst till samhälleliga tjänster samt transport och magasinering. Inpendlingen består i hög grad av sjömän som arbetar på åländska fartyg. Dessutom arbetar 127 personer bosatta i fasta Finland inom samhälleliga tjänster på Åland. För merparten av transportsektorn är lokaliseringsorten Mariehamn då rederiernas hemvist är Mariehamn och därmed även fartygspersonalen registreras under Mariehamn. Detta gäller även landskapsregeringens skärgårdsfartyg. 19

20 Nettopendlingen är absolut störst för branschen transport och magasinering. Observera att de som arbetar utomlands men bor på Åland borde finnas som sysselsatta på Åland, inom kolumnen okänd. Personer som bor utomlands men arbetar på Åland är inte med i någon av tabellerna Figur 5 nedan illustrerar andelen av de sysselsatta som har sin arbetsplats i hemkommunen. Noterbart är att skärgårdsföretagen i lite högre grad sysselsätter sin egen befolkning. Överlägset högst självförsörjandegrad har Mariehamn med närmare 83 procent. Kommunerna på fasta Åland har sämre självförsörjandegrad, främst på grund av det korta pendlingsavståndet till Mariehamn där de flesta arbetsplatserna finns. Figur 5: Andel av de sysselsatta som har arbetsplats i hemkommunen ,0 (5) 30,1-40,0 (3) 40,1-50,0 (2) 50,1-60,0 (3) 60,1 - (3) 20

21 Tabell 11: Antal inom området arbetande efter yrkesställning, arbetsgivarsektor och kön Arbetande totalt Löntagare Företagare Okänd Offentliga sektorn Privata sektorn År Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Procent ,0 100,0 100,0 17,5 23,8 11,4 65,9 64,5 67,2 16,6 11,7 21, ,0 100,0 100,0 28,1 36,0 20,4 55,0 52,2 57,7 16,9 11,8 22, ,0 100,0 100,0 27,6 35,2 20,2 56,0 53,1 58,7 16,4 11,7 21, ,0 100,0 100,0 28,1 36,2 20,3 56,0 52,5 59,3 16,0 11,4 20, ,0 100,0 100,0 28,3 36,9 20,0 55,6 51,5 59,6 16,1 11,6 20, ,0 100,0 100,0 30,0 39,4 20,8 56,1 51,5 60,5 14,0 9,1 18, ,0 100,0 100,0 31,8 42,9 21,2 54,2 48,0 60,2 13,9 9,1 18, ,0 100,0 100,0 31,3 42,4 20,7 55,5 48,8 62,0 13,1 8,8 17, ,0 100,0 100,0 30,9 42,0 20,4 56,6 49,7 63,2 12,4 8,3 16, ,0 100,0 100,0 32,1 43,3 21,1 55,8 48,7 62,8 12,1 8,0 16, ,0 100,0 100,0 32,3 44,1 20,8 56,2 48,3 63,8 11,6 7,6 15, ,0 100,0 100,0 32,5 44,7 20,6 56,1 47,9 64,1 11,4 7,3 15, ,0 100,0 100,0 32,8 45,1 20,8 56,1 47,8 64,3 11,1 7,1 14, ,0 100,0 100,0 32,5 44,8 20,6 56,0 47,9 64,0 11,4 7,3 15, ,0 100,0 100,0 32,8 46,2 19,7 56,1 46,9 65,1 11,1 6,9 15, ,0 100,0 100,0 32,8 45,7 20,2 56,1 47,3 64,8 10,9 6,9 14,9 0,1 0,1 0, ,0 100,0 100,0 32,3 45,6 19,4 56,6 47,3 65,8 10,9 7,0 14,7 0,1 0,1 0, ,0 100,0 100,0 32,1 45,7 18,9 56,7 46,9 66,1 11,0 7,2 14,7 0,2 0,1 0, ,0 100,0 100,0 33,7 47,7 19,7 55,8 45,4 66,1 10,4 6,8 14,0 0,1 0,1 0, ,0 100,0 100,0 33,3 47,8 18,7 56,1 45,6 66,7 10,5 6,5 14,4 0,1 0,0 0,2 21

22 Tabell 12: Antal inom området arbetande efter näringsgren och kön år (NI2008) Utveckling Näringsgren Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshant F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon m.m H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi m.m N Uthyrning, fastighetsserv., resetjänster m.m O Offentlig förvaltning m.m P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet X Okänd Region Mariehamn Landsbydgden Skärgården

23 Tabell 13: Antal inom området arbetande efter näringsgren, yrkesställning, sektor och kön Arbetande totalt Löntagare Företagare Okänd Offentliga sektorn Privata sektorn Näringsgren Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Totalt K M Summa A Primärnäringar B,D-E Energi, vatten, avfall C Industri F Bygg G-I Handel, transport, hotell J IT och kommunikation K Finans och försäkring L Fastighetsverksamhet M-N Juridik, ekonomi, m.m O-Q Samhälleliga tjänster R-U Personliga tjänster X Okänd Procent Summa 100,0 100,0 100,0 33,3 47,8 18,7 56,1 45,6 66,7 10,5 6,5 14,4 0,1 0,0 0,2 A Primärnäringar 100,0 100,0 100,0 4,0 6,5 2,9 24,7 24,9 24,7 71,3 68,6 72, B,D-E Energi, vatten, avfall 100,0 100,0 100,0 33,9 29,6 34,5 65,6 70,4 64,8 0,5-0, C Industri 100,0 100,0 100,0 2,2 3,0 1,9 89,0 88,4 89,3 8,7 8,6 8, F Bygg 100,0 100,0 100, ,3 78,4 65,6 33,7 21,6 34, G-I Handel, transport, hotell 100,0 100,0 100,0 4,5 1,3 6,6 88,8 92,9 86,0 6,8 5,8 7, J IT och kommunikation 100,0 100,0 100,0 1,2-1,9 97,0 98,8 96,0 1,8 1,2 2, K Finans och försäkring. 100,0 100,0 100, ,1 99,7 98,1 0,9 0,3 1, L Fastighetsverksamhet 100,0 100,0 100,0 1,3-2,1 87,0 86,2 87,5 11,7 13,8 10, M-N Juridik, ekonomi, m.m. 100,0 100,0 100,0 33,2 32,3 33,9 46,6 51,3 42,8 20,2 16,4 23, O-Q Samhälleliga tjänster 100,0 100,0 100,0 94,3 94,4 93,9 4,3 4,5 3,8 1,4 1,1 2, R-U Personliga tjänster 100,0 100,0 100,0 10,6 13,0 7,5 76,4 69,8 85,0 13,0 17,2 7, X Okänd 100,0 100,0 100,0 61,6 72,3 37,7 5,8 6,7 3,8 27,9 19,7 46,2 4,7 1,3 12,3 23

24 Tabell 14: Antal inom området arbetande efter kommun och näringsgren (NI2008) Kommun Totalt A B-E F H G, I J K L M-N O-Q R-U X Primärnäringar Industri Bygg Handel, hotell IT o. komm. Finans o. försäkr. Transport Fastigh.- verks Juridik, ekonomi, resetj. Samhäll. Person. tjänster tjänster Okänd Åland Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Procent Kommun Totalt A B-E F H G, I J K L M-N O-Q R-U X Primärnäringar Industri Bygg Handel, hotell IT o. komm. Finans o. försäkr. Transport Fastigh.- verks Juridik, ekonomi, resetj. Samhäll. Person. tjänster tjänster Okänd Åland 100,0 3,8 7,1 6,0 22,7 12,1 3,2 3,0 0,5 4,9 29,1 5,2 2,2 Brändö 100,0 18,2 0,6 13,0 9,7 13,0 1,3 4,5-3,9 22,7 6,5 6,5 Eckerö 100,0 13,8 0,8 14,2 14,6 12,5 0,4 0,8 0,4 2,1 31,7 3,3 5,4 Finström 100,0 8,8 15,1 7,7 1,8 13,7 0,1 1,3 1,4 4,2 42,0 1,7 2,3 Föglö 100,0 15,8 1,1 4,3 6,5 27,2 0,5 2,2 2,2 4,3 26,6 4,3 4,9 Geta 100,0 27,0 2,7 10,8 1,8 21,6 0,9 0,9-4,5 22,5 0,9 6,3 Hammarland 100,0 16,9 4,3 15,6 7,0 9,9 0,3 0,7 2,0 6,3 30,1 4,3 2,6 Jomala 100,0 5,9 11,3 12,5 18,0 14,6 1,8 0,2 0,2 3,9 18,9 10,5 2,3 Kumlinge 100,0 12,7-5,1 11,4 12,7-2,5-7,6 38,0 3,8 6,3 Kökar 100,0 7,2 1,4 2,9 10,1 10,1-1,4-1,4 56,5 4,3 4,3 Lemland 100,0 5,5 1,5 15,0 1,5 8,8-0,7 0,7 7,3 41,6 11,7 5,8 Lumparland 100,0 21,1 4,4 4,4 15,6 16,7-1,1-4,4 23,3 1,1 7,8 Saltvik 100,0 12,4 30,3 10,0 1,4 11,7 0,2 0,5 0,2 3,8 18,9 5,7 4,8 Sottunga 100,0 42,9-5,7 2,9 11,4-5, ,6-2,9 Sund 100,0 16,3 6,9 9,9 1,5 4,9 1, ,9 32,5 14,3 7,9 Vårdö 100,0 34,2 0,9 10,3 3,4 6,8 0,9 1,7-0,9 29,9 2,6 8,5 Mariehamn 100,0 0,2 5,4 3,5 29,4 11,5 4,5 4,1 0,4 5,3 29,6 4,5 1,5 Landskomm. 100,0 10,9 10,4 10,8 9,4 13,4 0,9 0,9 0,6 4,2 28,1 6,7 3,7 -Landsbygden 100,0 9,6 11,8 11,3 9,7 13,1 0,9 0,6 0,6 4,3 27,7 7,1 3,4 -Skärgården 100,0 19,9 0,8 7,5 7,5 15,5 0,6 2,8 0,6 3,4 31,0 4,2 6,0 24

25 Tabell 15: Pendling mellan de åländska kommunerna 2009 Arbetsplatsens kommun Åland Brän- Eck- Fin- Föglö Geta Ham- Jom- Kum- Kökar Lem- Lum- Salt- Sot- Sund Vårdö Marie- Hem- dö erö ström mar- ala linge land par- vik tunga hamn kommun land land Åland Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Procent Arbetsplatsens kommun Åland Brän- Eck- Fin- Föglö Geta Ham- Jom- Kum- Kökar Lem- Lum- Salt- Sot- Sund Vårdö Marie- Hem- dö erö ström mar- ala linge land par- vik tunga hamn kommun land land Åland 100,0 1,1 1,7 7,2 1,3 0,8 2,3 13,7 0,6 0,5 2,0 0,7 3,1 0,3 1,5 0,9 62,4 Brändö 100,0 68,0-2, ,4 0, ,2 Eckerö 100,0-44,4 3, ,0 8, ,2-0,2-0,5-38,5 Finström 100,0 0,1 0,2 36,7-0,6 0,9 12, ,7 0,1 4,3-0,8 0,2 42,8 Föglö 100,0 0,4-0,4 61,5-0,4 4, ,8 0, ,0 Geta 100,0-0,5 10,0-37,9 1,4 6, , ,5 39,8 Hammarland 100,0-2,0 5,0 0,1 0,3 28,7 13,8-0,1 0,6 0,3 1,5 0,1 0,1-47,3 Jomala 100,0 0,0 0,2 4,3 0,2 0,1 1,0 31,6-0,1 1,2 0,1 0,8-0,5 0,0 59,8 Kumlinge 100,0 1,9-1,9 0, ,9 48, , ,3-42,9 Kökar 100, ,1 1, ,2-57,9-1,1-1, ,7 Lemland 100,0-0,2 2,3 0,5-0,5 11,0 0,1-21,0 1,9 0,5-0,4-61,7 Lumparland 100, ,1 2,3 0,6-8,0-0,6 4,6 27,4 0,6-0,6-54,3 Saltvik 100,0-0,1 14,7-0,7 1,3 10, ,5 0,1 28,5 0,1 1,7 0,7 41,6 Sottunga 100, ,8 1, , , ,1 Sund 100,0-0,2 10,1 0,2 0,4-10, ,2 0,4 7,6-27,2 1,0 42,2 Vårdö 100,0-1,1 5,9 0, ,9-0,5-0,5 2,2-1,6 54,1 27,6 Mariehamn 100,0 0,1 0,3 2,6 0,1 0,2 0,5 11,0 0,0 0,1 0,8 0,2 0,7 0,0 0,4 0,0 83,0 Landskomm. 100,0 1,8 2,7 10,3 2,2 1,3 3,4 15,5 1,0 0,8 2,9 1,0 4,8 0,4 2,3 1,5 48,2 -Landsbygden 100,0 0,0 3,0 11,4 0,2 1,4 3,9 17,1 0,0 0,1 3,3 1,0 5,4 0,0 2,5 0,2 50,3 -Skärgården 100,0 15,3 0,2 2,4 16,5-0,1 3,5 8,1 5,9-0,5 0,5 3,3 0,5 10,6 32,4 25

26 Tabell 16: Pendling efter region och näringsgren 2009 A B-E F H G, I J K L M-N O-Q R-U X Bostadsort Arbetsplatsens ort Totalt Primärnäringar Industri Bygg port Trans- Handel, hotell IT o. komm. Finans o. försäkr. Fastigh.- verks Juridik, ekonomi, resetj. Samhäll Person..tjänster tjänster Okänd Mariehamn Sysselsatta Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland totalt Finland Landsbygden Sysselsatta Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland totalt Finland Skärgården Sysselsatta Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland totalt Finland Åland totalt Sysselsatta Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland totalt Finland Finland Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland totalt Nettopendling Mariehamn Landsbygden Skärgården Åland totalt

27 Bilaga 1: Branschindelningen (ISIC-standard), NI-2008 Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering F Byggverksamhet G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring P Utbildning Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid S Annan serviceverksamhet T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d X Näringsgrenen okänd

28