Handlingar. till sammanträde med Kulturnämnden, KUN 23 september

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Kulturnämnden, KUN 23 september

2 KALLELSE Kultursekretariatet Referens Datum Staffan Rydén/Maria Hessman Sammanträde med Kulturnämnden den 23 september 2015 Tid: ca Plats: Konferenscenter Pulsen, Kyrkängsgatan 8, i Borås hitta dit se: Kaffe och smörgås serveras i lokalen från kl Frågor och förhinder meddelas Maria Hessman. Föredragningslista och handlingar bifogas. VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Enligt uppdrag.. Maria Hessman Sändlista: se nästa sida POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Regionens Hus Vänersborg Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Växeln maria.hessman@vgregion.se

3 Ledamöter Kulturnämnden Conny Brännberg (KD) ordförande Lars Nordström (FP) 1 v ordf. Anne-Charlotte Karlsson(S) 2 v ord Olof Svensson (S) Mikael Andersson (S) Karin Vedlin (S) Christer Lundberg (S) Birgitta Bergman (M) Elisabeth Stålarm (M) Alexander Abenius (M) Kristina Holmgren (M) Patric Silfverklinga (SD) Carl Forsberg (MP) Marjan Garmroudi (V) Emmyly Bönfors (C ) Övriga: Staffan Rydén kulturchef Annika Strömberg, regionutvecklare Jonathan Neselrot, kommunikatör Dick Wesström, ekonom Maria Hessman, nämndsekreterare Ann-Charlott Eklund, regionutvecklare Eira Högforsen, regionutvecklare Ylva Gustafsson, regionutvecklare Jens Lejhall, regionutvecklare Tomas Olsson, regionutvecklare Rolf Malm, regionutvecklare Ersättare Kulturnämnden Susanne Sillberg Ligander (S) Stig Carlsson (S) Roger Hansson (S) Birgitta Andersson (S) Sara Johansson (S) Angela Fasth (M) Ronnie Brolin (M) Håkan Mauritsson (M) Bo Jölsten (SD) Jasmin Vizlin (MP) Jesper Odelberg (V) Awaz Karim (FP) Sofia Gustavsson (C ) Kristina Carlsson (KD) Gun-Marie Daun (KD) För kännedom: Koncernkontoret, kulturavdelningen Diariet Politiska sekreterare

4 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med kulturnämnden den 23 september 2015 Plats: Konferenscenter Pulsen på Kyrkängsgatan 8, Borås. Tid: Kl: Beslutsärenden 1. Kulturplan omedelbar justering Diarienummer KUN Delårsrapport 2015 omedelbar justering Diarienummer KUN Revidering av detaljbudget sept-2015 Diarienummer KUN Överenskommelse med riksarkivet, nämnden för hemslöjdsfrågor och SFI Diarienummer KUN Kultur och hälsa Diarienummer KUN Kulturpublikation med Turistrådet Västsverige Diarienummer KUN Motion från Patric Silfverklinga med flera (SD) om upprustning av kulturhistoriska miljöer Diarienummer KUN Motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om regional folkhögskola med fokus på undersköterskeutbildningar Diarienummer KUN Motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om samlad ledning- och styrning för Västra Götalandsregionens utbildningsverksamhet Diarienummer KUN Ansökan Västra Götalands Bildningsförbund om utvecklingsmedel för folkhälsa och folkbildning i Västra Götaland Diarienummer KUN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Föredragningslista från kulturnämnden, (2) 11. Folkbildningsrådets förfrågan om interkulturella folkhögskolan Agnesbergs folkhögskola och S:ta Elisabets folkhögskola i Göteborg. Diarienummer KUN Sammanträdesdatum 2016 Diarienummer KUN Ny stödform verksamhetsstöd Diarienummer KUN Ombyggnad och renovering av konserthuset i Göteborg Diarienummer KUN Utbildning för förtroendevalda Diarienummer KUN Anmälningsärenden Diarienummer KUN Informationsärenden A. Biblioteksplanen/Bengt Källgren, Kultur i Väst B. Rapport Körcentrum Väst (bilaga) C. Rapport från Santa Catarina/Ylva Gustafsson D. Uppföljning av användning av medel (bilaga) Kulturchefen informerar - Information om aktuella frågor. Nämndens förtroendevalda informerar - Om kurser och konferenser de har varit på m m Conny Brännberg Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt ( Spara biljetterna för redovisning

6 ÄRENDE 1

7 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: Till kulturnämnden Regional kulturplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner Västra Götalands regionala kulturplan Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 3. Kulturnämnden skickar kulturplanen till regionstyrelsen för vidare hantering. Ärendet Sedan 2011 har Västra Götalandsregionen ingått i den så kallade samverkansmodellen. Det innebär att regionen själv fördelar nationella anslag till de verksamheter som ingår i modellen. Förutsättningen för detta är att regionen i samarbete med kommunerna och i dialog med kulturaktörer och civilsamhälle tar fram en kulturplan där regionala utvecklingsinsatser de kommande åren beskrivs. Kulturplanen är Kulturrådets bedömningsunderlag för medelstilldelningen 2016 och ska vara Kulturrådet tillhanda senast den 2 november Det innebär att regionstyrelsen måste behandla ärendet den 6 oktober och regionfullmäktige den oktober. Koncernavdelning kultur föreslår att den Regionala kulturplanen ska gälla Bakgrunden är att planen då bättre anpassas till politikens mandatperioder. Det innebär att när en ny nämnd tillträder efter valet 2018 arbetar den med Västra Götalands regionala kulturplan under sitt första år och blir den nämnd som initierar en ny plan som kommer att gälla från och med De kartor som presenteras under kapitel Västra Götalands kulturella infrastruktur är tillsvidare preliminära i avvaktan på kulturnämndens beslut om verksamhetsstöd, nya långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd den 23 oktober Fördjupning av ärendet Arbetet med kulturplanen har involverat ett stort antal aktörer; kommuner, kulturutövare och civila organisationer. Det första tjänstemannautkastet till regional kulturplan baserades på förslag och bidrag från dessa aktörer. Utkastet var offentligt och presenterades på hemsidan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

8 Datum Diarienummer (2) Därefter ordnades en öppen hearing den 18 maj som gav möjlighet att ge synpunkter på utkastet. Dessutom fick alla kommunala kulturchefer i Västra Götaland reagera och komma med synpunkter på samma text under en kulturchefsträff den 20 maj. Efter dessa möten offentliggjordes ett nytt förslag till kulturplan för alla intressenter att reagera på. Synpunkterna från den öppna hearingen, mötet med kulturcheferna samt inkomna skriftliga kommentarer har behandlats inför förslaget till den slutgiltiga versionen av Västra Götalands regionala kulturplan Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Ann-Charlott Eklund Regionutvecklare Skickas till Diariet Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se

9 VÄSTRA GÖTALANDS REGIONALA KULTURPLAN

10 INNEHÅLLS- FÖRTECKNING FÖRORD 3 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 16 Process för uppföljning av uppdrag 16 Analys och utvärdering 16 Kartlägga kulturella resurser för att synliggöra kreativa kraftfält 17 Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden 17 Kontinuerliga mätningar av kulturvanor genom SOM-institutet 17 INLEDNING 4 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT 5 Västra Götalandsregionens vision och strategi för tillväxt och utveckling 5 EU:s kulturagenda 5 Nationell kulturpolitik 6 Västra Götalandsregionens kulturpolitik 6 Kulturplanen 7 Kultur och samhällsutveckling 7 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR 8 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN 18 Scenkonst 18 Dans 19 Teater 20 Musik 21 Film 22 Samtida konst 23 Arkitektur, form och design 24 Hemslöjd 26 Litteratur 27 Bibliotek 27 Natur- och kulturarv 28 Arkiv 30 Digital infrastruktur och konstoch kulturutveckling 10 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE 32 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT 11 Rättighetsbaserat arbetssätt 11 Nationella och regionala överenskommelser 11 Uppdrag, kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer 11 Metoder för samhällsutveckling 12 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER 14 Utveckling och samverkan med kommunerna 32 Utveckling och samverkan med civilsamhället 37 Utveckling och samverkan med utbildningssektorn 42 Internationell utveckling och samverkan 44 SÅ HÄR HAR KULTURPLANEN TAGITS FRAM 46 Samverkansparter 47 Uppföljning och utvärdering av kulturplanen 49

11 3 FÖRORD FÖRORD Demokrati och kultur är kitt som håller samman vårt samhälle och utgör varandras förutsättningar för att vi ska uppleva samhörighet. Med vår nya kulturplan finns en ambition att utveckla det goda livet för invånarna i Västra Götaland. Allt vårt arbete utgår från led -orden samverkan och att verka tillsammans. Det är först när vi samlar våra gemensamma resurser och ser varandra som komplement som vi kan se till att de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna tillgodoses. Under arbetet med att fastställa kulturplanen har vi bjudit in till dialog för att denna ska ligga till grund för ett spännande utvecklingsarbete där yttrandefrihet, delaktighet, inflytande och påverkan är centralt och att arbetet kännetecknas av ett vidgat deltagande. Planen är vårt gemensamma dokument som berör alla inom kultursektorn. Tillsammans ska vi stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. resurser till förfogande, men det är konstens kreatörer som driver den konstnärliga kvalitetsutvecklingen. Västra Götalandsregionen har ett rikt kulturliv och kulturens bidrag för att skapa det goda livet kan bäst ske genom samverkan mellan olika parter. All slags kultur utövas i en kommun, men huvudmannen för verksamheten behöver inte vara kommunen. Det innebär att det alltid råder ett samspel att arbeta tillsammans är vår ambition. Det är med ett gott samarbete i ryggen som vi ser framåt och med kulturplanen som utgångspunkt arbetar vidare för att stärka den kulturella utvecklingen i Västra Götaland. Då det gäller konstarternas utveckling är det politikens ambition att verka på armlängds avstånd. Politiken medverkar till att ge förutsättningar och ställa Conny Brännberg (KD) Kulturnämndens ordförande

12 4 INLEDNING INLEDNING Denna regionala kulturplan för Västra Götaland är framtagen i enlighet med överenskommelsen med staten om Kultursamverkansmodellen, men omfattar all regional kulturutveckling i Västra Götaland och inte bara de kulturområden som ingår i modellen. Den är därför en kompass för att genomföra såväl den nationella kulturpolitiken som Västra Götalandsregionens kulturpolitik. Kulturplanen är inte ett dokument som ensamt skapar och styr regionens kulturpolitik. Den samverkar med visionsdokument, policybeslut, strategier och riktlinjer på både regional, nationell och internationell nivå. I kulturplanen förekommer därför flera olika dokument och begrepp som bara beskrivs kortfattat. Till helheten hör också de uppdrag som kulturnämnden tilldelat vissa verksamheter och som samspelar med kulturplanen. Riktlinjerna för vidgat deltagande anger hur alla utvecklingsinsatser också ska nå så kallade horisontella mål. För full förståelse och helhetssyn kan krävas en mer omfattande läsning. För detta hänvisas till respektive originaldokument. Eftersom kulturplanen gäller i fyra år kan utvecklingsinsatserna inte vara alltför detaljerade, utan uttrycker en målsättning som ska förverkligas genom en mängd olika aktiviteter på initiativ av många olika aktörer under den kommande fyraårsperioden. Kulturnämnden strävar efter att så långt som möjligt arbeta evidensbaserat genom att ta till sig och ibland initiera forskning inom sitt verksamhetsområde. Kulturnämnden beslutar om finansiering och prioriteringar i detaljbudget för varje år.

13 5 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS VISION OCH STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Det goda livet är visionen för Västra Götalands utveckling på lång sikt 1. Den antogs av regionfullmäktige 2005 och har tagits fram gemensamt av Västra Götalandsregionen och kommunerna genom de fyra kommunalförbunden Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg samt representanter för högskolor, universitet, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, statliga organ med flera. Visionen pekar ut kultur som ett av flera fokusområden för ett hållbart samhälle och slår fast att kulturen har betydelse för den enskildes livskvalitet och är viktig för regional utveckling och tillväxt. Västra Götaland 2020 (VG2020) är strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Den har tagits fram i dialog med akademi, näringsliv, civilsamhälle och kommuner. Liksom visionen betonar även strategin att kulturen bidrar till att öka regionens attraktivitet. VG2020 berör kulturnämndens ansvarsområden inom kulturföretagande, utbildning, hållbar utveckling och ett brett deltagande. VG2020 prioriterar insatser som ska göra Västra Götaland till en ledande kunskapsregion en region för alla en region där vi tar globalt ansvar en region som syns och engagerar. EU:S KULTURAGENDA Dokumentet En europeisk agenda för kultur i en alltmer globaliserad värld beskriver EU:s kulturpolitik 2. I denna kulturagenda formuleras mål för hur samarbete kring och utveckling av kulturfrågorna ska ske. Medlemsstaternas krav på subsidiaritet (beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt) framstår som särskilt starkt när det gäller kulturområdet. I artikel 167 kulturparagrafen står därför samarbete, kulturens mångfald och respekt för nationella och regionala, kulturella och språkliga särarter i fokus. EU:s insatser ska komplettera de nationella. Kulturagendan har tre mål: främja kulturell mångfald och interkulturell dialog främja kulturen som en drivkraft för kreativitet inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning främja kulturen som ett väsentligt inslag i unionens internationella förbindelser

14 6 KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT NATIONELL KULTURPOLITIK Den regionala kulturplanen ska också förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som beslutats av riksdagen : Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor främja kvalitet och konstnärlig förnyelse främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur Kulturplanen tas fram för att genomföra den kulturpolitiska modell Kultursamverkansmodellen som infördes 2011 mellan stat och regioner för att decentralisera den statliga kulturpolitiken. Målet med Kultursamverkansmodellen är att besluten ska komma närmare invånarna genom att regionerna fördelar en del av de nationella medlen och samverkar med kommunerna. Kultursamverkansmodellen gäller följande särskilt utpekade områden 4 : scenkonstområdet (teater, dans musik) museiverksamhet biblioteks- och litteraturområdet hemslöjdsverksamhet enskild arkivverksamhet filmfrämjande verksamhet konst- och kulturfrämjande verksamhet VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KULTURPOLITIK Kulturstrategin En mötesplats i världen beskriver Västra Götalands kulturpolitik och kulturens och konstens betydelse för både individen och samhällsutvecklingen 5. För att uppnå de nationella, regionala och kommunala kulturpolitiska målen med invånaren och samverkan i fokus verkar regionen utifrån kulturstrategins fem dimensioner: demokratisk öppenhet konstnärlig kvalitet social relevans ekonomisk potential regional profilering Den första dimensionen, demokratisk öppenhet, skapar rättvisa förutsättningar för alla att delta i kulturlivet som skapare, publik och deltagare. Tillsammans med de tre sist nämnda dimensionerna motsvarar den det som oftast benämns kulturpolitik, vilket förutsätter engagerade och kunniga politiker som arbetar med tydliga kulturpolitiska mål. Den andra dimensionen, konstnärlig kvalitet, motsvarar tillsammans med demokratisk öppenhet vad som ofta benämns som konstpolitik som främst värnar och skapar förutsättningar för konstens egenvärde och konstnärens frihet. I detta sammanhang används begreppet armlängds avstånd för att beskriva relationen mellan politiken, konsten och konstnären. Utifrån dessa dimensioner har regionen tagit fram följande strategiområden som kulturnämnden förhåller sig till vid alla beslut: vidgat deltagande gynna nyskapande utveckla kapaciteter nyttja tekniken öka internationaliseringen

15 7 KULTURPLANEN En regional kulturplan ska bygga på lokala utvecklingsinitiativ och behov och ta vara på den kraft som kulturaktörer och civila organisationer äger. Kommunerna har det grundläggande offentliga ansvaret för det lokala kulturlivet. Den regionala insatsen ska komplettera och stärka den kommunala kulturpolitiken så att balans skapas och synergieffekter tas tillvara. Kulturplanen har tagits fram i samverkan med regionens fyra kommunalförbund och vilar på deras respektive genomförandeplaner för utvecklingen av VG 2020 samt delregionala kulturplaner. Flera kommuner har dessutom tagit fram egna kulturplaner som möjliggör för regionens kulturplan att spegla kulturutvecklingen i hela Västra Götaland. KULTURPOLITIK OCH STYRANDE DOKUMENT KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Kulturplanen berör också andra aspekter av kulturpolitiken såsom kultur och hälsa, kultur och utbildning, kulturella och kreativa näringar, kultur och besöksnäring samt kultur och landskapsutveckling. Dessa utvecklingsområden är kommunalt, delregionalt och regionalt beslutade och kan inte alltid relateras till den nationella kulturpolitiken.

16 8 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR Kulturnämnden ser som en av sina uppgifter att skapa en väl utbyggd och genomtänkt kulturell infrastruktur som bildar ett sammanhållande nät av kulturverksamheter i regionen. Genom att beskriva denna infrastruktur belyses hur en stor del av regionens kulturella tillgångar är fördelade. Att synliggöra denna uppbyggnad ger nämnden möjlighet att se var i regionen kulturlivet behöver förstärkas och med vad. Kulturnämnden ger långsiktiga stöd till institutioner, bolag, förvaltningar och egna folkhögskolor. Alla har från 2015 fram till och med 2017 nya uppdrag vars mål förutom ansvaret för en konstarts eller ett kulturområdes utveckling främst är vidgat deltagande, ökad samverkan samt att höja Västra Götalands attraktivitet. Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna utvecklingsstrategier. Alla institutioner har också särskilt ansvar för att ge det fria kulturlivet goda möjligheter att verka i regionen, att utveckla sitt rättighetsbaserade arbetssätt, inte minst med barn och unga, samt att involvera civilsamhället i sin verksamhet. Se karta 1. Den kulturella infrastrukturen innefattar även verksamheter med kulturstrategiskt utvecklingsstöd som löper i treårsperioder, samt verksamhetsstöd som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Här återfinns särskilt det fria kulturlivet och många civila organisationer. Dessa sinsemellan mycket olika aktörer är särskilt betydelsefulla för fria kulturskapares möjlighet att utöva sin konst, som ett stöd för självorganisering och för kulturens geografiska spridning i Västra Götaland. Se karta 2. Folkbildningens och utbildningens roll som kulturarrangörer har en vidare spridning lokalt än många andra aktörer. Studieförbunden, folkhögskolorna och de eftergymnasiala utbildningarna är en förutsättning för många kulturaktiviteter. Se karta 3. KARTA 1 13 VERKSAMHETER MED UPPDRAGSBASERAT VERKSAMHETSSTÖD VERKSAMHETER MED LÅNGSIKTIGA UPPDRAG Bolag och förvaltningar som är helägda av Västra Götalandsregionen. 1 GÖTEBORGSOPERAN AB GÖTEBORGS SYMFONIKER AB GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA KULTUR I VÄST 2 REGIONTEATER VÄST AB 3 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 4 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 5 FILM VÄST AB 6 VARA FOLKHÖGSKOLA 7 KONSTENHETEN 8 VÄSTARVET 9 GREBBESTAD FOLKHÖGSKOLA 10 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 1 GÖTEBORG FILM FESTIVAL RÖDA STEN KONSTHALL FOLKTEATERN KULTURUNGDOM 2 BORÅS STADSTEATER 3 TEXTILMUSEET 4 NORDISKA AKVARELLMUSEET 5 INNOVATUM 6 VARA KONSERTHUS 7 VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM 8 SKÖVDE KONSTHALL 9 HANTVERKSLABBET DACAPO 10 LÄCKÖ SLOTT 11 DALSLANDS KONSTMUSEUM 12 KONSTHALLEN LOKSTALLET

17 9 KARTA 2 KULTURSTRATEGISKT UTVECKLINGSSTÖD VERKSAMHETSSTÖD VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR FOLKHÖGSKOLOR, EGNA 1 GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA 3 BILLSTRÖMSKA FOLKHÖGSKOLAN 4 VARA FOLKHÖGSKOLA 5 DALSLANDS FOLKHÖGSKOLA 6 GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLOR, RÖRELSEÄGDA 1 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I GÖTEBORG KVINNOFOLKHÖGSKOLAN WENDELSBERGS FOLKHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLAN I ANGERED FINSKA FOLKHÖGSKOLAN 2 HELSJÖNS FOLKHÖGSKOLA 3 ARBETARRÖRELSENS FOLKHÖGSKOLA I VISKADALEN 4 BORÅS FOLKHÖGSKOLA 5 HJÄLMAREDS FOLKHÖGSKOLA 6 NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN 7 HELLIDENS FOLKHÖGSKOLA 8 HJO FOLKHÖGSKOLA 9 AXEVALLA FOLKHÖGSKOLA 10 LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLA KARTA 3 STUDIEFÖRBUND 1 MEDBORGARSKOLAN REGION VÄST FOLKUNIVERSITETET ABF GÖTEBORG KULTURENS BILDNINGS VERKSAMHET NBV VÄST IBN RUSHD 2 SENSUS VÄSTRA SVERIGE 3 STUDIEFRÄMJANDET I VÄST 4 STUDIEFÖRBUNDET BILDA VÄST 5 ABF VÄSTRA GÖTALAND 6 STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN EFTERGYMNASIALA UTBILDNINGAR 1 DÔMENS KONSTSKOLA KV KONSTSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KULTURVÅRD ART COLLEGE DANSFORUM GÖTEBORGS KONSTSKOLA BALETTAKADEMIEN/FOLKUNIVERSITETET 2 NORDISK DESIGNSKOLA 3 SKARA SKOLSCEN 4 FORMAKADEMIN 5 GERLESBORGSSKOLAN

18 10 VÄSTRA GÖTALANDS KULTURELLA INFRASTRUKTUR DIGITAL INFRASTRUKTUR OCH KONST- OCH KULTURUTVECKLING Västra Götalandsregionen har i överenskommelse med Näringsdepartementet antagit en digital agenda, It i människans tjänst en digital agenda för Sverige, som fokuserar på kapacitetsutbyggnad och e-tjänster 6. Denna infrastruktur blir allt mer betydelsefull för både kulturskapande och tillgänglighet till kultur. Offentligt kulturstöd går främst till digitalisering av arkiv och museisamlingar medan agendan mest berör distribution. Det återstår att hitta nya former för hur tekniken kan användas för att utveckla konst och kultur. Den digitala ekonomin växer sju gånger snabbare än andra marknader i Europa 7. Aktuell forskning visar dessutom att det finns stora utvecklingsmöjligheter för kulturen inom det digitala fältet 8. Det faktum att människor idag kan vara på samma gång konsumenter och producenter (prosumenter) kommer att ha stora effekter på inte minst publikutveckling och estetiska lärprocesser. Kulturnämnden förhåller sig öppen till kulturaktörernas initiativ och vill bidra till att de tar steget från distribution till interaktion i linje med kulturnämndens strategiområde vidgat deltagande.

19 11 KULTUR- NÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT RÄTTIGHETSBASERAT ARBETSSÄTT I Västra Götalandsregionen pågår arbeten med att implementera dels FN:s konvention om barnets rättigheter, dels CEMR:s (Council of European Municipalities and Regions) deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. För att arbetet ska kunna ske samordnat och rättighets- och kunskapsbaserat har kulturnämnden tagit fram riktlinjerna Rätten att delta i kulturlivet som innebär att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Sex insatsområden identifieras som särskilt viktiga 9 : att motverka diskriminering ett maktperspektiv Öka kunskaperna om invånarnas rättigheter. att arbeta för jämställdhetsintegrering ett intersektionellt perspektiv Jämlika förutsättningar för kvinnor och män att delta i och forma kulturlivet. att arbeta för jämlikhet ett interkulturellt perspektiv Främja kulturell mångfald och tillämpa ett inkluderande invånarperspektiv. att arbeta med de nationella minoriteterna ett historiskt perspektiv Främja de nationella minoriteternas kultur och språk, inklusive det svenska teckenspråket. att arbeta med barn och unga ett skapande perspektiv Offentligt finansierade kulturverksamheter har ansvar för att främja barn och ungas rättigheter. att arbeta med civilsamhället ett demokratiperspektiv Öka civilsamhällets tillgång till resurser och främja deltagandet. NATIONELLA OCH REGIONALA ÖVERENSKOMMELSER Särskilda överenskommelser, där olika aktörer delar på ansvaret för gemensamma frågor, är ytterligare ett arbetssätt för att stärka kulturpolitiken i regionen. Överenskommelserna präglas av att ansvar och kompetenser på olika nivåer tillsammans vidareutvecklar och stärker vissa konst- och kulturområden. Överenskommelserna löper över tre år och är av övergripande art. Västra Götalandsregionens kulturnämnd har särskilda överenskommelser med: Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen Konstnärsnämnden Svenska filminstitutet Nämnden för Hemslöjdsfrågor Riksarkivet Dessutom har Västra Götalandsregionen en överenskommelse med den sociala ekonomin 10. UPPDRAG, KULTURSTRATEGISKA STÖD OCH STÖD TILL ORGANISATIONER Ett grundläggande arbetssätt för att utveckla kulturpolitiken i Västra Götaland är att ge långsiktiga uppdrag samt kulturstrategiska stöd och stöd till organisationer. Alla dessa verksamheter återfinns på karta 1, 2 och 3 på sid 8-9 och bildar tillsammans regionens kulturella infrastruktur.

20 12 KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT METODER FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionen inrättad av Europarådet och som gäller i Sverige från 2011 ger stöd för att bättre ta tillvara kvaliteter i landskapen omkring oss. Konventionen syftar till att ge invånarna inflytande och delaktighet över stads- och landsbygdsplanering med kulturarvet som utgångspunkt. Kulturnämnden har ett mångårigt samarbete med såväl andra regioner som civilsamhällets företrädare i dessa frågor. Inom ramen för en överenskommelse med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar kulturnämnden med landskapskonventionen. Cultural planning Cultural planning är en metod för att synliggöra de kulturella resurser som kan vara värdefulla för till exempel översiktsplanering, stadsutveckling och kulturplansarbete. Det är en internationellt tillämpad arbetsmetod för att stärka kommunernas självbild och verksamhet genom bland annat ett kartläggningsarbete av de kulturella resurser som finns i lokalsamhället. Flera kommuner och stadsdelar i Västra Götaland arbetar med metoden. En variant av cultural planning är Attraktiva kommuner några verktyg, en modell för gestaltning av offentlig miljö som kommunerna i Fyrbodals kommunalförbund har utformat. Det har lett till att det nu i varje kommun i Fyrbodal finns en förvaltningsövergripande grupp med ansvar för konst i offentlig miljö. Faro-konventionen Faro-konventionen är Europarådets konvention för kulturarvsområdet där kulturarvet kopplas till FN:s mänskliga rättigheter och mer specifikt rätten att delta i kulturlivet. Kulturarvets betydelse är starkt förknippad med jämlikhet mellan människor. Konventionen fastslår att ett angrepp på något som en person betraktar som sitt kulturarv ska betraktas som likvärdigt med att angripa personen. Något som gör Faro-konventionen intressant är att den inte är ett försök att tala om vad som ska bevaras. Makten flyttas till invånaren alla äger och har rätt att definiera kulturarvet. Dialog kring kulturarvet kan förhindra konflikter ett skäl till att det har en viktig roll när ett demokratiskt och hållbart samhälle präglat av mångfald ska formas. Dessutom betonas kulturavets ekonomiska potential och möjlighet att vara en resurs för skola och forskning. Faro-konventionen lanserades 2005 och trädde i kraft Riksantikvarieämbetet föreslår nu, liksom Västra Götalandsregionen i sitt remissvar, den svenska regeringen att ratificera konventionen.

21 13 EU:s strukturfonder och sektorsprogram Den europeiska sammanhållningspolitiken bygger på ekonomiskt stöd strukturfonder som huvudsakligen hanteras i varje land. Dessa utjämningsmedel, med syfte att hela Europa ska leva, bygger på europeiska, nationella och regionala prioriteringar och delas främst in i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Landsbygds- och havs/fiskeriprogrammen samt Interregprogrammen. VG2020 utgör ett stöd för hur medlen i EU:s strukturfonder ska fördelas. Ett av kulturnämndens mål är att en större del av dessa ska gå till kulturverksamheter. Dessutom finns sektorsprogram som hanteras främst från Bryssel. Läs mer om hur kulturnämnden arbetar med EU-stöd under Internationell samverkan från sida 44. KKN och kultursystem Kulturella och kreativa näringar (KKN) är ett samlingsbegrepp för femton olika branscher enligt Tillväxtverkets definition. I de branscher som samlas inom begreppet kulturella näringar återfinns kulturföretag där de konstnärliga målsättningarna är överordnade de ekonomiska 11. För kulturella och kreativa näringar antog kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden ett gemensamt handlingsprogram Utgångspunkten för kulturnämnden är de kulturella näringarnas kärna det konstnärliga verket. De prioriterade arbetsområdena kan sammanfattas i utveckling av affärsstödsystem, insatser för företagare inom KKN, samverkan mellan KKN-sektorn och övrigt näringsliv samt utveckling av kultursystem, labb och Västra Götalandsregionens nationella och internationella arbete. Kultursystem innebär att enskilda verksamheter inom ett geografiskt område tillsammans bildar en miljö för att i samverkan utveckla platsens kulturella identitet, utbyta kompetenser och därmed stärka den ekonomiska potentialen. I dessa kultursystem samverkar kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden med kommuner, kommunalförbund, näringsliv, civilsamhälle, utbildningar och kulturaktörer. För att kunna utveckla nya kultursystem görs först en analys av platsen och aktörernas förutsättningar för framtida samverkan ett så kallat labb. Till skillnad från kultursystem som är långvariga genomförs ett labb under en dag på utvalda platser med olika aktörer. KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT

22 14 KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER För att regionens levande och självständiga kulturliv ska främjas och utvecklas erbjuder kulturnämnden flera olika stödformer som löpande ses över och utvecklas beroende på behov. Flexibiliteten innebär goda möjligheter för kulturskapare även utanför de stora institutionerna att verka, utvecklas och fortbildas. Västra Götalandsregionen arbetar för ett brett kulturliv och konstnärlig spets inom alla konstområden. För att kvalitetssäkra bedömningarna av vilka som ska få stöd använder kulturnämnden i flera fall externa bedömare med specifik kunskap inom ett visst konstområde. Även specialister vid den regionala förvaltningen Kultur i Väst ger stöd vid bedömningar. För att få ytterligare armlängds avstånd mellan politiken och utövarna har kulturnämnden valt att låta vissa stödformer helt administreras av någon utanför kulturnämnden. I beskrivningen av stödformerna nedan anges också hur ansökningar bedöms. * betyder att externa bedömare eller jury används ** betyder att konsulenter på Kultur i Väst medverkar *** betyder att stödformen hanteras utanför kulturnämnden Kulturnämnden ger långsiktigt stöd till egna verksamheter och vissa med annan huvudman: bolag egna folkhögskolor förvaltningar institutioner Kulturnämnden ger kulturstrategiska utvecklingsstöd för att stödja det fria professionella kulturlivet. De är sökbara en gång om året och löper på tre år. Stödet ges bland annat till: arrangerande och producerande scener kollektivverkstäder organisationer och nätverk

23 15 Kulturnämnden ger verksamhetsstöd enligt särskilda kriterier till medlemsorganisationer som är betydelsefulla för den kulturpolitiska infrastrukturen. Stödet ges bland annat till: KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER centrumbildningar lokalhållare hembygdsförbund Kulturnämnden ger stöd till organisationer för att stimulera och stödja ideella krafter. Organisationsstödet innebär att verksamheterna årsvis får medel i förhållande till exempelvis antalet medlemmar eller antalet aktiviteter. Dessa är sökbara och löper tillsvidare: barn- och ungdomsorganisationer distriktsidrottsförbund eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar handikappidrottsförbund pensionärsorganisationer politiska ungdomsförbund rörelseägda folkhögskolor studieförbund Kulturnämnden ger stöd för kortare projekt eller engångsinsatser. Alla stöden är sökbara: arrangörsstöd till barn och unga*** biografstöd** digitaliseringsstöd essästöd*, *** festivaler förprojektering av EU-projekt konstvandringar kultur och hälsa litterärt arrangörsstöd läsfrämjandestöd mikrofinansiering stöd till ungas skapande och arrangemang (k-peng)*** utvecklingsprojekt* översättarstöd*, *** Kulturnämnden ger stöd till enskild konstnärlig verksamhet genom att erbjuda möjlighet att verka i gästateljéer eller residens. Dessutom delar kulturnämnden ut stipendier och priser: arbetsstipendium* gästateljéer* internationellt resestipendium internationella konstresidens** kulturpris kulturstipendium Kulturnämnden har tagit fram ett webbaserat verktyg, Kreaktor, för invånare och kulturaktörer. I denna kunskapsbank samlas resurser, aktörer och utvecklingsprojekt i regionen. En matchningsfunktion gör att verktyget kan användas aktivt för att bygga nätverk och söka samverkan.

24 16 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kulturnämnden följer kontinuerligt upp resultat och utvärderar effekter av kulturpolitiken i Västra Götaland. Syftet är att säkerställa att de medel som kulturnämnden fördelar når önskade resultat och främjar kvalitet och utveckling. PROCESS FÖR UPPFÖLJNING AV UPPDRAG Störst vikt läggs vid de långsiktiga uppdragen som, under de tre år ett uppdrag löper, följer en strukturerad process för såväl genomförande som uppföljning och utvärdering. I processen ingår regelbundna möten mellan uppdragstagaren och kulturnämnden. Uppföljning sker årligen och är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Verksamheter som ingår i Kultursamverkansmodellen redovisar även statistik i Kulturdatabasen, som kvantitativt och kvalitativt följer upp modellen åt Kulturrådet. ANALYS OCH UTVÄRDERING Genom systematisk uppföljning skapas bättre förutsättningar för analyser och utvärderingar. Kulturnämnden beslutar vid behov att utreda och utvärdera specifika konst- och kulturområden men även verksamheters arbete med tillgänglighet och jämställdhet. Intentionen kan vara att utreda hur väl verksamheter uppfyller kulturpolitiska mål och ge förslag till fortsatt utveckling. Kulturpolitikens effekter är svåra att mäta och därför är effektutvärderingar ett utvecklingsområde. De kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Västra Götalandsregionen finansierar flera studier som använder kvantitativa metoder för att försöka beskriva och förklara kulturpolitikens effekter.

25 17 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING KARTLÄGGA KULTURELLA RESURSER FÖR ATT SYNLIGGÖRA KREATIVA KRAFTFÄLT Analysmetoden Kreativa kraftfält gör det möjligt att kartlägga kulturella resurser och dess betydelse för tillväxt och utveckling inom ett visst geografiskt område. I de kreativa kraftfälten visas särskilt gynnsamma samband mellan kultur och tillväxt, och var det finns särskilt goda förutsättningar för innovativ utveckling av samhället i sin helhet. Analysmetoden har sitt ursprung i den forskning som professor Pier Luigi Sacco vid IULM-universitetet i Milano bedriver. Västra Götalandsregionen har bidragit till att analysmetoden använts i Skaraborg. Under 2015 kartlade även Göteborgsregionen och Fyrbodal sina kulturella resurser på detta sätt. Målet är att hela Västra Götaland kartläggs inom några år så att en helhetsbild kan skapas. SOCIAL RETURN ON INVESTMENT (SROI) EN METOD FÖR ATT MÄTA SOCIALA VÄRDEN SROI är en metod som används internationellt för att mäta sociala värden genom att fokusera på vad verksamheter genererar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är en metod som mäter effekter snarare än resultat. Västra Götalandsregionen har prövat metoden genom pilotprojektet Att mäta sociala värden som folkhälsokommittén, kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden och rättighetskommittén gemensamt har genomfört. Avsikten är att metoden ska prövas på fler kulturverksamheter. KONTINUERLIGA MÄTNINGAR AV KULTURVANOR GENOM SOM-INSTITUTET Västra Götalandsregionen samarbetar med SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) vid Göteborgs universitet för att följa utvecklingen ur ett invånarperspektiv. SOM-undersökningarna ger kunskap om invånarnas kulturvanor och möjlighet till tvärvetenskapliga analyser över tid på nationell, regional och lokal nivå.

26 18 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SCENKONST I Västra Götaland finns starka scenkonstinstitutioner som genom sitt kvalitativa arbete har fått uppmärksamhet utanför regionens gränser och internationellt. Fyra musik- och fyra teaterinstitutioner, inklusive en nutida dansensemble på Göteborgsoperan och landets enda dansensemble för barn och unga på Regionteater Väst, bildar tillsammans den grundläggande kulturella infrastrukturen för scenkonstområdet i Västra Götaland. Alla har uppdrag från kulturnämnden.

27 DANS Danscentrum Väst har 95 anslutna yrkesverksamma dansare och koreografer i regionen varav 17 med hemvist utanför Göteborg. De fria professionella dansaktörernas villkor har utretts på både regional och nationell nivå under en rad år. Utredningarna visar att kostnadskrävande och infrastrukturellt viktiga förslag ännu inte har realiserats. Kultur i Väst erbjuder olika former av främjande genom sina danskonsulenter och har bland annat utvecklat ett regionalt nätverk för communitydans, en metod där en dansare eller koreograf leder projekt med invånarna på en plats och ger dem möjlighet att uttrycka sig med dans. Kultur i Väst är också regionalt ansvariga för det fristående nationella nätverket Dansnät Sverige som bidrar till turnéverksamhet i regionen. Inom ramen för detta ingår också en framtida satsning för barn och unga. För att stärka dansens ställning utanför Göteborgsregionen har kulturnämnden, i ett projekt med bland andra Göteborgs Dans & Teater Festival, skapat möjligheter för festivalen att verka på fler platser än Göteborg. Regionen saknar högre utbildning för nutida dans och danspedagogik, undantaget musikaldansen som har en stark ställning. Kulturnämnden avser att skapa bättre förutsättningar för professionell dans och diskutera möjligheter för en danspedagogutbildning med Göteborgs universitet. För att utveckla Västra Götaland till en vital och nyskapande dansregion behöver arbetstillfällen, fortbildningar och internationella relationer erbjudas. Kulturakademin Trappan kommer att ta större ansvar för kompetensutveckling för dansare. Möjligheterna att etablera en gemensam produktionsmiljö för koreografer och dansare diskuteras med Göteborgs stad. Förutom Regionteater Västs insatser för dansen i Borås och Uddevalla kan även andra kommuner i regionen bli aktuella för både produktion och som scener för gästspel. I och med kulturnämndens överenskommelse med Konstnärsnämnden kommer residensverksamheten att stärkas. Genom ett utökat professionellt utbud i flera olika former och genrer ges underlag för en större publik. Det är även viktigt att ytterligare stärka barns och ungas möjligheter att uppleva och skapa dans. UTVECKLINGSINSATSER skapa förutsättningar för ett nationellt dansnätverk för barn och unga inom ramen för Dansnät Sverige ge koreografer, dansare och pedagoger ökade möjligheter till fortbildning komplettera de treåriga yrkesutbildningarna i nutida dans med ett fjärde övergångsår skapa en samlad produktionsmiljö för dansens aktörer i samarbete med Göteborgs stad skapa nya scener för produktion och gästspel på minst tre platser i regionen 19 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

28 20 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN TEATER I Västra Götalands teaterlandskap finns 24 fria professionella teatergrupper anslutna till Teatercentrum väst och fyra institutioner vilka har sina geografiska hemvister i Borås, Göteborg och Uddevalla. Institutionernas turnerande verksamhet är sporadisk och omfattar mindre produktioner och enstaka gästspel, men när det gäller teater för barn och unga är Västra Götalandsregionen bättre tillgodosedd. Regionteater Väst har som huvuduppgift att spela för alla barn och unga i regionen. Därutöver gav de fria teatergrupperna föreställningar för barn och unga i 44 av regionens 49 kommuner I de utvecklingsstrategier som teaterinstitutionerna formulerat finns en tydlig vilja att dels vidga deltagandet och angå fler av Västra Götalands invånare genom repertoarval, nya arbetssätt och nya samverkansparter, dels att utveckla den konstnärliga kvaliteten genom ny dramatik, kompetensutveckling och internationella kontakter. För att öka de fria gruppernas spelmöjligheter ska Regionteater Västs roll som kunskaps- och resurscentrum utvecklas och Riksteatern Väst stärka sin förmedling till arrangerande föreningar. Regionteater Väst ger de fria aktörerna kunskap om kommunernas lokaler, ekonomi och kontaktpersoner samt i möjligaste mån även materiellt stöd i form av teknik och rekvisita. Riksteatern Väst hjälper till med turnéläggning. Genom ett nytt långsiktigt uppdrag till Kulturakademin Trappan kommer en bredare kompetensförsörjning att vara tillgänglig för både institutioner och fria teatergrupper. För att ytterligare stärka den kvalitativa utvecklingen kommer internationellt samarbete att vara centralt, bland annat genom residensverksamhet i samverkan med kommunerna. UTVECKLINGSINSATSER öka möjligheterna för fria scenkonstnärer att turnera skapa långsiktiga hållbara arrangörsnätverk med särskild inriktning mot barn och unga inrätta teaterresidens för att utveckla kvaliteten och föra teatern närmare invånarna

29 MUSIK Västra Götalandsregionen äger två internationellt erkända musikinstitutioner Göteborgsoperan (GO) och Göteborgs symfoniker (GSO) som utöver sina huvudscener i Göteborg har andrascener i regionen, GO i Skövde och GSO i Vara. Dessutom spelar Vara konserthus en nationell roll med sin breda residensverksamhet. Musikcentrum Väst (MCV) är en medlemsorganisation och artistförmedling för cirka 700 professionellt verksamma musiker i regionen. Genom olika projekt skapar MCV speltillfällen och samarbeten för sina medlemmar. Musiklivets aktörer i regionen präglas av en stark vilja att öka den konstnärliga kvaliteten och att angå fler invånare. Det kvalitativa utvecklingsarbetet består bland annat av att arbeta med nyskriven musik, engagera framstående musiker och dirigenter och driva olika residensverksamheter. För att vidga deltagandet samarbetar flera med lokala körer och barn- och ungdomsgrupper. Musikverksamheter med långsiktiga uppdrag har ett särskilt ansvar att samverka med skolorna. Det kan innebära insatser och projekt för att öka alla barns möjligheter att uppleva och utöva musik. El Sistemas verksamhet expanderar kraftfullt och flera kommuner i regionen samverkar med GSO om denna utbildningsform. Ett nationellt nätverk håller också på att växa fram. Digitaliseringen krymper avstånden i världen och gör musiken till en del av ett globalt nätverk. Med en väl utbyggd digital infrastruktur ökar möjligheterna för digital distribution av såväl konserter som operaföreställningar, en utveckling som inte minst GSO bidrar till. En utmaning är att detta också ska leda till större interaktivitet. Kultur i Väst är en viktig aktör för att främja Västra Götalands musikliv och har beslutat att pröva nya metoder för att sprida musik till hela regionen. Barn och unga, jämställdhet och mångfald, samverkan med olika aktörer, upplevelser såväl som eget skapande, projekt och internationella kontakter ska lyftas fram. Kulturnämnden har beslutat att stärka körlivet för Västra Götalands uppskattningsvis körsångare. Kultur i Väst har uppdraget att starta ett Körcentrum Väst som ska vara ett kompetenscentrum för att utveckla alla delar och nivåer av körlivet samt verka för ett vidgat deltagande. UTVECKLINGSINSATSER stödja och utveckla digitaliseringen för en ökad interaktivitet öka det fria musiklivets och institutionerna rörlighet i hela Västra Götaland vidga deltagandet för barn och unga stödja ett vitalt körliv med bredd och spets 21 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

30 22 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN FILM Västra Götalandsregionen var tidigt ute med att skapa en infrastruktur på filmområdet och idag är det regionala bolaget Film Väst den största samproducenten av svensk långfilm och tv-drama i Sverige. Den stora volymen filmproduktioner har skapat en god arbetsmarknad för filmarbetare i alla led. Detta gör filmen till en av de starkaste kulturnäringarna i Västra Götaland. I det regionala uppdraget till Film Väst ingår att stärka positionen på filmområdet genom att utveckla och underhålla en infrastruktur för film i Västra Götaland och göra Film Väst till en av Europas tre mest framgångsrika samproducenter av långfilm. Bolaget ska även stärka sin produktion av kvalitetsfilm för barn och unga, och en rad satsningar görs på unga talanger och på filmarbetare som identifierar sig som kvinnor. Med en förstärkt regionalisering finns Göteborg Film Festivals utbud på ett flertal platser i Västra Götaland. Det gör filmfestivalen till ett av regionens mest publika evenemang, och det är härifrån stora delar av nordisk film hittar ut i världen genom mötesplatsen Nordic Film Market. Med hjälp av medel från kulturnämnden har festivalen kunnat satsa på Lilla Filmfestivalen och därmed stärka regionens visning av film för barn och unga. Samtidigt arbetar väsentliga delar av den ideella sektorn med filmkulturell verksamhet. I stort sett alla kommuner i Västra Götaland har minst en förening som arbetar med att bedriva biografverksamhet eller att visa kvalitetsfilm. Alla kommuner utom fyra har minst en digitaliserad biograf som ingår i ett regionalt nätverk för filmkulturell verksamhet. Under kulturplansperioden ska biograferna stärkas som mötesplatser genom att kommunerna får stöd att sammanställa ett angeläget och spännande innehåll kring filmvisningarna i samarbete med filmkuratorsutbildningen vid Akademin Valand. Kultur i Väst arbetar med att främja ungas filmskapande och möte med film i skolan samt arrangörsoch kompetensutveckling för biografägarna. I takt med att medieutbudet ökar blir det allt viktigare att kunna bedöma och kritiskt granska text och bild. Det handlar inte längre om att ha tillgång till media, utan att kunna sålla och värdera sina intryck i en ständigt växande visuell kultur. Kunskapsgapet mellan dem som behärskar detta och de som inte gör det ökar. Västra Götaland har i flera år fokuserat på frågor om medie- och informationskunnighet (MIK) kopplat till UNESCO:s insatser inom området, och driver just nu projektet Film och folkbildning tillsammans med ett flertal folkhögskolor i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER öka produktion och visning av film för barn och unga utveckla filmverksamheten på de digitaliserade biograferna öka särskilt de unga invånarnas medie- och informationskunnighet

31 23 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN SAMTIDA KONST I Västra Götaland finns nio konstinstitutioner med regionala uppdrag tre i Göteborg och en vardera i Borås, Mellerud, Skövde, Strömstad, Skärhamn (Tjörn) och Uddevalla. De lokala förutsättningarna för att skapa och utveckla en konstpublik varierar och att vidga deltagandet är en utmaning. Kulturnämnden ska öka tillgängligheten till bildkonst genom att institutionerna ges förutsättningar att utveckla verksamhet utanför museernas väggar, tillämpa ny teknik exempelvis webbmuseer och estetiska lärprocesser. Samarbetet mellan institutionerna och det självorganiserade konstlivet ska stärkas. Det regionala stödet till kollektivverkstäder möjliggör produktion och visning av samtida konst i hela Västra Götaland. Stödet och dialogen med de kommuner där verkstäderna finns har intensifierats under 2015 för att stärka kollektivverkstäderna och marknadsföra platserna som besöksmål. Kollektivverkstäderna bedriver också en omfattande kursverksamhet och fortbildning inom olika konstarter och offentlig gestaltning en verksamhet som ska utvecklas i samarbete med värdkommunerna. I Borås arrangeras två biennaler som båda fokuserar på konst i det offentliga rummet Borås Internationella Skulpturbiennal och street art-biennalen No Limit och i Alingsås ljuskonstfestivalen Lights In Alingsås. Skulpturbiennalen har potential att bli ytterligare en festival att knyta till arbetet med att regionalisera internationellt intressanta festivaler i Västra Götaland. För att göra Västra Götaland till en attraktiv produktionsplats för samtida konst ersätter kulturnämnden institutioner så att de kan följa MU-avtalet, delar ut arbetsstipendier och investerar i internationella residens. Borås konstmuseum har en av landets främsta samlingar av videokonst, och satsar på att bygga upp en residensverksamhet riktad till professionella bildkonstnärer och filmskapare som arbetar med video. Residens för videokonst bör utvecklas i hela Västra Götaland för att stärka regionens position som nationell resurs för videokonst och rörlig bild. UTVECKLINGSINSATSER lägga särskilt fokus på att utveckla webbmuseer, i samarbete med konstinstitutionerna stärka kollektivverkstädernas möjligheter att driva kompetensutveckling verka för att Borås Internationella Skulpturbiennal blir en del av regionaliseringen av internationella festivaler i Västra Götaland inrätta attraktiva, internationella produktionsresidens i samverkan med Konstnärsnämnden

32 24 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN Det finns en rad miljöer och aktörer med anknytning till form och design; Rörstrand i Lidköping, möbelriket i Tibro, textil i Sjuhärad, halmslöjd i Dalsland och nätverket Folk och form som samarbetar med ett trettiotal aktörer bland annat kollektivverkstäder, centrumbildningar och främjare. Kultur i Väst bidrar dessutom med en särskild arkitekturkonsulent för barn och unga. Högskolan för design och konsthantverk har en stark ställning nationellt och samverkar med många aktörer inom området. Textilmuseet i Borås positionerar sig för att bli Nordens ledande arena för textil med inriktning på mode, design, konst, industri, kunskapsproduktion och innovativ textil. Museet ingår tillsammans med Högskolan i Borås och näringslivet i Sjuhärad i Textile Fashion Center, ett betydelsefullt form- och designcentrum och en nationell nod för textil. För att ytterligare utveckla området ska ett vävcentrum skapas där textila aktörer i civilsamhället knyts an till befintliga verksamheter. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer, budskap och miljöer. Kultur- och miljönämnderna arbetar tillsammans med att stärka processerna för hållbar design genom att stötta kontakter mellan nyutexaminerade designers och producenter samt att utveckla cirkulära flöden för re-design, bland annat i samarbete med Tibro och Sjuhärad. En av de viktigaste utmaningarna för att stärka design som näring är att koppla ihop designer med producenter, ett arbete som ska utvecklas och stärkas. Ett nytt regionalt forum för arkitekter, konstnärer, kommuner och bransch Västsvensk byggkonst 2.0 skulle kunna inta en viktig roll för en kraftsamling på arkitektur- och designområdet. Det kan lägga grunden till ett hållbart och estetiskt byggande genom att återuppta ett långsiktigt arbete med information och rådgivning. Alla aktörer ska veta hur de kan arbeta efter enprocentregeln, ha en upparbetad struktur för hantering av gestaltningsuppdrag tidigt i planprocessen och hur regional expertkompetens kan användas. Intresset för området arkitektur, form och design ökar och har 2015 varit föremål för två statliga utredningar; Gestaltad livsmiljö, som gett förslag på hur en ny politik för arkitektur, form och design kan se ut och Översyn av den statliga museipolitiken med mål att anpassa museipolitiken till rådande samhällsförändringar. Med Röhsska museet som nav, och medlemsorganisationen Konsthantverkscentrum Väst som pådrivande i den breda dialog som pågår, finns förutsättningar att utveckla ett centrum med ansvar för att samla, visa och vara en proaktiv mötesplats.

33 25 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER utveckla ett regionalt nätverk för arkitektur, form och design med Textilmuseet och övriga textila aktörer i området utveckla Vävcenter Sjuhärad inrätta ett regionalt forum Västsvensk byggkonst 2.0 bevaka möjligheterna att etablera ett regionalt arkitektur- och designcentrum med ett nationellt uppdrag

34 26 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN HEMSLÖJD Hemslöjd är mer än kulturarv och tradition. Det är en mångfald av nya uttryck, arbetssätt, hybrider och nätverk. De tre ideella länshemslöjdsföreningarna i regionen har cirka medlemmar. Organisationerna i det civila samhället är många. I Västra Götaland sker en livaktig utveckling av hemslöjden. Nya influenser, begrepp och rörelser berikar området: till exempel craftivism en rörelse där politisk aktivism manifesteras genom handarbete, makerrörelsen med högteknologiska inslag i hantverksproduktion, gerillaslöjd, kravallslöjd, queerslöjd med mera. Kulturnämnden och Nämnden för hemslöjdsfrågor har undertecknat en treårig överenskommelse för att gemensamt stärka området som kulturarv och näring samt utifrån estetiska och sociala perspektiv såsom integration, vidgat deltagande och mångfald. Ett strategiskt samarbete med Göteborgs universitet och Nämnden för hemslöjdsfrågor i forsknings- och utvecklingsfrågor ska utvecklas. Parallellt kommer regionens samarbete med civilsamhället, privata aktörer och kommuner att utökas. Hemslöjd är ett område som ligger nära näringslivet och lämpar sig väl för att skapa möten, dialog och utbyten mellan människor med olika kultur och bakgrund. Kulturnämnden har inlett en dialog med kollektivverkstäderna i Västra Götaland och Västarvet om möjligheten att ställa resurser till förfogande för att särskilt personer med utländsk bakgrund ska kunna utveckla sina hantverkskunskaper. UTVECKLINGSINSATSER leda ett nationellt förnyelse- och utvecklingsarbete i samverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor utveckla nya former och metoder för att stödja utvecklingen av slöjdnäringar regionalt

35 LITTERATUR Litteraturområdet genomgår en omvälvning på flera plan. Läsförståelsen bland unga sjunker. Många författare har sett sin försäljning minska samtidigt som digitaliseringen innebär nya möjligheter till både produktion och distribution. Allt fler författarskap grundläggs idag genom egenutgivning och e-böcker. För perioden beslutade kulturnämnden om en handlingsplan för att stärka litteraturens roll i regionen. Planen resulterade i flera nya stöd för författare och översättare, förlag, litterära arrangörer, bibliotek och läsfrämjande. Under ska dessa satsningar etableras, utvecklas och utvärderas. Se Kulturnämndens stödformer sid 14. Strömstads kommun har uppdraget att bygga upp en litterär residensverksamhet för författare och översättare med satelliter i Alingsås, Partille och Åmål. Litteraturhusen i Göteborg och Åmål, Bokmässan i Göteborg och Författarcentrum Väst är viktiga samverkansparter. Yttrandefriheten utmanas ständigt och många författare och konstnärer utsätts för anonyma hot och näthat blev Västra Götalandsregionen en fristadsregion inom ramen för ICORN (The International Cities of Refuge Network) för att kunna ta emot yrkesverksamma konstnärer som utsätts för diskriminering och förföljelser. Kommuner får därigenom regionalt stöd för att etablera sig som fristadskommuner. Denna verksamhet kommer att ha nära samarbete med residensverksamheten. BIBLIOTEK Bibliotek är de kulturinstitutioner som finns i regionens samtliga kommuner och ofta utgör den enskilt största budgetposten i den kommunala kulturbudgeten. Bibliotekens traditionella roll att gratis tillhandahålla böcker och medier och att vara den självklara platsen för att inhämta information, utmanas idag av den digitala tekniken och människors ändrade livsmönster. Som lagstadgad och central kulturinstitution i varje kommun är det en utmaning att förbli angelägen för nya målgrupper som en plats för information, möten och kulturupplevelser. Kulturnämnden ska genom Kultur i Väst erbjuda stöd, fortbildning och inspiration för de lokala bibliotekens utvecklingsarbete, och utifrån bibliotekens lokala förutsättningar inspirera till nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer och kulturverksamheter. Kultur i Väst ska fortsatt utveckla metoder för läsfrämjande riktat till barn och unga. Bibliotopia med syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar är namnet på en årlig konferens som Västra Götalandsregionen har stöttat. Denna konferens ska fortsatt arrangeras årligen. En ny regional biblioteksplan ligger till grund för de regionala satsningarna på folkbiblioteken från och med UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN UTVECKLINGSINSATSER stödja, följa upp och utvärdera de nya litterära satsningarna vidareutveckla residensverksamheten med särskild tonvikt på organisation, samverkansformer och profilering av satelliterna stödja lokala fristadskommuner UTVECKLINGSINSATSER inspirera till nya och innovativa idéer för biblioteken som mötesplatser och för läsfrämjande för barn och unga vidareutveckla konferensen Bibliotopia utveckla verksamheten enligt en ny regional biblioteksplan

36 28 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN NATUR- OCH KULTURARV Unesco definierar kulturarv som det materiella (rörligt och fast, på land och under vatten) och immateriella (scenkonst, ritualer, muntligt berättande) arvet. Kulturarvets institutioner och aktörer är traditionellt arkiv, bibliotek, museer och föreningar men även offentliga institutioner, myndigheter och många av civilsamhällets organisationer ingår. Naturarv är stora orörda områden eller formationer i naturen men definitionen glider över till att omfatta även natur påverkad av mänskliga aktiviteter. För förståelsen av vårt samhälle och kulturlandskapen är det nödvändigt att stärka natur- och kulturarvsbegreppet som en enhet. Europarådet har tagit fram två konventioner, landskaps- och farokonventionerna, som används som metoder i kulturarvsarbetet. Läs mer under Metoder för samhällsutveckling på sid 12. EU i sin tur knyter an till konventionernas demokratiska metoder och betonar kulturarvets potential för landsbygdsutveckling avseende ekonomi och social hållbarhet. Västarvet och Innovatum är centrala aktörer som börjat använda dessa förhållningssätt och metoder på den regionala nivån. Huvuddelen av natur- och kulturarvsverksamheten i Västra Götaland arrangeras av eller med civilsamhällets organisationer. Kulturarvet och kulturmiljön är ett självklart sätt att arbeta med delaktighet. Med sitt breda kontaktnät av arbetslivsmuseer som direkt involverar invånarna är Innovatum en central aktör inom detta område. Industrimuseum Västra Götaland ska utvecklas till att bli en större samverkansplattform med regionala, kommunala och civila aktörer samlade kring industrisamhällets kulturarv. Särskild vikt läggs vid att arbeta med unga invånares framtidsbilder i olika delar av regionen och låta dessa speglas mot Västra Götalands historia. Ett landskapsobservatorium med förebilder från övriga Europa är under utveckling i Västra Götaland. Ett sådant är tänkt att samla och utbyta information samt öka medvetenheten om landskapets roll i samhällsutvecklingen. Arbetet är nära relaterat till landsbygdsutveckling och stadsförnyelse i samverkan med forskningsplattformen Mistra Urban Futures. Kulturarvsinstitutioner är verksamheter med lång erfarenhet av besöksmålsutveckling som bidrar till Västra Götalands attraktivitet. Världsarvet i Tanum och Läckö Slott utgör modellexempel för kvalitetsutveckling av kulturmiljö och kulturarv som besöksmål. Ett nytt samarbete med Turistrådet Västsverige ska utveckla fler besöksmål på samma sätt i

37 29 Västra Götaland. För detta tillämpas en modell för kvalitetsutveckling av kulturturism inom ramen för det fleråriga EU-projektet Charts. Kvalitetsutveckling skiljer sig från kvalitetssäkring genom att vara en långsiktig utvecklingsprocess med brett deltagande istället för enbart säkerställande av särskilt uppsatta kriterier. Modellen prövas i Västra Götaland och andra regioner i Europa, exempelvis Wales i Storbritannien och Veneto i Italien. Hantverkslaboratoriet, som är knutet till Göteborgs universitet, är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk och utgör ett stöd för utveckling av hantverksfrågor relaterade till näringslivs- och platsutveckling. Det digitaliserade kulturarvet är i nuläget endast i begränsad omfattning tillgängligt för invånarna. Konferensen Digikult digitalt kulturarv i praktiken är ett forum för kompetensutveckling och samtal. Digikult ska utvecklas till att bli en konferens med nordisk räckvidd. Det förändrade klimatet har stor inverkan på kulturarvet och vår miljö. Stigande hav och översvämningar men även förändringar med mindre dramatiska förlopp kommer att påverka bebyggelse och andra historiska lämningar under lång tid. Inom ramen för ett EU-samarbete har metoder utvecklats för att motverka och förebygga de negativa effekterna. Västarvet tar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götalands län fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatets påverkan på kulturarvet i Västsverige. Arbetet sker i samverkan med Kulturmiljö Halland och Länsstyrelsen i Hallands län. Underlaget blir en del av Västra Götalands läns klimatanpassningsplan. UTVECKLINGSINSATSER utveckla Industrimuseum Västra Götalands arbete med barn och unga utveckla kvaliteten för besöksmålen enligt Charts-modellen stärka Hantverkslaboratoriet som ett nationellt centrum för hantverk och immateriellt kulturarv utveckla Digikult till en nordisk samlingspunkt för kompetensutveckling om nya metoder för att sprida kulturarvet ta fram ett planeringsunderlag för hantering av klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

38 30 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN ARKIV Arkiven har som uppgift att bevara en allsidig, autentisk och relevant dokumentation av samhällsutvecklingen och har stor betydelse för demokrati, öppenhet och kunskapsutveckling i samhället. Kulturnämnden ansvarar för föreningsarkiven som är självständiga ideella organisationer och en viktig del av vårt kulturarv. I Västra Götalandsregionen finns tre regionala föreningsarkiv som samfinansieras av kommunerna i respektive delregion. Det regionala ansvaret för finansieringen kommer under kulturplansperioden att återigen vila på kulturnämnden och ska därför utredas. Kulturnämndens arbete med de enskilda arkiven fokuserar på deras möjlighet att göra föreningsmaterial tillgängligt både digitalt och i utställningssammanhang. Idag har föreningsarkiven svårt att samspela med och vara relevanta för nya slag av föreningar, nätverk och aktionsgrupper som inte är organiserade på traditionellt sätt. Kultur i Väst och Västarvet har i uppdrag att arbeta för samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer i syfte att utveckla regionens arbete med minnesinstitutionerna och samlingarna. Kulturnämnden och Riksarkivet, som är den myndighet som har ansvar för den statliga arkivverksamheten, har slutit en överenskommelse om utvecklingssamverkan. UTVECKLINGSINSATSER göra en översyn av föreningsarkivens ekonomiska situation i samverkan med kommunerna stödja föreningsarkiven i att utveckla metoder för att nå nya grupper, särskilt barn och unga arbeta enligt samarbetsöverenskommelsen med Riksarkivet

39 31 UTVECKLING KONST- OCH KULTUROMRÅDEN

40 32 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED KOMMUNERNA Kommunalförbunden Fyrbodal, Skaraborg och Boråsregionen/Sjuhärad samt Göteborgsregionens kulturchefsnätverk har lämnat sina inspel till kulturplanen. I deras svar framstår tydligt fyra områden som ska prioriteras under kulturplansperioden: barn och unga besöksnäring platsutveckling arenor och nätverk Därutöver har Västra Götalandsregionen beslutat om en samverkansplattform för interkulturell dialog som omfattar region, kommuner och akademi samt en särskild insats för kultur och hälsa.

41 33 Barn och unga Barn och unga är en av regionfullmäktige prioriterad målgrupp för kulturnämndens insatser. Samtliga kulturinstitutioner har i sina uppdrag att särskilt arbeta för barns och ungas möjligheter att ta del av kulturupplevelser och skapande verksamheter. Kultur i Väst, Västarvet och Kulturungdom har alla särskilda uppdrag för att stödja kultur i skolan och ungas kulturskapande på fritiden. Se också kapitlet Utveckling konst- och kulturområden under respektive område. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Det är dock långt ifrån alla barn som har tillgång till kultur. För kommunerna är kulturskolorna en central resurs. Västra Götalandsregionen ska i samverkan med kommunerna verka för att alla barn och unga får lika möjligheter att utveckla sitt kulturskapande. Flera kommuner arbetar tillsammans med Kulturungdom och Rädda Barnen i projektet Kulturplaneterna. Kulturplaneter kan se olika ut men den minsta gemensamma nämnaren är gratis kreativ verksamhet för barn och unga som lever i socioekonomisk utsatthet. I projektet uppmuntras barnets eget skapande med hjälp av kompetenta mentorer. Kompetensväxling för unga är ett område med outnyttjad potential. Genom utbyggd samverkan mellan kommuner och civilsamhälle, besöksnäring och eftergymnasial utbildning erbjuds ungdomar feriejobb och praktikplatser inom kulturarvsområdet. Dessa ska i första hand erbjudas ungdomar under utbildning och ungdomar med annat modersmål än svenska. I Västra Götaland pågår en påbyggnadsutbildning för personal på fritidsgårdar med syfte att utveckla fritidsgården i riktning mot projektkontor, där unga kan genomföra egna projektidéer. KEKS ansvarar för utbildningen som sker i samarbete med högskolor och folkhögskolor. Kommunerna kommer att utvärdera denna insats och i samverkan med kulturnämnden ta beslut om en eventuell fortsättning. Kulturnämnden kommer också att vara en aktiv samarbetspart i den aviserade nationella satsningen på miljonprogramsområdena och verka för en jämnare och mer rättvis tillgång till kommunala musikoch kulturskolor. UTVECKLINGSINSATSER samverka med kommunerna om kulturskolornas utveckling utveckla insatserna för kompetensväxling för barn och unga samverka nationellt om tillgång till kultur för barn i miljonprogramsområdena

42 34 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Besöksnäring Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden samarbetar med Turistrådet Västsverige för att stärka Västra Götaland som destination på kulturområdet. Det handlar bland annat om att lyfta fram kulturverksamheter och att stärka kursutbudet som reseanledning till regionen. Kulturvandringar röner stort intresse och har stor potential inom kulturturism. Här finns möjligheter att ansluta till Europas historiska vandringar. En särskild del inom detta område är Västra Götalands pilgrimsleder som är certifierade av Europarådet som en så kallad cultural route med anknytning till de skandinaviska St Olovsvägarna med Trondheim som mål. Verksamheten kring pilgrimslederna kommer från och med 2016 få en tydligare övergripande organisation för att möta internationella, nationella, regionala och lokala behov. Västarvet kommer från och med 2016 att ansvara för att samordna civilorganisationer, företag och kommuner. Platsutveckling Kulturnämnden verkar för att kulturen ska integreras bättre i de kommunala planprocesserna. Cultural planning och landskapskonventionen kan då med fördel användas. Se Metoder för samhällsutveckling i kapitlet Kulturnämndens arbetssätt på sid 12. Kulturen ska vara närvarande i alla kommunala beredningar och en självklar del av samhällsplaneringen. Det innebär samverkan med andra politikområden på ett tidigt stadium. I samarbete med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen har Västarvet tillsammans med kommunerna genomfört Arena 49 åren 2013 och Arena 49 är närmast att likna vid en mässa där olika intressenter möts för att utbyta information och kontakter. Den ska utvecklas till att bli Västra Götalands gemensamma plats för att lyfta fram naturoch kulturmiljöns roll i samhällsutvecklingen. UTVECKLINGSINSATSER utveckla samarbetet med Turistrådet Västsverige utveckla kulturvandringarna i Västra Götaland samordna arbetet med Västra Götalands pilgrimsleder UTVECKLINGSINSATSER erbjuda ett kunskapslyft för alla kommunala politiker och tjänstemän om kulturens potential i kommunal utveckling och samhällsplanering utveckla Arena 49 som en mötesplats för kommunernas utveckling av natur- och kulturarv

43 35 Arenor och nätverk Fria professionella kulturskapare, unga aktörer, civilsamhälle och kommuner efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Det finns många möjliga mötesplatser i lokalsamhället men samordning och utveckling saknas. Nya nätverk, fysiska och virtuella, behöver utvecklas för att de fria kulturskaparna ska kunna verka och möta människor i hela Västra Götaland. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLINGSINSATS samordna och stödja kommunernas insatser för nya arenor och nätverk Samverkansplattform för interkulturell dialog Interkulturell dialog är en metod för att motverka diskriminering av minoriteter, etnocentrism och rasism, och för att uppnå jämlikhet och social sammanhållning. Utgångspunkten är interkulturalitet gränsöverskridande kulturmöten och samverkan istället för mångkulturalism, som bygger samhällen där olika kulturer skiljs åt och existerar sida vid sida men utan större samröre. Interkulturell dialog innebär att rättighetsbaserade arbetsmetoder, inkluderande invånarperspektiv, demokratisk styrning i kulturell mångfald, interkulturell kompetens och internationellt samarbete används. En samverkansplattform för interkulturell dialog har bildats bestående av koncernavdelningen kultur och avdelningarna för näringsliv, folkhälsa och rättighet samt kunskapscentrum för jämlik vård. Syften med plattformen är att: skapa helhetssyn, regional samsyn och samarbete för en region för alla utifrån en gemensam kunskapsbas bidra till effektiv och ändamålsenlig användning av regionala resurser öka tydligheten i kommunikationen med omvärlden Till plattformen finns ett forskningsråd knutet bestående av Göteborgs universitet, Högskolan i Borås och Högskolan väst. Forskningsrådet ska verka för regional samverkan och samordning av forskning och utbildning samt för nationellt och internationellt samarbete inom området interkulturell dialog. Rådet ska bland annat utveckla en arena för forsknings- och utbildningssamverkan, identifiera forskningsbehov utifrån ett verksamhetsperspektiv och föreslå uppdragsutbildningar. UTVECKLINGSINSATS utveckla samverkansplattformen för interkulturell dialog

44 36 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kultur och hälsa Kulturens betydelse för folkhälsan uppmärksammas mer och mer. Kulturnämnden samverkar med Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet om följeforskning för att utveckla evidensbaserade metoder inom kultur och hälsa. Under de två senaste åren har regionfullmäktige stärkt kulturnämndens resurser för särskilda insatser inom kultur och vården, som nu utvidgas till kultur och hälsa. En rad pilotprojekt har satts igång tillsammans med kulturnämndens förvaltningar Kultur i Väst och Västarvet inom bland annat bildkonst, dans, film, litteratur, kulturarv, musik, ny teknik, performancekonst och sjukhusclowner. Begreppet kultur och hälsa kan också omfatta insatser inom kommunernas omsorgsansvar, något som kulturnämnden vill utveckla. I studien Andra rum utvecklar den regionala Konstenheten nya metoder för att arbeta med performance och installationer. Konstenheten har också utvecklat samarbeten med arkitekturoch vårdutbildningar för att öka kunskapen om konstens roll i vårdmiljöer. Körsång, som särskilt uppmärksammats inom hälsoforskning, utreds för att kunna bli ett särskilt centrum 2016 Körcentrum Väst. UTVECKLINGSINSATSER öka kunskapen om kulturens roll för hälsan utöka kulturnämndens insatser till att omfatta aktiviteter inom såväl vård som omsorg utveckla former för konst i det offentliga rummet med fokus på interaktion mellan konst, vårdtagare och personal

45 37 UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED CIVILSAMHÄLLET UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Kulturnämnden definierar civilsamhället som en arena skild från både marknaden, det offentliga och det privata där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen. Ett hållbart samhälle är i hög grad beroende av den struktur, det innehåll och de nätverk som ett starkt civilsamhälle utgör inte minst de nationella minoriteternas och andra minoriteters organisering. Med stor variationsrikedom främjar civilsamhället deltagande och eget skapande i olika delar av kulturlivet. Föreningsliv Västra Götalandsregionens kulturstrategi betonar vikten av vidgat deltagande i regionens alla kulturverksamheter. I kulturnämndens riktlinjer för vidgat deltagande, Rätten att delta i kulturlivet, beskrivs hur interkulturellt perspektiv och interkulturell dialog är viktiga i arbetet för jämlikhet. I samarbete med den sociala ekonomin har analysmetoden SROI tagits fram för att mäta de sociala effekterna av civilsamhällets bidrag till samhällsutvecklingen. Se Social Return on Investment (SROI) en metod för att mäta sociala värden på sid 17. Många föreningar saknar kontakter med, eller representerar inte, unga och personer med utländsk bakgrund. De efterlyser nya mötesplatser för att skapa, utvecklas och mötas. Många unga ägnar sig idag åt olika former av spel dataspel, lajv, rollspel, LAN (Local Area Network), fantastik med mera. Detta är en kulturform där deltagarna i hög grad interagerar och är medskapare. Många driver egna föreningar för att dels skapa verksamhet tillsammans, dels sprida och utveckla spelhobbyn. Deltagarna har stor kunskap om teknik och digitalt berättande men också språk, historia och platser. Dessa föreningar är idag viktiga kulturaktörer och samverkan mellan dessa och kulturarvsföreningar och kulturinstitutioner kan utvecklas. UTVECKLINGSINSATSER utvärdera insatser inom organisations- och kulturlivet enligt SROI-metoden utveckla stödet särskilt till föreningar som drivs av invånare med utländsk bakgrund utveckla nya former och nätverk

46 38 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE De fem nationella minoriteterna Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter är en av utgångspunkterna för kulturnämndens riktlinjer Rätten att delta i kulturlivet. Språklagen jämställer det svenska teckenspråket med de nationella minoritetsspråken vilket också framgår av kulturnämndens riktlinjer. I dessa anger nämnden flera prioriterade områden, däribland utvecklad samverkan med de fem nationella minoriteterna som utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Särskilda övergripande mål har beslutats för det fortsatta arbetet: öka kunskap om de fem nationella minoriteterna motverka diskriminering av de fem nationella minoriteterna utveckla särskilda metoder för att öka de fem nationella minoriteternas egenmakt utveckla särskilda metoder för att skydda, främja och bevara de nationella minoritetsspråken och teckenspråket Samtal pågår med kommittén för rättighetsfrågor i Västra Götalandsregionen om en gemensam modell för att stödja de nationella minoriteternas språk och kultur. Kulturnämnden stöder också sedan 2014 projektet Gemenskap i olikheter där Västra Göta lands regionen, Region Örebro län och Örebro kommun gemensamt kommer att arbeta med de fem nationella minoriteternas kultur och språk inkluderat teckenspråket. Utställningen Vi är romer, som har visats i flera kommuner, har gett upphov till att flera viktiga frågor för minoriteterna generellt har lyfts. Bredden och variationsrikedomen i kulturarvet har uppmärksammats liksom rätten till kulturarvet. I bred samverkan mellan kommuner, kulturaktörer, civilsamhället och folkbildningen genomförs utställningar, workshops och utbildningar med utställningen som utgångspunkt allt samordnat av Västarvet. Denna arbetsmodell går under namnet Spektrum och ska utvecklas från att ha utgått från romernas situation till att även kunna gälla andra nationella minoriteter i Västra Götaland. UTVECKLINGSINSATSER stödja utvecklingen av de fem nationella minoriteternas egenmakt samordna interregionala insatser för teckenspråket utveckla arbetsmodellen Spektrum utifrån arbetet med utställningen Vi är romer

47 Festivaler I Västra Götaland genomförs varje år ett stort antal kulturfestivaler. Kulturnämnden ger stöd till flera av dessa på olika sätt. Någon festival har långsiktigt uppdrag, en del kulturstrategiskt utvecklingsstöd medan de flesta får stöd till utvecklingsprojekt. Festivalerna bidrar både till konstartsutveckling och vidgat deltagande. Många festivaler samverkar med civilsamhället i betydande omfattning, bland annat är det vanligt med volontärarbete. Flera festivaler drivs i föreningsform där beslut om inriktning och utveckling sker enligt demokratiska principer. En festival kan vara första steget för nya invånare att engagera sig. På landsbygden och mindre orter stärker kulturfestivalen gemenskapen och identiteterna. Många kulturfestivaler i Västra Götaland är i nuläget starka aktörer inom evenemangs- och besöksnäringen och flera planerar att utveckla sina internationella åtaganden. Kulturnämnden vill stimulera kulturfestivalerna i regionen och har tagit beslut om en sammanhållen utveckling av regionens festivalverksamhet. Kultur i Väst har fått ett särskilt uppdrag att skapa en plattform för festivalutveckling som erbjuder erfarenhetsutbyte, internationella kontaktnät för kulturfestivaler och kompetensutveckling. Kultur i Väst har också fått i uppdrag att årligen arrangera ett festivalforum. Tillsammans med kommunalförbunden har ett arbete påbörjats för att de tre internationella festivalerna Göteborg Film Festival, Göteborgs Internationella Konstbiennal (GIBCA) och Göteborgs Dans & Teater Festival ska ge avtryck i hela Västra Götaland. Målet är att festivalerna ska inbjuda till aktiv delaktighet lokalt och samtidigt berika kommuner och aktörer med ett internationellt utbud och kontaktnät. UTVECKLINGSINSATSER utveckla stödet till kulturfestivaler genom att stärka samverkan mellan kommuner och ideella arrangörer skapa förutsättningar för kulturfestivalerna att nå och engagera nya målgrupper utveckla regionaliseringen av de tre internationella festivalerna Göteborgs Dans & Teater Festival, Göteborg Film Festival och Göteborgs Internationella Konstbiennal 39 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE

48 40 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Arrangörsutveckling Arrangörerna är centrala aktörer för att både nå och angå en ny publik. Deras uppgift är att spegla vårt samhälle genom att ge utrymme åt gamla och nya kulturella uttryck. Inom civilsamhället och i kommunerna pågår ett omfattande arbete med att arrangera kulturverksamheter av olika slag. Det behövs mer kunskap om hur ett väl fungerande arrangörskap kan fungera idag och ett aktivt arbete för att bredda arrangörsleden. Unga och personer med utländsk bakgrund är dåligt representerade. För att utveckla och bredda arrangörsledet har Kultur i Väst och Riksteatern Väst på uppdrag av kulturnämnden påbörjat arbetet med en strategi för arrangörsutveckling i Västra Götaland. Till det arbetet ska Kulturungdoms kompetens tillföras. Målet är ett center för publikutveckling för att vidga deltagandet. Strategin pekar ut fyra förbättringsområden: delaktighet, samverkan, infrastruktur och organisations- och finansieringsmodeller. UTVECKLINGSINSATS utveckla ett center för publikutveckling enligt strategin för arrangörsutveckling

49 41 Kulturella och kreativa näringar (KKN) I Västra Götalandsregionens tillväxtstrategi VG2020 betonas att möten mellan företag inom kulturella och kreativa näringar och andra företag blir allt viktigare. Regionerna är idag drivande inom detta område eftersom en tydlig nationell politik saknas för närvarande. För att stödja utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna behöver en dialog mellan regional och nationell nivå inledas för att se över hur kultur- och näringspolitiken kan utvecklas i samverkan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE På den regionala nivån vill kulturnämnden stärka möjligheterna för mindre orter och landsbygd att utvecklas genom kulturella och kreativa näringar. Det kan bland annat ske genom att stimulera och satsa på de kultursystem som finns eller planeras i regionen, exempelvis Granitriket i Bohuslän, Kinnekullebanan, Not Quite i Fengersfors och Glasets hus i Limmared. Det finns ett behov bland verksamma inom kulturella och kreativa näringar av återkommande arenor för samtal och att lyfta fram Västra Götalandsregionens arbete med området nationellt och internationellt. UTVECKLINGSINSATSER verka för ett stärkt interregionalt arbete i syfte att utveckla de kulturella och kreativa näringarna nationellt verka för en utveckling av befintliga och nya kultursystem skapa mötesplatser för verksamma inom kulturella och kreativa näringar

50 42 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE UTVECKLING OCH SAMVERKAN MED UTBILDNINGSSEKTORN Folkbildning Folkbildningen är civilsamhällets skolform och utgörs av studieförbunden och folkhögskolorna som tillsammans bedriver ett omfattande bildnings- och kompetensarbete för föreningsliv, civilsamhälle och enskilda invånare. De utgör också en central arena för människors eget skapande och är en stor arrangör av kulturprogram. Västra Götalandsregionen är en viktig finansiär av detta arbete tillsammans med nationella myndigheter. Kulturnämnden vill utveckla området genom att stärka lokala stödstrukturer och nätverk i dialog med kommunerna. För att bredda och fördjupa deltagandet i kulturlivet, öka medskapandet och skapa en kultur som angår snarare än bara når invånarna, behövs ökad samverkan mellan folkhögskolor och kulturinstitutioner. Kulturnämnden har därför initierat ett region övergripande nätverk Folkbildning och kultur i samverkan för folkhögskolor, det fria kulturlivet och de regionala kulturinstitutionerna. UTVECKLINGSINSATSER stärka studieförbundens lokala verksamhet i samverkan med kommunerna förbättra den regionala spridningen av och öka antalet aktörer inom Folkbildning och kultur i samverkan

51 43 Eftergymnasial utbildning, fortbildning och kompetensutveckling De eftergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en viktig roll för samhällets möjlighet att bredda rekryteringen till högre utbildning, vidga konstbegreppet och för att utveckla lokala mötesplatser för konst och kultur. Kulturnämnden stödjer elva olika eftergymnasiala utbildningar inom scenkonst och samtida konst som också har bidrag från Myndigheten för yrkeshögskolan. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE För det fria professionella kulturlivet finns ett stort behov av fortbildning och kompetensutveckling inom scenkonst, musik, film och tv. Kulturakademin Trappan ska möta branschens behov och bevaka utvecklingen nationellt och internationellt. Utbildningarna som Kulturakademin Trappan erbjuder ska också förstärka arbetet med integrationsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking. Kompetensutveckling hos de större institutionerna sker i huvudsak inom den ordinarie verksamheten, men de kan också samverka med Kulturakademin Trappan vid behov. För bildkonstnärernas del har kollektivverkstäderna ett liknande uppdrag. Se Samtida konst på sid 23. Kulturnämnden är också en aktiv part i en ny verksamhet för utbildning, kulturupplevelser, eget skapande och forskning i Angered. Målet är att stärka integration och konstartsutveckling, verka för breddad rekrytering och fullföljd gymnasieutbildning. Förutom Västra Götalandsregionen deltar representanter från kommun, akademi, civilsamhälle, kulturverksamheter och folkbildning. UTVECKLINGSINSATSER utveckla nya former för Kulturakademin Trappans verksamhet utveckla den nya verksamheten i Angered

52 44 UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE INTERNATIONELL UTVECKLING OCH SAMVERKAN Kulturnämndens internationella arbete Kulturnämndens strategiområde öka internationaliseringen syftar till att vidga och fördjupa kulturutbytet med andra regioner både inom och utanför EU. Det internationella arbetet ska påverka hela samhället, inte bara kulturområdet. Kulturnämnden har fastställt Riktlinjer för ökad internationalisering för att det internationella arbetet ska uppfylla följande mål: utveckla och förnya kulturlivet i Västra Götaland bidra till ökad sysselsättning och ett mångfasetterat näringsliv öka samarbetet vidga och fördjupa kulturbegreppet Den ökade internationaliseringen ska ske genom samverkan mellan kulturutövare och organisationer i Västra Götaland och andra regioner. Ett antal nya tänkbara samarbetsregioner har identifierats och analyserats, vilket resulterat i att kulturnämnden 2014 tecknade ett nytt samarbetsavtal med Vilniusregionen i Litauen och inledde ett ateljéutbytesprogram med Detroit i USA förnyades avtalet med North East England och ett nytt avtal tecknades med regionen Santa Catarina i Brasilien. Kulturnämndens internationella gästateljéprogram inleddes 2002 och omfattar idag ateljéer i Tyskland, Kina och USA. Målsättningen är att erbjuda konstnärer fri tid att skapa, upptäcka nya miljöer och möta nya kulturella mönster numera även genom ateljéstöd till platser konstnären själv föreslår. Flera av de residens som beskrivs under Utveckling konstoch kulturområden kommer också att innebära internationellt utbyte. Det är viktigt att öka ungas möjligheter till rörlighet. Rapporten En underskattad rörelse, som tagits fram på uppdrag av regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden och folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen, visar på stora skillnader beträffande ungas internationella rörlighet beroende på var de bor, socioekonomiska förhållanden och tillgång till information och stöd. Sveriges kulturella och kreativa näringar står idag för en växande andel av den totala exporten. Musikcentrum Väst (MCV) har startat ett kooperativ med ett 40-tal musiker för att, i samverkan med Kultur i Väst, stärka musikexporten som är ett särskilt framgångsrikt område. Skandinaviskt samarbete på regional nivå kretsar mycket kring 8-miljonersstaden med syfte att knyta samman städerna Oslo, Göteborg, Malmö och Köpenhamn med höghastighetståg. För att utveckla idén genomfördes COINCO (Corridor of Innovation and Cooperation), ett infrastrukturprojekt som samlade regioner och kommuner mellan Oslo och Köpenhamn, åren I det fortsatta arbetet verkar kulturnämnden för att kulturperspektivet integreras i processen. UTVECKLINGSINSATSER sluta avtal med ytterligare några samarbetsregioner integrera gästateljéprogram och residensverksamhet i kulturnämndens internationella arbete så att synergieffekter kan uppnås integrera kulturperspektivet i 8-miljonersstaden

53 45 EU Ett mål för kulturnämndens arbete är att EU-nivån ska bli en angelägenhet för regionens kulturliv genom tillgång till nya nätverk, samarbeten och marknader. Av det skälet erbjuder kulturnämnden stöd till kulturverksamheterna för att ansöka om EU-finansiering, delta i projekt, europeiska nätverk och organisationer. Ett annat mål är att strukturfonderna i högre grad ska användas till kulturprojekt. Under programperioden sker detta med interna utbildningar, ökade resurser i form av samverkan med Tillt och Kultur i Väst för hela EU-arbetet samt ökad samverkan med Tillväxtverket och ESF-rådet (Socialfonden) nationellt och regionalt. UTVECKLING KULTUR OCH SAMHÄLLE Den öppna samordningsmetoden (ÖSM) är en mjuk samarbetsmetod som inom EU tillämpas på politikområden där man inte har lagstiftande rätt gäller bland annat följande teman: ökad tillgänglighet med digitala metoder kulturarv kulturella och kreativa näringar Medlemsstaterna deltar på frivillig grund i en dialogprocess och utbyter kompetenser i tematiska arbetsgrupper, öppna möten och hearings. Arbetet kan resultera i både policyförslag och konkreta åtgärder. I Sverige ligger ansvaret för detta på den nationella nivån vilket innebär att regional och lokal nivå är uteslutna ur ÖSM trots att kulturansvaret i många europeiska länder i stor utsträckning ligger på just dessa nivåer. Eftersom ÖSM har visat sig ha konkreta effekter texter från expertgruppers rapporter återfinns i Europeiska rådets slutsatser vill kulturnämnden att den regionala nivån formellt blir en del av ÖSM. UTVECKLINGSINSATSER stödja kommuner och kommunalförbund så att fler blir ägare av EU-projekt informera om vägar in till EU för att stödja finansiering av regionens kulturverksamheter verka för att den regionala nivån blir en formell samarbetsnivå i ÖSM

54 46 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SÅ HÄR HAR KULTUR PLANEN TAGITS FRAM Kulturnämnden antog den 14 oktober 2014 en processplan för arbetet med den regionala kulturplanen. Den föregicks av koncernavdelning kulturs interna diskussioner kring upplägg, innehåll och samverkansparter i arbetet. I processplanen bestämdes att kulturnämndens beslut om kulturplanen skulle tas den 23 september, regionstyrelsens den 6 oktober och regionfullmäktiges den oktober Processplanen listade alla de samverkansparter som, vid sidan av Västra Götalands 49 kommuner, berördes av kulturplansarbetet. Efter att under vintern och våren 2014/2015 ha träffat berörda och mottagit förslag och synpunkter publicerades ett första utkast av kulturplanen på Västra Götalandsregionens hemsida i början av maj. Detta följdes upp med en offentlig hearing den 18 maj för att ge alla möjlighet att framföra sina synpunkter. Kommunerna fick samma möjlighet vid en kulturchefsträff den 20 maj. Efter kulturnämndens presidiums behandling den 3 juni publicerades ett reviderat förslag på hemsidan öppet för synpunkter fram till midsommar 2015.

55 47 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM SAMVERKANSPARTER Verksamheter med långsiktigt stöd Västra Götalandsregionen arbetar med ett beställar- och utförarsystem. Det innebär att de verksamheter som får kontinuerligt stöd från kulturnämnden arbetar utifrån uppdrag som nämnden och verksamheterna formulerat tillsammans. Med dessa verksamheter har kulturnämnden återkommande samtal i vilka den nya kulturplanen har varit en naturlig del. Särskilda möten har genomförts med Kultur i Väst, Västarvet, Göteborgs Stadsmuseum och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det fria kulturlivet och andra verksamheter som får kulturstrategiska utvecklingsstöd En öppen inbjudan till fyra delregionala möten skickades till mottagare av kulturstrategiskt stöd och andra berörda. Under dessa möten gavs möjlighet att lämna synpunkter och förslag. För det fria kulturlivet är centrumbildningarna kulturnämndens samtalsparter i första hand. Dessa har kulturstrategiskt stöd från nämnden. Särskilda möten har genomförts med alla centrumbildningar, aktörer inom dansområdet och Teaterförbundets regionråd. Folkbildning, utbildning och andra organisationer Representanter från folkbildning och övrigt organisationsliv bjöds in brett till ovan nämnda delregionala möten. Särskilda möten har genomförts med Riksteatern Västra Götaland, Folkets Hus och Parker, Svenska kyrkan, hembygdsrörelsen, föreningsarkiven samt Göteborgs universitets konstnärliga fakultet. Möten, inklusive workshopar, har också genomförts med företrädare för de delregionala sociala råden samt med studieförbundsdelegationen.

56 48 SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM Nationella minoriteter Rättighetskommitténs kansli arrangerade möten med Samrådet för de nationella minoriteterna, varvid kulturplanen diskuterades. Särskilda möten med Sverigefinska förbundet samt Region Örebro län har också genomförts. Kommunerna Koncernavdelning kultur har en arbetsgrupp med representation från de fyra kommunalförbunden och kulturdirektören i Göteborgs stad. Gruppen träffas flera gånger årligen för att diskutera och genomföra gemensamma utvecklingsinsatser. I samband med dessa möten har även kulturplanen diskuterats. Dessutom har information och workshopar genomförts med varje kommunalförbund. Koncernstab regional utveckling En referensgrupp bestående av representanter för avdelningarna inom koncernstab regional utveckling har haft möjligt att lämna synpunkter. Politiska möten Kulturnämnden: december 2014, januari, april, juni och september Beredningen för hållbar utveckling: 28 april och 23 juni Kommunala presidier med ansvar för kultur området i de fyra delregionerna: Skaraborg den 19 mars, Fyrbodal den 23 april, Boråsregionen den 7 maj, Göteborgsregionens kulturchefsnätverk den 16 oktober 2015.

57 49 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 2016 görs en uppföljning av kulturplanen Resultatet kan komma att påverka kulturplanen som revideras årligen. Uppföljningen av kulturplanen har fokus på genomförda utvecklingsinsatser och kommer att ske inom ramen för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen till Kulturrådet. En sammanfattande analys om vilken effekt utvecklingsinsatserna har haft för kulturen i Västra Götaland kommer att göras inför beslut om en ny kulturplan. SÅ HÄR HAR KULTUR- PLANEN TAGITS FRAM

58 50 KÄLLHÄNVISNINGAR 1. Vision Västra Götaland - Det goda livet 2. EU KOM (2007) Regeringens proposition, 2009/10:3 Tid för kultur, s Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa stadsbidrag till regional kulturverksamhet, En mötesplats i världen 6. It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige, N En europeisk digital agenda 8. Pier Luigi Sacco 9. Rätten att delta i kulturlivet Överenskommelse med den sociala ekonomin Hur långt är ett snöre frågor och svar om kulturella och kreativa näringar Redaktör Formgivning Malin Holgersson Bozzanova AB Fotografer Fredrik Svedemyr (s. 22), José Lagunas Vargas (s ), Kultur i Väst (s , 48-49), Patrick Sörquist (s. 1, 7, 10, 12-17, 21, 23-31, 34, 38-41, 45), Ou Zhihang Guangzhou Live (s. 20, 36) Tryck Prinfo Rydins 2015 Västra Götalandsregionen koncernavdelning kultur

59

60

61 ÄRENDE 2

62 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Dick Wesström Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Delårsrapport augusti 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar: 1. Kulturnämnden godkänner delårsrapporten för augusti 2015 och överlämnar den till regionstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden ska lämna delårsrapport för perioden januari t o m augusti 2015 enligt regionstyrelsens anvisningar. Delårsrapporten ska rapporteras till koncernkontoret senast 25/9. Bifogat förslag till delårsrapport är upprättat enligt den rapporteringsmall som alla verksamheter i Västra Götalandsregionen följer. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Dick Wesström Ekonom Beslutet skickas till rapport@vgregion.se diarium; regionenshus.diarium@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

63 Sida 1(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden Delårsrapport augusti 2015 Kulturnämnden 2015 (Uppföljning 2015) Rapportstatus: Preliminär 1. Sammanfattning Som en del av samarbetsavtalet med staten ska varje region ta fram en kulturplan i samverkan med regionens kommuner, det professionella kulturlivet och civilsamhället. Arbetet med den plan som ska gälla dominerar perioden. Ansökningar till det nya kulturstrategiska stödet för inkom och behandlades inför beslut i kulturnämnden. Detta har föranlett förslag om en ny stödform, verksamhetsstöd, som också innebär omdispositioner i detaljbudget för Kulturnämnden fattade beslut om en revidering av detaljbudgeten för 2015 på grund av minskade statsbidrag. Redovisning för användningen av frigjorda pensionsmedel som regeringen beviljat vissa kulturinstitutioner har inlämnats och godkänts av Kulturrådet. Kulturnämnden har fortsatt att fördela särskilda budgetmedel, 10 miljoner kronor till det fria kulturlivet och barn och unga, enligt regionfullmäktiges beslut. 4. Verksamheten Verksamheten rapporteras nedan under kapitel 8, Fördjupad rapportering till egen nämnd 6. Ekonomi Kulturnämnden fördelar dels regionala medel beslutade av regionfullmäktige, dels statliga medel genom samverkansmodellen. Det statliga bidraget i samverkansmodellen sänktes i februari med 1,5 procent efter beslut av Kulturrådet, från tkr till tkr. Minskningen gjorde att kulturnämnden vid sitt sammanträde i mars fattade beslut om att ändra detaljbudgeten för De verksamheter som får statliga medel fick i och med det nya beslutet en proportionell minskning av sina driftsbidrag för 2015 med ett belopp motsvarande den statliga nerskärningen. I juni meddelade regeringen att man tillskjutit medel i samverkansmodellen för att mildra effekterna av den tidigare nedskärningen. För kulturnämndens del innebar detta att man tilldelades tkr av statliga medel. Ett förslag på hur medlen ska fördelas till verksamheter ingående i samverkansmodellen kommer att läggas fram vid kulturnämndens sammanträde i september.

64 Sida 2(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden 6.1 Ekonomiskt resultat Kulturnämndens budget och prognos för 2015 innebär att verksamheten förväntas visa ett nollresultat vid årets slut. Nedanstående resultaträkning är uppställd enligt regionkansliets mall. SR04 Sammanställning RR Beställare Tillväxt/Utveckling 723 Kulturnämnden Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvik. Prognos Budget Utfall Avvik. t.o.m. t.o.m. t.o.m. mot per t.o.m. t.o.m. mot Utfall samt budget budget helårsbedömning mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Statsbidrag 202,4 204,3 205,0-1,9 303,6 306,4 308,1-2,9 Övriga intäkter 2,7 0,0 1,9 2,7 3,0 0,0 3,5 3,0 Verksamhetens intäkter 205,1 204,3 206,9 0,8 306,6 306,4 311,6 0,1 Personalkostnader -6,6-11,6-10,7 5,0-7,1-18,0-16,8 10,9 Övriga kostnader -911,1-910,6-900,1-0, , , ,3-11,0 Upplösning bidr statl 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 infrastrukt. Verksamhetens kostnader -917,7-922,2-910,8 4, , , ,2-0,1 Regionbidrag 702,3 702,3 679,7 0, , , ,5 0,0 Finansiella intäkt./kostn. m.m. 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 Resultat -10,3-15,6-24,0 5,3 0,0 0,0 1,3 0,0 Resultatet för perioden visar ett underskott på -10,3 mkr, vilket är något bättre än det budgeterade resultatet på -15,6 mkr. Jämfört med 2014 är resultatet för perioden 8,4 mkr bättre vilket huvudsakligen beror på att driftbidraget till Film Väst nu betalas ut kvartalsvis i förskott istället för som tidigare halvårsvis i förskott. Anledningen till avvikelsen mot budget är att en del kostnader är svåra att i tid bestämma när

65 Sida 3(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden de kommer att falla ut under året. Bland annat har kommunalförbundens rekvisitioner av tillväxtmedel inte kommit in som budgeterat liksom att t ex utnyttjandet av budgeten för kultur i vården kommer att vara klar med samtliga insatser på området först i september. På intäktssidan har en förändring av hur momsintäkter redovisas gjort att dessa hamnar inom posten Övriga intäkter i ställer för som tidigare Statsbidrag. På kostnadssidan har flytten av koncernavdelning kulturs personal gjort att personalkostnader minskar och övriga kostnader ökar då de tidigare sekretariatskostnaderna nu faktureras från koncernkontoret. Personalkostnaderna innehåller endast sekretariatets kostnader för perioden jan - maj samt kulturnämndens arvoden och övriga personalkostnader. Prognosen för helåret visar på ett nollresultat. Den osäkerhet som finns i prognosen gäller de interkommunala ersättningarna som faktureras av landets folkhögskolor i december och januari. Dessa är svåra att uppskatta och kan variera med 1-2 mkr upp eller ned. Besparingskrav på externa konsulter I budget 2015 reducerades nämndens regionbidrag med besparingskrav riktat mot externa kostnader för konsulter. I och med bildandet av det nya koncernkontoret flyttas utfallet för sekretariatet till Regionstyrelsen och en jämförelse mot måltal och föregående år är inte relevant. I samband med delårsbokslutet kommer därför uppföljning av konsultkostnader ske samlat. 6.2 Eget kapital Det egna kapitalet var vid ingången av tkr. Kulturnämnden har för 2015 inte för avsikt att använda eget kapital utan har lämnat en budget och prognos i balans. Avstämning eget kapital 723 Kulturnämnden Utgående Utgående Differens exkl. balans balans årets resultat och Eget kapital ev. boksluts disp. Eget kapital, region Eget kapital, 0 0 Årets resultat, bolag och region Summa eget kapital

66 Sida 4(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Kulturnämndens prognos för 2015 med ett nollresultat innebär en ekonomi i balans. 7. Bokslutsdokument och noter Analyslänkar Resultat- och balansräkning, Kassaflöde Noter Anläggningar../../userfiles/1/documents/2090_2518_62FFB.xls../../userfiles/1/documents/2090_2518_5A665.xls../../userfiles/1/documents/2090_2518_89F8A.xls 8. Fördjupad rapport till egen nämnd Kulturnämndens beslutar om fördelning av den budgetram som regionfullmäktige ställt till förfogande och fördelar sedan 2011 även nationella medel genom den så kallade kultursamverkansmodellen. Nämnden beslutar om uppdrag, projektmedel och stipendier av olika slag till aktörer inom kulturområdet och genomför uppföljning av dessa. Kulturnämndens uppdrag är att utveckla de strategiska områden som nämns i kulturstrategin: vidga deltagandet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. Operativt arbetar kulturnämnden genom en kulturplan för Västra Götaland Nämnden ska också arbeta enligt Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland :VG2020. Under perioden har arbetet med kulturplanen gått in i ett nytt och intensivare skede. Versioner av planen har legat ute på hemsidan i två omgångar för synpunkter och en hearing har ordnats för alla intressenter liksom ett särskilt möte med kulturcheferna i regionen. Kulturnämnden har haft planen på dagordningen för diskussion liksom Beredningen för hållbar utveckling är första året för kulturnämndens treåriga uppdragsbaserade verksamhetsstöd och långsiktiga uppdrag. Berörda verksamheter har nu lämnat in genomförandeplaner för uppdragsperioden och ett nytt möte med dessa genomfördes i augusti 2015 för att informera om kulturplanen och diskutera vidgat deltagande samt för nätverkande. Kulturchefen har handlagt tre utredningar på uppdrag av såväl kulturnämnden som

67 Sida 5(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden regiondirektören. En översyn av Kultur i Väst har avslutats med åtföljande beslut i såväl Kulturnämnden som Ägarutskottet. En utredning om skatteväxlingen med Göteborgs stad 1999 beträffande kulturområdet, författad av en externt anlitad konsult, har avslutats för att överlämnas till regiondirektör respektive stadsdirektör. En styrgrupp med representanter från Västarvet, Stiftelsen Bohusläns museum och Uddevalla kommun har arbetat med att genomföra en verksamhetsövergång av driften av Bohusläns museum till stiftelsen. Styrgruppen har rapporterat till ett stiftarsamråd till vilket ägarutskottet har utsett två representanter för Västra Götalandsregionen. Under perioden har ansökningar inkommit till de reviderade kulturstrategiska utvecklingsstöden (tidigare kulturstrategiska uppdrag) med sista ansökningsdag 15 maj. En fördjupad undersökning av de som fått detta stöd tidigare har lett till förslag om en ny stödform samt förslag till omdispositioner i 2016 års detaljbudget. Den fördjupade rapporten till kulturnämnden struktureras efter kulturstrategins fem områden: 8.1 Vidgat deltagande Det är främst i uppdragen till olika verksamheter som nämnden styr mot ett vidgat deltagande. I genomförandeplanerna nämnda ovan beskriver varje verksamhet hur uppdragets olika mål förhåller sig till strategiområdet vidgat deltagande och dess sex insatsområden: antidiskriminering, jämställdhet, jämlikhet, nationella minoriteter, barn och unga samt civilsamhället. Utöver dessa uppdrag har kulturavdelningen gjort följande insatser under perioden: Jämställdhet Kulturnämnden noterade rapporten Jämställdhet i kulturnämndens långsiktiga uppdrag vart är vi på väg? 17 juni, 73. Bakgrunden till rapporten var kulturnämndens beslut om kontinuerliga kartläggningar av jämställdhet i kulturlivet. Kartläggningar av kvinnors och mäns villkor i kulturlivet ger kunskap och verktyg för förändring. Analysen av slutrapporter från verksamheter med långsiktigt uppdrag visar att det finns en medvetenhet om jämställdhets- och genusfrågor vid repertoarval och gestaltning av scenkonstproduktioner samt utställningar på museer. Film Väst har under uppdragsperioden lyft fram kvinnor i filmbranschen och Kultur i Väst bedriver ett långsiktigt jämställdhetsarbete både internt och externt. Folkhögskolor och eftergymnasiala utbildningar har genusperspektiv i undervisningen. Vad det gäller verksamheternas personal bekräftas eller förstärks resultaten från tidigare kartläggningar. Den kvinnliga dominansen inom administrativ sektor fortsätter. Den tekniska personalen är mer jämställd men det är fortfarande fler män än kvinnor. Personal med kärnkompetens är jämställd på övergripande nivå, men det finns skillnader inom olika

68 Sida 6(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden verksamhetsområden. 37 procent av cheferna är kvinnor men andelen minskar över tid. Civilsamhället Eftersom regionfullmäktige beslutat om en översyn av regionens stödformer till civilsamhället och detta även är en del av kulturplanen har kulturavdelningen under våren granskat kulturnämndens stöd till civilsamhället/organisationslivet. Både nämndens eget och andra nämnders stöd till organisationer har i samverkan med regionkansliet varit föremål för denna granskning. Detta regionövergripande samarbete har gått vidare till ägarutskottet och regionstyrelsen med beslut i september. Kulturavdelningens analys fortskrider samtidigt som regionstyrelsens beslut väntas in. I maj arrangerade kulturnämnden ett möte i Dalsland med regionens samlade krafter då det gäller Pilgrimsleder. Lokala arbetsgrupper deltog liksom Svenska kyrkan, Västarvet, Kultur i Väst, ett av kommunalförbunden, kulturavdelningen och regionala experter i frågan. Som ett resultat har nu Västarvet kulturnämndens uppdrag att undersöka hur en samordning av den fortsatta processen kan gå till. Forskning och samverkan Forskningsrådet för interkulturell dialog har genomfört en inventering av befintlig forskning. Som ett komplement till detta har samverkansplattformen för interkulturell dialog inlett en inventering av befintliga insatser gällande jämlikhet och interkulturell dialog. En kommundialog med Ale, Falköping, Borås, Trollhättan och Vänersborg har inletts. Samtal förs om samarbete kring social inkludering, integration och jämlikhet. 8.2 Utveckla kapaciteter En arbetsgrupp och en projektledare har arbetat med konferensen Urban Nordic Camp. Den kommer att belysa kulturens roll i samhällsutvecklingen med fokus på kulturplanering. Nordisk kulturfond har beslutat att ge stöd. Parter i arbetet är Västra Götalandsregionen, Göteborgs stadsmuseum och Borås Stad. Av praktiska skäl beslutade parterna att flytta genomförandet till våren 2016 och planeringsarbetet kommer att återupptas under hösten Västarvet och Innovatum Science Center påbörjade under våren en ny utvecklingsperiod i arbetet med att bygga upp Industrimuseum Västra Götaland. Under våren har stödet till de eftergymnasiala utbildningarna setts över och justerats samtidigt som kulturavdelningen haft en förnyad dialog med dessa utbildningar kring breddad rekrytering, validering och estetiska ämnens värde i samhället.

69 Sida 7(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden 8.3 Gynna nyskapande Forskningsplattformen Mistra Urban Futures regelbundna samordningsmöten mellan olika avdelningar inom koncernstaben regionutveckling fortgår. Här är förberedelser inför den nya programperioden för EU-fonder centrala. Kultur och kulturarv ges nu en stärkt position. Det fria kulturlivet har getts stöd i olika former: Riktade medel har tillförts de internationella festivalerna GIBCA EXTENDED och Dans & Teaterfestivalen för att öka de västsvenska konstnärernas möjlighet att medverka i festivalprogrammen. Under våren har flera residens inom satsningen AiR Artists in residene satts igång. AiR genomförs för andra året i rad, och först ut var Borås konstmuseum som bjudit hit curatorn Steve Cairns från London. Satsningen på crowdfunding har resulterat i att åtta projekt fått full finansiering under perioden. Inom ramarna för Frispel och projektmedel har fyra helt nya aktörer fått stöd från kulturnämnden: Harpe Diem, Konsthallen Amiralen, Projektet Långed och Culture Development Center. I april sammanträdde en nya konstnärlig juryn för första gången i samband med vårens projektberedning. Juryn är ett led i koncernavdelning kulturs mål att bli bättre och tydligare vid bedömning av konstnärlig kvalitet. I juni gav regionfullmäktige årets kulturpris till Erik Hemmendorff och Ruben Östlund, producent och filmare. Kulturnämnden delade på vårens sista möte ut elva kulturstipendier och sex arbetsstipendier, närmare en miljon kronor, vid en ceremoni på Bohusläns museum i Uddevalla. Kulturnämnden ger årligen stöd till ett tjugotal konstvandringar där de flesta genomförs under perioden påsk-pingst: Konstvandring i Ranrike, Konstvandringen Södra Bohuslän, Dalslands konstvandring, Konstvandring i Sjuhärad m fl. 8.4 Nyttja tekniken Under våren har projektet film och folkbildning inletts, där Filmkonsulenterna haft sex föreläsningar om film- och mediekritik för folkhögskolepedagoger runtom i Västra Götaland. Onsdagen 25 mars hölls för tredje gången konferensen Digikult i Göteborg. Konferensen har utvecklats till att bli en nationell mötesplats i digitaliseringsfrågor för arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljövård. Arrangörer var Västra Götalandsregionen, Göteborgs kulturförvaltning, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Riksarkivet och Wikimedia Sverige.

70 Sida 8(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden 8.5 Öka internationaliseringen En delegation från Vilniusregion har besökt regionen varvid studiebesök och möjligheter till fortsatt samarbete var på agendan. I samband med kungaparets statsbesök i oktober ska en matchmaking-aktivitet arrangeras i Vilnius. Därför gjordes en planeringsresa av personal från koncernavdelning kultur och Kultur i Väst i juni. Två undersökande kontaktresor har gjorts under perioden: En till Santa Catarina i Brasilien. Delegationen från Västra Götaland bestod av representanter för koncernavdelning kultur, Kultur i Väst, Utveckling Nordost och Konsthantverkscentrum. Västra Götalandsregionen ställde också ut västsvenskt konsthantverk under rubriken Ur skog (Da Floresta) i samband med designbiennalen i Florianópolis. En till Bukarest och Sibiu i Rumänien för att undersöka möjligheterna till ett samarbetsavtal mellan Västra Götalandsregionen och Sibiu-regionen. Inte minst den romska frågan diskuterades vilket resulterade i att en rumänsk delegation kommer till Västra Götaland under hösten för diskussioner om ett tänkbart samarbete. EU, Europeiska medlemsorganisationer Under perioden har arbetet med konferensen Beyond the obvious intensifierats. Ledningen för koncernavdelning kulturs medarrangör, Europas största kulturnätverk Culture Action Europe, besökte regionen två gånger för förberedelser. De deltog i en hearing om en ny kulturplan och träffade kommunernas kulturchefer. Lokal förankring är i fokus. EU- kommissionären för utbildning och kultur kommer att inviga. Samarbetet med Kultur i Väst och Tillt kring EU-projekt och kunskap kring EU resulterade i ett seminarium i Skövde som rönte stort intresse och leder till ett uppföljande seminarium i oktober. Koncernavdelning kultur har mött det regionala EU-nätverket för kultur och KKN, RICC, i Bryssel. Vid samma resa genomfördes ett projektmöte med företrädare för Barcelonaprovinsen om en ansökan inom EU:s kultur och mediaprogram Kreativa Europa, tillsammans med projektledaren för Urban Art Network/Utveckling Nordost. En ansökan om ett EU-projekt, CHRISTA, inom programmet Interreg Europe, har utarbetats tillsammans med Västarvet som tilltänkt regional genomförare. 8.6 Flernivåsamverkan Västra Götalands kulturplan har färdigställts inför politisk behandling och den har vid två tillfällen publicerats på kulturnämndens hemsida för synpunkter. Koncernavdelning kultur har behandlat dessa tillsammans med inspel från deltagare vid en öppen hearing och ett

71 Sida 9(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden särskilt möte med kommunernas kulturchefer. Även Beredningen för Hållbar utveckling har fått möjlighet att lämna synpunkter- Planens disposition har presenterats för Kulturrådet. Vid ett kulturpolitiskt samtal på Göteborgs kulturkalas diskuterades Västra Götalands kulturplan och Göteborgs Stads kulturprogram. Kulturnämnden godkände kvantitativ och kvalitativ uppföljning till Statens Kulturråd 2014 vid sammanträdet 24 april. Omfattningen av uppföljningen till Kulturrådet har kritiserats av flera regioner/län samt i Myndigheten för kulturanalys rapport Kultursamverkansmodellen Styrning och bidragsfördelning. Inför uppföljningen av 2014 har Kulturrådet förenklat uppföljningen bland annat utifrån de synpunkter som spelats in från Västra Götalandsregionen. Möten har genomförts med Nämnden för hemslöjdsfrågor, Svenska filminstitutet och Riksarkivet. Syftet med dessa har varit att stärka respektive myndighets sakområde för verksamhet inom Västra Götaland genom att komma överens om en särskild överenskommelse med Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Kulturnämnden har även beslutat att skriva en överenskommelse med Region Örebro Län och Örebro kommun om fortsatt utveckling kring teckenspråk och teckenspråkigas kultur. Under Almedalsveckan deltog en ledamot i presidiet i en panel arrangerad av Region Skåne på temat arkitektur, form och design. I oktober ska en statlig utredning, Gestaltad livsmiljö, presenteras och dess sekreterare deltog i debatten. Ämnet hänger tätt samman med regionfrågan och möjligheten att skapa en mötesplats för form och design utanför huvudstadsområdet diskuterades. 8.7 Barn och unga På temat ungas internationella rörlighet beslutade kulturnämnden om extra medel och uppdrag till Kultur Ungdom för att utveckla en infrastrukturmodell som ökar ungas möjligheter till europeiska och internationella kulturutbyten, studier och praktik. Arrangörsstödet till barn och unga förstärktes med 1,5 mkr som en del av regionfullmäktiges satsning på det fria kulturlivet/barn och unga. Kulturnämnden betonade att det ska vara pilotprojekt i samverkan mellan skola, kulturarvsinstitutioner, Västarvet, Kultur i Väst och civilsamhälle, utifrån Landskapskonventionens intentioner. Mot bakgrund av statens militärhistoriska museers krav på lokal och regional medfinansiering av verksamhet, beslöt kulturnämnden att avsätta medel för 2015 för att medfinansiera verksamheten Aeroseum, 8.8 Kommunikation En dialog med GSO och Göteborgsoperan angående tydligare visuell koppling i

72 Sida 10(10) Datum Diarienummer KUN Kulturnämnden informationsmaterial mellan VGR och helägda bolag har fortsatt och planeras fortgå under året. Ytterligare ansträngningar för att arbeta med rörlig bild som medium för att belysa kulturen i Västra Götaland har påbörjats genom en upphandling av ett årslångt samarbete med extern byrå inom området. Syftet med att använda rörlig bild i kommunikationsarbetet är att synliggöra kulturnämndens insatser för kulturlivet i Västra Götaland samt uppmärksamma kulturlivet i stort i länet på ett tillgängligt och modernt sätt. Kulturnämnden deltog under Almedalsveckan med fokus på vidgat deltagande genom att arrangera ett seminarium med rubriken Mångfald eller enfald - Hur kan kulturen blir en kraft mot utanförskap : Deltagarna kom från Röst! The Hub (kvinnligt filmskapande) samt utställningen Vi är romer. Dessutom bidrog nämnden till att Vara konserthus arrangerade en konsert med två artister ur ensemblen Best of Sweden. Både seminariet och konserten livesändes på webben och går att se i efterhand. 8.9 Miljö Utöver regionfullmäktiges miljömål beslutade kulturnämnden 2014 att verksamheten ska miljödiplomeras. Relevanta miljömål införlivas nu i de nya kulturstrategiska uppdragen som antas under hösten. Den formella miljödiplomeringen vilar tills konsekvenserna av omorganisationen av koncernkontoret samt flytt till nya lokaler årsskiftet 2015/2016 blir klara.

73 ÄRENDE 3

74 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Dick Wesström Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Revidering av detaljbudget september 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden reviderar detaljbudgeten för 2015 enligt tjänsteutlåtande daterat , KUN Den sammanlagda ökningen av budgeten, kr, har utbetalats från Kulturrådet som en utökad ram inom samverkansmodellen för Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden fick efter det att detaljbudgeten hade fastställts för 2015, ett beslut från Kulturrådet om en sänkning med 1,5 % ( kr) av de statliga medlen i kultursamverkansmodellen. En justering av detaljbudgeten för 2015 gjordes därför i april med motsvarande andel för de verksamheter som erhåller statligt stöd. Regeringen har därefter beslutat om att tillskjuta medel för att motverka de negativa effekter neddragningen har medfört för kulturlivet. För Västra Götalands del innebär det att 1,21 % ( kr) av 2014 års nivå har återförts till samverkansmodellen och utbetalts av Kulturrådet. Dessa medel föreslås nu fördelas enligt tjänsteutlåtande , KUN med en andra revidering av detaljbudgeten för Fördjupning av ärendet Kulturnämnden fastställde detaljbudgeten för I budgeten ingick statliga medel enligt samverkansmodellen med tkr på 2014 års nivå, då beslut från Kulturrådet gällande 2015 års medel inte var klart. Den 30 januari meddelade Kulturrådet att Västra Götaland tilldelats tkr i statsbidrag för 2015, vilket innebar en minskning av det statliga bidraget med 1,5 % jämfört med 2014 års nivå. Kulturnämnden gjorde då en justering av 2015 års detaljbudget med en proportionell minskning med 1,5 % för de verksamheter som erhåller statligt stöd, genom en revidering av detaljbudgeten. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

75 Datum Diarienummer KUN (3) meddelande regeringen att man tillskjutit tkr till regional kulturverksamhet motsvarande 1,21 % av 2014 års bidrag. För Västra Götalandsregionens del innebär det att kronor ytterligare tillförts samverkansmodellen för Medlen föreslås fördelas enligt nedanstående förslag genom en revidering av detaljbudgeten för Återförda återbet Ny budget medel KUR % 2015 GöteborgsOperan % Göteborgs Symfoniker % Regionteater Väst % Nordiska Akvarellmuseet % Folkteatern % Vara konserthus % Film Väst % Göteborg Wind Orchestra % Kultur i Väst % Västarvet % Kulturakademien Trappan % Läcköstiftelsen % Föreningsarkiven % Borås Stadsteater % Göteborgs Stadsteater % Riksteatern Västra Götaland % Saab Bilmuseum % Göteborgs Stad - konsulenter % Summa Förslaget ovan tar hänsyn till det beslut som kulturnämnden fattade angående särskilt verksamhetsstöd för det fria kulturlivet/barn och unga, där verksamheter som fick minskat statligt bidrag i stället fick möjlighet att få motsvarande ökade medel för att särskilt arbeta med verksamhet för det fria kulturlivet och/eller barn och unga. Hänsyn har även tagits till de egna verksamheter som inte kunde tillgodogöra sig de minskade kostnader för pensioner som beräknats av Statens pensionsverk i samband med ny pensionsmodell för Dessa verksamheter föreslås få % av den tidigare nedskärningen tillbaka. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Dick Wesström Ekonom

76 Datum Diarienummer KUN (3) Beslutet skickas till Utförare enligt separat lista Diarium Koncernavdelning kultur

77 ÄRENDE

78 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: Till kulturnämnden Överenskommelser mellan Nämnden för hemslöjdsfrågor och Västra Götalandsregionen, Svenska Filminstitutet och Västra Götalandsregionen, Riksarkivet och Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Delegera till kulturnämndens ordförande och kulturchefen att teckna avtal om utvecklingssamverkan med Nämnden för hemslöjdsfrågor, Svenska Filminstitutet och Riksarkivet enligt bilagda förslag. Sammanfattning av ärendet Nämnden för hemslöjdsfrågor, Svenska filminstitutet och Riksarkivet tillhör alla det samverkansråd som inrättades i samband med kultursamverkansmodellens genomförande. Sedan modellen trädde i kraft 2011 har det uppkommit behov av en fördjupad samverkan med samverkansrådets aktörer. Kunskapen om varandras roller och kompetenser har förbättrats vilket i sin tur genererat att nya utvecklingsområden, vid sidan av samverkansmodellen, nu diskuteras. Ett led i detta arbete är att, genom särskilda överenskommelser, ge en samlad bild av gemensamma befintliga satsningar och att ytterligare utveckla särskilda konstoch kulturområden. Kulturnämnden har sedan tidigare tecknat liknande överenskommelser med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen samt med Konstnärsnämnden. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

79 Datum Diarienummer KUN (2) Koncernavdelning Kultur Staffan Rydén Kulturchef Ann-Charlott Eklund Regionutvecklare Besluten skickas till Diariet: regionenshus.diarium@vgregion.se Nämnden för hemslöjdsfrågor: friedrike.roedenbeck@nfh.se Svenska Filminstitutet: anna.serner@sfi.se Riksarkivet: bjorn.jordell@riksarkivet.se

80 Överenskommelse Nämnden för hemslöjdsfrågor och Västra Götalandsregionens kulturnämnd Parter Följande överenskommelse ingås mellan Nämnden för hemslöjdsfrågor (NHF) och Västra Götalandsregionens kulturnämnd för att stärka hemslöjdens ställning utifrån NHF:s fyra perspektiv; ett mångfaldsperspektiv, ett kulturarvsperspektiv, ett näringsperspektiv samt ett hållbarhetsperspektiv och till kulturnämndens strategiområden; vidgat deltagande, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. NHF är en statlig myndighet under Kulturdepartementet och har det strategiska ansvaret för att samordna insatser för att främja hemslöjd. Västra Götalandsregionens kulturnämnd är en regional beställarnämnd med ansvar för strategiskt utvecklingsarbetet inom områdena kultur, föreningsliv och folkbildning. Bakgrund Sedan samverkansmodellen trädde i kraft 2011 har det uppkommit behov av en fördjupad samverkan med samverkansrådets aktörer. Kunskapen om varandras roller och kompetenser har förbättrats vilket i sin tur genererat att nya utvecklingsområden, vid sidan av samverkansmodellen, nu diskuteras. Ett led i detta arbete är att, genom särskilda överenskommelser, ge en samlad bild av gemensamma befintliga satsningar och att ytterligare utveckla särskilda konst- och kulturområden. Syfte Det övergripande målet för samverkan är de kulturpolitiska målen. Dessutom syftar denna överenskommelse till att: - Stärka kunskapsutveckling, pedagogik och lärande med särskilt fokus på invånare med annat modersmål än svenska och där särskilt prioritera barn, och unga vuxna. - Stärka den småskaliga näringsverksamheten - Synliggöra slöjden utifrån ett kulturarvsperspektiv - Stärka slöjden lokalt och internationellt

81 Villkor Parterna ska träffas minst en gång per år för att: a) Planera årets gemensamma aktiviteter b) Informera varandra om planerade aktiviteter c) Utvärdera föregående års gemensamma aktiviteter Viss del av samarbetet kan delegeras till Västarvet som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Gemensamma aktiviteter 1 Initiera kulturarv och slöjd som en del i kulturskolornas utveckling 2 Stärka slöjd och hantverk inom miljonprogramsområdena 3 Inrätta nationella och internationella residensverksamheter 4 Genomföra gemensamma seminarier och särskilda utvecklingsprojekt för kunskapsutveckling 5 Bidra till att utveckla nätverk och nya arenor Informationsutbyte Parterna åtar sig att årligen i efterhand informera varandra om omfattning av stipendier och bidrag som fördelats till mottagare inom regionen, liksom informera varandra om annan verksamhet av intresse. Giltighetstid och upphörande Denna överenskommelse gäller i tre år från och med det datum då samtliga parter undertecknat den. Om parterna skriver under på olika datum gäller datumet för den sista underskriften.

82 Undertecknandet Detta avtal har upprättats i 2 (två) likalydande exemplar varav båda parterna erhållit var sitt. Ort: Datum Ort: Datum Conny Brännberg.. Staffan Rydén Ort Datum Ort Datum. Bo-Erik Gyberg Friedrike Roedenbeck

83 1 (3) Överenskommelse Västra Götalandsregionens kulturnämnd Svenska Filminstitutet Parter Följande överenskommelse ingås mellan Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Svenska Filminstitutet för att stärka filmens och filmskaparnas konstnärliga utveckling och roll i samhället professionellt, publikt och organisatoriskt. Västra Götalandsregionens kulturnämnd är en regional beställarnämnd med ansvar för strategiskt utvecklingsarbete inom områdena kultur, föreningsliv och folkbildning inom Västra Götaland. Stiftelsen Svenska Filminstitutet har en ledande roll inom svensk film och styrs genom en styrelse som utses av regeringen. Filminstitutets mål är att stödja produktion, distribution och visning av värdefull film samt att bevara och tillgängliggöra det svenska filmarvet, representera den svenska filmen internationellt och främja barn och ungas kunskap om och tillgång till film. Bakgrund Sedan samverkansmodellen trädde i kraft 2011 har det uppkommit ett behov av fördjupad samverkan med samverkansrådets aktörer. Kunskapen om varandras roller och kompetenser har förbättrats vilket i sin tur genererat att andra utvecklingsområden, vid sidan av samverkansmodellen, nu diskuteras. Ett led i detta arbete är att, genom särskilda överenskommelser, ge en samlad bild av gemensamma befintliga satsningar och att ytterligare utveckla särskilda konstoch kulturområden. Syfte Denna överenskommelse syftar till: - Fördjupad dialog mellan Svenska Filminstitutet och Västra Götalandsregionens kulturnämnd samt med regionala filmaktörer, särskilt inför arbetet med kommande kulturplan - Förbättrade villkor för filmskaparna med fokus på talangutveckling och insatser för unga filmare - Stärka nya och gamla arenor för publikens möte med filmen festivaler, biografer och insatser för att främja filmarvet - Stärka filmkunnigheten hos barn och unga Signaturer: VGR: SFI:

84 Västra Götalandsregionens kulturnämnd Svenska Filminstitutet Villkor 1 Parterna ska träffas minst en gång per år för att: 2 (3) a. Planera årets gemensamma aktiviteter. b. Informera varandra om planerade aktiviteter. c. Utvärdera föregående års gemensamma aktiviteter. Vissa delar av samarbetet delegeras till Film Väst och Kultur i Väst som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Gemensamma aktiviteter 1 Samverka och stärka dialogen med produktions- och resurscentrum i regionen för att främja produktion, filmfrämjande och filmarv. 2 Samarbeta med regionala aktörer för att stärka och utveckla gamla och nya arenor för publikens möte med film filmfestivaler, biografer och andra evenemang där Svenska Filminstitutets närvaro i regionen kan stärkas. 3 Utveckla och öka filmkunnigheten hos unga genom gemensamma insatser. 4 Följa och stötta metodutvecklingen kring filmpedagogik och bildens betydelse i samhället samt främja forskning om film och filmverksamhet för barn och unga. Informationsutbyte Parterna åtar sig att årligen i efterhand informera varandra om omfattning av stipendier och bidrag som fördelas till mottagare inom regionen, liksom att informera varandra om annan verksamhet av intresse. Giltighetstid och upphörande Denna överenskommelse gäller i tre år från och med det datum då samtliga parter undertecknat den. Om parterna skriver under på olika datum gäller datumet för den sista underskriften. Undertecknande Detta avtal har upprättats i 2 (två) likalydande exemplar varav de båda parterna erhållit var sitt. Signaturer: VGR: SFI:

85 Västra Götalandsregionens kulturnämnd Svenska Filminstitutet 3 (3) Ort: Datum: Anna Serner VD, Svenska Filminstitutet Ort: Datum: Conny Brännberg Ordförande, Västra Götalandsregionens kulturnämnd Ort: Datum: Staffan Rydén Kulturchef, Västra Götalandsregionen Signaturer: VGR: SFI:

86 Överenskommelse om utvecklingssamverkan mellan Riksarkivet, Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län Förutsättningar Riksarkivet och en representant för länsstyrelserna medverkar i Statens kulturråds samverkansråd om kultursamverkansmodellen. Inom ramen för kultursamverkansmodellen tas en kulturplan fram för Västra Götaland som ligger till grund för Västra Götalandsregionens medverkan. Det är angeläget att kulturarvs- och arkivfrågor synliggörs i kulturplanerna och möjligheten till samverkan mellan olika parter och politikområden tillvaratas. Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksarkivet har goda möjligheter att bidra till varandras verksamheter och utveckling genom samverkan. Mål, vision och syfte Det övergripande målet för samverkan är de av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen. Vår gemensamma vision är arkivens och kulturarvets värde för att människor ska utvecklas och tas till vara i ökad omfattning i samhällsutvecklingen. Överenskommelsen syftar till att ta tillvara och utveckla arkiv - och kulturarvsfrågor i den regionala kulturplanen genom att utbyta erfarenheter, söka gemensamma synsätt kring grundläggande frågor samt att utveckla metoder som kan främja utvecklingen nationellt genom kultursamverkansmodellen. Därför ska samarbetet mellan parterna göras känt för andra relevanta aktörer. Samverkan kan omfatta såväl lokalt som internationellt samarbete. En önskad effekt på medellång sikt är att arkivet och kulturarvet uppfattas av allt fler som en resurs i samhällsutvecklingen. Strategisk samverkan Parterna avser att genomföra gemensamma strategiska insatser för att utveckla och följa upp arkivoch kulturarvsarbetet. Genom att ta fram goda exempel för enskilda verksamhetsområden som parterna identifierar, ska arbetet med arkiven och kulturarvet utvecklas snabbare och visa hur det kan bidra till en hållbar samhällsutveckling och god livsmiljö. 1

87 Parterna har tillsammans identifierat följande områden inom vilka samarbete kan vara av gemensamt intresse: samverkansformer med civilsamhällets organisationer som förbättrar invånarnas tillgång till arkiv och kulturarv behovet av ny kunskap om arkiv och kulturarv former för att stödja och uppmärksamma enskilda arkiv former för utveckling av Digikult till en årlig nordisk mötesplats arkivens potential för regional utveckling och näringsliv Samverkansformer Parterna åtar sig att, var och en utifrån sina möjligheter och förutsättningar, tillsammans identifiera och formulera möjliga samarbeten. Parterna utser kontaktpersoner som utgör en samarbetsgrupp som planerar, utvecklar och följer upp överenskommet samarbete en gång i kvartalet. Samarbetsgruppen ska ta fram aktivitetsplaner på kort och lång sikt. Samarbeten kan bedrivas i projektform med tydligt formulerade syften, mål och former för genomförande. De närmare definierade aktiviteterna hanteras av arbetsgrupper som också kan inkludera operativt verksamma. Om samverkan omfattar ekonomiska resurser ska dessa rapporteras i samarbetsgruppen. Överenskommelsen gäller tills vidare, dock längst i fyra år från undertecknandet. För Riksarkivet För Västra Götalandsregionen För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Datum Datum Datum Björn Jordell Conny Brännberg Lars Bäckström Riksarkivarie Kulturnämndens ordförande Landshövding Staffan Rydén Kulturchef 2

88 ÄRENDE 5

89 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Ylva Gustafsson Telefon: E-post: ylva.l.gustafsson@vgregion.se Till kulturnämnden Kultur och hälsa insatser 2015 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beviljar kronor till Clownkliniken för regional verksamhet Kulturnämnden beviljar kronor till Konstenheten för att arbeta med unga konstnärer i uppdragsverksamheten Kulturnämnden beviljar kronor till Konstenheten för att arrangera en konferens på temat Konst, hälsa och vårdmiljö. 4. Kulturnämnden beviljar kronor till Konstenheten för Diagnosmaskin ett rum av musik 5. Kulturnämnden avsätter till en regional satsning på biblioterapi. 6. Kulturnämnden avsätter kronor till höstens utlysning av projekt inom området kultur i vården. 7. Medlen tas från Kultur i vården Sammanfattning av ärendet I april 2012 motionerade fullmäktigledamoten Karin Greenberg (C) om att Västra Götalandsregionen borde satsa på området Kultur i vården genom att ta fram en katalog för kulturprogram samt att i vården prioritera kulturprojekt riktat mot vården. (RS ). I regionfullmäktiges budgetbeslut för 2014 och 2015 avsattes 2 mkr avsedda för satsningar inom området Kultur i vården. Under 2014 har kulturnämnden genomfört ett femtontal satsningar på bland annat att regionalisera Clownklinikens verksamhet, utföra studen Andra rum om performancekonst i sjukvården (Konstenheten) samt att utveckla nya metoder för att gå på museum utan att vara fysiskt närvarande. Ett av projekten konst för dementa på Skövde konstmuseum har efter avslutad projektperiod helt tagits över av Skövde kommun som står för alla kostnader för att driva projektet vidare. I årets satsningar föreslås nu att förlänga Clownklinikens regionala uppdrag ytterligare ett år och att anslå extra medel till Konstenheten för att ge extra handledning åt unga konstnärer vid gestaltningsuppdrag en aktivitet som finns inskriven i uppdraget för Konstenheten under Konstenheten föreslås också få medel för att arrangera en nationell konferens på temat konst, hälsa och vårdmiljö under våren 2016 samt för projektet Diagnosmaskin ett rum av Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

90 Datum (2) Diarienummer KUN musik som använder sig av nya metoder för konst inom vården, ett utvecklingsområde som även det finns i uppdraget. Kulturnämnden föreslås också avsätta medel för ett regionalt projekt om biblioterapi samt medel för projektansökningar hösten Fördjupad beskrivning av ärendet Under hösten 2014 och våren 2015 har Clownkliniken genomfört 65 besök utanför Göteborg på NÄL i Vänersborg, Borås lasarett och Kärnsjukhuset i Skövde. Verksamheten har varit mycket uppskattad, och dialog med sjukvården om att på sikt ta över finansieringen av clownerna har påbörjats. Konstenheten har genomfört en större rapport om att använda performancekonst i vården Andra rum som pekar på möjligheter och svårigheter när man arbetar med nya konstformer. VG2020 Förslaget stärker VG2020:s mål om en ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet. Kulturstrategin Publikationen stärker Västra Götaland inom kulturstrategins områden vidgat deltagande och utnyttja kapaciteter. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Ylva Gustafsson Regionutvecklare kultur Bilaga 1. Rapport från Clownkliniken 2. Rapport från Konstenheten Andra rum 3. Ansökan från Konstenheten, konferens 4. Ansökan från Konstenheten, Diagnosmaskin Beslutet skickas till Diariet, regionenenshus.vanersborg@vgregion.se Clownkliniken, Maja Ringstad kontakt@clownkliniken.se Konstenheten, Richard Sangwill richard.sangwill@vgregion.se

91 Kultur i vården Kun "Clowner på sjukhus" Röster från lekterapierna på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Utvärdering av Clownklinikens verksamhet på Södra Älvsborgs Sjukhus Clownerna ifrån Clownkliniken har under några månader utökat antalet besök hos oss vilket vi ser som mycket positivt. Att clownerna kommer regelbundet, ca varannan vecka, gör att de har en möjlighet att bygga upp en relation till barnen. Återkommande och regelbundna besök skapar trygghet för barnen. Vi ser hur otroligt viktigt jobb clownerna gör för våra barn, de sprider stor glädje och energi för både det sjuka barnet, syskon och föräldrar. De fångar upp det friska hos barnet så att barnet glömmer bort sin sjukdom för en stund och hämtar ny kraft för att orka med sin sjukdom. Camilla Hallén, Stina Ekdahl Clownbesök på NÄL. Positivt med clownbesök ofta. Blir en del av verksamheten. Kroniskt sjuka barn väntar på clownerna. Föräldrarna försöker samordna läkarbesök och clownbesök. Clownernas lyhörda och inkännande arbetssätt ger fantastiska möten. Deras glädje injektioner med en mix av skratt, bus och musik ger barnen kraft att orka vidare. Bra med en kontaktperson bland clownerna. Önskvärt att Johannes kommer så ofta han kan för att få ett helhetsgrepp på barnen. Önskar att clownerna kommer 8.45 för rapport. Måndagar och torsdagar passar bra. Tacksamma över att ett clownbesök gick att förlägga till vår diabetesjulfest. Hälsningar från Lekterapeuterna på NÄL Eva, Lotta, Marie och Elisabeth Hej! Vi har haft många fler clownbesök här hos oss i Skövde och det har varit toppen.det är så roligt att många fler av våra patienter får ta del av besöken.flera patienter träffar dom också fler gånger och tycker att det är kul att de känner igen dem.de gör ett jättebra jobb och får oss alla att må bra. Vi önskar er en skön sommar. Lena, Tina, Stefan.

92 Ekonomisk rapport till projektet Kultur i vården Kun "Sjukhusclowner i regionen" Hösten 2014 Antal besök: Näl: 7 Borås: 8 Skövde: 9 Summa: 24 à 6000 = Hyra kont: Totalt hösten 2014 : Våren 2015 Antal besök: Näl: 14 Borås: 13 Skövde: 14 Sjukdom: 2 (en clown) Summa: 41 à à 2500 = Hyra: Bokföringskonsult(ej ännu unyttjat, håller på att leta upp rätt person): Totalt våren 2015: Summa 2014/2015: sek Rekvirerat: Överskott: sek Sammanfattning: Clownkliniken har genomfört 65 av 69 planerade besök. Lokalen vi fått tag i är billigare än vad vi kalkylerat med. Därav överskottet. Användande av överskottet höst 2015 Clownkliniken har för att klara bemanning i och med den utökade verksamheten behövt att rekrytera extrapersonal. För att bibehålla den höga kvalitén på sjukhusclownernas besök på sjukhusen är vår önskan att kunna använda överskottet till fortbildning inom organisationen år 2015/2016. Rent praktiskt innebär det att alla clownerna, åtta stycken(5 ordinarie samt tre nya) arbetar tre och en halv dag med att utveckla metoden samt utvärdera arbetet på sjukhusen. Löner: per clown Dagar: 3 Summa: sek (egen finansiering 4 830) Planering inför nästa period

93 Vi tänker oss att kunna nästa period 2015/2016 på samma sätt som föregående. Nedan följer den budget vi följt under 1.a året: BUDGET Regionprojekt 1 år Här räknade vi med: Dagstaxa Clown/Anställd 2250 Resor inkl taxi 2 pers Admin ~ 8,3 % 500 Totalt per besök: 6000 KOSTNADER för besök varannan vecka på alla tre sjukhusen 69 besök fördelat på 47 veckor 23 Besök SÄS Besök NÄL Besök NÄL Totalt 69 Clownbesök inkl resa + admin Lokal 5000/ m Bokföringskonsult Summa Till sist tackar vi för förtroendet under denna första period. Clownkliniken via Maja Ringstad, verksamhetsledare

94 Titel Konst, hälsa och vårdmiljö en föreställningsförmågans verktyg Diarienummer Dokumenttyp Dokumentbeteckning Utgåva Ersätter Gallras Bilagenummer Antal bilagor Antal sidor Ansökan Författare Granskare Dokumentägare Fastställt av Giltigt från Richard Sangwill INNEHÅLL Innehållsförteckning används vid behov. INNEHÅLL INLEDNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 2. KONFERENSEN.. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 3. TIDPLAN/SYFTE LISTA PÅ MEDVERKANDE BUDGET BILAGA...

95 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 2 (8) Konst, hälsa och vårdmiljö en föreställningsförmågans verktyg (arbetsnamn) Konstenheten vid Västra Götalandsregionen ansöker härmed om kronor från Västra Götalands Kulturnämnd för att arrangera en konferens på temat KONST, HÄLSA OCH VÅRDMILJÖ ett föreställningsförmågans verktyg i Göteborg under våren 2016, och vidare att producera en antologi med utgångspunkt från det material som tas fram i samband med konferensen. Konstenhetens uppdrag Konst i våra sjukhus och vårdmiljöer anses viktig av både beställare, personal, patienter och besökare. Den representerar för många en nödvändig del av den omsorg människor kan tänkas behöva i känsliga situationer. Naturligtvis ersätter konsten inte vården eller kontakten med personal och närstående, men den har en stor förmåga att beröra oss på ett existentiellt plan och ge återverkningar i en ständigt pågående inre regeneration. Inom Västra Götalandsregionen är det Konstenhetens uppdrag att driva arbetet med konstnärliga gestaltningar i regionens sjukhus och vårdmiljöer. Konstenheten ansvarar också för regionens konstsamling till vilken det varje år tillförs nya verk genom inköp. Samlingen består av två delar: fast konstnärlig gestaltning (byggnadsanknuten) och lös konst (måleri, skulptur osv). Målet är att konsten skall finnas tillgänglig för en mångfacetterad målgrupp samt påverka betraktaren på olika sätt, såväl känslomässigt, sinnligt som rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Kort bakgrund till ansökan Utöver att förse regionens sjukhus och vårdmiljöer med konstnärlig gestaltning ingår det också i Konstenhetens uppdrag att utveckla och sprida kunskap om konst i offentliga miljöer. Under våren 2014 engagerade Konstenheten vid Västfastigheter med stöd av Västra Götalandsregionens kulturnämnd curatorerna Henrik Sputnes och Vilma Luostarinen för att ta fram en förstudie med titeln Andra rum. Förstudien syftade till att utforska nya metoder, att arbeta med samtidskonst i vården och belysa behovet av att finna nya sätt att tänka och kommunicera kring samtidskonst i vården. För att fördjupa frågeställningarna ytterligare har Konstenheten bjudit in Ann Magnusson, AM Public, att projektleda och formulera en ansökan för en kommande

96 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 3 (8) tvärvetenskaplig konferens med temat konst, hälsa och vårdmiljö i Göteborg. Konstkonsult och projektledare Ann Magnusson, AM Public, har mer än femton års erfarenhet av uppdrag inom stat, kommun, landsting och näringsliv och arbetar sedan 2014 med programarbetet för den konstnärliga gestaltningen av Drottning Silvias nya barn- och ungdomssjukhus vid Östra sjukhuset i Göteborg. OM KONFERENSEN Varför konst i våra vårdmiljöer? - Våra patienter vill inte se den typen av konst, den är för svår. - Vi vill inte ha någon abstrakt konst utan något som alla känner igen och förstår vad det föreställer. - Det är bevisat att bilder på blommor, växter och träd gör oss friska. - Konsten ska vara förutsägbar, dekorativ och trevlig i en vårdmiljö. - Glada färger är ett plus men utelämna gärna färgerna rött och orange. Det är få kulturella områden som lockar fram så många personliga åsikter och förutfattade meningar som den offentliga konsten. Detta blir särskilt tydligt i en känslig miljö som vårdens, där det finns starka dominerande föreställningar om vad som är god, utmanande eller adekvat konst. Konstenheten i Västra Götalandsregionen stöter dagligen på önskemål om att konsten ska vara vacker och enkel, med ett tilltal som passar alla som vistas i vårdmiljöerna. Utöver dessa kriterier bör konsten dessutom ta hänsyn till ständigt ökade krav på hygien, teknik, flexibilitet och säkerhetsaspekter. Trots att frågan om konstens humanistiska värde i vårdmiljöer sällan varit så aktuell som nu tycks samhället i allt högre utsträckning jämställa konst med förströelse, dekoration och underhållning. Men vilken roll har konsten i vårdmiljöer om den reduceras till en dekorativ yta, så allmängiltig att den inte har förmågan att påverka någon? Vilket värde har den offentliga konsten i en kontext där förutfattade meningar, mytbildningar och personligt tyckande tillåts styra till den grad att konsten kan ersättas av ett fotografi från exempelvis en inredningsbutik? Och vem är dessa vi och alla i sammanhanget? Att låta konsten vara en tillgång i den ordinarie verksamheten Det är inte alltid man reflekterar över den konst som finns på sjukhus: man hastar ibland förbi den eller behandlar den som lätt bakgrundsmusik. Förvisso kan individen i en vårdmiljö sakna tid eller energi att ta in den, men när tillfälle finns och då konsten fungerar som bäst - bör den kunna erbjuda ett fönster ut mot något större. En tankeutflykt från sjukdomens vardag och sjukhusets funktionella miljö. Ofta är det alltså inte den enkom igenkännbara, harmoniska och visuellt tilltalande konsten

97 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 4 (8) som kan erbjuda dessa möjligheter, utan det som berör eller bjuder in oss till en ny och obekant värld. När konsten väcker reaktioner från en patient, kollega eller besökare på en avdelning får det ofta till följd att Konstenheten kontaktas för att byta ut konsten på den aktuella avdelningen. Det kan självklart inträffa att verken faktiskt konstateras vara olämpliga på avdelningen av en eller annan orsak, varvid valet av konst justeras. Men vad innebär det generellt att konst väcker tankar och reaktioner? Istället för att automatiskt byta ut det enskilda verket vore det möjligt att erbjuda personalen verktyg för att handskas och förvalta de tankar och reaktioner som uppkommer. Konstens roll kan i detta fall vara att helt enkelt ge upphov till andra typer av samtal och upplevelser och fungera som noder att samlas och samtala kring. Värdet av en konstens unika uttryck Konst och kultur berör oss på olika vis beroende på vem vi är och vilken bakgrund vi har. Den är en del av de bärande fundamenten i ett samhälle och bidrar till att ge oss fler perspektiv på oss själva och omvärlden. I dagens samhälle finns en stark förväntan om öppenhet och acceptans inför det vi inte känner igen, men samtidigt ser vi en ökad rädsla inför det som är obekant. Frågan är om vi förmår hantera en komplex värld där behovet av inkludering och mångfald är nödvändig eller om vi kanske enbart förmår skapa en illusion av öppenhet? Är det möjligt att olika konstnärliga uttryck i en vårdmiljö kan öka förmågan till acceptans, empati, identitetsskapande och i förlängningen bidra till ökad hälsa både för den enskilde individen och i ett större samhälleligt perspektiv? Patienterna inom Västra Götalandsregionens avdelningar är människor från ett vitt spektra av bakgrunder och erfarenheter. Att erbjuda dessa människor konst och kultur som väljs efter principen minsta gemensamma nämnare - där ingen ska exkluderas från att ta till sig den - är ett cementerat tankesätt. Tyvärr är detta också problematiskt, eftersom denna intention att inkludera alla allt oftare tenderar att resultera i ett så konformistiskt urval av konst att den till slut inte riktigt berör någon. Således bör denna brett varierade skara människor mötas av ett brett varierat utbud av konst inte tvärtom. Målet med konferensen är att utveckla en arbetsmetod, som ökar förståelsen för och medvetenheten kring konstens betydelse i den fysiska och sociala miljön (ett vidgat hälsoperspektiv). Frågeställningar som ställs under konferensen är. - En betydande majoritet av allmänheten ogillar abstrakt konst, skriver Roger Ulrich, forskare, Chalmers. Är det sant? Och är konstens uppgift att enkom skapa trivsel och avkoppling på en ytlig nivå i vårdmiljöer? - Är det möjligt att olika konstnärliga uttryck i en vårdmiljö kan öka förmågan till acceptans, empati, identitetsskapande och i förlängningen bidra

98 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 5 (8) till ökad hälsa både för den enskilde individen och i ett större samhälleligt perspektiv? - Föreställningen om god konst vilar ofta på ett personligt tyckande utan vetenskaplig grund. Det saknas forskning på området från olika håll. Hur skapar vi nya verktyg för att mäta och tala om konstens värde i en vårdmiljö? Konferensen förväntas resultera i flera konkreta satsningar: En antologi produceras med texter från de medverkande i konferensen och med utgångspunkt från konferensens tema. Antologin kan användas i vårdmiljön, i utbildning och för att sprida kunskap i flera led. Utifrån de konkreta fråge- och problemställningar som fördjupas under konferensen kommer ytterligare medel att sökas för en förstudie under våren Huvudfokus läggs då på att bygga upp en tvärsektoriell samverkansorganisation/referensgrupp som kan bestå av konstnärer, sociologer, forskare, vårdpersonal, arkitekter och representanter från olika sammanhang. En projektplan tas fram i samband med detta och ett pilotprojekt formuleras. Projektet kan påbörjas under senvåren Konstenhetens mål är att utveckla en arbetsmetod, som ökar förståelsen för och medvetenhet kring konstens betydelse i den fysiska och sociala miljön (ett vidgat hälsoperspektiv). Ett nordiskt samarbete och nätverk Tidplan. Förberedande arbete hösten genomförande konferens våren 2016 Antologi färdigställs hösten 2016 och i samband med det sker någon form för release och kommunikativ aktivitet. Syfte Det har saknats ett initiativ från konstområdet både lokalt och nationellt när det gäller metodutveckling för arbetet med konst i vårdmiljöer och när det t.ex. gäller utbildningsverktyg m.m. för konst inom vården. Det är därför Konstenhetens övertygelse att det är angeläget att ett initiativ tas och att denna satsning görs. Förslag på medverkande konferensen: Inför konferensen och på uppdrag av Konstenheten vid Västra Götalandsregionen har Ann Magnusson, AM Public satt samman ett förslag på en deltagarlista med aktörer/organisationer som kan bjudas in att medverka vid konferensen. De medverkande förväntas bidra med kortare eller längre inlägg i konferensen samt delta i ett samtal/workshop. Innehållet i konferensen kan utvecklas i dialog med de medverkande.

99 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 6 (8) I samband med denna ansökan har AM Public kontaktat flera av nedanstående aktörer för att undersöka intresse för medverkan i konferensen. Exempel på möjliga medverkande (Listan är under bearbetning): Rosan Bosch - konstnär med stor erfarenhet från konst och designuppdrag i skola och vård Hans Sandqvist - chef för kund och fastighet vid Västfastigheter Inger Ekman - professor i omvårdnad och föreståndare för GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, även knuten till Sahlgrenska akademin: Helle Wijk - Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad. Helle Wijk forskar om och hur vård- och boendemiljöers utformning påverkar hälsa, funktion och välbefinnande för patienter, anhöriga och vårdare samt dess effekter på omvårdnadens utförande och innehåll. Pam Fredman - Göteborgs universitets rektor sedan september Hon är professor i neurokemi och har haft flera ledande befattningar inom universitetet, bland annat som dekanus vid Sahlgrenska akademin. Annica Sjölander - Forskare och medicine doktor i neurokemi, är ny forskningssamordnare för Centrum för kultur och hälsa. Tillsammans med föreståndaren Ola Sigurdson driver hon arbetet vid centret. Ola Sigurdson - Professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, är föreståndare för Centrum för kultur och hälsa. Han tillträdde tjänsten sommaren 2011 efter ett år som gästforskare vid Princeton University i USA. Niclas Hagen - Samordnare för ett nytt nätverk för medicinsk humaniora. På tre år ska han bygga upp och etablera medicinsk humaniora som en synlig och vital inriktning inom Humanistiska fakulteten. Michael Azar - Professor i idé- och lärdomshistoria. Under de följande åren publicerade Azar en rad böcker och essäer om modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar. Michael Azar var med och grundade kulturtidskriften Glänta. Marcia Sá Cavalcante Schuback - Docent i filosofi vid Södertörns Högskola. Arbetar bl.a. med forsknings projektet Grundlöshet som grund för det gemensamma finansierat av Östersjöstiftelsen. Sitter i styrelsegrupp och som forskare i forskningsprogrammet tid, minne och representation. Paulina de los Reyes - Forskar om makt, intersektionalitet och diskriminering ur ett historiskt perspektiv. Hon arbetar också med feministisk teori och postkolonial feminism. Uppsala universitet Peter Fröst - Konstnärlig professor på Chalmers Arkitektur. Sedan 2010 är han där föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur (CVA). Här ansvarar han för forsknings- och utvecklingsprojekt. Han är också engagerad i grund- och forskarutbildning inom vårdbyggnadsområdet. Giorgio Grosi Forskare, arbetar vid Stockholms Universitet som stressforskare och har deltagit i studier om fysiologiska stressreaktioner, psykiska symtom (t.ex. utbrändhet), självkänsla och musculoskeletal smärta i olika populationer.

100 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 7 (8) Henrietta Palmer - Konstnärlig professor i Stadsbyggnad vid Institutionen för arkitektur på Chalmers. Hon är arkitekt SAR/MSA. Hon har varit professor i arkitektur vid Kungl. Konsthögskolan. HP är också verksam som arkitekturskribent samt som kritiker i olika sammanhang. Christer Mattson Initiativtagare till Toleransprojektet (Kungälvsmodellen) startades i Kungälv 1995 för att motverka rasism och extremistiska grupperingar. Projektledare sedan starten är Christer Mattsson, enhetschef inom socialtjänsten, doktorand vid GU och projektledare vid Forum för levande historia. Qaisar Mahmood - Svensk författare, verksam som kulturarvschef vid Riksantikvarieämbetet han har arbetat som huvudsekreterare i den integrationspolitiska kommittén, han har också arbetat på Riksrevisionen, Svenska Kommunförbundet, Regeringskansliet och Integrationsverket. Mick Wilson - Prefekt för akademin Valand och forskare och har doktorsexamen från National College of Arts & Design, Irland. Han är född i Dublin och arbetade tidigare som dekan vid forskarskolan Graduate School Creative Arts and Media. Emma Kinch - Ordförande för Centrum för vårdbyggnad. Direktör för Fastighetsutveckling Locum sedan våren 2012 efter två år som fastighetsutvecklare. Innan dess arbetade hon som projekterande arkitekt i tolv år, främst med utveckling av kontorsfastigheter. Tog arkitektexamen Marie Elf - Sjuksköterska och lektor i omvårdnad på Akademin Hälsa och samhälle. Hon är sedan 2014 docent i arkitektur inriktning mot vårdmiljöer. Hon disputerade 2007 på Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Arkitektur, på en avhandling som behandlade planering av vårdmiljöer och huruvida modellering kan vara ett hjälpmedel i den processen. Uppskattad budget Utöver nedlagd tid från Konstenhetens sida: Arbetstid AM Public, Ann Magnusson 90 timmar á 800kr = kr Resor AM Public tillkommer (Sthlm-Göteborg) kr Arbetet innefattar: I dialog med Konstenheten utveckla upplägg och koncept för konferensen. Göra en grafisk profil på inbjudan. Utskick (papper) Koordinera och bjuda in medverkande. Föra dialog med medverkande kring innehåll och medverkan. Körschema och organisera konferensen med ev. resor och boende. Ordna lokal och förtäring.

101 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 8 (8) Samla in texter och sammanställa material (ingår ej redigering och redaktörsskap). Moderator (Ann Magnusson) kr Grafisk profil 5 000kr Kostnader för medverkande: 6 personer X 3 000kr och 5 personer X 5 000kr kr Ev resor och boende för medverkande kr Förtäring och lokalhyra kr Oförutsedda kostnader kr Sammanlagt (exkl moms) kr Vänersborg Richard Sangwill Enhetschef Konstenheten, Västfastigheter

102 Bilaga 1. CV Ann Magnusson & företagspresentation AM Public Ann Magnusson AB Ann Magnusson, f. 1958, Adress: Bohusgatan 23, 1th, Stockholm, Tel: , Orgnr: Företagspresentation: AM Public, Ann Magnusson AB har mer än femton års yrkeserfarenhet inom konst- och kulturområdet, både som konstnär och sedan 1999 som konstkonsult med egen verksamhet. Mångfalden av uppdrag inom såväl stat, kommun, landsting och näringsliv har bidragit till en omfattande specialkompetens och kunskap om projektledning och processhantering. Arbetsmetoden utgår från ett vidgat helhets- och hållbarhetstänkande, där utformningen av den fysiska och sociala miljön är en av de grundläggande förutsättningarna för mötet mellan människor och för en hållbar samhällsplanering. Verksamheten tar sin utgångspunkt i samtida forskning, Ann Magnussons bakgrund som konstnär och socionom, samt fördjupade studier i konst, arkitektur och sociologi. Sedan 2011 bedrivs konsultverksamheten i bolagsform under namnet AM Public, Ann Magnusson AB och med tillgång till ett brett nätverk av underkonsulter. Typer av uppdrag: Projektledning vid konstnärliga uppdrag och projekt, process- och organisationsutveckling inom konstnärlig och rumslig gestaltning för beställarens räkning, genomför förstudier, konstprogram i dialog med beställare/brukare och i samarbete med t.ex. byggledning, arkitekter, planerare, tekniker och designers, pedagogisk och konceptuell rådgivning/handledning inom konst- och kulturområdet, konsultarbete vid inköp och sammanställning av konstkollektioner, redaktör, skribent, föreläsare och curator inom konst- och kulturprojekt, ordförande Eva Bonniers donationsnämnd Utbildning o Livskvalitet, hälsa och välbefinnande, 7,5p, avancerad nivå, Ersta Sköndals högskola, Stockholm, 2015 o Arkitektur, 40 p, RESOURCES.05, post-graduate, Arkitekturskolan, Kungliga Konsthögskolan, Stockholm, o Konst och arkitektur 25 p, Kungliga Konsthögskolan Stockholm, o Konstpedagogik, 10 p, Konstfack, Stockholm, o Processutvärdering, 7,5 p, Mälardalens högskola, 1997 o Konstteori,10 p, Konstfack, Stockholm, o Konstfackskolan, Master of fine arts, Stockholm o Socialhögskolan i Göteborg, Bachelor of science in Social Work, o Historia 20 p, Göteborgs univ o Sociologi 20 p, Göteborgs univ CV Ann Magnusson sid. 1

103 Övrig utbildning: Förberedande konstnärlig utbildning, affärsutveckling, Arts Management kulturföretagande, bildterapi, datakunskap: ECDL grund Språkkunskaper: Goda kunskaper i engelska. Dessutom talkunskap i danska, norska, tyska, italienska och franska Konsultuppdrag/projektledning PEAB Konstkonsult/projektledare för konstsatsning i samband med stadsutvecklings- och bostadsprojekt Gamla Råsunda, Solna. (pågående) Västra Götalandsregionen Konstkonsult för Drottning Silvias nya barnsjukhus, Östra sjukhuset. (pågående) Upplands Bro kommun Konstkonsult för nytt kulturhus och torgstråk. Huge fastigheter Konstkonsult vid Huge fastigheter, Huddinge kommun. (pågående) Stockholm konst Projektledare för Stockholms stad, övergripande konstprogram för Kista, i samverkan mellan stad, akademi och näringsliv. (pågående) Stora Ursvik KB Konstkonsult/projektledare för konstsatsningar i den nya stadsdelen Ursvik. (pågående) Stockholms sjukhem Konstkonsult/projektledare för om- och tillbyggnad inre och yttre miljö Stockholms sjukhem. (pågående) Region Östergötland Konstkonsult/projektledare för Framtidens US, omfattande tillbyggnad av Universitetssjukhuset i Linköping, Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena, Vision Vrinnevisjukhuset, Norrköping (pågående) Vasakronan CV Ann Magnusson sid. 2

104 Konstkonsult, skribent & redaktör för publikationer och informationsmaterial om konstprojekt inom Vasakronan. (pågående) Statens konstråd Konstkonsult för att köpa in och placera samtidskonst i lokaler med statlig verksamhet. Konstkonsult för sammanställning av konstkollektioner för Sveriges ambassader och residens i samarbete med UD. Familjebostäder Konstkonsult för nyproduktioner i Stockholms stad, skribent & redaktör. Ersta sjukhus/ersta kyrka Konstkonsult/projektledare för programarbete skulpturpark Ersta sjukhus och om- och tillbyggnad inre miljö Ersta kyrka. Kristianstad kommun Konstkonsult för Kristianstad nya Arena och för ny- och ombyggnation av ca 10 skolor i kommunen. Bostadsrättföreningen Revskär, Farsta, Stockholm Konstkonsult för inre- och yttre miljö, upprustning, omgestaltning av bostadskvarter och parkmiljö. Sundbybergs stad 2009 Framtagning av förslag till övergripande konstprogram för ny stadsdel Ursvik. Stockholms läns landsting/regionplanekontoret, RTK, Stockholm Projektledare för konstnärlig medverkan i regionalt utvecklingsarbete, redaktör, skribent. I samarbete med Stockholms läns landstings kulturförvaltning. Uppsala läns landsting Utredning: Huvudsyftet med utredningen är att beskriva och förtydliga konstverksamheten och dess uppdrag utifrån kulturstrategierna, arbetet med konstnärlig gestaltning enligt 1%-regeln, samt sambanden mellan konst, kultur och hälsa. AMS, AF Kultur, östra regionen Projektledare, skribent, redaktör för projektet Kulturplus i skolan. 11 kulturarbetare utforskar konstnärliga metoder i sex skolor i Stockholms län. Konstfrämjandet Projektledare, handledare, skribent för Skiss 2 Sthlm (10 konstnärer inom Landstinget), Skiss - samtidskonstnärer i samtidssamhället, en satsning med fokus på att finna metoder CV Ann Magnusson sid. 3

105 för hur konstnärer och arbetsplatser kan samarbeta i personal-, hälso- och utvecklingsarbeten. Vitterhetsakademien/Uppsala domkyrka Projektledare för Uppsala domkyrka, samtida konstnärlig gestaltning av Maria. Statens konstråd Konstkonsult, curator för konst till Svenska institutet i Paris och utställning i Paris metro i samband med Sveriges ordförandeskap EU Projektledare för utställningsprojekt, rum för andlighet, Historiska museet Projektledare/redaktör för Statens konstråds utvecklingsprojekt på temat konst, arkitektur och rum för andlighet i samarbete med Färgfabriken, Arkitekturmuseet, Riksantikvarieämbetet, Kyrkans kulturråd Konstkonsult/redaktör för nybyggnad av bostadskvarter Hammarby sjöstad, Familjebostäder, Statens konstråd Konstkonsult för omgestaltning av bostadskvarter Älvsjö, Familjebostäder, Statens konstråd Konstkonsult för återuppbyggnad av Trönö kyrka, Trönö församling, Statens konstråd Konstkonsult för omgestaltning av Uppingegränd, Tensta, Familjebostäder, Statens konstråd. Stockholms läns landsting Projektledare för konstnärlig medverkan i regionalt utvecklingsarbete, redaktör, skribent. I samarbete med Regionplanekontoret Stockholms läns landsting Uppdrag informationsspridning qub och arrangemang av seminarium i samarbete med SKISS, Konstfrämjandet Projektledare, redaktör för konstnärligt utvecklingsprojekt qub, ombyggnad av barn- och ungdomspsykiatri (BUP), Södersjukhuset, Stockholms läns landsting Konstrådgivare för ny sjukhuskyrka, Södersjukhuset, Stockholms läns landsting Konstrådgivare för ombyggnad av huvudentré och bilddiagnostiskt centrum vid Södersjukhuset, Stockholms läns landsting Konstrådgivare för ombyggnad av administration vid Södersjukhuset, Stockholms läns landsting Konstrådgivare för ombyggnad av barn- och kvinnocentrum vid Södersjukhuset, Stockholms läns landsting. CV Ann Magnusson sid. 4

106 Haninge kommun Projektledare, curator, skribent för utställningsverksamheten under 2003 på temat Människans natur för konsthallen Haninge kulturhus Konstkonsult för omgestaltning av rondell i Vendelsömalm, Haninge kommun Konstkonsult/skribent/redaktör vid nybyggnad av kulturhus i Haninge centrum, Haninge kommun Konstkonsult/skribent/redaktör vid anläggning av ny park i Tungelsta, Haninge kommun Konstkonsult för ombyggnad, nybyggnad vid Brandbergens skola, Haninge kommun Redaktör/skribent 2013 Konsten Stockholms sjukhem, bok om konstsatsning nybyggnation Att dela ett samhälle, bok om konstnärlig medverkan i regionplanering, Regionplanekontoret Stockholms läns landsting 2009 Bok om konstsatsningar inom Familjebostäder 2008 Nacka strand, konst/arkitektursatsning, AP Fastigheter 2007 K+ Kulturplus i skolan, AMS 2006 qub konstnärligt utvecklingsarbete bup, Sthlms läns landsting 2005 Tellus magasin, konst arkitektur, design på Telefonplan AP Fastigheter 2004 Haninge kulturhus, konst & arkitektur, Haninge kommun Floden och tornet, en vägvisare till Tungelsta trädgårdspark Haninge kommun 2002 Samtidighet, om rum för ritualer, Statens konstråd 2001 Konst på SÖS, essäer om konst på sjukhus och i annan institutionsmiljö, Stockholms läns landsting Utställningar 2010 Stockholms länsmuseum, grupputställning 2006 Galleri Bo Sverden, Växjö 2005 Human work, i samarbete med Läkare utan gränser, Galleri Boken som konst, Galleri Bäckalyckan, Jönköping 2003 Karby gård, konstcentrum, Täby 2003 Din plats, utställning för Jönköpings läns landsting Ljusskulptur, Stockholms länsmuseum, vandringsutställning 2000 Ljuslaboratoriet, KTH, Riksäpplet II, Haninge 1999 Nationalmuseum, Fest, ljus och fyrverkerier 1999 Galleri Bäckalyckan, Jönköping - Vetlanda museum CV Ann Magnusson sid. 5

107 1999 Separatutställning Eksjö sjukhus 1999 Återvändare, projekt för Jönköpings läns landsting 1998 Norska kulturdagar, Norska kyrkan, Stockholm 1998 Kultursommar, Vetlanda museum - Eksjö museum 1998 Miljön tar form - från skiss till konstnärligt gestaltat rum, Landstingens hus, Stockholm 1997 Rättviks konsthall 1997 Ursprunget, Jönköpings länsmuseum - Växjö konsthall 1997 Smålandssalongen, Smålands Konstarkiv, Värnamo 1994 Damen som blev räv, Galleri Enkehuset, Stockholm 1994 Separatutställning Stockholms stadshus Uppdrag konstnär 2005 Skissuppdrag Huskvarna vårdcentral, nybyggnad, Jönköpings läns landsting 2005 Vårdhem äldreboende, ombyggnad, Indal, Sundsvalls kommun 2004 Psykiatrimottagning, Nässjö, Tranås, Vetlanda, Jönköpings läns landsting 2004 IVA, Intensivvårdsavdelning, Huddinge sjukhus, Stockholms läns landsting Huvudentré vid nybyggnad, psykiatri, Höglandssjukhuset Jönköpings läns landsting 2000 Parallellt uppdrag, Bro pendeltågsstation, SL 1998 Hudvårdsklinik vid länssjukhuset i Jönköping, Jönköpings läns landsting 1997 Ljusgård huvudentré vid Danderyds sjukhus, Stockholms läns landsting Informationsplatser Kista, Kista företagsgrupp/sml Konstnärligt arbete inom ramen för vägombyggnad av väg E4, Kista - Häggvik, Vägverket Stipendier 2014 Arbetsvistelse maj månad Svenska Institutet Paris 2007 Helge Ax:son Johnsons Stiftelse, förstudie för bok om konst, arkitektur och trädgårdar 2002 Jönköpings läns arbetsstipendium 1999 Längmanska kulturfonden 1998 Svensk-norska samarbetsfonden, resestipendium 1996 Konstnärsnämnden, arbetsstipendium 1994 Nordiska Rådet, projektstipendium 1993/-94 Italienska Kulturinstitutet, resestipendium Italien 1993 Bingsjögården, kulturstipendium 1993 SIDA, resestipendium Indien (MFS/-konstprojekt) CV Ann Magnusson sid. 6

108 Företag och samarbeten Övrigt 1999 Eget konsultföretag - Ann Magnusson, AM PUBLIC (nytt företagsnamn fr.o.m. 2010). Ann Magnusson AB fr.o.m M.O.W.E.R. Konsultfirma tillsammans med Minerva konsult, Lisa Wacklin, ekonom, designstrateg, trädgårdsmästare Del av arbetsgruppen Her Stereo, ett samarbete mellan arkitekter och konstnärer. Deltagare Hildegun Nilsson Varhelyi, landskapsarkitekt LAR, Sanna Fogelvik, arkitekt SAR, Lotta Mossum, konstnär/curator Ordförande Eva Bonniers donationsnämnd, konst och arkitektur i stadsmiljö. Genomför under en omfattande tävling med Stockholm som utgångspunkt, i samarbete med Konstakademien. Juryarbete, utställning hösten 2015 (pågående) Gästkritiker/föreläsare/handledare Konstfackskolan, olika institutioner & andra (pågående) CV Ann Magnusson sid. 7

109 Titel Diagnosmaskin - ett rum av musik. Ny musik upplevelse i en ny plats för en ny publik Diarienummer Dokumenttyp Dokumentbeteckning Utgåva Ersätter Gallras Bilagenummer Antal bilagor Antal sidor Ansökan Författare Granskare Dokumentägare Fastställt av Giltigt från Richard Sangwill DIAGNOSMASKIN - ETT RUM AV MUSIK. NY MUSIK UPPLEVELSE I EN NY PLATS FÖR EN NY PUBLIK. Konstenheten ansöker om kr för ett projekt som placerar patienten i centrum och som samtidigt är ett led i utvecklingen av den offentliga konsten i Västra Götalandsregionen, där ljud och bild blir ett. Konstenheten har valt att engagera Hardi Kurda, tonsättare och musiker bosatt i Göteborg. han har master examen i musik och komposition vid högskolan för scen och musik i Göteborg. just nu skriver han på sin PHD vid Goldsmith, University of London om musik komposition. hans senaste projekt var i samarbete med Göteborgs konstmuseum och Röhsska museum i Göteborg. mer information finns på Kurdas hemsida: PROJEKTET Diagnosmaskinerna på sjukhuset har stora betydelser för människans hälsa. den visar olika parametrar via olika grafiska bilder av kroppens tillstånd. Den tolkar kroppens tillstånd på ett objektiv sätt så att läkaren kan göra en bättre bedömning. Diagnosen hjälper läkaren att sedan göra sin egen (subjektiva) bedömning utifrån de grafiska bilderna. Den här idén har väckt en fråga hos Kurda som tonsättare. eftersom en del av musiken byggs också på vetenskapliga metoder, så finns det också intressanta kopplingar mellan musik och vetenskap. SYFTE OCH MÅL Syftet med projektet är att använda vetenskapliga resurser för att skapa en ny musik. Musiken ska ge en ny upplevelse till en ny publik i sjukhuset. i det här fallet, kan musiken skapa sin egen betydelse till publiken på sjukhuset genom att vara så när deras kropp. Målet med projektet är att publiken kan uppleva sjukhuset som ett musikaliskt minne. På så sätt kan musiken bidra människans hälsa i samhället precis som vetenskapen gör. Det handlar om att se och tolka dem grafiska bilderna som ett musikaliskt material med möjligheten att använda den i olika konstnärlig sammanhang GENOMFÖRANDE Det är viktigt att framhålla att Kurda har respekt för sjukhuset arbetsmiljö. Han kommer att ta stor hänsyn till att projektet inte hindrar vårdens dagliga arbete. Vi hoppas också på att sjukhuset kan erbjuda en plats för projektet så att det går att genomföra projektet på ett konstnärligt sätt så bra som möjligt. Projektet kommer att genomföras som ett liveframförande via en instrumentalt och videoinstallation av Kurda och andra lokala musiker. Samtidigt den kommer ha formen av en videoinstallation, eftersom det är ett visuellt framförande. Projektet startar med hjälp av några skärmar eller projektor som kan ställas i en plats eller olika platser på sjukhuset. skärmana/projektorerna kan kopplas till en eller några diagnos maskinen i realtid om det är möjligt

110 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 2 (8) annars görs det på ett annat sätt genom att spela upp en redan inspelat video från en eller några diagnos maskinerna som är kopplat till en patients kropp. Naturligtvis behövs tillstånd från patienten när vi använda hens diagnosmaterial till projektet. PROJEKTETS TIDSPLAN Vi vill genomföra projektet beräknas starta under hösten Projektet behöver ha en öppen plats på sjukhuset. Eventen (öppna konserten) behöver en period mellan en till fyra veckor, några dagar per vecka, några timmer per dag (projektet får anpassa sig till den möjlighet vi får från sjukhuset.) Varför projektet behöver ett sådan öppen plats dels beror på att musiken behöver tid med sin nya plats för att bli en del av miljön i sjukhuset, vilket musiken skapar en naturlig och oförväntat upplevelse för publiken, det som avses som en ny upplevelse. Och dels, handlar om att öppna möjligheten till andra musiker och konstnärer att spontant involverar sig i projektet med sina egna tolkningar till diagnos maskinerna (grafiska bilderna) som representeras via de externa skärmarna. BUDGET: kr hyra/köpa 3-5 skärmar/projektorer 5 000kr hyra/köpa utrustning 8 000kr tekniker för installation av skärmar 4 000kr dokumentation: foto, ljud och video inspelning kr marknadsföring kr egen arbetstid (exkl. moms 25 %) för tre månaders kr total summan Med vänlig hälsning Richard Sangwill enhetschef

111 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 4 (8) 1.1. Uppdrag 2: Ventilationstrumma samt fristående objekt/skulptur på innergård På en av innergårdarna finns en ventilationstrumma som är en stor och framträdande byggnadsdel. Här önskar vi en utsmyckning som gör något av trumman och eventuellt tar hand om regnvattnet från taken. Vattnet får inte skapa störande ljud för personalen. Gestaltningen på innergården kräver samspel med ventilationstrumman, vi ser gärna att den innehåller ett objekt/skulptur. Uppdraget förutsätter ett nära samarbete med landskapsarkitekt/arkitekt. Beräknad kostnadsram á 450 tkr x 1 uppdrag Parallellt skissarvode 2 konstnärer á 50 tkr Skissinlämning Beslut Juryn beslutade att tilldela nedanstående konstnärer skissuppdrag: Backa Carin Ivarsdotter Motivering: Backa Carin har visat att på stor kompetens på att när det gäller att fören plats yta med dess omgivande fasader med olika inslag av material och ljus. Hon skapar en fascinerande visuell dialog mellan rummets olika ytor och former.

112 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 5 (8) Maria Ängqvist Klyvare Motivering: Maria Ängqvist Klyvares arbeten visar på ett mänskliga och omhändertagande uttryck. Hennes verk fångar betraktarens blick och väcker dennes nyfikenhet. Hon skapar en spännande upplevelse genom att behandla perspektiv kopplat till olika material. Motiven bryter mot det förutsägbara. Torbjörn Johansson Motivering: Torbjörn Johanssons verk behandlar ljus och färg i en kombination som överför naturens form till egna konstverk. Torbjörn process skapar en lekfull visuell upplevelse, där färg, rum och betraktare möts. Hans gestaltning bryter det förutsägbara i vår vardagliga miljö och får oss att reflektera över vår relation till platsen eller rummet.

113 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 6 (8) 1.2. Uppdrag 3: Korridor på plan 2 Korridorens gestaltning ska: Underlätta orientering Motverka de långa korridorernas monotoni Avgränsa, skapa rumslighet Skapa en trygg och välkomnande miljö Vi strävar efter integrerade gestaltningar i vägg och/eller golv samt eventuellt tak. Väggarna i glasgångarna ingår ej i detta uppdrag utan ingår i uppdrag 1, dock kan golvet gestaltas. Vi vill att konsten ska vara lustfylld och stimulerande för de barn som är patienter som vistas och behandlas där. Uppdraget innefattar färgsättning på väggar, golv och kan även innehålla mindre artefakter som tar hänsyn till utrymmet i de smala korridorerna (gärna tvådimensionella). Artefakten får gärna vara taktil. Uppdraget utförs i samarbete med arkitekt. Beräknad kostnadsram á 200 tkr x 1 uppdrag Parallellt skissarvode för 2 konstnärer á 25 tkr Beslut Juryn beslutade att tilldela nedanstående konstnärer skissuppdrag: Jonas Liveröd 1. Motivering: Ungdomligt uttryck som väl överensstämmer med verksamhetens önskemål, där material är valt utifrån sammanhang och publik. Jonas Liveröd visar på förmåga att behandla stora ytor och anpassa dessa både till färg och form på väggar och golv. Stefan Otto Motivering: Skapar en helhet i sitt uttryck med innehåll av humor och värme men också reflektion över tillvaron. Hans rumsgestaltning ger upphov till interaktion mellan betraktaren och miljön på ett lekfullt sätt. Det kan handla om rörlig bild eller objekt eller ett rums färgsättning.

114 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 7 (8) 1.3. Uppdrag 4: Korridor samt väntrum på plan 3 Korridorens gestaltning ska: Underlätta orientering Motverka de långa korridorernas monotoni Avgränsa, skapa rumslighet Skapa en trygg och välkomnande miljö Vi strävar efter integrerade gestaltningar i vägg och /eller golv samt eventuellt tak. Väggarna i glasgångarna ingår ej i detta uppdrag utan ingår i uppdrag 1, dock kan golvet gestaltas. Vi vill att konsten ska ha en lugnande och positiv inverkan på de patienter som vistas och behandlas där. Uppdraget innefattar färgsättning på väggar, golv och kan även innehålla mindre artefakter som tar hänsyn till utrymmet i de smala korridorerna (gärna tvådimensionella). Uppdraget utförs i samarbete med arkitekt. Beräknad kostnadsram á 350 tkr x 1 uppdrag Parallellt skissarvode för 2 konstnärer á 50 tkr Beslut Juryn beslutade att tilldela nedanstående konstnärer skissuppdrag: Frida Fjellman Motivering: Skapar integrerade gestaltningar av rummet som äger både mångfald och kreativitet. Via sina fantasifulla objekt betonar hon ljuset och rumsligheten. De leder betraktar in i en process för reflektion. Anna Brag Motivering: Ungdomligt och direkt uttryck. Verket Vägg i vägg från Helsingborg är fint exempel på Annas arbetssätt, där hon behärskar den rumslig anpassning i förening till motivet. I detta verk med en traderande form som får betraktaren att känna samhörighet med miljön. Ett uttryck som passar väl till den tänkta patientgruppen.

115 Dokumenttyp Titel Beteckning Utgåva Bilagenr Sida (Sidor) 8 (8) 1.4. Uppdrag 5: Väntrum samt eventuella vårdrum på plan 2 Mötet mellan barnet och vårdgivaren står i fokus. Att barnet känner sig välkommet och trygg i den vårdande miljön är viktigt. Vi önskar att den konstnärliga gestaltningen görs utifrån barnets perspektiv och behov. Vårdrum för barn Vi ser gärna konstnärlig gestaltning monterad mot innertaket i vårdrum så att patienten kan uppleva gestaltningen från sängen. Väntrum för barn Det allmänna väntrummet på plan 2 är en plats där patienter mellan 0-18 år samt anhöriga vistas. Här ser vi gärna inslag av rörlig bild och ljud. Beräknad kostnadsram á 200 tkr x 1 uppdrag Parallellt skissarvode för 2 konstnärer á 25 tkr Uppdraget ska utföras i samarbete med arkitekt Beslut Juryn beslutade att tilldela nedanstående konstnärer skissuppdrag: Tina Frausin Motivering: Skapar med sina färgrika skulpturala installationer en lekfull, sinnligt och fantasifull värld. Genom sin materialrikedom och taktila objekt försätter hon betraktare i en kreativ process som stimulerar till lust och glädje men som också till en djupare reflektion. Gustav Sparr Motivering: Skapar genom sin rörliga uttryck ett samtida och ungt språk, där han fogar samman symboler och tvådimensionella mångfaldiga bilder som övergår i en tredimensionell surrealistisk syntes. Utifrån en linje växer bilder och berättelser fram och ger betraktar många associationer. Gustav Sparrs rörliga bilder har en smittsam inverkan på betraktaren att vidare skapa själv.

116 ÄRENDE 6

117 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Ylva Gustafsson Telefon: E-post: Till kulturnämnden Kulturpublikation med Turistrådet Västsverige Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beviljar kronor till en kulturpublikation förutsatt att Turistrådet Västsverige medfinansierar med lika mycket. 2. Medlen tas från Handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar Sammanfattning av ärendet Under 2015 har kulturnämnden inlett ett fördjupat samarbete med Turistrådet Västsverige. Bland de satsningar som prioriterats gemensamt finns ett kulturmagasin som ska lyfta fram befintliga kulturbesöksmål i Västsverige: institutioner, evenemang, aktiviteter och profiler. Publikationen vänder sig brett till invånare och besökare/gäster och distribueras via kulturinstitutioner, hotell och knutpunkter. Upplagan är ex och utgivningen planeras till tidig vår Publikationens livslängd beräknas till runt två år. Fördjupad beskrivning av ärendet Under sex år ( ) gav Västra Götalandsregionens kulturnämnd ut publikationen kultur; ett påkostat magasin som distribuerades i väntrum på sjukhus, vårdcentraler och tandvårdskliniker i Västra Götaland. Redan då föddes tankarna på en något enklare publikation som beskriver kulturrelaterade resmål i Västra Götaland. Västra Götalandsregionens vision för besöksnäringen är att Västra Götaland ska bli Skandinaviens mest besökta, uppskattade och inkomstbringande turismregion år I Turistrådets affärsplan är kulturen ett profilområde tillsammans med måltid och outdoor. Kulturen och dess resmål är en välkänd besöksanledning och ingår därför i Turistrådets Västsverige strategi, där publikationen blir en viktig del i marknadsföringen. Utöver den fysiska publikationen länkas läsarna vidare till Turistrådets webbsida där det finns ytterligare textmaterial, bilder och webblänkar. Det ger publikationen en längre livslängd och längre räckvidd. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundspl 2, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

118 Datum Diarienummer KUN (2) Finansiering Kulturnämnden och Turistrådet Västsverige delar på kostnaderna för publikationen och avsätter kronor vardera. Budgeten beräknas till: Grafisk produktion/layout Tryck Redaktionellt: skribenter Fotografer/bildinköp kronor kronor kronor kronor VG2020 Förslaget stärker VG2020:s mål om en region som syns och engagerar med fokus på att satsa på internationell mötesindustri, evenemang och på att stärka besöksnäringen. Kulturstrategin Publikationen stärker Västra Götaland inom kulturstrategins områden ekonomisk potential och regional profilering. Beredning Ärendet har beretts i samarbete med Koncernstab regional utveckling (näringsliv) och Turistrådet Västsverige. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Ylva Gustafsson Regionutvecklare kultur Beslutet skickas till Diariet, regionenenshus.vanersborg@vgregion.se Koncernstab regional utveckling, Agneta Mårdsjö agneta.mardsjo@vgregion.se Koncernstab regional utveckling, Anders Persson anders.s.persson@vgregion.se Turistrådet Västsverige, Fredrik Lindén fredrik.linden@vastsverige.com Turistrådet Västsverige, Marie Linde marie.linde@vastsverige.com Turistrådet Västsverige, Mikael Almse mikael.almse@vastsverige.com

119 ÄRENDE 7

120 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen koncernavdelning kultur Handläggare: Tomas Olsson Telefon: E-post: tomas.olsson@vgregion.se Till kulturnämnden Motion (RS ) från Patrik Silfverklinga (SD) om Upprustning av kulturhistoriska miljöer. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrande över motion från Patrik Silfverklinga om upprustning av kulturhistoriska miljöer Kulturnämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att motionen avslås. Sammanfattning av ärendet Patrik Silfverklinga (SD) har lämnat in en motion till regionfullmäktige; om upprustning av kulturhistoriska miljöer. Upprustning av kulturhistoriska miljöer är en angelägen fråga som delas av många i samhället. Västra Götalandsregionens natur- och kulturarvsförvaltning, Västarvet, är en organisation som tillsammans med andra kulturarvsaktörer, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunerna, företag och civilsamhället aktivt arbetar med att organisera, stödja och främja upprustning av kulturhistoriska miljöer. Västarvet har ett långsiktigt uppdrag från kulturnämnden i Västra Götalandsregionen att arbeta samlat med frågorna. Västarvet och Västergötlands museum verkar även som konsulter inom området. Därmed anser kulturnämnden att det inom Västra Götalandsregionen finns en organisation till stöd för upprustning av kulturhistoriska miljöer. Beredning Kulturnämnden har fått motionen på remiss från regionstyrelsen. Koncernavdelning kultur har samrått i ärendet med avdelning näringsliv inom koncernstab regional utveckling samt med Västarvet som utförare i ärendet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

121 Datum (2) Diarienummer KUN koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Tomas Olsson Regionutvecklare-kultur Beslutet skickas till Regionstyrelsen; regionstyrelsen@vgregion.se Avdelning näringsliv: agneta.mardsjo@vgregion.se Västarvet: vastarvet@vgregion.se Diariet: regionenshus.vanersborg@vgregion.se

122 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Diarienummer KUN Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Vänersborg Yttrande över motion (RS ) från Patrik Silfverklinga (SD) om Upprustning av kulturhistoriska miljöer. Patrik Silfverklinga (SD) har lämnat in en motion till regionfullmäktige; om upprustning av kulturhistoriska miljöer. Upprustning av kulturhistoriska miljöer är en angelägen fråga som delas av många i samhället. Västra Götalandsregionens natur- och kulturarvsförvaltning, Västarvet, är en organisation som tillsammans med andra kulturarvsaktörer, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommunerna, företag och civilsamhället aktivt arbetar med att organisera, stödja och främja upprustning av kulturhistoriska miljöer. Västarvet har ett långsiktigt uppdrag från kulturnämnden i Västra Götalandsregionen att arbeta samlat med frågorna. Västarvet och Västergötlands museum verkar även som konsulter inom området. Därmed anser kulturnämnden att det inom Västra Götalandsregionen finns en organisation till stöd för upprustning av kulturhistoriska miljöer Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Conny Brännberg Kulturnämndens ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

123

124

125

126 ÄRENDE 8

127 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Jens Lejhall Telefon: E-post: jens.lejhall@vgregion Till kulturnämnden Motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om regional folkhögskola med fokus på undersköterskeutbildningar. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrandet om motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om regional folkhögskola med fokus på undersköterskeutbildningar. Kulturnämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har remitterat Heikki Klaavuniemis motion om att utreda möjligheten att inrätta en regional folkhögskola med fokus på undersköterskeutbildningar till personalutskottet, kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden och till styrelsen för de regionägda folkhögskolorna. Utbildning för tjänst som undersköterska är en kommunal angelägenhet och hanteras därför inte inom landstingens/regionernas ansvarsområde. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Jens Lejhall Regionutvecklare Besluten skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Diarium regionenshus.vanersborg@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

128 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Ert diarienummer KUN Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Vänersborg Yttrande över motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om regional folkhögskola med fokus på undersköterskeutbildningar. Motionären föreslår att Västra Götalandsregionen ska utreda möjligheten att starta en ny folkhögskola med vårdinriktning. Utbildning för tjänst som undersköterska är en kommunal angelägenhet och hanteras därför inte inom landstingens/regionernas ansvarsområde. Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Conny Brännberg Kulturnämndens ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

129

130

131 ÄRENDE 9

132 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Jens Lejhall Telefon: E-post: jens.lejhall@vgregion Till kulturnämnden Motion av Heikki Klaavuniemi om samlad ledning och styrning för Västra Götalandsregionens utbildningsverksamhet Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrande om motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om samlad ledning och styrning för Västra Götalandsregionens utbildningsverksamhet. Kulturnämndens förslag till regionstyrelsens beslut: 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Sverigedemokraterna föreslår regionfullmäktige att besluta om att tillsätta en utredning om hur Västra Götalandsregionen kan skapa en sammanhållen organisation under en nämnd för utbildningsverksamheten i regionen. I dagsläget har regionstyrelsen ett samordningsansvar gentemot regionens egna utförarverksamheter och kulturnämnden ger uppdrag eller bidrag till de regionägda folkhögskolorna, de rörelsedrivna folkhögskolorna, de 10 studieförbunden samt till eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturområdet. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för utbildning och forskning samt egen verksamhet inom skolområdet (naturbruksgymnasierna). Kulturnämnden anser att den nuvarande uppdelningen mellan kulturnämndens ansvarsområde, som innefattar folkbildningen, och regionutvecklingsnämndens, som innefattar skolfrågor, är funktionell. Även om de egna förvaltningarna ofta spelar en viktig roll i genomförandet av strategier och planer så har nämnderna ett större ansvar än så - ett systemansvar för bildningoch/eller utbildningsområdet. De egna förvaltningarnas roll i genomförandet av strategier och planer skulle däremot i högre utsträckning kunna undersökas. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Jens Lejhall Regionutvecklare Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

133 2 (2) Besluten skickas till Regionstyrelsen; Diariet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

134 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Ert diarienummer KUN Regionstyrelsen Västra Götalandsregionen Vänersborg Yttrande över motion från Heikki Klaavuniemi m fl (SD) om samlad ledning och styrning för Västra Götalandsregionens utbildningsverksamhet Yttrande Sverigedemokraterna föreslår regionfullmäktige att besluta om att tillsätta en utredning om hur Västra Götalandsregionen kan skapa en sammanhållen organisation under en nämnd för utbildningsverksamheten i regionen. I dagsläget har regionstyrelsen ett samordningsansvar gentemot regionens egna utförarverksamheter och kulturnämnden ger uppdrag eller bidrag till de regionägda folkhögskolorna, de rörelsedrivna folkhögskolorna, de 10 studieförbunden samt till eftergymnasiala utbildningar inom konst- och kulturområdet. Regionutvecklingsnämnden ansvarar för utbildning och forskning samt egen verksamhet inom skolområdet (naturbruksgymnasierna). Kulturnämnden anser att den nuvarande uppdelningen mellan kulturnämndens ansvarsområde, som innefattar folkbildningen, och regionutvecklingsnämndens, som innefattar skolfrågor, är funktionell. Även om de egna förvaltningarna ofta spelar en viktig roll i genomförandet av strategier och planer så har nämnderna ett större ansvar än så - ett systemansvar för bildningoch/eller utbildningsområdet. De egna förvaltningarnas roll i genomförandet av strategier och planer skulle däremot i högre utsträckning kunna undersökas. Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Conny Brännberg Kulturnämndens ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

135

136

137 ÄRENDE 10

138 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Jens Lejhall Telefon: E-post: Till kulturnämnden Utvecklingsmedel för folkhälsa och folkbildning i Västra Götaland Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beviljar kr till Västra Götalands Bildningsförbund för att genomföra följeforskning samt att formulera metoder och modeller för det kontinuerliga folkhälsoarbetet inom studieförbund och folkhögskolor. Detta under förutsättning att folkhälsokommittén beviljar kronor för samma period. 2. Kostnaden belastar budgetposten Utveckla kapaciteter Västra Götalands Bildningsförbund ska inkomma med en skriftlig rapport till folkhälsokommittén och kulturnämnden senast februari Sammanfattning av ärendet Västra Götalands Bildningsförbund (VGB) är en intresseorganisation för folkhögskolorna och studieförbunden i Västra Götaland och har sedan många år tillbaka varit en samverkanspart till folkhälsokommittén och kulturnämnden. Folkhälsoarbetet är en naturlig och integrerad del av folkbildningsverksamheten. Folkhälsokommittén har under en längre tid stött VGB genom projektstöd för olika folkhälsosatsningar. Kulturnämnden stödjer Västra Götalands Bildningsförbunds medlemsorganisationer med cirka 135 mkr årligen. Studieförbund och folkhögskolor söker dessutom regelbundet medel för utvecklingsprojekt hos kulturnämnden inom områden som exempelvis kultur, bildning, folkhälsa och kultur i vården. Ansökan om medel avser ett långsiktigt arbete för att förstärka VGBs stödjande roll inom folkhälsoområdet. En avsiktsförklaring mellan folkhälsokommittén och Västra Götalands Bildningsförbund har undertecknats och är ett komplement i utvecklingsarbetet genom att bland annat höja kunskapen om och kvalitén på folkhälsoarbetet, nå nya målgrupper, initiera följeforskning och bli bättre på att sprida erfarenheter. I kulturnämndens till regionstyrelsen föreslagna, ännu ej antagna, folkbildningspolitiska program anges folkhälsoområdet som ett av tre fokusområden där folkbildningen har en relevant och betydelsefull verksamhet. Västra Götalands Bildningsförbund söker årliga utvecklingsmedel hos folkhälsokommittén och kulturnämnden om kr. Folkhälsokommittén och kulturnämnden beviljade medel till en liknande ansökan 2014, men då med 200 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

139 Datum Diarienummer KUN (2) respektive 100 tkr. Utifrån VGBs rapportering är en bedömning att merparten av de rapporterade insatserna finansieras med andra medel och/eller är en del i deras medlemsuppdrag utom när det gäller följeforskningen. Den inkomna ansökan har handlagts och skrivits fram gemensamt av tjänstemän på koncernstaben regional utvecklings avdelning för folkhälsa och koncernavdelningen kultur. Avsikten är att ärendet kommer att behandlas samtidigt av folkhälsokommittén och kulturnämnden. I VGBs redovisning av projektmedlen 2014 framgår inte vad som finansierats av projektet i fråga och vad som finansierats med andra medel. I ansökan framgår det heller inte hur eller vilka som ska genomföra de olika insatserna. Mot denna bakgrund föreslås kulturnämnden att endast bevilja en del av ansökan. Finansiering Kostnaderna belastar budgetposten Utveckla kapaciteter i 2015 års budget. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Jens Lejhall Regionutvecklare Besluten skickas till Västra Götalands Bildningsförbund, Klas Sjögren (ordförande), klas.sjogren@folkbildning.net Diariet Ekonom; Dick Wesström dick.wesstrom@vgregion.se

140 Redovisning från Västra Götalands Bildningsförbund avseende utvecklingsarbetet gällande folkhälsa och folkbildning i Västra Götaland med stöd av utvecklingsmedel som erhållits Folkbildningen i Västra Götaland ansökte om och beviljades, genom sin intresseorganisation Västra Götalands Bildningsförbund (VGB), ett årligt anslag för att utveckla och fördjupa folkhälsoarbetet i Västra Götaland. Ansökan för 2014 och för de där på följande två åren uppgick till :- /år. Beslutet blev att för 2014 erhöll VGB :- med motiveringen att beslutet togs sent på året (23 oktober 2014) men att hela beloppet :- skall beaktas inför åren 2015 och Fördelningen gjordes så att Västra Götalandsregionens kommitté för folkhälsofrågor svarar för 2/3 delar och regionens kulturnämnd för 1/3 del av ovan nämnda totala anslag. Folkbildningens roll som aktör i det förebyggande folkhälsoarbetet lyfts fram i flera av regionens styrdokument och studieförbunden samt folkhögskolorna har som ambition att vara en aktiv partner när det gäller det förebyggande folkhälsoarbetet. I oktober 2014 tecknades en avsiktsförklaring mellan Västra Götalandsregionens kommitté för folkhälsofrågor och VGB där syftet är att stärka samverkan kring folkhälsofrågorna och folkhälsarbetet på såväl lokal som regional nivå i Västra Götaland. Samverkan skall ske utifrån folkbildningens arbetsätt och metoder som skapar förutsättningar för en god hälsa genom en helhetssyn på individen, erbjuda lärmiljö som är trygg där ett bekräftande och personlighetsutvecklande klimat råder. Därutöver finns åtgärdsinriktningen som bygger på det i regionen antagna dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för en jämlik hälsa i Västra Götaland. I denna redovisning, som bygger på den insända ansökan från hösten 2014, redovisas arbetet som bedrivits inom folkbildningen, med VGB som samordnare, under Folkhälsoarbetet är ett viktigt inslag i folkbildningens uppdrag att vara en aktiv aktör i samhällsaktuella frågor och där riktade utvecklingsmedel, utöver det generella samhällsstödet, möjliggör och utgör en förutsättning för folkbildningen att kunna prova nya innovativa insatser för att utveckla folkhälsan. För närvarande driver vi fyras sådana utvecklingsprojekt/processer. Här kan ett exempel nämnas där vi via ett studieförbund bedriver ett utvecklingsprojekt i samverkan med Råd och information i alkoholfrågor (RIA) gentemot gruppen som står allra längst från arbetsmarknaden. Detta som ett inslag i åtgärden ökat arbetsdeltagande som finns som en del i dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. De metoder som folkbildningen använder lämpar sig väl för att nå grupper som inte annars blir sedda och inkluderade i denna typ av processer.

141 Vårt mest omfattande utvecklingsarbete i dag, som vi inom VGB samordnar, är inriktat gentemot de 20 verksamma folkhögskolorna i regionen, som har en total personalvolym på drygt 700 anställda. Nitton av skolorna hade anslutit sig till satsningen vid årsskiftet 2014/2015. Huvudsyftet i detta utvecklingsarbete är att under en treårsperiod stärka skolornas förutsättningar att kunna hantera den, över tid, förändrade elevsammansättningen utifrån ålder, etnicitet, sociala bakgrund mm. Här finns en rad dokument att tillgå så som processplan, handlingsplaner för de olika skolorna, dokumentation från möten med skolornas utsedda kontaktpersoner mm. Skolornas personal erbjuds ett stort utbud av olika utbildningar och föreläsningar som genomförs inom var och en av skolorna samt i flera fall gemensamt. Dessutom erbjuds möjligheten att genomföra en hälsovaneundersökning riktad till både personal och kursdeltagare för att stämma av den självupplevda hälsostatusen. Med anledning av detta pågående utvecklingsarbete, som torde vara unikt i Sverige, har VGB tagit kontakt med Folkbildningsrådet som hänvisat till folkhögskolornas centrala intresseorganisationer Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att sprida kunskap om vårt arbete. Dessa har visat intresse av ett samarbete och vill vara behjälpliga att sprida de erfarenheter samt resultat som vårt utvecklingsarbete bland folkhögskolorna uppnår och där kommer fortsatta samtal att ske för att öka deras kunskap om vad vi gör i vårt område och hur övriga folkhögskolor i Sverige kan ta del av detta. VGB har diskuterat med Högskolan Väst kring frågan om följeforskning av vårt utvecklingsarbete bland folkhögskolorna. Här kan det komma att bli en kombination av elevarbete och professionell forskning kring vår utvecklingsprocess. Den kontakt vi i övrigt på senare tid etablerat med Högskolan Väst har fokus på etnologi och kulturvetenskap, vilket kan komma att bidra till stöd i olika förändringsprocesser. VGB för kontinuerliga samtal med tjänstemän på folkhälsokommitténs sekretariat om nya utvecklingsprojekt och har ett antal sådana fullskaliga projekt igång som vid kommitténs sammanträde i februari 2015 beviljats fortsatt projektstöd. Vidareförmedling av gjorda erfarenheter har skett och sker bl a via de projektrapporter som alltid blir resultatet av alla genomförda utvecklingsarbeten och förstudier och som sprids på det sätt som anges i respektive planer. Specifikt i Skaraborg har vi sedan hösten 2011 haft uppdraget att vara en del i förverkligandet av den Strategiska planen för folkhälsoarbetet i Skaraborg, som de två tidigare hälso- och sjukvårdsnämnderna antagit och som syftar till att Skaraborgarna skall ha bäst hälsa i landet år Studieförbunden och folkhögskolorna i Skaraborg genomför numera årligen en stor mängd aktiviteter (under 2014 ca 800 specifika verksamheter) inom Kost och Motionsområdet och nu på senare tid med huvudsaklig inriktning på Mat och Rörelse. Detta med hjälp av de stimulansmedel som vi kan förmedla genom ett gott och positivt samarbete med hälso- och sjukvårdsnämnden och dess tjänstemän. Eftersom vi inom VGB, tillsammans med våra medlemmar i studieförbunden och folkhögskolorna, beslutat oss för att vara en aktiv part på folkhälsoområdet så följer vi utvecklingen på detta område och lyfter dessa frågor i de olika sammanhang som vi deltar i.

142 Vi informerar fortlöpande våra medlemsorganisationer om de föreläsningar/kurstillfällen och andra mötesforum som anordnas på folkhälsoområdet och uppmuntrar till deltagande för att öka kunskapsnivån kring dessa frågor. Det åligger oss också att genomföra egna utbildnings- och informationsinsatser gentemot våra medlemsorganisationer och ständigt ge dessa stöd och råd för att utveckla folkhälsoarbetet. En del i vårt uppdrag är att stimulera till och informera folkbiblioteken i vårt område om möjligheten att tillskapa folkhälsohörnor på biblioteken. Detta arbete har pågått under flera år och här sker ett aktivt samarbete med Kultur i Väst (regionbiblioteket) där vi tillsammans agerar för att fler folkbibliotek skall inrätta denna typ av informations- och mötesplats på de kommunala biblioteken. Senast i raden att inviga en folkhälsohörna var Falköpings huvudbibliotek i februari 2015 och tidigare under 2014 hade Grästorps bibliotek invigning av sin mötesplats för folkhälsofrågor. Där har denna lett till att folkbildningen, via de på orten aktiva studieförbunden, är delaktiga i planeringen och genomförandet av föreläsningar och utbildningskvällar schemalagt under varje termin vilka riktar sig till allmänheten. I de fem kommunerna i Dalsland har vi sedan i hösten 2014 arbetat med att främja ett samarbete mellan biblioteken, folkhälsosamordnarna och studieförbunden. Detta i syfte att stärka samverkan och finna vägar till attraktiva aktiviteter som lockar befolkningen att engagera sig. Inget av dessa folkbibliotek har någon folkhälsohörna idag men tankar har väckts och samtal förs i olika personalgrupper kring frågan. En av kommunerna har kommit lite längre i sin planering och inkommit med en ansökan om sitt startbidrag. Fortsatt diskussion kring denna samverkan mellan biblioteken, folkhälsosamordnarna och studieförbunden sker nu under 2015 i syfte att hitta en gemensam strategi inför framtiden. Folkbildningens olika medlemsorganisationer arbetar ständigt med att utveckla sitt kvalitetsarbete och det kommer också folkhälsoarbetet till del. Här finns mer att göra för framtiden bl a genom kontakter med t ex Högskolan Väst och kollegor inom andra länsbildningsförbund. Vi följer på olika sätt vad som händer inom folkbildningssfären via Folkbildningsrådet och Folkbildningsförbundet genom bl a deltagande i deras konferenser, via nyhetsbrev, etikdelegationen mm. Västra Götaland är väl representerat i folkbildningens olika centrala organ vilket innebär goda möjligheter till vidareförmedling av information och nyheter gällande både folkhögskolor och studieförbund. Både folkhögskolor och studieförbund har ständiga krav på sig att påvisa kvalité i all den bidragsberättigade verksamhet man bedriver Västra Götalands Bildningsförbund Klas Sjögren Ordförande

143 Fortsättningsansökan från Västra Götalands Bildningsförbund om utvecklingsmedel för folkhälsa och folkbildning i Västra Götaland. Västra Götalands Bildningsförbund (VGB) ansökte hösten 2014 om ett årligt anslag (för 2014 med kr) hos Västra Götalandsregionen via Folkhälsokommittén och Kulturnämnden för att utveckla och fördjupa folkhälsoarbetet och folkbildningen i Västra Götaland. I samband med denna ansökan tecknades också en avsiktsförklaring mellan Västra Götalandsregionens kommitté för folkhälsofrågor och VGB där det framgår vilka ambitioner som finns i denna samverkan. Syftet med denna avsiktsförklaring mellan regionen och folkbildningen är att stärka samverkan kring folkhälsofrågorna och folkhälsarbetet på såväl lokal som regional nivå i Västra Götaland. Samverkan skall ske utifrån folkbildningens arbetsätt och metoder som skapar förutsättningar för en god hälsa genom en helhetssyn på individen, erbjuda lärmiljö som är trygg där ett bekräftande och personlighetsutvecklande klimat råder. Därutöver finns åtgärdsinriktningen som bygger på det i regionen antagna dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för en jämlik hälsa i Västra Götaland. Beslutet blev att för 2014 erhöll VGB :- med motiveringen att beslutet togs sent på året (23 oktober 2014) men att hela beloppet :- skall beaktas inför åren 2015 och Fördelningen gjordes så att Västra Götalandsregionens kommitté för folkhälsofrågor svarar för 2/3 delar och regionens kulturnämnd för 1/3 del av ovan nämnda totala anslag. Vår ansökan för kalenderåret 2015 uppgår således till :- och utgör förutsättningen för att folkbildningen i Västra Götaland, med VGB som samordnande part, skall kunna bedriva ett aktivt utvecklingsarbete på folkhälsoområdet. Folkbildningens roll som aktör i det förebyggande folkhälsoarbetet lyfts fram i flera av Västra Götalandsregionens (VGRs) styrdokument och studieförbunden och folkhögskolorna har som ambition att vara en aktiv aktör när det gäller det förebyggande folkhälsoarbetet. Det VGB vill fortsätta att arbeta med för att utveckla folkhälsoarbetet internt och inom medlemsorganisationerna under 2015 och 2016 är: att med folkbildningens metoder och via sina medlemsorganisationer nå nya grupper i ett förebyggande folkhälsoarbete att finna vägar och metoder för att höja kvalitén i folkhälsoarbetet att utveckla folkhälsoarbetet inom folkbildningen i Västra Götaland genom att pröva nya metoder utifrån folkbildningens särart och fria ställning

144 att sprida erfarenheter som bygger på etablerad forskning och annan kompetens som kan formas till strategiska utvecklingsinsatser över kortare och längre tidsperioder att vara en informationsresurs kring aktuella folkhälsofrågor relaterade till folkbildningens olika aktörer och skapa mötesplatser, internutbildningar mm för att därmed initiera och stödja kvalitetshöjande diskussioner kring området folkhälsa att bevaka utvecklingsarbetet inom folkhälsoområdet och vara samordnare för studieförbunden och folkhögskolorna gentemot VGRs olika organ att vidareutveckla och tillskapa folkhälsohörnor på folkbiblioteken runt om i regionen, i samarbete med Kultur i Väst (regionbiblioteket), syftande till att därmed skapa mötesplatser för nya målgrupper som inte tidigare tagit del av folkhälsoinriktade media och inte heller upptäckt biblioteket som centrum för kunskapsspridning via litteratur, föreläsningar och seminarier och därmed uppnå en mer jämlik hälsa i hela Västra Götaland att vidareförmedla de erfarenheter och kunskaper som våra olika utvecklingsinsatser resulterar i både inom vår egen region men även på t ex nationell nivå via t ex Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet osv. att genomföra följeforskning kring vissa processer i samverkan med relevanta aktörer i syfte att dokumentera insatser samt att formulera metoder och modeller för det kontinuerliga folkhälsoarbetet inom studieförbund och folkhögskolor. Västra Götalands Bildningsförbund Klas Sjögren Ordförande

145 Avsiktsförklaring AVSEENDE SAMVERKAN INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET MELLAN VÄSTRA GÖTALANDS BILDNINGSFÖRBUND (VGB) OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN (VGR) Bakgrund Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommitténs uppdrag Dokumentet Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland antogs av Regionfullmäktige i september 2013, efter att ha processats fram tillsammans i bred samverkan. Samling för social hållbarhet omfattar delvis åtgärder som i första hand kan implementeras i VGRs egna verksamheter medan andra förutsätter en samverkan med andra samhällsaktörer. En viktig extern samverkanspart är den idéburna sektorn. Den regionala samverkan får stöd i 2014 års budget, där det står att de åtgärdsförslag som presenteras i åtgärdspaketet blir en tydlig utgångspunkt för regionens samlade folkhälsoarbete grundat på invånarnas hälsa och ohälsa. Västra Götalands Bildningsförbunds uppdrag Folkbildningen har dokumenterade effekter när det gäller förmågan att skapa god hälsa för människornas hela existens genom att bidra till ökad självtillit, meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Detta är hörnstenar i människans upplevelse av god hälsa. Folkbildningen gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation samt skapa engagemang och delaktighet i samhällsutvecklingen. Ett fortsatt processinriktat utvecklingsarbete i samverkan mellan VGB och VGRs Folkhälsokommitté stödjer åtgärdsområdena som beskrivs i dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Erfarenheter från tidigare samverkan Sedan VGR bildades 1999 har folkbildningen i Västra Götaland, via sin intresseorganisation VGB, haft möjlighet att, med stöd av VGRs Folkhälsokommitté, bedriva folkhälsoprojekt. Projekten har bedrivits av olika studieförbund och folkhögskolor runt om i regionen. Innehållsmässigt har variationen varit stor. Denna samverkan har fungerat bra och båda parter ser stora fördelar med att utveckla en mer strukturerad samverkan.

146 Innebörden av denna avsiktsförklaring Med ovanstående som grund har parterna beslutat att samverka i syfte att stärka folkhälsofrågorna och folkhälsoarbetet på såväl lokal som på regional nivå i Västra Götaland. Samverkan ska ske utifrån folkbildningens arbetssätt och metoder som skapar förutsättningar för en god hälsa genom en helhetssyn på individen, erbjuda en lärmiljö som är trygg där ett bekräftande och personlighetsutvecklande klimat råder. Därutöver finns åtgärdsinriktningen som bygger på det i regionen antagna dokumentet Samling för social hållbarhet - åtgärder för en jämlik hälsa i Västra Götaland. Målet är att på sikt uppnå en mer jämlik hälsa i hela Västra Götaland. De åtgärder som VGB väljer att fokusera på, ska på sikt kunna genomföras i hela Västra Götaland. Ansvarsfördelning Samverkan bygger på ett gemensamt ansvarstagande samt ömsesidig respekt och förståelse för varandras verksamheter, uppdrag och roller. VGB och VGR utser var sin kontaktperson som har till uppgift att koordinera samverkan i den egna verksamheten. Större förändringar av innehållet ska, när det uppstår, beslutas om i respektive organisations ledning. Ekonomi Avsiktsförklaringen omfattar inga ekonomiska åtaganden. Avsiktsförklaringens giltighetstid Avsiktsförklaringen löper i ovan beskrivna form från till och med Denna avsiktsförklaring har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Göteborg den 23 oktober 2014 Västra Götalands Bildningsförbund Västra Götalandsregionen, Folkhälsokommittén Klas Sjögren, ordförande Jan Alexandersson, ordförande

147 ÄRENDE 11

148 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Jens Lejhall Telefon: E-post: Till kulturnämnden Folkbildningsrådets förfrågan om Interkulturella folkhögskolan/agnesbergs folkhögskola och S:ta Elisabets folkhögskola i Göteborg Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden godkänner yttrandet angående Folkbildningsrådets förfrågan om Interkulturella folkhögskolan/agnesbergs folkhögskola och S:ta Elisabets folkhögskola i Göteborg Sammanfattning av ärendet Folkbildningsrådet önskar att Västra Götalandsregionen yttrar sig över Interkulturella folkhögskolans ansökan om att överta Agnesbergs folkhögskolas statsbidrag när den övergår till en rörelsefolkhögskola, samt över Stiftelsen Katolska folkhögskolans ansökan om statsbidrag till en självständig folkhögskola, S:ta Elisabeths folkhögskola i Göteborg. Angående Agnesbergs folkhögskola så frågar Folkbildningsrådet om Västra Götalandsregionen önskar att Agnesbergs folkhögskolas statsbidrag överförs till Interkulturella folkhögskolan och vilket ekonomiskt stöd den nya folkhögskolan kan räkna med efter övertagandet. När det gäller S:ta Elisabeths folkhögskola så önskas en bedömning av behov av en folkhögskola i regionen med den angivna inriktningen, vilket ekonomiskt stöd en ny folkhögskola kan erhålla från regionen samt hur en ny folkhögskola kan påverka regionens stöd till befintliga folkhögskolor i länet. Frågan om överlåtelse av statsbidraget till Interkulturella folkhögskolan är en ägarfråga och behandlas av regionstyrelsen. Västra Götalandsregionens kulturnämnd hanterar däremot frågan om Västra Götalandsregionens ekonomiska stöd till Interkulturella folkhögskolan efter ett eventuellt övertagande av statsbidraget samt behovet av en ny självständig folkhögskola i Västra Götaland med angiven inriktning. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

149 Datum Diarienummer RS KUN (2) Koncernkontoret kultur Staffan Rydén Kulturchef Jens Lejhall Regionutvecklare Besluten skickas till Folkbildningsrådet, Signild Håkansson, signild.hakansson@folkbildning.se Diariet; regionenshus.diarium@vgregion.se

150 1 (1) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RS Diarienummer KUN Folkbildningsrådet Box Stockholm Yttrande angående Folkbildningsrådets förfrågan om Interkulturella folkhögskolan/agnesbergs folkhögskola och S:ta Elisabets folkhögskola i Göteborg Yttrande Västra Götalandsregionen gör samma bedömning som föregående år; att det finns ett stort behov av folkbildningsverksamhet i Västra Götaland och att det därför är önskvärt att Folkbildningsrådet tillför mer statliga medel till de områden där behovet av folkbildning är som störst. I förhållande till befolkningsunderlaget och behoven av folkhögskoleverksamhet så får folkhögskoleverksamhet i Västra Götaland en förhållandevis liten andel av de statliga medlen. Inom befintliga ekonomiska ramar har folkhögskolor i Västra Götaland svårt att möta det växande behovet. Västra Götalandsregionen ser det därför som positivt om Folkbildningsrådet tillför mer ekonomiska resurser för att stärka folkbildningen där behoven är som störst. När det gäller Stiftelsen Katolska folkhögskolan ansökan om statsbidrag för S:ta Elisabeths folkhögskola i Göteborg så kan konstateras att i avsaknad av folkhögskola med angiven profil i närområdet så har det lokaliserats filialverksamhet i Göteborg. Västra Götalandsregionen bidrar ekonomiskt till denna verksamhet genom interkommunala ersättningar motsvarande cirka deltagarveckor per år. Både Interkulturella folkhögskolan och S:ta Elisabeths folkhögskola skulle, som självständiga folkhögskolor lokaliserade i Västra Götaland, ha möjlighet att få ett volymbaserat regionbidrag samt projektmedel från Västra Götalandsregionen. En stor del av den verksamhet som idag bedrivs av Agnesbergs folkhögskola och S:ta Elisabeths folkhögskola finansieras redan med medel från Västra Götalandsregionen. När det gäller det volymbaserade regionbidraget så kommer befintliga folkhögskolor i Västra Götaland inte nämnvärt att påverkas av förändringar i den riktning som Interkulturella folkhögskolan eller Stiftelsen Katolska folkhögskolan önskar. Kulturnämnden, Västra Götalandsregionen Conny Brännberg Kulturnämndens ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209 ÄRENDE 12

210 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: maria.hessman@vgregion.se Till kulturnämnden Sammanträdestider för kulturnämnden 2016 Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden sammanträder följande datum 2016: 28 januari, 17 mars, 21 april, 17 juni, 12 augusti, 29 september, 27 oktober, 8 december. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden ska varje år besluta om sina sammanträdesdagar. Regionfullmäktige har den 8-9 juni 2015, 109, beslutat om sina sammanträdestider Regionstyrelsen har den 2 juni 2015, 161, beslutat om sammanträdestider för 2016 för regionstyrelsen, ägarutskottet och personalutskottet. Regionstyrelsen har därefter, den 16 juni 2015, 191, beslutat om en ändring av sammanträdestiderna Koncernkontoret har fått uppdraget att samordna sammanträdestiderna 2016 för följande nämnder/styrelser/beredningar/kommittéer: - regionfullmäktige (beslutade av RF 8-9 juni 2015, 109) - regionstyrelsen (beslutade av RS 2 juni 2015, 161 och 16 juni 2015, 191) - ägarutskottet (beslutade av RS 2 juni 2015, 161 och 16 juni 2015, 191) - personalutskottet (beslutade av RS 2 juni 2015, 161 och 16 juni 2015, 191) - hälso- och sjukvårdsstyrelsen - beredningen för hållbar utveckling - regionutvecklingsnämnden - miljönämnden - kulturnämnden - kollektivtrafiknämnden - kommittén för rättighetsfrågor - folkhälsokommittén Vid planeringen av nästa års sammanträdesdagar har bland annat hänsyn tagits till SKL:s sammanträdestider, tidpunkter för ekonomiska rapporter och krav på en sammanträdesfri vecka på våren och en på hösten. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

211 Datum (2) Diarienummer KUN Koncernavdelning Kultur Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Beslutet skickas till Diariet; regionenshus.diarium@vgregion.se Regionstyrelsen; regionstyrelsen@vgregion.se

212 ÄRENDE 13

213 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Koncernavdelning kultur Handläggare: Eira Högforsen Telefon: E-post: Till Kulturnämnden Verksamhetsstöd ny stödform Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1) Kulturnämnden beslutar om en ny stödform - Verksamhetsstöd 2) Medlen tas från nuvarande budgetpost Kulturstrategiska utvecklingsstöd. Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden beslutade vid sammanträde om nya kriterier och ansökningsformer för kulturstrategiska utvecklingsstöd (KSU). I beslutet gavs kulturchefen i uppdrag att utreda möjligheterna att överföra vissa verksamheter till andra stödformer såsom kulturnämndens långsiktiga uppdrag eller organisationsstöd. Syftet med att överföra vissa verksamheter till en annan stödform är att de har en karaktär av långsiktighet och utgör viktiga kulturpolitiska infrastrukturer och nätverk. Ett kulturstrategiskt uppdrag (KSU) ges för tre år och upphör därefter rent formellt. För fortsatt regionalt KSU krävs ny ansökan. Kulturnämnden beslutar med jämna mellanrum om nya inriktningsmål för stödet och de som ansöker ska visa att deras verksamhetsutveckling stödjer de prioriterade kulturpolitiska målen för att beviljas ett KSU. Organisationsstöd bygger på regelbaserade system som lika för alla fördelas utifrån vissa bestämda kvantitativa mått som till exempel antal medlemmar eller aktiviteter. Utredningen visade att det är svårt att överföra de föreslagna verksamheterna till ett regelbaserat organisationsstöd då de har så olika förutsättningar ställt i relation till deras nuvarande regionala stöd. Då de flesta verksamheterna inom denna stödform har funnits med sedan tiden innan regionbildningen, har de ansökt och beviljats KSU period efter period. Systemet har blivit statiskt och de treåriga stöden långsiktiga. De aktuella verksamheterna är inte heller aktuella att överföras eller jämföras med de långsiktiga uppdragen som kulturnämnden ger till institutioner och större verksamheter med personella resurser att klara de omfattande uppföljnings- och redovisningskrav som stat och region ställer. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

214 Datum Diarienummer KUN (2) Kriterier för verksamhetsstöd De verksamheter som föreslås beviljas ett långsiktigt verksamhetsstöd ska utgöra viktiga kulturpolitiska infrastrukturer och ha karaktären av stabilitet och långsiktighet över tid. Utifrån sin verksamhetsidé förutsätter det regionala stödet att verksamheten utvecklar följande: Regional relevans - betyder att organisationen gör en vidare skillnad än enbart på sin lokala ort. Samarbete betyder att organisationen ska samverka med andra aktörer och nya målgrupper. Vidgat deltagande betyder att organisationen ska engagera och kännas angelägen för ett bredare urval av invånare. Medfinansiering betyder att organisationen har en stark och stabil ekonomi som också får ekonomiskt stöd från andra håll. Uppföljning Insända årliga verksamhetsberättelser till koncernavdelning kultur. Kontinuerliga uppföljningsdialoger med Västra Götalandsregionens kulturnämnd/koncernavdelning kultur. Långsiktigt verksamhetsstöd beslutas årligen i kulturnämndens detaljbudget men med avsikt att vara ett stöd tillsvidare förutsatt att verksamheten fortsatt existerar och utvecklas i enlighet med kulturnämndens fastställda kriterier och mål för stödet. Fördjupning av ärendet Se bilagd utredning. Satsningen stödjer följande mål: Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland VG En region som syns och engagerar Främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i hela Västra Götaland. 4.2 Ökat utbyte med och påverkan på omvärlden. Västra Götalandsregionens kulturstrategi - En mötesplats i världen Vidgat deltagande. Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Eira Högforsen Regionutvecklare Beslutet skickas till Diariet

215 1 PM Diskussionsunderlag till kulturnämndens presidiemöte Översyn och konsekvensbeskrivning av att överföra KSU till andra stödformer BAKGRUND När Västra Götalandsregionen bildades 1999 skatteväxlades och övertogs tidigare ansvar och bidragsgivning från landstingen i Bohuslän och Göteborg, Skaraborg och Älvsborg. Utöver de större kulturinstitutionerna hade stöd fördelats till en rad mindre kulturverksamheter och föreningar som utgjort viktiga och stabila infrastrukturer för kultur och demokrati. För de större kulturinstitutionerna utformades ganska snart överenskommelser i form av uppdrag långsiktiga uppdrag - LSU. De mindre och ofta civilsamhälleliga kulturverksamheterna som inte uppfyllde kraven för ett regelbaserat föreningsstöd samlades i ett stödsystem som kom att benämnas Kulturpolitiskt motiverade uppdrag och som senare ändrades till kulturstrategiska uppdrag - KSU beslutade kulturnämnden att ändra de kulturstrategiska uppdragen till kulturstrategiska utvecklingsstöd som beviljas på aktörens egen ansökan och utan att särskilda uppdrag med mål och indikatorer formuleras och beslutas. Ett KSU ges för tre år och upphör därefter rent formellt. För fortsatt regionalt KSU krävs ny ansökan. Kulturnämnden beslutar med jämna mellanrum om nya inriktningsmål för stödet och de som ansöker ska visa att deras verksamhetsutveckling stödjer de prioriterade kulturpolitiska målen för att beviljas ett KSU. Då de flesta verksamheterna inom denna stödform har funnits med sedan tiden innan regionbildningen, har de ansökt och beviljats KSU period efter period. Då budgetposten för KSU inte ökat mer än marginellt har det varit svårt för nya aktörer att komma in i systemet. Systemet har blivit statiskt och de treåriga stöden långsiktiga. Inför KSU perioden beslutade kulturnämnden att uppdra till kulturchefen att utreda förutsättningarna för att överföra några av de nuvarande KSU aktörerna till andra stödformer, såsom till exempel ett regelbaserat organisationsstöd eller uppdrag. ORGANISATIONSSTÖD Samhällets syfte med organisationsstöd är att stödja föreningslivets och människors möjligheter att engagera sig i samhället. Stöden är regelbaserade stöd fördelas rättvist och lika utifrån ett kvantitativt och/eller transparent och mätbart mått som till exempel antal medlemmar, medlemsföreningar och antal aktiviteter. De verksamheter som uppfyller satta kriterier äger rätt att ansöka och få del av den beslutade budgetposten. I de förordningar som styr organisationsstöden är intentionerna att stödja själva organiseringen och organisationernas initiativ och verksamhet utifrån olika ändamål. Bidrag ges också till projekt som har specifika syften som till exempel ökad jämställdhet, att motverka rasism eller ökad delaktighet i föreningslivet.

216 2 Vid regionbildningen fördelades ansvaret för stöd till organisationslivet mellan regionens olika nämnder och kommittéer som sedan dess utvecklat egna ansökningsförfaranden, kriterier och regelverk. År 2007 beslutade regionfullmäktige om en regiongemensam policy och riktlinjer för organisations-, verksamhets-, projekt- och nystartsbidrag. Rättighetskommittén ger organisationsstöd till handikapp-, patient-, barnrätts-, och HBTorganisationer samt till nationella minoriteter. Folkhälsokommittén ger organisationsstöd till Kvinnojourer i Väst, Länsnykterhetsförbundet i Västra Götaland samt till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) i Västra Götaland. Regionstyrelsen beslutade i juni 2014 att ge regiondirektören i uppdrag att verkställa åtgärder om en förenklad hantering av föreningsbidragen samt att sammanställa uppgifter om vilka som får bidrag av någon av regionens bidragsgivande organisationer för gemensam uppföljning och därmed möjligheter till regionövergripande ställningstaganden. Sammanställningen, som görs av Christina Karlsson, är planerad att presenteras för ägarutskottet den 24 juni Den förenklade hanteringen anses genomförd genom att en gemensam presentation av koncernavdelningarnas organisationsstöd och verksamhetsstöd nu finns på regionens hemsida. DISTRIKTSORGANISATIONERNAS FUNKTION, FINANSIERING OCH STYRNING Distriktsorganisationerna är samordningsorgan för de lokala föreningarna. Distriktsorganisationerna genomför det som den lokala verksamheten inte klarar av eller har underlag för att erbjuda sina medlemmar. Dom erbjuder gemensam utbildningsverksamhet, arbetsprocesser samt ibland vissa ekonomiska och administrativa uppgifter. Distriktsnivåns styrelse och uppdrag beslutas av de lokala verksamheternas representanter och i enlighet med den nationella nivåns verksamhetsidé. Distrikten är språkrör mellan den nationella och lokala organisationen och verkar business to business. Med några undantag följer Västra Götagötalandsregionens KSU verksamheterna den svenska folkrörelsemodellen med statligt stöd till riksorganisationen, region-/landstingsstöd till distriktsverksamheterna och kommunalt stöd till lokalföreningarna. En mindre andel av de lokala medlemsavgifterna medfinansierar den nationella nivåns kostnader medan resten går tillbaka till den lokala verksamheten. FÖRUTSÄTTNINGAR ATT ÖVERFÖRA VERKSAMHETER MED KSU TILL ORGANISATIONSSTÖD. De verksamheter som diskuterats är två olika grupper, distriktsorganisationer som samlar lokala föreningar enligt traditionell svensk folkrörelsemodell och utgör viktiga kulturpolitiska infrastrukturer men som inte uppfyller kriterierna för organisationsstöd samt centrumbildningar som är intresseorganisationer för olika professionella konstområdesutövare. Båda dessa grupper har haft kulturpolitiskt/kulturstrategiskt stöd sedan regionen bildades och anses därför lämpliga att överföra till en mer långsiktig stödform från nuvarande KSU. De är samtliga organisationer med få eller inga anställda och med verksamhet som till stor del bedrivs genom ideella insatser. De saknar kapacitet att personellt och administrativt klara att vara ett LSU-långsiktigt uppdrag med de krav på uppföljning och redovisning som ställs på de stora institutionerna. De har därför utretts för möjligheterna att kunna överföras till ett organisationsstöd. Utgångspunkten har varit det regionala stöd som vissa organisationer har i dag och undersöka vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli om man fördelar det samlade regionbidraget i enlighet med de enskilda organisationernas antal medlemmar. Då deras nuvarande regionala stöd inte följer någon sådan eller annan sorts logik blir de ekonomiska skillnaderna och konsekvenserna orimliga för

217 3 antingen verksamheterna eller för kulturnämnden. Det gäller såväl för grupp A som för grupp B. Se bilaga 1. KULTURNÄMNDENS ORGANISATIONSSTÖD Kulturnämnden ger i dag organisationsstöd till distriktsorganisationer som bedriver: Barn- och ungdomsverksamhet, har minst fem lokalavdelningar och minst 300 aktiva medlemmar 7-25 år i regionen. Organisationen ska kunna redovisa minst 150 deltagardagar per år. Pensionärsorganisationer beräknat på antalet medlemmar Politiska ungdomsförbund beräknat på mandat i regionfullmäktige Eftergymnasiala yrkes- och kulturutbildningar beräknat på antal elever per år. Invandrarföreningar som inte når upp till uppsatta kvantitativa mått kan få organisationsstöd inom ramen för paraplyorganisationen SIOS. Grupp A Hembygdsförbunden, Hemslöjdsförbunden, Lokalhållarna- Samsam, Riksteatern, Spelmansförbunden Hembygdsförbunden samlar omkring enskilda medlemmar i 280 lokala föreningar i Västra Götaland. De får i dag kronor i regionalt stöd som de fördelar mellan de tre förbunden enligt en gemensam överenskommelse. Om deras nuvarande stöd görs till riktlinje för ett regelbaserat stöd för grupp A betyder det att övriga inom gruppen knappast får något regionalt stöd alls kronor/ medlemmar gör 4 kronor per medlem. Riksteatern som i dag har kronor skulle med sina medlemmar och denna beräkningsgrund få kronor medan spelmansförbundens 802 medlemmar skulle generera kronor att fördela mellan de tre förbunden istället för kronor. Om man i stället utgår från att spelmansförbunden som har minst medlemmar i grupp A ska ha minst kronor i stöd från regionen och delar det med deras antal medlemmar gör det 125 kronor per medlem. Med den beräkningsgrunden skulle hembygdsförbunden få kronor medan spelmansförbunden fortfarande förlorar kronor i förhållande till nuvarande regionala stöd. Grupp B Centrumbildningarna För centrumbildningarna har den totala summan för samtliga centrumbildningar som i dag har KSU delats mellan deras sammanlagda antal medlemmar kronor/ = kronor per medlem. Beräkningsgrunden sattes då till 500 kronor per medlem och resten av medlen att fördela för att utveckla kulturpolitiskt prioriterade mål. Danscentrum och författarcentrum blir de stora förlorarna om man ser till medlemsantal som beräkningsgrund. Det kan till viss del justeras med fördelningspotten. Dans och Litteratur är de konstområden som kulturnämnden uttryckt en vilja att särskilt stärka under kommande period. Det är också de konstområden som saknar stora institutioner och därmed får minst resurser ur den regionala budgeten. FÖRSLAGSALTERNATIV 1. Kulturnämnden kan välja att vid en eventuell överföring av de diskuterade verksamheterna till organisationsstöd tillföra ett antal nya miljoner kronor för att stödet ska bli rimligt eller argumentera för att kraftigt försämra det regionala stödet till flertalet av de aktuella verksamheterna. 2. Kulturnämnden kan välja att samla dessa verksamheter i en ny stödform som skulle kunna betecknas verksamhetsstöd. Organisationerna kan då behålla ungefärliga nuvarande nivåer på det regionala stödet. Därutöver föreslås kulturnämnden att anslå en, särskild pott, inom

218 eller utöver nuvarande budgetram, som fördelas utifrån aktiviteter som driver prioriterade kulturpolitiska mål. 4

219 5 Bilaga KSU AKTÖRER SOM ÄR AKTUELLA FÖR REGELBASERAT STÖD Verksamheter som tillhör en riksorganisation och samlar lokalföreningar/spelmanslag i distriktsförbund. Aktör KSU GRUPP A Regionalt stöd kr/medlem 125 kr/medlem Hembygdsförbund Antal medlemmar Antal medlemsföreningar föreningar Bohuslän Dalsland Västergötland Hemslöjdsförbund föreningar Göteborg-Bohusläns hemslöjdsförening Skaraborgs hemslöjdsförening Älvsborgs läns hemslöjdsförbund Lokalhållarna Sam Sam medlemmar/förening 340 (Samverkan för att fördela kr i regionalt arrangörsstöd) Folkets hus o Parker? 75 Bygdegårdarna 3 distrikt? använde 53 stödet Våra gårdar? (59)40 Riksteatern föreningar

220 Spelmansförbund spelmanslag Bohuslän Dalsland 47 3 Västergötland Summa stöd kr/medlem = Hembygdens stöd i dag 125 kr/medlem= minsta belopp Kvar att fördela Dyr reform Centrumbildningar GRUPP B Regionalt stöd kr/medlem Medlemmar Konstnärscentrum H o J Teatercentrum =4 x23 grupper Musikcentrum (projekt ) Författarcentrum V o H (projekt ) Danscentrum Konsthantverkscentrum (projekt ) /800 (hela Sverige) Filmcentrum 0? Översättarcentrum 0? Illustratörscentrum 0 kronor Grafik i Väst (ej centrumbildning) (projekt ) Svenska Form Väst (ej centrumbildning) Centrumbildningarna totalt KSU som liknar Centrumbildningar Kvar att fördela Grupp A Möjliga beräkningsgrunder för regelbaserat stöd A. antal medlemmar B. aktiviteter-sammankomster C. fördelningspott som fokuserar på särskilda utvecklingsområden/aktiviteter

221 7 D. Relation till studieförbund Grupp B Möjliga beräkningsgrunder för regelbaserat stöd E. antal medlemmar F. aktiviteter- projekt G. fördelningspott som fokuserar på särskilda utvecklingsområden/aktiviteter

222 ÄRENDE 14

223 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Ann-Charlott Eklund Telefon: E-post: Till kulturnämnden Renovering av Konserthuset Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Tillstyrka Göteborgs Symfonikers förslag till renovering av Konserthuset avseende etapp 1 och 2 under förutsättning att ökade driftskostnader täcks med utökade budgetmedel till kulturnämnden. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Göteborgs Symfoniker AB har Higab genomfört en förundersökning för att se över möjligheterna att renovera Konserthuset så att det anpassas till moderna krav. Delar som ingått i förstudiens etapp 1och 2 enligt bilaga preliminär kostnadsbedömning, är akustikförbättringar, stolsbyte, bättre medhörning för musikerna samt ombyggnationer i de publika foajéerna. I uppdraget till Higab ingick även att se över möjligheten att utöka konserthusets yta genom omdisposition av befintliga hus i kombination med en om- eller tillbyggnad i en etapp 3. Förstudien presenterades för ägarutskottet den 10 mars Förstudien ska ses som ett underlag för beslut om åtgärds- och investeringsnivå inför framtiden som kommer att påverka framtida driftskostnaderna. Bedömning Konserthuset renoverades senast 1980 och är i stort behov av en upprustning. Den musikaliska upplevelsen och en förbättrad miljö både för musiker och publik är de åtgärder Göteborgs Symfoniker sätter i främsta rummet vid en renovering av Konserthuset. Dessa förbättringar prioriteras också av kulturnämnden under förutsättning att de genomförs utan att ge avkall på byggnadens kulturhistoriska värde. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

224 Datum Diarienummer KUN (2) Kulturnämnden anser att Göteborgs Symfonikers kvalitet kräver bra akustik, bättre förutsättningar för musiker och publik samt en miljö som attraherar både gästande internationella artister och en växande publik. Den tredje renoveringsetappen gällande kök och påbyggnad bör prövas i särskild ordning. När en renovering genomförts kommer Göteborgs Symfonikers driftskostnader att öka. Detta bör beaktas i regionfullmäktiges årliga medelstilldelning till kulturnämnden. Koncernavdelning Kultur Staffan Rydén Kulturchef Ann-Charlott Eklund Regionutvecklare Besluten skickas till Diarium Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Göteborgs Symfoniker AB Sten.cranner@gso.se

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243 Konserthuset Förstudie - Preliminär kostnadsbedömning rev Higab projektkalkyler Kostnadsläge: Underlag: samt Projektkalkyl (ingår): Entreprenadkostnad, byggherrekostnad, kostnadsstegring (index) och Förstudiekostnad på osäkerhetspåslag Projektkalkyl: ca 3 Mkr Inredning och utrustning Oförutsett under byggtid: 12-15% Osäkerhetspåslag: 20% Kostnadsstegring (index) 3% Ränta 6% 2015 Förstudie 3 mkr Summa 3 Mkr Akustikputs ca 6 mkr 2. WC Stenhammarsalen ca 1 mkr 3. WC Garderobhall ca 2 mkr 4. Stolsbyte Stora salen ca 33 mkr (10,000 kr per stol) 5. Stolsbyte Stenhammarsalen ca 7 mkr 12. LED-belysning ca 3 mkr 13. Befuktning Stora salen ca 3 mkr Summa ca 55 Mkr Podieinramning ca 4 mkr 7. Diffuserande element övre ca 1 mkr 8. Takdiff. och fasafpippor ca 2 mkr 9. Podie (höj/sänkbara) ca 18 mkr 10. Diff. nischer ca 2 mkr 11. Diff. bakväg ca 2 mkr Summa Kök ca 3 mkr 15. Påbyggnad ca 26 mkr (ej beräknat) Summa Samtliga byggetapper ca 29 Mkr ca 29 Mkr ca 115 Mkr Övriga investeringar (ej del av förstudie) Uppskattning av GSAB Renovering av orgel ca mkr Summa ca Mkr Total ca Mkr Hyresindikering exkl orgel, baserat på tot kostnad 106 mkr exkl utökad förstudie (6mkr): *Fastighetsinventarie (påbyggnad, WC, lyftbord), tot investering ca 40 mkr. Hyrestillägg över tid, 35 års avskr. Årshyra höjs m ca 2,8 mkr/år. *Övr investeringar ca 66 mkr, verksamhetsspecifika. Avskr tid 16 år, hyrestillägg 6,6 mkr/år uder perioden. Totalt ökar hyreskostnaden med 9,4 mkr per år.

244 ÄRENDE 15

245 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Kultur Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: maria.hessman@vgregion.se Till kulturnämnden Utbildning för förtroendevalda Kulturnämnden beslutar följande: 1. Kulturnämnden beslutar om utbildnings- och fördjupningsdagar för förtroendevalda. Sammanfattning av ärendet Kulturnämndens förtroendevalda kan anmäla sig till fördjupning i någon av följande grupper: Bibliotek och litteratur Bild och form Film och media Folkbildning/utbildning Idrott och handikappidrott Kulturarv Scenkonst Övriga organisationer Förtroendevalda i kulturnämnden får möjlighet att använda högst två tillfällen per termin för sin kompetensutveckling inom valt kulturområde ovan. En kontaktperson utses i varje grupp som kontaktar verksamheterna. En regionutvecklare utses som stöd till varje grupp. Kulturnämnden ansvarar för arvode, förlorad arbetsinkomst och resa vid dessa tillfällen. Den som är ordinarie ledamot i regionfullmäktige har sex dagar per år som kontaktdagar, vilka kan användas för temagruppernas verksamhetsbesök. Förtroendevald som önskar delta i en kurs, konferens eller inspirationsdag får göra så en dag per år. Anmälan sker till ordförande, presidiet eller kulturnämnden. Ersättningar betalas enligt arvodesreglementet. Koncernavdelning Kultur Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

246 Västra Götalandsregionen 2 (2) Beslutet skickas till Diariet; regionenshus.diarium@vgregion.se Regionstyrelsen; regionstyrelsen@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

247 ÄRENDE 16

248 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Maria Hessman Telefon: E-post: Till kulturnämnden Anmälningsärenden I detta ärende lämnas en sammanställning av delegeringsbeslut och andra formella meddelanden till nämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar följande: 1. Redovisning av anmälningsärenden godkänns. Sammanställning Regionfullmäktige Budget Regionstyrelsen Läckö slott Planeringsdirektiv Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser Riktlinje för internationellt arbete Ordförandebeslut om remiss Framtidens filmpolitik Regionutvecklingsnämnden - Delegeringsbeslut Sammanställning delegering: Godkännande av uppdrag till kulturnämndens ledamöter för deltagande i kurser och konferenser, resor, studiebesök m.m. Nr 20: Göteborgs internationella Dans & Teaterfestival Nr 21: Grästorps kommun ansöker om läsfrämjandestöd för projektet Startspray Nr 22: Remissyttrande över framtidens filmpolitik, ordförandebeslut Nr 23: Utvecklingsprojekt våren 2015 återremiss Nr 24: Konferens MR-dagarna 9-10/ Nr 25: Ansökan om medel till en förstudie om samordning av pilgrimsleder Nr 26: Ansökan om medel till en utredning om kulturarvsskolor Nr 29: Digitalisering av Folkets hus i Ulricehamn Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

249 Datum Diarienummer KUN (2) Verkställighetsbeslut Nr 12: Författar- och översättarresidens samt regional fristadskoordinator Nr 13: Dansresidens och workshopar på Vitlycke centre for performing arts i Tanum Nr 14: Konstbiennalen GIBCA Extended Nr 15: Göteborgs internationella Dans & teaterfestival Nr 16: Planering och förberedelse för Nordic urban Camp januari april 2015 Nr 17: Medfinansiering EU-projekt Nr 18: Kulturvandring Hammarkullen 2015 Nr 19: Konstvandring Dalsland 2015 Nr 20: Konstafton Lidköping 2015 Nr 21: Konstrundan Västra Hisingen 2015 Nr 22 Stöd till Konst- och kulturdagar sjön Östen 2015 Nr 23: Konstvandring i Södra Bohuslän Övrigt Sammanställning konstvandringar. Kulturrådet; Beslut godkännande av underlag från Västra Götalandsregionen gällande användning av medel för kvalitetsförstärkande insatser inom scenkonstområdet. Film Väst: Ekonomisk rapport , reviderad budget 2015, yttrande om Framtidens Filmpolitik Kultur i Väst Bokslutsdokumentation aug 2015, delårsrapport aug 2015, PU 40 Delårsrapport per aug 2015 Folkhögskolestyrelsen: Svar på fråga från kultursekretariatet Koncernavdelning kultur Staffan Rydén Kulturchef Maria Hessman Nämndsekreterare Skickas till Diariet

250 ÄRENDE A

251 Regional biblioteksplan Kultur i Väst, Folkbiblioteken den regionala biblioteksverksamhetens fokus Samhällsutvecklingen vid mitten av 2010-talet karaktäriseras av djupnande konflikter mellan olika grupper i samhället. Konfliktlinjerna har förstärkts och det sker attacker på det fria ordet och på människor som står upp för demokratiska värden. Folkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning, forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Verksamheten ska tillgodose alla människors behov och förutsättningar. Nya och gamla biblioteksanvändare har rätt att möta en biblioteksverksamhet som inte diskriminerar någon. Användarnas relation till biblioteken är stadd i förändring. På olika sätt bjuds användarna in att också själva vara aktörer i biblioteksverksamheten. Utmaningar för folkbiblioteken Biblioteksväsendet har genomgått stora förändringar under det senaste decenniet. Den digitala utvecklingen påverkar både medievanor och användningen av bibliotekens utbud av medier och tjänster. Även läsförståelsen sjunker. Vi har därför identifierat följande utmaningar för folkbiblioteken: Bibliotekens resurser svarar inte mot uppdragets omfattning. Biblioteken är lågt prioriterade i den kommunala verksamheten. Samverkan mellan bibliotek och andra aktörer är inte tillräckligt utvecklad. Utlåningen av böcker minskar kontinuerligt. Stora delar av befolkningen använder inte biblioteken. Biblioteken i Västra Götaland har färre besökare än riksgenomsnittet. Bibliotekens möjligheter att arbeta läsfrämjande utnyttjas i för liten omfattning. Utvecklingen av bibliotekens digitala tjänster hämmas av ett starkt leverantörsberoende Kultur i Väst och den regionala biblioteksverksamheten Kultur i Väst svarar för den regionala biblioteksverksamheten i Västra Götaland. Den styrs av Bibliotekslagen (SFS 2013:801) och av det regionala uppdraget till Kultur i Väst. Viktiga styrdokument för verksamheten är också den regionala kulturstrategin, En mötesplats i världen, samt strategin för tillväxt och utveckling Västra Götaland Kultur i Västs uppgift är att främja kulturlivets utveckling och att stärka kulturens roll i samhällsutvecklingen. Det regionala uppdraget innebär att Kultur i Väst ska erbjuda folkbiblioteken stöd, fortbildning och inspiration bland annat till nya samverkansformer med föreningsliv, folkbildning, utbildningsaktörer och kulturverksamheter. Enligt bibliotekslagen ska den regionala biblioteksverksamheten stödja folkbiblioteken genom fokus på kvalitet, samverkan och verksamhetsutveckling. Kultur i Västs metoder är konsultation, förmedling, kommunikation, fortbildning, projekt- och processledning, utredningar och kunskapsdelning, studieresor nationellt och internationellt samt kunskapsutbyte i olika nätverk. Kultur i Väst stöder också biblioteksutveckling genom omvärldsbevakning: magasinet Framsidan, information via webben, nyhetsbrev, konferenser. Kultur i Väst ansvarar för olika läsfrämjande verksamheter.

252 Bibliotek som berörs av den regionala biblioteksplanen De 49 kommunerna i Västra Götaland varierar i storlek, från grovt räknat 5000 till invånare. Befolkningen ökar i vår region med ca invånare per år, främst beroende på flyktinginvandring. Både andelen barn och andelen invånare 80 år och äldre beräknas öka framöver. I regionen finns 179 folkbiblioteksenheter varav 55 är kombinerade folk- och skolbibliotek. Ser man till den nationella biblioteksstatistikens nyckeltal 2014 ligger Västra Götalandsregionen över snittet i de allra flesta mätetalen, men på några viktiga punkter ligger vi under snittet med jämförbara län: Årsverken för barn och unga Publika aktiviteter för barn och unga Andelen e-böcker av bokbeståndet Utlån av anpassade medier Öppettid utanför kontorstid De fyra sjukhusgrupperna i regionen har också bibliotek vars huvuduppgift är att stödja den kliniska verksamheten. Patientinriktad biblioteksverksamhet finns vid Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns patientbibliotek. Det finns också skolbibliotek vid de regionala folkhögskolorna och naturbruksgymnasierna. Den regionala biblioteksverksamheten har sitt huvudfokus på de kommunala folkbiblioteken men är också öppen för andra biblioteksverksamheter. Regional biblioteksplan Folkbiblioteken är lärande organisationer med kontinuerlig verksamhetsutveckling. För att biblioteken ska kunna vara i takt med omvärlden krävs ständig utveckling och lärande. Under planperioden kommer Kultur i Väst att i dialog med bibliotekscheferna utveckla modeller för lärande på arbetsplatsen som stöder de olika bibliotekens mål och ambitioner. Kultur i Väst kommer att utgå från forskning om lärande på arbetsplatsen och också från erfarenheter av större kompetensutvecklingsprojekt som genomförts under 2010-talet runt om i Sverige. Kultur i Väst ska: Fortbilda kring biblioteken som lärande organisationer. Tillsammans med bibliotekschefer ta fram metoder för kontinuerlig verksamhetsutveckling. Stärka samverkan mellan bibliotek för att dela erfarenheter och kunskaper inom olika delar av verksamheten. Folkbiblioteken har utvecklat och ökat sina läsfrämjandeinsatser med särskilt fokus på barn och unga. En viktig arbetsinsats under planperioden är att arbeta med de nationella målen för litteratur och läsfrämjande; alla ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av god kvalitet. Särskilt prioriterade är barn och unga där deras rätt att ha tillgång till litteratur av hög kvalitet i form anpassad till deras särskilda förutsättningar är av stor betydelse. Att ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur står i fokus. Läsfrämjande metoder som stöder fri läsning, det vill säga läsning av eget intresse, skall öka. Att arbeta läsfrämjande gentemot grupper med större behov än andra skall prioriteras. Kultur i Väst ska:

253 Förmedla kunskap om befintliga och nya metoder för läsfrämjande med särskilt fokus på barn och unga. Förmedla kunskaper om befintliga och nya metoder för läsfrämjande för personer med olika kulturell och språklig bakgrund. Inspirera biblioteken att arrangera kreativa verksamheter och litterära evenemang. Folkbibliotekens verksamhet är relevant och tillgänglig för alla människor oavsett bakgrund eller förutsättningar. Uppdraget att vara relevanta och tillgängliga för alla kräver att biblioteken erbjuder verksamhet och medier som är anpassade för de behov av kunskap, information och upplevelser som människor har. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med ett annat modersmål än svenska. Detta betyder att medier, öppettider, lokaler, bemötande, information och teknik ska utvecklas i samklang med omvärlden och dess förändringar. Kultur i Väst ska: Genom stöd, fortbildning och inspiration bidra till att biblioteken är tillgängliga och relevanta för alla. Genom en ny stödmodell för kompletterande mediaförsörjning stödja samverkan för effektivare resursutnyttjande och andra synergieffekter. Folkbiblioteken har förbättrat och utvecklat sina digitala tjänster. Digitala tjänster och system som står allmänhet och profession till förfogande utvecklas hela tiden. Investeringar i teknik och kunskap kräver stora insatser fortlöpande. Samverkan kan avlasta enskilda kommuner och ge större kraft till utveckling gemensamt. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Den digitala delaktigheten samt förmågan att bedöma och kritisk granska information och att veta hur digital information skapas och sprids blir därmed en uppgift för biblioteken. Kultur i Väst ska: Genom samordning och fortbildning bidra till utveckling av digitala tjänster och system. Genom fortbildning öka bibliotekens media- och informationskunnighet/mik. Genomförande och uppföljning Kultur i Väst upprättar årliga verksamhetsplaner och avsätter resurser för den regionala biblioteksverksamheten. Uppföljning av den regionala biblioteksverksamheten sker inom ramen för ordinarie rapportering av Kultur i Västs verksamhet. Nationell biblioteksstrategi Under planperioden utarbetas en nationell biblioteksstrategi. Syftet med strategin är att främja samverkan och kvalitetsutveckling i det allmänna biblioteksväsendet. Innehållet i strategin kan på sikt komma att påverka uppdrag och verksamhet hos såväl kommunala som regionala biblioteksverksamheter.

254 ÄRENDE B

255 Körcentrum Väst Rapport och förslag till permanent organisation Magnus Bäckström, förvaltningschef Kultur i Väst 1. Uppdrag Kultur i Väst har av Kulturnämnden fått uppdraget att i samverkan med Högskolan för Scen och Musik, Göteborgs Universitet, inrätta en organisationskommitté för att grunda ett körcentrum i Västra Götaland. Organisationskommittén ska ge förslag till permanent organisation och förslaget ska beaktas i budgetprocess gällande Kultur i Väst inför verksamhetsåret (Diarienummer KUN ) 2. Rapport Organisationskommitté En organisationskommitté bildades av Kultur i Väst i början av Den har bestått av Ingemar Henningsson, (Högskolan för Scen och Musik), Sten Cranner, (Göteborgs Symfoniker), Jan-Erik Alfredsson (Västra Götalands Bildningsförbund), Staffan Rydén (Koncernavdelning kultur VGR) samt Magnus Bäckström (Kultur i Väst, ordförande). Göteborgs stad var initialt med i organisationskommittén genom kulturchef Anna Rosengren men fattade sedan beslutet att man avstår engagemang i detta projekt. Ola Sigurdsson, Centrum för kultur och hälsa på Göteborgs universitet, har haft värdefulla synpunkter rörande den forskningsorienterade delen av centrats verksamhet. Organisationskommittén har tills nu sammanträtt 6 gånger och utarbetat förslag till syfte, huvudmannaskap, verksamhetsbeskrivning och verksamhetsplan för ett Körcentrum Väst. Det förslag som här presenteras är organisationskommitténs förslag till permanent organisation enligt uppdrag. Projektkansli, projektledare Ett projektkansli har upprättats på Kultur i Väst. Förvaltningens musikkonsulent Leif Karlsson har varit projektledare. Maja Fredriksson har projektanställts som koordinator. 1 (8)

256 Kultur i Väst har avsatt ytterligare resurser för insatser främst inom kommunikation och administration. Staffan Rydén och Magnus Bäckström har utgjort arbetsutskott och tillsammans med kansliet förberett organisationskommitténs arbete. Referensgrupp Projektledningen har knutit en referensgrupp till arbetet. Denna referensgrupp har behandlat mer operativa frågor och har bestått av Fredrik Berglund och Simon Ljungman (Sveriges Körförbund), Bodil Heldén (UngiKör), Ida Rosén Hamrå (Föreningen Sveriges Körledare), Jan Yngve och Gunno Palmqvist (Högskolan för Scen och Musik) samt Ulrika Melén Lasson (Göteborgs stift). Projektledningen leder arbetet i referensgruppen. Referensgruppen utökas under hösten 2015 med Emma Nyman (El Sistema), Hannah Griffiths (Göteborgsoperan), Johannes Landgren (Högskolan för Scen och Musik) samt Marit Zetterström (Sensus). Förankring, referens Projektledningen har löpande byggt upp ett nätverk och fört dialog med körlivet i regionen om behov, förväntningar, inriktning m.m. samt arbetat med att förankra tanken om ett Körcentrum Väst. Motsvarande arbete har gjorts med andra intressenter i regionen och nationellt, inte minst med de riksorganisationer som finns inom området samt med Körcentrum Syd, Eric Ericson international Choir Center i Stockholm, Uppsala körcentrum, SWICCO i Örebro och med Körcentrum vid musikhögskolan i Piteå. Projektledningen har även grundlagt ett internationellt nätverksarbete för ett framtida Körcentrum Väst. Överväganden Planering av syfte och verksamhetsbeskrivning/-plan har krävt särskilda överväganden och ställningstaganden. Det har varit angeläget att klarlägga att Körcentrum Väst inte ska vara en körförmedling för omvärlden, inte en serviceinstans för enskilda körer och inte heller en bidragsinstans. Verksamheten ska istället baseras på utvecklings- och främjandeinsatser för kör- och kulturlivet i regionen. Det har också varit angeläget att Körcentrum Väst ska vara fristående gentemot körlivets övriga aktörer. Kommittén har i diskussionen om organisationsform och huvudmannaskap övervägt flera alternativ. Erfarenheterna från landets övriga körcentrumverksamheter har varit värdefulla. Organisationskommittén har övervägt alternativet med Högskolan för Scen och Musik som möjlig huvudman 2 (8)

257 men mot bakgrund av erfarenheterna från andra liknande verksamheter, inte minst Körcentrum Syd, förordar kommittén inte denna lösning. Kommittén har också diskuterat möjligheten att bedriva Körcentrum Väst i föreningsform. Bedömningen är att Körcentrum Väst de första åren behöver kraft och professionalism för att etableras och ge effekt i körlivet och att föreningsformen då inte är den rätta. Körlivet är f.ö. redan organiserat i flera föreningar på riks- och regional nivå. Organisationskommittén har kommit fram till att förorda Kultur i Väst som huvudman. Syfte och verksamhetsinriktning stämmer väl överens med Kultur i Västs övriga uppdrag och profil och möjligheterna att skapa synergieffekter är uppenbara. Körcentrum Väst stärks av detta sammanhang men också Kultur i Väst kan stärkas och utvecklas genom detta. Kultur i Väst kan erbjuda den kraft och det professionella sammanhang som beskrivs ovan, och är också en neutral part som kan inkludera alla aktörer och möjliggör brett samarbete. Organisationskommittén ser fortsatt nära samverkan med Högskolan för Scen och Musik och naturligtvis även med föreningslivet som givna förutsättningar för framgången för Körcentrum Väst. Ekonomi De ekonomiska beräkningar som biläggs rapporten och förslaget är utarbetade av projektledningen och förvaltningschef på Kultur i Väst. Avstämningar har gjorts med kulturchefen på Koncernavdelning kultur. Volymer och bemanningsstruktur är baserat på de verksamhetsdiskussioner som förts av organisationskommittén men kommittén har inte deltagit i arbetet med kalkylen. Beräkningarna bygger på att Körcentrum Väst ingår i och är en del av Kultur i Väst och att kostnader för administration och delar av kommunikationsinsatserna hanteras inom Kultur i Västs reguljära ram. Verksamheten förutsätts ha en del egna verksamhetsresurser för att kunna agera offensivt och främjande men bygger till största delen på samarbeten och extern finansiering av olika aktiviteter och projekt. Hur stora resurser som kan skapas på detta sätt är svårbedömt och anges högst skissartat i bifogad kalkyl. Volymen verksamhet kommer att följa volymen extern finansiering. Finansieringen föreslås alltså ske genom kompletteringsuppdrag 2016 och 2017 från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd till Kultur i Väst (se Organisationskommitténs förslag nedan). Mot bakgrund av organisationskommitténs förslag till verksamhet och de beräkningar som gjorts föreslås nämnden avsätta 1, 9 Mkr i budget för Kultur i Väst 2016 samt motsvarande i budget 2017 för att etablera ett Körcentrum Väst i Västra Götalandsregionen. Organisationskommitténs förslag Här följer organisationskommitténs förslag till permanent organisation enligt uppdrag. 3 (8)

258 3. Organisationskommitténs förslag Körcentrum Väst Evenemang, fortbildning, forskning Syfte Körcentrum Väst (KCV) har som syfte att stärka och utveckla körlivet i Västra Götalandsregionen. Verksamheten ska komplettera andra aktörer, baseras på samarbete och samverkan regionalt, nationellt och internationellt och verka för aktiviteter inom evenemang, fortbildning och forskning. KCV ska vara ett kraftoch kompetenscentrum och en kontaktyta för och till körlivet samt angränsande musik- och kulturverksamhet. Verksamheten ska beröra alla delar av och nivåer inom körlivet, inklusive barn och unga, samt också verka för att vidga deltagandet och nå nya grupper. Vidgat deltagande och konstnärlig kvalitet är centrala begrepp i KCV. Huvudmannaskap Körcentrum Väst föreslås ha Kultur i Väst som huvudman. Finansieringen sker genom kompletteringsuppdrag 2016 och 2017 från Västra Götalandsregionens Kulturnämnd samt möjliga tillkommande verksamhets- och projektstöd från andra intressenter. Organisationsformen utvärderas 2017 och kan därefter, om så beslutas, inrymmas i Kulturnämndens ordinarie uppdrag till Kultur i Väst. Körcentrum Väst ska vara en självklar och nära samarbets- och samverkanspart med andra aktörer inom svenskt körliv och särskilt med körlivet och andra samhällsaktörer inom Västra Götalandsregionen. Körcentrum Väst ska inte bygga på medlemskap och ska i sin tur stå utan formell bindning till körlivets organisationer eller institutioner. Körcentrum Väst ska knyta en referensgrupp till verksamheten. Referensgruppen ska bestå av representanter från kulturlivet i Västra Götalandsregionen. Verksamhetsbeskrivning Evenemang Körcentrum Väst ska aktivt bistå aktörer inom och utanför körvärlden med kunskap och kontakter. Körcentrum Väst ska kunna vara en aktiv part kring större körmanifestationer samt själv initiera, arrangera och/eller stödja körprojekt av vikt för genren och regionen. Fortbildning Körcentrum Väst ska initiera, arrangera och/eller stödja relevant fortbildning för att stärka och utveckla körlivet i regionen. Detta kan även innefatta arrangörsoch publikutveckling, tillgänglighets-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom körlivet m.m. Den fortbildning som Körcentrum Väst är engagerad i bör i första 4 (8)

259 hand arrangeras i samverkan med körlivets egna organisationer och redan befintliga undervisningsinstitutioner som Högskolan för Scen och Musik, bildningsförbunden och folkhögskolor i regionen. Forskning Körcentrum Väst ska stödja forskning relaterad till verksamheten främst genom att vara en länk mellan forskningsmiljön och den aktiva musik- och kulturmiljön och aktivt bidra till ökad kännedom och praktik av relevant forskning. Körcentrum Väst ska inte i första hand bedriva egen forskningsverksamhet men kunna initiera forskning och vid behov även bistå andras initiativ. Den forskning som kan vara relevant för Körcentrum Västs engagemang ska ha ett vidgat perspektiv och innefatta såväl renodlad musikforskning som forskning inom kultur och hälsa och kultur och samhälle. Verksamhetsplan Generellt Prioriterade aktiviteter : Aktivt deltagande i nätverk och branschsammanhang regionalt, nationellt och internationellt för att etablera Körcentrum Väst som en stark aktör inom området. Vid behov aktivt skapa och bygga upp egna nätverk inom körlivet, främst regionalt Bygga upp Körcentrum Västs organisation och administration Bygga upp Körcentrum Västs kommunikation inkl. identitet, webb, nyhetsbrev, sociala medier mm. Evenemang Körcentrum Väst ska aktivt bistå aktörer inom och utanför körvärlden med kunskap och kontakter. Körcentrum Väst ska kunna vara en aktiv part kring större körmanifestationer samt själv initiera, arrangera och/eller stödja körprojekt av vikt för genren och regionen Prioriterade aktiviteter : Verka för att etablera årliga regionala körsamlingar, förslagsvis Körforum Väst, parallellt på några orter i regionen Verka för att etablera en större körfestival i regionen Särskilt stödja och vid behov även initiera körevenemang med normkritisk profil och/eller tydligt fokus på vidgat deltagande 5 (8)

260 Undersöka möjligheterna att etablera en körtävling i regionen samt i övrigt söka möjligheter att utveckla evenemangsformatet Delaktighet i Nordiskt kyrkomusiksymposium Kyrkomusikens kraft, Göteborg, 8-11 september 2016 Verka för att European Choir Games förläggs till Göteborg 2017 och vara en central aktör i samband med evenemanget Tillsammans med Göteborg & Co verka för att World Choir Convention förläggs till Göteborg och vara en central aktör i samband med evenemanget Verka för att etablera en motsvarighet till Höstlovskören i fler kommuner i regionen I samverkan med institutioner i nätverket stärka förutsättningarna för och utveckla former för att etablera en professionell vokalensemble i regionen till stöd för regionens professionella musikverksamhet. Fortbildning Körcentrum Väst ska initiera, arrangera och/eller stödja relevant fortbildning för att stärka och utveckla körlivet i regionen. Detta kan även innefatta arrangörs- och publikutveckling, tillgänglighets-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom körlivet m.m. Den fortbildning som Körcentrum Väst är engagerad i bör i första hand arrangeras i samverkan med körlivets egna organisationer och redan befintliga undervisningsinstitutioner som Högskolan för Scen och Musik, bildningsförbunden och folkhögskolor i regionen Prioriterade aktiviteter : Samverka kring mentorsprogram för körledare i regionen Arrangera fortbildningar i samarbete med Högskolan för scen och musik och regionens folkhögskolor Verka för att etablera en körledarkör Arbeta med arrangörsutveckling inom körlivet i regionen i samverkan med Kultur i Västs arrangörskonsulenter Söka samverkan och samarbete med förlagen 6 (8)

261 Forskning Körcentrum Väst ska stödja forskning relaterad till verksamheten främst genom att vara en länk mellan forskningsmiljön och den aktiva musik- och kulturmiljön och aktivt bidra till ökad kännedom och praktik av relevant forskning. Körcentrum Väst ska inte i första hand bedriva egen forskningsverksamhet men kunna initiera forskning och vid behov även bistå andras initiativ. Den forskning som kan vara relevant för Körcentrum Västs engagemang ska ha ett vidgat perspektiv och innefatta såväl renodlad musikforskning som forskning inom kultur och hälsa och kultur och samhälle. Prioriterade aktiviteter : Etablera kontakt och dialog med relevanta forskningsinstitutioner Synliggöra befintlig forskning inom områdena Stödja relevanta forskningsinitiativ Vara en brygga mellan utbildning, forskning och körliv i regionen. 7 (8)

262 Bilaga Kalkyl Körcentrum Väst Skiss helår 2016 Kostnad brutto Externa intäkter (Bidrag, samarbeten, avgifter) Tas inom Kultur i Västs ordinarie budget Kostnad Körcentrum Väst PERSONAL kr kr kr Konsulent 75 % kr kr Koordinator 100% kr kr Övriga personella resurser Kultur i Väst kr kr AKTIVITETER kr kr kr Arrangemang kr kr kr Nätverksarbete kr kr Fortbildning kr kr Forskning 0 kr KOMMUNIKATION kr kr kr kr Marknadsföring arrangemang kr kr Informationsarb. Körcentrum Väst specifikt kr kr Informationsarb. Kultur i Väst/Körcentrum kr kr Kommunikation samarbetspartners kr kr OFÖRUTSETT / ÖVRIGT kr kr OVERHEAD kr kr - IT/telefon kr kr Lokaler kr kr Övrig overhead kr kr SUMMA kr kr kr kr 8 (8)

263 ÄRENDE C

264 1 (15) Reserapport Datum Diarienummer KUN Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Ylva Gustafsson Telefon: E-post: Till kulturnämnden Reserapport från Santa Catarina, Brasilien Besök i Florianópolis, São Fransisco do Sul och Joinville den maj 2015 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

265 Reserapport Santa Catarina (15) Varför Brasilien? Brasilien ett land för alla stod det klistrat på dörren in till Santa Catarinas kultursekretariat i Florianópolis. Det säger någonting om varför kulturnämnden valt att undersöka förutsättningarna att inleda ett samarbete med en region i Brasilien. På femton år har Brasilien genomgått en genomgripande förvandling, både ekonomiskt och socialt. Idag är Brasilien världens sjunde och Sydamerikas starkaste ekonomi som ingår i BRICS tillsammans med Ryssland, Indien, Kina och Sydamerika, även om ekonomin sviktat den senaste tiden. Samtidigt med vårt besök gästade Sveriges näringsminister Mikael Damberg Brasilia för att stimulera det svenska handelsutbytet med Brasilien och i mitten av september kom också beskedet att Brasilien köper 36 JAS-plan där de flesta piloterna ska utbildas i Västra Götaland (Såtenäs). Men framför allt har den sociala tillväxten varit imponerande. Under Lula da Silvas år vid makten har den brasilianska medelklassen växt, och social inkludering, eller vad vi kallar för vidgat deltagande, är en viktig dimension inte minst i den brasilianska kulturpolitiken. Vi tror med andra ord att Västra Götaland kan ha mycket att lära av Brasilien. Efter vår vecka i Santa Catarina står det också klart vad de kan lära av oss. Santa Catarina 6,7 miljoner invånare, dvs 3 procent av Brasiliens befolkning 295 kommuner Rikaste delstaten i Brasilien Massiv invandring från Azorerna, Tyskland, Italien, men också Polen och Japan. 15 procent av inkomsterna kommer från turism surf, berg Brasilien 204 miljoner invånare Världens sjunde starkaste ekonomi, högst BNP i Sydamerika. Gemensam tullunion (finans-, utrikesoch kulturpolitik) inom Mercosul tillsammans med Argentina, Uruguay, Paraguay och Venezuela. 26 delstater och fem regioner, där Santa Catarina ingår i delstaten syd. Antalet frikyrkor är markant 22 procent av befolkningen tillhör någon frikyrka! Varför Santa Catarina? Det finns 26 delstater i Brasilien, där den södra delen är den rikaste och mest utvecklade tillsammans med mångmiljonstäderna São Paolo och Rio de Janeiro. Vid en genomlysning i Västra Götaland visade det sig att Textilhögskolan i Borås har ett samarbete med UDESC, det delstatliga universitetet i Santa Catarina. Dessutom fanns det kontakter mellan Utveckling Nordost och ett stadsutvecklingsprojekt i Florianópolis som heter Parque da Luz. En tredje anledning som gjorde att valet föll på Santa Catarina var att man

266 Reserapport Santa Catarina (15) arrangerade den brasilianska designbiennalen med invigning i maj Vi bestämdes oss för att resa dit i samband med den och visa upp svenskt konsthantverk med utgångspunkt i kultursystemet Ur skog som drevs av kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden över två år. Brasilien befinner sig idag mitt emellan urskog (Amazonas) och megastad (Sao Paolo, Rio de Janeiro), en förvandling som också präglar Sverige även om våra skogar och städer inte är av samma megastorlek. Det visade sig att vårt tema Ur skog Da floresta blev en viktig ingång till samtal med aktörer i Santa Catarina. Delegationen Vi beslöt oss för att fokusera på stadsutveckling, konsthantverk, design och festivalutveckling under vår första resa. Delegationen från Västra Götaland bestod av Ylva Gustafsson och Rolf Malm, Koncernavdelning kultur Petra Johansson, Kultur i Väst Katarina Karlsson, Konsthantverkscentrum Peter Rundkvist, Utveckling Nordost Ulla Gabrielsson, projektledare och koordinator Under fem dagar träffade vi politiker, tjänstemän och kulturaktörer i Santa Catarina. Utställningen, Da Floresta, öppnade under vårt besök och pågick i sju dagar. De flesta mötena ägde rum på engelska, men några hölls också på portugisiska/spanska där någon ur den svenska gruppen översatte till de andra. Båda metoderna fungerade mycket bra. Möte med Sekretariatet för kultur, turism och sport, Santa Catarina Vi träffade Felipe Mello (statssekreterare), Ana Paula Cardozo da Silva, Ariane Nakamura, Marisa Sosmaier, Juliana Wüst Panceri, Simone Vieira Machado Med teknikens hjälp hade vi de första mötena med kultursekretariatet redan under vintern via Skype. I januari skickade vi ett brev (se bilaga) där vi beskrev Västra Götalandsregionens kulturnämnd och syftet med resan. När vi nu träffades blev det som ett återseende och vi kunde ta upp trådar som vi redan börjat diskutera. Sekretariatet ligger i Florianópolis, en stad känd för sin maritima turism och där turismen står för 15 procent av intäkterna. De internationella frågorna är viktiga och i den regionala kulturplanen betonar man deltagandet participão. Delstaten har tecknat avtal med ett sextiotal Pontos de cultura kulturpunkter runtom i Santa Catarina som får särskilt, riktat stöd till kulturaktiviteter med barn och unga i fokus. Avtalet är resultat av den nationella kulturpolitik som tog form

267 Reserapport Santa Catarina (15) för knappt tio år sedan under kulturminister Gilberto Gil (den kände bossanovasångaren). Under hans tid som kulturminister ( ) utformades den nuvarande kulturpolitiken som starkt betonar deltagande och som ålägger delstaterna att ha egna kulturplaner och ett antal avtal med staten där kulturpunkterna är en i raden. Programmet heter Cultura viva och är ett är ett federalt program för decentralisering av kulturpolitiken som är fastställd i lag sedan juni Ett treårigt stöd om BRL/årligen erbjuds till kulturföreningar och kulturaktörer. Filipe Mello framhöll att detta är ett område som delstaten vill och ska prioritera, och efterfrågade en dialog med Västra Götalandsregionen kring hur man vidgar deltagande. I den egna kulturplanen (antagen 2012) lyfter Santa Catarina fram styrkor och svagheter i delstatens kulturliv. Man konstaterar att den professionella nivån behöver stärkas och att satsningarna på den regionala filmkommissionen behöver en nystart. Man pratar också om att stärka den kulturella identiteten hos de olika folkgrupperna i Brasilien. Bland det man, enligt egen utsago, lyckats bäst med är att sprida kulturen till hela regionen och skapa regionala nätverk mellan lokala kulturhus, museer och universitet och högskolor. Sekretariatet har en lång rad internationella relationer och är intresserade av ett fördjupat samarbete med Sverige. Filipe Mello, statssekreterare för Sekretariatet för kultur, turism och sport i Santa Catarina diskuterar framtida samarbete med Ylva Gustafsson från Koncernavdelning kultur.

268 Reserapport Santa Catarina (15) Möte med Fundacão Catarinense de Cultura Vi träffade Mary Elisabeth Benedet García (chef), Luiz Mesquita (koordinator) och ett trettiotal anställda på de olika avdelningarna som har hand om kulturarv, stadsplanering och de olika konstarterna. Fundacão Catarinense de Cultura (FCC) är en stiftelse som utför kulturpolitiken i praktiken en utförare i vår terminologi. Här finns många verksamheter under samma tak: konsthall, konsert/teaterlokal, bild- och ljudmuseum, kulturskola samt utbildningslokaler i Centro Integrado de Cultura där man erbjuder barn och unga från hela delstaten att delta. Stiftelsen fördelar offentliga medel till museer, kulturarv och vissa ideella organisationer samt driver kulturverksamhet för barn och unga. Man har ett sextiotal anställda, däribland en hel kulturarvsavdelning som även arbetar med stadsbyggnad och stadsplanering. FCC erbjuder gratis aktiviteter inom alla konstarter, både barn, unga och vuxna. Vi träffade en rad museitjänstemän, arkitekter, bildlärare, musiklärare och konservatorer. Möte med regionråden i Assembleia Legislativa de Santa Catarina (Santa Catarinas parlament regionfullmäktige ) Vi träffade Valdir Cobalchini (kultur), Rodrigo Minotto (internationella relationer), Katia Sarlet Rezende, Dalva Maria de Luca Diaz (kabinettseekreterare för Rodrigo Minotto)

269 Reserapport Santa Catarina (15) Rodrigo Minotto är ansvarig för internationella relationer och är ny på posten. Mycket intresserad av samarbete med Sverige och berättar att man har många internationella samarbeten som bygger på liknande avtal som vårt inte minst har man försökt att berika de egna festivalerna med internationella inslag. För ett par år sedan besökte en delegation Borås för att lära som mer om recycling och återvinning. Valdir Cobalchini, ansvarig för kulturfrågor, kom försent till vårt möte eftersom han också är ansvarig för utbildningsfrågor och satt i ett möte med facken för att bestämma lönenivån hos de strejkande lärarna. Han framhåller också vikten av internationella kontakter på kulturområdet. Även i Santa Catarina används kulturen ofta som dörröppnare för andra områden. Valdir Cabalchini, kommissionär för kultur och utbildning, kom direkt från överläggningar med facken om lärarnas löner. Hur mycket är ett lärarhuvud värt? Strejkande lärare hade intagit Santa Catarinas parlament för att protestera mot låga löner. Vår guide på regionfullmäktige, Katia Sarlet Rezende (sekreterare) visar Assembleia Estadual (fullmäktigesalen) för den svenska delegationen.

270 Reserapport Santa Catarina (15) Besök på den konstnärliga fakulteten på UDESC Universidade do Estado de Santa Catarina Vi träffade Cecília Just Milanez Coelho, dekan; Vicente Concillo (scenkonst), Gabriela Mager, design; Teresa Mateiro, musik; Murilo Soz, design; Antonio Vargas, samtida konst På det delstatliga universitetet i Florianópolis, UDESC, finns en konstnärlig fakultet med utbildningar inom musik, teater, konst, design och mode (dans och film saknas). Universitetet har tecknat samarbetsavtal med Textilhögskolan i Borås och Högskolan i Halmstad: under innevarande termin läser sju studenter från Textilhögskolan i Borås på UDESC. Alla universitet i Brasilien är ålagda att arbeta långsiktigt med grupper på landsbygden arbetet är med andra ord systematiskt snarare än enskilda nedslag. Det gör också att utövare inom alla konstnärliga utbildningar blir vana vid att tänka kring konstens sociala betydelse. På UDESC arbetar alla institutioner inom universitet med olika communityprojekt och vad man kallar relational art. För närvarande pågår 36 projekt med civilsamhället där över etthundra lärare medverkar. Många av institutionerna har gästlärare under kortare eller längre perioder, men inga egentliga residens. Det är en fråga som man gärna skulle vilja utveckla. När universitetets keramiksal står tom får amatörer arbeta i lokalerna. Studenternas arbeten till vänster, amatörernas till höger. Repetition pågår i teatersalen.

271 Reserapport Santa Catarina (15) Stadsutveckling och community-kultur Seminarium med ett 20-tal medverkande, bland annat stadsarkitekter, chefen för kulturmiljövård i Santa Catarina och aktivister från nätverket Parque da Luz. Under besöket höll Peter Rundkvist från Utveckling Nordost ett seminarium kring stadsutveckling, medborgardialog och delaktighet. I Florianópolis finns ett mångårigt arbete med att skapa engagemang kring Parque da Luz, en före detta soptipp i staden. I Angered pågår liknande processer och samtalet handlade om hur man skapar en medborgardialog och engagemang kring offentliga platser. Vad är egentligen hemligheten bakom lyckad stadsutveckling? Att engagera medborgarna och att fokusera på att göra vackra miljöer funktionalismen i Brasilien är en förbannelse! menade Francisco Faria, arkitekt, konstnär och författare. Francisco Faria förespråkar en situationistisk metod i kultur- och naturutveckling: konst som kombineras med forskning, att möta landskapet i ett avsiktslöst tillstånd. Francisco är intresserad av Peters idé om att engagera konstnärer för att ge ett område som Rösered dignitet. Carlo Manfroi är engagerad i Parque da Luz och tillhör den andra generationen parkaktivister. Elaine Martin startade en medborgarrörelse 1995 för att skapa en grön lunga mitt i staden som var till för alla. Andra har följt efter: idag finns det ett helt nätverk med brasilianska parker ParqueIdeas där man utbyter idéer med varandra för att skapa kollektiva gröna oaser för alla i brasilianska städer. En park är inget hot mot samhället utan ska vara en navel för gemenskap, säger Carlo Manfroi.

272 Reserapport Santa Catarina (15) Studiebesök utanför Florianópolis Studiebesök på Maritima museet i São Francisco do Sul Tillsammans med två av tjänstemännen på Santa Catarinas kultursekretariat gjorde vi en dagstur till Sao Francisco do Sul och Joinville. I Sao Francisco do Sul ligger Museu Nacional do Mar det nationella havsmuseet som berättar Brasiliens maritima historia från tusentalet och framåt. Studiebesök på Bolsjojteaterns filial i Joinville I Joinville finns världens enda filial till Bolsjojteatern i Moskva. En entusiastisk borgmästare i staden tog initiativet för tolv år sedan, och sedan dess finns en klassisk balettskola av högsta klass i Joinville där eleverna drillas från tidig ålder. Studiebesök på Dansfestivalen i Joinville Dansfestivalen startade i en liten lokal i Joinville Idag är den Sydamerikas största dansfestival med deltagare och åskådare under en vecka i juli varje år. Victor Aronis har arbetat med festivalen i över tio år och tycker att mötet mellan professionella och amatörer är festivalens stora styrka.

273 Reserapport Santa Catarina (15) Da Floresta västsvenskt konsthantverk på designbiennalen Den 15 maj öppnade Brasiliens designbiennal i Florianópolis där vi passade på att visa konsthantverk och design från Västra Götaland på temat Ur Skog Da Floresta. Utställningen blev en träffpunkt mitt i centrum på Museu da Escola Catarinense, en stor ljus lokal som designbiennalen tillhandahöll gratis. Ur skog curerades av Helen Backlund och Katarina Karlsson och skapade många diskussioner kring träets betydelse i svenskt och brasilianskt konsthantverk och design idag. Tio västsvenska konsthantverkare och slöjdare ställde ut tillsammans med filmen Petra Johanssons film Ur skog som översatts till portugisiska. Utställningen ingick i Designbiennalens parallella evenemang, hade cirka 300 besökare under en vecka. Hela studentklasser i arkitektur och design från Florianópolis, Blumenau och Curitiba besökte utställningen, och flera tyckte att den, trots sitt miniformat, var den finaste på hela biennalen med film, objekt och en stor hög av kapat eneträ som bara med sin doft signalerade hållbart konsthantverk och design från de svenska skogarna.

274 Reserapport Santa Catarina (15) Heloisa Pedroso (i mitten) blev så tagen av doften av eneträ att hon återvände dagen därpå för att visa utställningen för sina studentkamrater, Jaciara Busarello och Victor Poffo. Jag har suttit och sniffat på min träbit på lektionen hela morgonen. Bloggaren Par de Vaso skrev om den svenska utställningen på sin blogg.

275 Reserapport Santa Catarina (15) Västra Götaland i brasiliansk dagspress Den brasilianska dagspressen uppmärksammade besöket från Västra Götaland. Brasilien en modell för Sverige skrev en av tidningarna.

276 Reserapport Santa Catarina (15) Röster från delegationen BILDTEXT Petra Johansson, Kultur i Väst Det vore intressant att samarbeta kring hur man med konstnärliga metoder kan dokumentera förändringen av en plats. Rösered och Parque da Luz har båda kontakt med medborgarna medan platsen är i stark förändring. Om man sätter ihop en grupp konstnärer, författare, arkeologer, geologer och tillsammans med invånarna i området undersöker de båda platserna skulle man på sikt kunna skapa ett arkiv där platsens historia och mikrohistoria undersöks. Kanske ett residens där man gemensamt undersöker platserna? Katarina Karlsson, Konsthantverkscentrum Väst Ett utbyte mellan designprogrammen på högskolor och universitet vore intressant eftersom de ligger på väldigt olika nivåer och med olika inriktning. I Sverige är det stängt och fokuserat, i Brasilien med öppna dörrar och ett socialt engagemang. Att kunna undersöka på plats de sociala projekten och utvärdera vore bra. Textilhögskolan har ju redan ett utbyte med UDESC, finns det fler hantverksinriktade utbildningar i Västra Götaland som kunde ha utbyte? Steneby, da Capo Utbyten och diskussioner kring återbruk. I Brasilien ses rivningsmaterial eller sopor naturligt som en materialresurs medan vi i Sverige ser det främst som en social gärning. Konstnärer kan jobba med Renova. Keramiker kan arbeta med rivningshus i Santa Catarina. Ser även en koppling med Detroit och den konst som skapas i rivningsfastigheter. Traditionell Folk Art. Tekniker och utbyten. Dalsland halmkonst åker till Brasilien och lär om glödpennekonst och vice versa. Samtal och utbyten om teknik. Kan ske över nätet som kunskapsutbyte i workshopform. Ett utbyte om material- och formkunskap vore intressant. Filmen om Workshopen i Dalsland rönte stor uppmärksamhet och det vore intressant att knyta ihop alla möjliga utövare i workshopform. Peter Rundkvist, Utveckling Nordost Vi har tankar på samarbete med Parque da Luz och att gemensamt hitta metoder för kreativ stadsutveckling. Jag tänker på den situationistiska internationalens möte i Göteborg 1961 som bland annat kom att handla om den kritiska stadsvandringen. Jag vill gärna utveckla ett Angeredsarkiv i samarbete med aktivisterna i Santa Catarina ett arkiv som reaktiverar den tysta kunskapen.

277 Reserapport Santa Catarina (15) Ulla Gabrielsson, projektledare, översättare, tolk Ett utbyte med Santa Catarina skulle ge ovärderliga lärdomar om kulturens roll i en brytningstid samtidigt som Santa Catarina önskar ta del av erfarenheter från Västra Götaland när det gäller att skapa en infrastruktur för konstnärer och på så sätt möjliggöra för dem att stanna kvar i regionen. Det finns många beröringspunkter mellan Västra Götaland och Santa Catarina, som trots att det är en liten delstat ändå är dubbelt så stor som Västra Götaland. Kanske kan Västra Götaland inspireras av det federala arbetet med kulturpunkter. Brasilien genomgår en omvälvning på många plan: många ger uttryck för att samhället befinner sig i ett motsägelsefullt, osäkert, men ändå hoppfullt tillstånd. Det finns en stark känsla av sorg, hat och misstro mot det rådande politiska systemets avarter. Samtidigt frodas kulturen. Under besöket upplevde vi att många stolt visade upp de offentliga institutionerna, museer, teatrar, festivalkontor. Kritiken mot korruption som har varit legio sedan militärdiktaturens dagar är inte ny. Skillnaden är att ingenting längre sopas under mattan och skandalerna blir alltfler. Kohandeln, som hör till ett politiskt liv utan självklara styrande majoriteter pågår ständigt i kongressen och delstatsförsamlingarna vilket gör att politikerna förlorar i representativitet. I vissa fall har det handlat om rena röstköp. Kritiken mot ett föråldrat politiskt system kulminerade under de gigantiska demonstrationerna Just nu pågår långa strejker i transportsektorn och bland lärare och studenter. Den svenska demokratin lever av ett intensivt föreningsliv där föreningarna är förutsättningen för nya politiska idéer och deltagande demokrati. Brasilien saknar föreningar av samma dignitet, men frikyrkorna har tagit den rollen, ofta anklagade för att drivas av egenintressen. Presidentkandidaten Marina som är en politisk legend kom ursprungligen från gummitapparna i norr, men fick sin utbildning tack vare de evangeliska kyrkorna, som kritiseras hårt för att vara korrumperade. Men ingenting är svart eller vitt. Hur går vi vidare? Det finns några områden som har diskuterats flitigare än andra under vår resa: Vidgat deltagande I Brasilien är arbetet para todos för alla väldigt tongivande. Både den nationella och delstatliga kulturpolitiken arbetar med vidgat deltagande som grund. Universiteten är ålagda att driva projekt med aktörer utanför akademins väggar. Här finns metoder som vi kan lära av och anamma UDESC har skickat material och är väldigt intresserade av en dialog med våra universitet och högskolor Gynna nyskapande, nyttja kapaciteter På frågan om vilka insatser som görs för att behålla begåvade kulturskapare i Santa Catarina blev de flesta svarslösa. Det saknas en infrastruktur för arbetsmöjligheter och kompetensutveckling organisationer som centrumbildningar, resurscentrum och

278 Kontaktlista Sekretariatet för kultur, turism och sport, Santa Catarina Felipe Mello, statssekreterare Jaime José Mora, chef Ana Paula Cardozo da Silva, projekt Lisandra Macedo Pinheiro, data och analys Ariane Nakamura, internationellt Marisa Sosmaier, internationellt Juliana Wüst Panceri, internationellt Simone Vieira Machado, samordning Fundacão Catarinense de Cultura Mary Elizabeth Benedet Garcia, chef Marta Koerich, kulturarv Assembleia Legislativa, Santa Catarina Valdir Cobalchini, regionråd kultur Rodrigo Minotto, regionråd intern. Dalva Maria de Luca Dias, kabinettschef Katia Sarlet Rezende, sekreterare Universidade do Estado de Santa Catarina Vicente Concilio, scenkonst Cecília Just Milanez Coelho, internationellt Gabriela Mager, design Teresa Mateiro, musik Murilo Scoz, design Antonio Vargas, samtida konst Fria kulturlivet Victor Aronis, dansfestivalen i Joinville Antônio Celso dos Santos, filmfestivalen i Floripa Carlo Manfroi, Parque da Luz victor@artebr.art.br celso@panvision.com.br carlo@qualedigital.com

279 Cultural Affairs Secretariat International Collaboration Department of Culture, Santa Catarina, Brazil Madam/Sir, I am writing to you on behalf of Region Västra Götaland in Sweden (the region of the second city, Göteborg). We are responsible for the cultural development in our region, and are interested in a cultural collaboration with the State of Santa Catarina. There are important relations between Västra Götaland and Santa Catarina. A group of dancers and performers went to Floreanópolis a few years ago to set up a performance in Parque da Luz. The International Film Festival of Göteborg had various close ups of Brazilian film, and last year the international book fair of Göteborg highlighted Brazilian literature. There is a newly founded collaboration on climate and sustainability between Swedish and Brazilian companies focusing on Västra Götaland and Santa Catarina. Furthermore, the head of the international organization Jeunesse Musicale is a Swede living in Floreanópolis. We are 1.6 million people in Västra Götaland (9 million in Sweden). The region deals mainly with healthcare and development, where culture is one of the crucial issues. Our budget is the largest cultural budget in Sweden besides the national. We run an opera house, a symphony orchestra, a film coproducing company and preparatory schools, and issue commissions to hundreds of institutions and organizations every year. See International collaborations are crucial for the cultural development in a tiny country close to the northern pole... Hence, we encourage international exchange and regard culture as an important tool for social change, intercultural dialogue and mutual understanding. Your policy documents indicate that you work in a similar way that we do. We understand that Brazil is today in the transition between jungle and megacities, and the challenges in Sweden are the same, although our woods, cities and population are tiny compared to yours. International Collboration Region Västra Götaland Cultural Affairs Secretariat

280 We would like to visit you with a small delegation this spring (preferably in May during the design biennial) to meet with you and cultural actors and initiate a dialogue of what we can development together. Ms Ulla Gabrielsson, who lived several years in Floreanópolis, will discuss with you more in detail about this. Sincerely, Mr Staffan Rydén Cultural Affairs Director, Region Västra Götaland Ms Ylva Gustafsson Regional Development Officer - Culture Region Västra Götaland For further contact/information, please use the following information: Ylva Gustafsson Regional Development Officer - Culture Region Västra Götaland, SWEDEN ylva.l.gustafsson@vgregion.se Phone:

281 Reserapport Santa Catarina (15) kollektivverkstäder är i princip obefintliga. När vi presenterade ett urval av våra kollektivverkstäder och kultursystem för kultursekretariatet i Florianópolis blev de väldigt intresserade. Residens för stadsutveckling Under seminariet visade sig ett intresse att utbyta metoder för medborgardialog och stadsutveckling. Utveckling Nordost kan tänka sig att inrätta residens för stadsutveckling där stadsplanerare får komma och vara med en månad i planeringen. Trä(d) skog och hantverk På utställningen Da Floresta uppstod många intressanta samtal och skog, trä och arkitektur. Brasilien har genom Amazonas världens största skog, och frågan är central i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arkitekturutbildningen i Florianópolis blev intresserad av ett utbyte med Chalmers. Genom Steneby och da Capo finns fler institutioner att blanda in i ett ömsesidigt utbyte. Fyrbodals kommunalförbund driver projektet Fyrbodal växer på träd där man vill lyfta träet som material i nybyggnationer. De är intresserade av ett utvecklingssamarbete. Återbruk I Brasilien används metoder för återbruk som en naturlig del i arbetet. Här finns metoder att lära av. Körmusik Musikaliska utbyten i form av körer. En av körerna i Florianópolis som vi träffade skulle kunna tänka sig att samarbeta kring beställningar av ny musik. Repertoarutveckling i form av nordisk körmusik (som är välkänd och har hög status) var det flera som kunde tänka sig. Maritimt Santa Catarina har en lång maritim tradition. Det nationella havsmuseet i Sao Francisco do Sul var intresserade av ett utbyte, någon fick idéer om en utställning med lappade segel Textilarvet, igen. Festivaler I Santa Catarina finns en rad stora festivaler, vi besökte dansfestivalen och filmfestivalen. Dansfestivalen är mycket intresserad av ett samarbete, inte bara med professionella grupper utan gärna amatörer och dansgrupper som arbetar med unga dansare. Nytta tekniken nya mötestekniker Det är ettusen mil mellan Brasilia och Stockholm en fjärdedel av jordens omkrets. Därför fick vi använda digital teknik för att påbörja dialogen en så lång resa är omöjlig att göra bara för att rekognoscera. För att förbereda den svenska delegationens besök i maj tog vi kontakt redan i december och hade sedan ett antal möten på Skype. Det fungerade mycket bra, och gjorde att vi lärde känna varandra redan innan vi mötts. Om det blir ett bilateralt samarbete mellan Santa Catarina och Västra Götaland kan det vara intressant att ytterligare utveckla formerna för att mötas virtuellt samarbetet blir mer livaktigt om man inte är beroende av att träffas fysiskt, vilket inte kan ske så ofta. Utbytet med Santa Catarina skulle kunna användas som metodutveckling.

282 Cultural Affairs Secretariat Out of the Woods Da Floresta Out of the Woods Da Floresta Design and crafts from West Sweden Lennart Calås Cecilia Eduards Sverker Eklund Fine Little Day/Elisabeth Dunker Tina Frausin Kerstin Hansson Lindroth Hanna Liljenberg Karin Roy Andersson Anders Winberg Boel & Jan AB boeljan.se For further contact/information, please use the following information Ylva Gustafsson Regional Development Region Västra Götaland, SWEDEN Phone: International Collboration Region Västra Götaland Cultural Affairs Secretariat