Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Transkript

1 Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Upprättad av: Uppdaterat: Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN LANDSTINGETS MILJÖPOLICY LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING PROJEKTAVDELNINGEN AFFÄRSOMRÅDEN TEKNIKAVDELNINGEN LOGISTIK / TRANSPORT Beställar - och kontoller avdelningen...9 BILAGOR 1 Mall för projektspecifikt miljöprogram - Små projekt 2 Mall för projektspecifikt miljöprogram - Stora projekt 3 Mall för miljökonsekvensbeskrivning 4 Avfallshantering styrande dokument 5 Rivnings- och Avfallshanteringsplan 6 Avfallsrapport för byggprojekt 7 Avvikelseblankett materialval 8 Projektledarens egenkontroll - checklista 9 Miljörondsprotokoll - projektledare 10 Inomhusmiljö - checklista 11 Fastighetsgranskning vid överlåtelse - checklista Landstingsservice miljöprogram

3 1. INLEDNING Landstinget i Uppsala är miljöcertifierat enligt ISO och detta miljöprogram är ett styrande dokument i ledningssystemet för Landstingsservice. Miljöprogrammet för byggnation och förvaltning beskriver de miljökrav som ställs vid byggnation och förvaltning och skall inte blandas ihop med landstingets miljöprogram som beskriver landstingets generella miljömål som landstinget antar vart fjärde år. 2. BYGG- OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN Landstingsservice betydande miljöaspekter är: Användning av värme Användning av el Användning av kyla Användning av material Avfall Transport 3. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY Landstingsservice följer landstingets miljöpolicy och vision för miljöarbetet. Landstinget i Uppsala län med drygt anställda bedriver förebyggande sjukvård, bassjukvård, högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: Förebygga föroreningar och hushålla med resurser. Upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet. Ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål. För Landstingsservice betyder det att (Landstingsservice handling) Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och bidra till långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser vilket konkretiseras genom att: Våra fastigheter erbjuder en god inomhusmiljö. Vi främjar hushållandet av energi och övriga resurser vid byggnation, renovering och drift. Vi fasar ut miljö- och hälsostörande ämnen i byggvaror. Landstingsservice miljöprogram

4 Vi ställer miljökrav på entreprenörer och konsulter i projekt. I största möjliga utsträckning väljer vi sådana material, produkter, byggnads- och installationstekniska lösningar som inte skadar miljö och hälsa. Vi verkar för en avfallsminskning, samt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi tar hänsyn till kundernas behov och önskemål vid val av byggtekniska lösningar och miljöanpassar skötseln av den inre och yttre miljön av våra fastigheter. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att människor och miljö inte skadas. Vi källsorterar allt vårt avfall. 4. LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energianvändning (värme, kyla, ånga och el) År 2014 ska: Energianvändningen (Värme, el, ånga och kyla) i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Energianvändningen för uppvärmning 1 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Om projektet ska klassas som Miljöbyggnad (Guld resp Silver) och Miljöbyggnads krav är hårdare en Landstingets generella energimål är det Miljöbyggnads krav som gäller. Transporter År 2014 ska: % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen 2. Utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 2 vara 15 % mindre per anställd jämfört med Utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år Avfall År 2014 ska: 1. Andelen avfall som återvinns ha ökat till 33 % av den totala avfallsmängden. 2. Den totala mängden avfall vara 5 % mindre än Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. 2 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil. Landstingsservice miljöprogram

5 Kemikalier År 2014 ska: % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen % av nyinstallerade VA-bör vara ftalat- och PVC-fria. 4.1 LANDSTINGSSERVICE SPECIFIKA MILJÖMÅL OCH KRAV SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energi Energianvändning: Energi användningen i Landstingets fastigheter ska begränsas genom effektiv värme-, kyl- och elanvändning, under såväl förvaltning som byggnation. Drivmedel till reservkraft: Landstingsservice ska köpa in det drivmedel som ger minst utsläpp av föroreningar. Uppföljning av energianvändning: Energiuppföljning ska göras regelbundet i alla fastigheter. Analys av data ska ligga till grund för effektiviseringsåtgärder. Avfall Andelen material- återvunnet byggavfall ska vara 35 % av byggavfallsvolymen. Årligen lämnas statistik på total miljöfarligt - och återvunnet avfallsmängden. Entreprenören ska använda Landstingsservice mall för rapportering av byggavfalls statistik. Landstingsservice ska skapa förutsättningar för sina hyresgäster att källsortera sitt avfall (hushållsavfall). Landstingsservice ska skapa förutsättningar för att byggavfall sorteras. Byggmaterial Landstingsservice ska i möjligaste mån använda miljö- och hälsovänliga byggmaterial. Byggvaror skall granskas. Granskningen görs med hjälp av SundaHus Miljödata som tillhandahålls av Landstingsservice. Landstingsservice krav på bedömnings nivån är A och B. Byggvaror med bedömning C får inte användas utan Landstingsservice godkännande. Användning av byggmaterial med andra bedömning än A och B ska dokumenteras som avvikelse och avvikelsen skall argumenteras. Rapportering av avvikelse och begäran av Landstingsservice godkännande skall ske digitalt. Vid rapportering skall mall för materialavvikelse rapportering bilaga 7 till Landstingsservice miljöprogram användas Golvmattor: Torrutrymme; 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria Våtutrymme, golvmattor ska vara fria från särskilt farliga ftalater. VVS rör: ska minst 85 procent av nyinstallerade VA rör vara ftalat- och PVC-fria. Landstingsservice miljöprogram

6 Dokumentation: Inbyggd byggmaterial skall registreras med mängd och plats. Projektledare har ansvaret för att all miljödokumentation efter avslutat byggprojekt erhålls. Vid sanering av PCB I byggnader ska Landstingsservice mallar användas och dokumentation skickas till Landstingsservice Miljöenhet. Byggavfall ska dokumenteras och rapporteras till Landstingsservice Miljöenhet. Vid dokumentation ska bilaga nr.6 användas. Byggmaterial innehållande PVC ska undvikas. Tekniska installationer Vid installation av tekniska system skall Landstingsservice systemförvaltarnas styrande dokument följas. För miljöbedömning av tekniska system skall SundaHus databas användas. OBS: Placering av tekniska system ska dokumenteras i Databasen Vid miljöklassning av projekt skall alltid hårdare krav beaktas. Kemikalier Miljömärkta produkter används där så är det möjligt. Miljö- och hälsostörande ämnen som klassificerats som utfasningsämnen enligt EU direktivet, och symboliseras med U i SundaHus Miljödata ska fasas ut. Hantering av kemikalier i verksamheten ska ske i enlighet med Landstingets styrande dokument för hantering av kemikalier. Sanering av PCB-haltiga fogar ska ske i samband med fönsterbyte. Leverantörer Leverantörer ska ha ett aktivt miljöarbete och kunna redovisa detta. Deras produkter ska vara registrerade i SundaHus databas. Innemiljö Byggnaderna skall underhållas så att de gör en god inomhusmiljö, utan risk för negativ miljöhälsopåverkan samt hänsyn tas till brukarens miljökrav. Om det finns indikationer på hälsoproblem som det kan bero på byggnaders underhåll, skall dessa utredas och åtgärdas. Byggprojekt ska genomföras så att framtida fuktproblem undviks. Fastighetsförvaltare har ansvaret att alla åtgärder i samband med innemiljöfrågor uppdateras i byggnadens specifika miljödokument. Alla OVK besiktningar och Energi deklarationer ska sparas i varje byggnads Miljömapp. Landstingsservice miljöprogram

7 Respektive område - ansvarige har ansvar för uppdatering av sina uppgifter. Övrigt Utsläpp till mark, luft, dagvatten och övrigt vatten till följd av spill och läckage ska begränsas under såväl fastighetsdrift som byggnation. 5. PROJEKTAVDELNINGEN 5.1 ORGANISATION Projektledaren ansvarar för genomförande av miljökraven och miljödokumentationen i projekt. Projektledare ska se till: Det ska skapas en miljömapp för varje projekt Att ett miljöprogram som följer Landstingsservice miljömål och krav finns under projektering. Att all miljödokumentation för projektet (miljökonsekvensbeskrivning, miljöinventering, materialval) sparas i projektets specifika miljömapp. Vilken sedan infogas i byggnadens dokumentation. Att entreprenören tar fram projektets specifika miljöplan enligt projektets miljöprogram. Projektledare ska fylla i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 för varje projekt. Ifylld checklista ska lämnas till Landstingsservice miljönsvarige efter avslutat projekt. 5.2 AVVIKELSER Avvikelser och korrigerande åtgärder gentemot projektets miljömål ska kontinuerligt dokumenteras samt rapporteras till och godkännas av Landstingsservice. 5.3 UPPFÖLJNING Uppföljning i projektet beskrivs i projektets miljöprogram. Uppföljningen består i regel av att miljöfrågor tas upp på projekterings- och byggmöten och i dialog med konsulter och entreprenörer. I större projekt görs dokumenterade revisioner, bilaga nr.9. Omfattningen ska beskrivas i projektets specifika miljöprogram. 5.4 DOKUMENTATION Miljöarbetet i projektet ska dokumenteras. I miljöprogrammet ska framgå vilka dokumentation som ska tas fram. Alla miljödokumentation (projektets specifika miljöprogram, materialval, avvikelserapport och avfallsrapport) ska sparas i projektets miljömapp och lämnas till Landstingservice Miljöenheten. Enheten ska spara informationen i specifik byggnads Miljödokument. 5.5 RUTINER FÖR SMÅ PROJEKT För mindre projekt gäller förenklade rutiner. Små projekt definieras som: Mindre hyresgästanpassningar och underhållsprojekt Landstingsservice miljöprogram

8 Projektledaren går igenom projektets miljöpåverkan med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram - Små projekt bilaga nr.1 Projektledaren informerar entreprenören om projektets specifika miljökrav -, materialval och avfalls dokumentation. Projektledaren signerar Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 vid projektets slut. 5.6 RUTINER FÖR STORA PROJEKT FÖRSTUDIE Projektets miljöambition: Landstingsservice beslutar om projektets miljöambition. Miljöutredningar: Landstingsservice samlar in underlag avseende tidigare utförda utredningar, samt bedömer behov av ytterligare miljöutredningar. Miljöorganisation för projektet: Landstingsservice beslutar om en miljösamordnare ska finnas för projektet. Det ska tas hänsyn till vattenskyddsområden: Projektledaren ansvarar för kontakten med länsstyrelsen och kommunen vid arbete inom vattenskyddsområde. Projektledaren har även ansvar för nödlägesrutinen om en olycka skulle ske Projektering Vid upphandling av konsulter och entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera konsulter om Landstingsservice miljömål och krav. Landstingsservice styrande miljödokument ska hämtas på Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Projektledaren ansvarar för att en MKB upprättas för projekt som inkluderar anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. MKB upprättas enligt Mall för miljökonsekvensbeskrivning bilaga nr.3 Miljöprogram: Projektledaren upprättar ett projektspecifikt miljöprogram. Vid framtagande av miljöprogram ska Landstingsservice mall användas. Mall för projektspecifikt miljöprogram - Stora projekt bilaga nr.2 Konsulten väljer byggmaterial enligt Landstingsservice kriterier. SundaHus databas ska användas Produktion Vid upphandling av entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera entreprenörer om LSU:s miljökrav och projektets miljöprogram. Entreprenören ska hämta alla styrande miljödokument på Miljöplan: Entreprenörer ska upprätta projekt specifika miljöplan som beskriver hur de säkerställer att kraven i miljöprogrammet uppfylls. Avfallshantering: Entreprenören ska lämna avfallsstatistik enligt mallen för avfallsrapportering, bilaga nr.6 Rivning: Entreprenören ska ta fram rivning - och dess avfallshanteringsplan enligt Landstingsservice mall, bilaga nr.5 Landstingsservice miljöprogram

9 5.6.4 Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation Projektens miljöprogram följs upp av projektledaren och eventuella avvikelser dokumenteras. För uppföljning under projektarbete används miljöronddokument bilaga nr.9. Projektledaren fyller vid slutet av projektet i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 Dokumenten sedan läggs till grund för utvärdering av Entreprenörens Kvalité och Miljöarbete. 6. AFFÄRSOMRÅDEN 6.1 ENERGI Energianvändning avläses månadsvis. Ett flödesschema möjliggör analys för att utvärdera resultatet och ett åtgärdsplan skall leda till minskad energianvändning. 6.2 AVFALL Landstingservice ska underlätta källsortering av verksamhetens avfall för sina hyresgäster både i egna och inhyrda lokaler. 6.3 KEMIKALIER Alla kemikalier ska beställa via Tekniska förrådet som kontinuerligt uppdaterar Kemia-databasen och tar fram statistik på använd mängd kemikalier 6.4 INNEMILJÖ Lanstingsservice vill skapa bästa möjliga innemiljö för sina hyresgäster. Vid hantering av klagomål från hyresgästerna ska checklista innemiljöproblem bilaga nr.10. användas. Alla genomförda inventeringar och åtgärder skall sparas i byggnadens specifika Miljömapp. Miljöenheten har ansvar för uppdateringen. 6.5 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Det ska tas hänsyn till hyresgästernas önskemål om speciella miljökrav. 6.6 KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER Miljöbedömning av fastigheter ska göras vid köp och försäljning av fastigheter. Vid miljöbedömning av fastigheter ska checklista Fastighetsgranskning vid överlåtelse användas bilaga nr.11. Landstingsservice miljöprogram

10 7. TEKNIKAVDELNINGEN 7.1 VATTENVERK Landstingsservice äger två vattenverk, Akademiska vattenverk och Wik vattenverk. Vattenverken är dokumenterade enligt Livsmedelföreskrifter. Dokumentationen omfattar bl.a. egenkontrollprogram. Dokumentationen ska revideras årligen. All dokumentation finns digitalt. Landstingsservice Kemikalieansvarig har ansvaret för revidering av dokumentationen. Teknikavdelningen har ansvaret för genomförandet av åtgärdsplan och åtgärder av avvikelser. 7.2 UNDERHÅLL Vid underhåll av olika moment i befintliga byggnader så som, luftkvalitet, operativ temperatur, buller och drag ska Silver nivå enligt Miljöbyggnad klassning erhållas. 7.3 KÖLDMEDIUM OCH DRIVMEDEL Årlig rapportering om användning av köldmedium och dess mängd lämnas in till tillsynsmyndigheter, i enlighet med tillsynsmyndigheternas krav. Driftchefen har ansvaret för rapporteringen 7.4 MYNDIGHETSKONTAKTER Teknikavdelning - miljöenhet Har ansvaret för myndighetskontakter gällande miljöfrågor 7.5 ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Teknikavdelningen har ansvar för energioptimering av byggnader. Avdelningen har ansvar för framtagande av årliga energiplan och statistik över förvaltningens energiförbrukning. 7.6 MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER Teknikavdelning miljöenhet har ansvaret för miljöklassning av byggnader. Miljöklassningen sker enligt Miljöbyggnad system. Vid Nybyggnation nivå Guld, och vid ombyggnation samt befintliga byggnader nivå Silver ska väljas. 8. LOGISTIK / TRANSPORT Vid köp och leasning av transporter ska Landstigets miljömål beaktas. Hantering av avfall från hyresgästernas verksamhet ska ske enligt Landstingets avfallshandbok. 9. Beställar- och kontroller avdelningen Städ-, tvätt- och kosthantering ska ske enligt Landstingets styrande dokument. Landstingsservice miljöprogram

11 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM BILAGA 1 SMÅ PROJEKT Landstingsservice "Förnamn efternamn" Tfn "Ditt telefonnummer" E-post "personlig adress"@lul.se Projekt: Mottagarnamn: Adress Postnr postort Datum: Checklistan används i små projekt. Landstingsservice projektledare går igenom listans punkter före start: Syftet med detta miljöprogram är att hantera miljöfrågorna även vid mindre ombyggnationer/hyresgästanpassningar. I större byggprojekt ska ett projektspecifikt miljöprogram tas fram. CHECKLISTA Information Projektledaren ska informera konsulter och entreprenörer om Landstingsservice Miljöprogram 3 samt landstingets miljöpolicy. Buller Ljudnivån på entreprenörers maskiner och arbete ska tillämpas till verksamheten. Avfall Avfall ska sorteras enligt Landstingsservice styrande dokument, Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Avfallsmängder i fraktioner ska rapporteras. Vid rapportering ska Landstingsservice Miljöprogram, bilaga 6 användas. Vid behov av rivningsplan enligt PBL, ska Landstingsservice mall användas. Miljöprogram bilaga 5. För transporter av farligt avfall ansvarar entreprenören för att begära in och sammanställa tillstånd för detta. Innemiljö Påverkas inneklimatet (värme, kyla, luftomsättning.). Om Ja, säkerställ att klimatkrav uppfylls. Landstingsservice Miljöprogram. Tillfredställande uttorkning av konstruktioner ska ske. Det handlar om tillräcklig med torkning. Tätskikt i våtrum ska utföras av företag auktoriserat av GVK. KLART/SIGN 3 Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken Landstingsservice miljöprogram

12 CHECKLISTA KLART/SIGN Energi Påverkas fastighetens energiförbrukning av projektet? Om Ja, välj varor/produkter med energi klass A eller som lägst B. Byggvaror/kemikalier Vid val av byggvaror ska SundaHus Miljödata 4 användas. Byggvaror av miljöklass A och B ska väljas. Eventuella avvikelser ska sammanställa och ställa till projektledare för godkännande. För rapportering av avvikelser ska alltid användas avvikelsemallen (billaga till LSU,s miljöprogram). Projektledare ska alltid vid avvikelsebedömning ta kontakt med Miljöenheten för samråd om. På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas på arbetsplatsen för kemiska produkter. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Mark Om förorening i mark påträffas ska anmälan till kommunens miljökontor göras. Vid behov av upprättande av MKB 5 enligt kommunens bestämmelser, ska Landstingsservice mall användas. Se Miljöprogram bilaga 3. Egenkontroll Har entreprenören system för egenkontroll? Nödlägesberedskap: Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand eller explosion kontaktas räddningstjänsten. Avvikelse från ovan ställda krav ska dokumenteras med motivering och förslag till åtgärd eller alternativ. Avvikelse ska godkännas av projektledaren innan arbete påbörjas. Projektörer och entreprenörer ansvarar för att dokumentation som visar att ovanstående krav har uppfyllts. Slutdokumentationen levereras senast i samband med slutbesiktningen till Landstingsservice. Landstingsservice projektledare: Underskrift: Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr Miljökonsekvensbeskrivning Landstingsservice miljöprogram

13 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM- BILAGA 2 STORA PROJEKT Uppdaterat Projekt information Projekt Ny byggnation ombyggnation Framtidens Akademiska Projektnamn XXX Dnr XXX Projektledare Namn, tele, mailadress Miljöansvarig Namn, tele, mailadress Projektnummer XXX Byggnadsnummer XXX Byggnadsnamn XXX Placering Plan XXX Rum XXX Projektstart XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

14 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Orientering om projektet 3 Miljö organisation 4 Generella krav 4.1 Landstingsservice generella miljömål 4.2 Hyresgästens miljömål och önskemål 4.3 Projektets specifika miljökrav 5 Utredningar och myndighetskontakter 6 Projektrutiner 6.1 Miljöstyrning i projekt 6.2 Konsult och entreprenörs miljöarbete 6.3 Övriga miljökrav 6.4 Markföroreningar 6.5 Schaktmassor 6.6 Vattenskyddsområde 6.7 Byggmaterial 6.8 Teknisk installation Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

15 1. INLEDNING Följande miljöprogram är avsett att användas av Landstingsservice i samband med nybyggnad och större ombyggnader. miljöprogrammet är projektspecifikt. Syftet med programmet är att styra miljöfrågorna genom hela projektet. Projektledaren ansvarar för att miljöprogrammet upprättas i projektet med hjälp av denna mall. 2. ORIENTERING OM PROJEKTET Ge en kort beskrivning XXX 3. PROJEKTETS MILJÖORGANISATION Orientering för projektets organisation fylls i av projektledaren Projektledare: XXX Beställarens miljöansvarig: XXX Konsulter: XXX Miljöansvarig i respektive konsult- och entreprenörsorganisation ska namnges i den egna miljöplanen. 4. GENERELLA KRAV 4.1 LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL Energianvändning (värme, kyla, ånga el) År 2014 : 1. ska energianvändningen för värme, el, ånga och kyla vara 20 % lägre per kvadratmeter än förut, jämfört med ska energianvändningen för uppvärmning 6 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. 6 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

16 Transport År 2014: Avfall 1. ska 70 % av de transportfordon som köps eller leasas drivas med icke fossila bränslen. 2. ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor 7 vara 15 % mindre per anställd jämfört med ska utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara 4 % mindre per anställd jämfört med år År 2014: 1. ska andelen materialåtervunnet avfall 8 ha ökat till 30 % av den totala avfallsmängden ska den totala mängden avfall 10 vara 5 % mindre än Kemikalier År 2014: 1. ska 20 % av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 2. ska 100 % av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. 3. ska 85 % av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. 4.2 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Om hyresgästen/brukaren har några önskemål så tas dessa upp här. XXX 4.3 PROJEKTETS SPECIFIKA MILJÖKRAV Om projektet har några ytterligare miljökrav beskrivs dessa här. XXX 5. UTREDNINGAR OCH MYNDIGHETSKONTAKTER Förteckning över de utredningar som är utförda i projektet/berör projektet: XXX Förteckning över de utredningar som kommer att utföras i projektet. XXX Följande myndighetskontakter är tagna avseende miljö: XXX Följande myndighetskontakter kvarstår att kontakta avseende miljö: XXX 7 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, egna fordon, leasade fordon, egen bil i tjänsten och hyrbil. 8 Med materialåtervunnet avfall menas att avfall återvinns genom materialutnyttjande, återanvändning, regenerering, eller andra processer som syftar att utvinna sekundära varor, exempelvis plast, metall och papper. 9 I snitt materialåtervinns 25 % av det avfall som landstingen i Sverige producerar. 10 Mätt per DRG, diagnosrelaterade grupper, som är ett system för att dela in patienter i likartade grupper (patientklassificeringssystem) och används för verksamhetsstyrning i sjukvården. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

17 6. PROJEKTRUTINER 6.1 MILJÖSTYRNING I PROJEKTET MILJÖPROGRAMMET Detta miljöprogram beskriver mål och krav för projektet. Miljöprogrammet är projekt anpassat och baserat på Landstingsservice miljöprogram. Miljöprogrammet ska bifogas förfrågningshandlingarna vid upphandling av konsulter och entreprenörer. KOMMUNIKATION Miljöfrågor ska vara en stående punkt vid projekterings- och byggmöten. Projektledaren eller miljösamordnaren ansvarar för att informera konsulter och entreprenörer om LSU:s miljökrav. UPPFÖLJNING OCH REVISIONER Det är viktigt att ställda miljökrav följs upp under projekterings- och produktionsskedet. Detta kan göras i miljöronder, separata miljömöten eller i form av revisioner. Revisioner ska utföras i alla stora projekt. Projektledaren beslutar om i vilken omfattning revisioner ska göras i projektet. Dessa utförs av projektledaren, projektets miljösamordnare eller annan anlitad revisor. Revisioner dokumenteras i revisionsrapporter. 6.2 KONSULTERS OCH ENTREPRENÖRERS MILJÖARBETE Respektive konsult och entreprenör ansvarar för att miljölagstiftning och miljöprogrammets krav uppfylls. Entreprenörer ska i en egen miljöplan redovisa hur de beaktar kraven som står i projektets miljöprogram. MILJÖPLAN Entreprenörer ska tidigt före byggstart redovisa miljöplanen för projektledaren. Miljöplanen ska överensstämma med detta miljöprogram. GRANSKNING OCH EGENKONTROLL Granskning av föreskrivna varor görs av konsulter. Granskning av icke föreskrivna varor utförs av entreprenörer. Landstingsservice har tecknat en verksamhetslicens för SundaHus Miljödata. Detta innebär att alla som arbetar med bygg- och fastighetsprojekt har tillgång till databasen. Vid val av material ska SundaHus Miljödata användas Projektledare lämnar namn på konsulter och entreprenörer som är involverade i projektet till Landstingsservice miljöansvarig för att ordna inloggningskonton. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

18 AVVIKELSEHANTERING Avvikelser lämnas av konsulter och entreprenörer om de önskar avvika från de krav som anges i miljöprogrammet. Önskan om avvikelse samt motiv ska rapporteras till projektledare och Landstingsservice miljöenhet för bedömning. Avvikelserapportering ska utföras enligt Mall för rapportering av avvikelse (bilaga till Landstingsservice Miljöprogram). Projektledaren sammanställer samtliga avvikelser i ett dokument som läggs in i projektdokumentationen. DOKUMENTATION Konsulter och entreprenörer ansvarar för att erforderlig dokumentation överlämnas kontinuerligt till projektledaren. Efter projektets slut ska projektledaren samla in följande miljödokumentation som används för framtida förvaltning av objektet: Miljöplan Energiberäkningar Protokoll från fuktmätningar Ev. miljöutredningar Förteckning över avvikelser gentemot Landstingsservice Miljökrav. Förteckning över föreskrivna och inbyggda material och produkter med mängd och placering. Avfallsstatistik Transportdokument & tillstånd (avfall) Miljökonsekvensbeskrivning i förekommande fall Sammanställning av erfarenheter Protokoll från miljöuppföljningar, så som miljöronder och miljörevisioner 6.3 ÖVRIGA MILJÖKRAV I PROJEKTET Här kan övriga miljökrav eller undantag redovisas. 6.4 MARKFÖRORENINGAR Markföroreningar ska kartläggas och åtgärder vidtas. Det råder anmälningsplikt om förorening påträffas. Projektledaren ansvarar för att anmälan sker. 6.5 SCHAKTMASSOR Hantering av förorenade schaktmassor ska ske på ett korrekt sätt. Möjligheten till att återanvända schaktmassor inom projektet ska beaktas. Hanteringen av länsvatten ska ske enligt myndighetskrav. 6.6 VATTENSKYDDSOMRÅDE Akademiska sjukhuset ligger inom primärt vattenskyddsområde. Beakta Miljökontorets lokala regler för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Hantering och lagring av petroleumprodukter skall så långt som möjligt undvikas. Inom inre skyddszon får hantering och lagring av petroleumprodukter och kemikalier inte förekomma utan Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

19 dispens från länsstyrelsen. Inom yttre skyddszon skall petroleumprodukter och kemikalier hanteras och lagras på ett korrekt sätt. Kontakta kommunen och länsstyrelsen för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Särskild nödlägesberedskap krävs vid arbete inom detta område. Möjligheten till lokalt omhändertagande av lakvatten vid upplag av förorenade schaktmassor, ska utredas. 6.7 BYGGMATERIAL Projektdokumentationen ska ske genom registrering av byggmaterial i SundaHus. Därigenom lagras information som byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad samt i förekommande fall drift- och skötselinstruktioner. Mängd och placering ska anges i databasen. Alla byggvaror ska prövas mot SundaHus. Produkter med bedömningen A och B är godkända. Produkter med bedömningen C ska avvikelse rapporteras. Vid avvikelse rapportering skall Landstingsservice blankett, bilaga till Landstingsservice miljöprogram användas.. Avvikelser skall skickas till projektledare och LSU miljöenhet för bedömning. Golvmattor vid skall vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Nyinstallerade VA-rör ska vara ftalat- och PCV - fria. 6.8 Teknisk installation Vid installation av tekniska system skall Landstingsservice systemförvaltarnas styrande dokument följas. För miljöbedömning av tekniska systemen skall SundaHus databas användas. OBS: Placering av tekniska system ska dokumenteras i Databasen Vid klassning av projekt skall alltid hårdare krav beaktas BELYSNING Se teknisk anvisning för EL. Installerad Belysningseffekt skall vara enligt SS EN Bör värden skall uppnås VVS-VA Vattensnåla armaturer installeras. Duschhandtaget ska ha sil som ger stora vattendroppar/ej vattendimma som ger upphov till risk för inandning av Legionella VVS-VENTILATION Varvtalsstyrning och behovsstyrning av VVS-system. Bästa möjliga återvinningssystem (energiverkningsgrad) ska användas Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

20 6.8.4 EL För pumpar, aggregat samt elmotorer ska LCC-beräkningar göras. Varvtals- och behovsstyrning av el-system. Växellöst hissmaskineri ger minskad energiförbrukning och smörjolja behövs inte. 6.9 RADON Radonrisk ska undersökas och eventuell risk ska hanteras. Hänsyn tas till BBR krav GRÖNYTOR Projektera med hänsyn till befintliga träd. Återskapa borttagna grönytor. Hårdgjorda ytor ska minimeras FUKTSKYDD En fuktskyddsbeskrivning ska upprättas av fuktsakkunnig. Byggnaden ska fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande. 12 Uttorkning av byggfukt i betongen ska tas med i tidplanen. Identifiera risker för fuktproblem i byggskedet. Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans. Skydda fuktkänsliga material mot nederbörd och annan påverkan under förvaring och byggnation STÄDNING Städning ska projekteras enligt Miljöanpassad städhandbok - LUL:s styrdokument. Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken Användarnamn och lösenord erhålls från projektledaren EMISSIONER Lågemitterande material väljs. 12 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

21 6.14 GOLV För golvbeläggningar ska limning undvikas där så är möjligt. Vid läggning av nya golv ska den gamla mattan tas bort och limmet slipas bort. I torra utrymmen ska nya mattor vara Ftalat- och PVC-fria MATERIAL I VÅTRUM Material i våtrumsväggar, tak och golv ska tåla hög fuktbelastning utan att skadas. Golvmattor ska vara Ftalatfria. Övriga krav gällande våtrum enligt BBR skall beaktas FUNKTIONER Luftkvalitet: Klass Guld- nybyggnation, och vid ombyggnation Klass Silver. Viktigt att tas hänsyn Landstingsservice system styrande dokument. Alltid hårdare krav som gäller ENERGI Energianvändningen för uppvärmning 13 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Om projektet ska klassas som Miljöbyggnad (Guld resp Silver) och Miljöbyggnads krav är hårdare en Landstingets generella energimål är det Miljöbyggnads krav som gäller. Energianvändningen ska optimeras. Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskalet, köldbryggor, och värmeåtervinning. I befintliga byggnader ska energiskalet samt värme- och ventilationssystemet energieffektiviseras MEDIAMÄTNING Energimätare för värme, kyla och vatten ska installeras på byggnadsnivå. Elmätare ska installeras så att uppdelning av fastighetsel och verksamhetsel kan utföras. 13 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

22 6.18 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vagabonderande strömmar ska undvikas. Femledarsystem och låg utstrålande kablar ska användas. Magnetfält där människor stadigvarande vistas skall beaktas. Samt tas hänsyn till gällande krav. Elschakt, ställverk och centraler placeras så långt som möjligt från ytor där personer stadigvarande vistas AVFALL Avfallshanteringsplanen ska upprättas enligt LSU:s mallar (Miljöprogrammet bilaga 4). I de fall rivningsplan krävs enligt PBL. Vid framtagande av avfalls- och rivningsplan skall Landstingsservice mall bilaga till LSU,s miljöprogram användas. Entreprenören ska i samband med upprättande av Avfallshanteringsplan ta hänsyn till LUL:s riktlinjer gällande avfall. Entreprenören ska redovisa avfallsmängder i fraktioner. För rapportering av avfallsmängder ska Landstingsservice blankett bilaga till LSU;s miljöprogram användas. Entreprenören ska sammanställa tillstånd och rivningsdokumentation och överlämna till beställaren. I det fall material klassat som farligt avfall, typ asbest, påträffas ska det i möjligaste mån avlägsnas, även om det inte direkt ingår i projektet BRANDSKYDD Landstingsservice riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd ska tillämpas BULLER OCH ANDRA STÖRNINGAR Buller och luktstörningar ska minimeras. Buller nivån skall diskuteras med verksamheten och riktlinjer för områden anpassa till specifika krav i specifika projekt. Entreprenören ska i miljöplanen beskriva vilka störningar som kan uppstå i omgivningen. Tidplan görs för förutsägbara störningar. Särskild information ges vid arbeten som är bullrande och vibrerande, dammspridande eller ger avgaser. Entreprenören ska dessutom ange hur de säkerställer att kraven i detta miljöprogram efterlevs. Vid nybyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Guld och ombyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Silver. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

23 6.22 TRANSPORTER Minimera antalet transporter till och från, samt inom arbetsplatsen genom god samordning. Maskiner ska ha katalytisk avgasrening, partikelfilter och vara kopplade till motorvärmare. Hydraulolja ska vara miljövänlig. Maskiner ska uppfylla bullerkrav. Arbetsmaskiner ska genomgå regelbunden service. Spillberedskap ska finnas. Använd i största möjliga mån transportfordon som drivs med ickefossila bränslen. Vid användande av tunga lastbilar 14 inom uppdraget skall fordon som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard) KEMISKA PRODUKTER På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Landstingets styrande dokument gällande kemikaliehantering skall följas INOMHUSMILJÖ Miljöbygnads krav för inomhusmiljö gäller 6.25 NÖDLÄGESBEREDSKAP Beredskapsplan för ev. miljönödläget ska upprättas innan projektet påbörjas. Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand skall alla nödvändiga åtgärder vidta Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

24 MALL FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA 3 Icke-teknisk sammanfattning Inledning - Bakgrund - Syfte - Disposition - Avgränsningar - Planerad verksamhet Nulägesbeskrivning - Kommunala planer och program - Allmänt - Riksintressen - Omgivande verksamheter och bebyggelse - Geotekniska och geologiska förhållanden - Förekomst av föroreningar i mark - Grund- och ytvattenstånd - Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv - Landskapsbild - Naturresurser - System i plan och höjd Alternativredovisning - Nollalternativ - Sökt alternativ - Alternativredovisning Miljömål - Nationella miljömål - Regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser - Allmänt - Nollalternativ - Sökt alternativ anläggningsskedet - Sökt alternativ driftskedet - Alternativ utformning och lokalisering Åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan - Åtgärder under anläggningsskedet - Åtgärder under driftskedet Samråd Tidplan Källor Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

25 AVFALLSHANTERING STYRANDE DOKUMENT BILAGA 4 Detta styrande dokument är avsett för entreprenör i byggprojekt. Dokumentet omfattar krav på hantering av avfall vid rivning. Övriga krav avseende avfall framgår av projektets miljöprogram samt tillhörande bilagor. Det ska lämnas statistik på nedan nämnda avfalls slag. Basnivå för källsortering vid byggproduktion och hantering av farligt- och icke farligt avfall: Återvunnet avfall (plast, El-avfall. Förpackningar, emballage, Skrot och metall, Lastbärare, fyllnadsmassor.. ). Brännbart Farligt avfall Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall Gipsspill: Spill av gips kan återvinnas till nya gipsskivor. Plast: Installationsspill är rent avfall som kan återvinnas. Spill av PVC-rör och PVC-mattor kan återvinnas till nya produkter av samma slag. Förpackningar: För förpackningar gäller producentansvar. Lastbärare: Lastbärare (byggpallar) ska återanvändas. Farligt avfall Färg- och lackavfall samt lim och fogmassor som innehåller organiska lösningsmedel/andra farliga ämnen, oljeavfall, förpackningar som innehåller rester av eller är förorenade av farliga ämnen definieras som farligt avfall. Anmälan av mellanlagring av farligt avfall ska göras till kommunens Miljökontor. Vid anmälan ska miljökontorets blankett användas. Anmälan för mellanlagring krävs inte om avfallet lagras på arbetsplatsen. Allt farligt avfall som uppstår ska sorteras i olika avfallsslag. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

26 Farligt avfall, forts Vid sortering av olika sorters farligt avfall ska hänsyn tas till FA-listan 15. Tillstånd ska sökas för transport av farligt avfall. Vid rapportering av farligt avfall ska namn på transportör och mottagare lämnas på blanketten. Farligt avfall ska skickas till godkänd mottagare. Misstänkta föroreningar i betong ska skickas till analys för fastställande av föroreningstyp. Vid hantering av avfall från rivning ska särskild hänsyn tas till påträffande av asbest, bly, PVC, CFC (freon) och el-avfall. FA-listan ska användas. Kommentarer: Entreprenören får gärna dela upp avfallet i fler fraktioner än vad som anges i detta dokument. Mindre uppdelning i fraktioner än enligt ovannämnda basnivå ska vara särskilt motiverad. Fraktionerna deponi eller Blandat avfall - för eftersortering ska minimeras. Producentansvar för förpackningar ska användas. Alla avvikelser ska dokumenteras samt motiveras. 15 Avfallshantering vid byggande och rivning - Kretsloppsrådets riktlinjer 2007 Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

27 RIVNINGS- OCH AVFALLSHANTERINGSPLAN BILAGA 5 Anvisningar redovisas på detta sätt. Kan raderas då planen fylls i. Datum Status Redovisning av materialinventering Rivningsplan Slutredovisning av avfallshantering Reviderad datum Uppgifter som ska lämnas i rivningsplan markeras på detta sätt med ljusgrått fält. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Adress Byggherre Byggherrens kontaktperson Kvalitetsansvarig Adress Adress, telefon, mobiltelefon, e-post Adress, telefon, mobiltelefon, e-post Materialinventering Materialinventering utförd, datum Materialinventering utförd av Se bilagor Adress, telefon, mobiltelefon, e-post Bygglov/rivningslov, bygganmälan/rivningsanmälan Lov sökt, datum Lov beviljat, datum Bygganmälan, datum Rivningsanmälan, datum Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

28 Byggnad och verksamhet Byggnadstyp (t ex flerfamiljshus, industri, kontor) Huvudsakliga ingående byggmaterial (t ex trä, betong) Nuvarande användning/verksamhet (kan vara flera) Byggår Ombyggnad år Byggnadsarea Antal våningar Grund Stomme Tak Se bilaga Från och med år Tidigare användning/ verksamhet (kan vara flera) Från och med år Rivningens omfattning Beskriv rivningens omfattning, t ex hela byggnaden, del av byggnaden (vilken?), vatten och avlopp, ventilation m.m. eller beskriv ombyggnadens omfattning. Byggnadsarea som berörs av rivningen. Mark Risk för markförorening Oljetankar Inventering av markföroreningar Har utförts, datum Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Bilaga Kommer att göras Kommer inte att göras Entreprenaden (Fylls i då entreprenaden beställts) Entreprenör Platsansvarig Tel, e-post Adress Ansvarig för avfallshanteringen Tel, e-post Kortfattad beskrivning av entreprenadens omfattning Entreprenadform Startdatum Färdigställandedatum Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

29 FARLIGT AVFALL OCH ANNAT AVFALL SOM KRÄVER SPECIELL UPPMÄRKSAMHET Kretsloppsrådets dokument Söklista kan användas som hjälp vid inventering. Hantering av farligt avfall och övriga restprodukter beskrivs översiktligt i Kretsloppsrådets dokument Lista över farligt avfall (FA-lista). I tabellen nedan lämnas information för entreprenaden. Fylls i av entreprenör Avfallsslag Bedömd mängd / omfattning 1 Hantering/ förvaring Borttagen mängd Transportör Mottagare Mottagen mängd Återvunnet avfall Farligtavfall Brännbart avfall Deponiavfall övrigt 1 Mängder som ska ligga till grund för entreprenörens anbud redovisas i separat mängdförteckning där mängder FA redovisas. Kommentarer För den som lämnar uppgifter om inventering: Ange avfallsslag som ska återanvändas även avfallstyp som sökts men inte hittats vid materialinventering. Lämna hänvisningar till eventuella provanalyser. Lämna hänvisningar till kompletterande information på ritningar eller i andra dokument. För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. För entreprenören: Ange kontrollerade tillstånd för transportör respektive mottagare. Verifikationer ska finnas vid slutredovisning och hänvisas till från denna lista. Avvikelser ska kommenteras. Utrymmen som inte kunnat inventeras Beskriv här o/e markera på ritning. Verifiering SANERING Beskriv sanering om sådan ska genomföras. Observera att sanering ska anmälas till kommunens miljönämnd! ARBETSMILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder som krävs. Hänvisa till aktuell arbetsmiljölagstiftning och andra källor för information. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

30 MILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv miljörisker och skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön. Hänvisa till aktuell lagstiftning och andra källor för information. Kommentarer För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. Källsortering Ange eventuella material/produkter att återanvända. För entreprenören: Ange eventuell avvikelse från sortering i fraktioner enligt basnivån och eventuellt andra kompletterande uppgifter. Kommentera eventuella avvikelser beträffande mängder och omklassade fraktioner. Kärl/containrar och placering av dessa Redovisa även på ritning Logistik och rutiner Bilagor Övriga upplysningar Underskrift inventerare Underskrift byggherre Undertecknad byggherre förbinder sig att rivningsmaterial av olika slag kommer att hanteras enligt denna rivningsplan. Verifikationer/kvitton på lämnade avfallsslag kommer att kunna redovisas. Underskrift entreprenör (vid slutredovisning) Ort och datum Ort och datum Ort och datum Telefon Telefon Telefon Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

31 AVFALLSRAPPORT FÖR BYGGPROJEKT BILAGA 6 Projektledares namn: XXX Entreprenörs namn: XXX Projekt nummer XXX Byggnadsnamn XXX Uppdaterat Transportör erhållit tillstånd för transport av farligt avfall JA NEJ Avfallsfraktioner Mängd kg Godkänd Mottagare Transportör Farligtavfall Asbest Bly PVC CFC PCB Olja Kadmium Kvicksilver PAH Bromerade flamskyddsmedel Mögelangripet virke Övrigt miljöfarligt Totalt miljöfarligtavfall Återvunnet avfall Brännbartavfall Deponi Osorterat avfall Totalt avfall XXX XXX XXX XXX XXX XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

32 Obligatoriskt: Avfallshantering ska ske enligt Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Att fylla i alla uppgifter i detta dokument. Vid klassificering av farligt avfall ska FA-listan användas. Att denna blankett ska skickas digitalt till Landstingservice. Alla avvikelser mot dessa obligatoriska krav samt mot rivningsplan/avfallshanteringsplan ska motiveras. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

33 AVVIKELSEBLANKETT MATERIALVAL BILAGA 7 Avsteg från beställarens miljöprogram uppdaterat Material/produkter som erhållit helhetsbedömning C i SundaHus miljödatabas ska godkännas av beställaren innan det får föreskrivas eller köpas in. Beskriv konsekvensen av avsteget samt markera vilken aspekt som påverkas under respektive skede. Projektnamn Hus nr Projekt nr Projektledares namn: Avvikelse föreslagit av: Konsult namn: Entreprenör namn Beskriv föreslaget avsteg samt motivering till avsteg (inkl bedömning i SundaHus) Beskriv konsekvensen av avsteget Markera vilken aspekt som påverkas och i vilket skede Program Projektering Byggproduktion Drift/skötsel Miljö Kvalitet Hälsa Tid Investering Kostnad för projektet (jämförelse krav/föreslaget avsteg) Beställarens beslut Godkänd Sign och datum: Avslag Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

34 AVVIKELSEBLANKETT MOT ENERGIMÅL BILAGA 7.1 Uppdaterat Vid avsteg från beställarens miljöprogram gällande energimål: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning16 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnation. ska avvikelseblankett fyllas i och skickas till projektansvarig för energiprojektet/miljöchef (LSU) som sedan skickar denna vidare till landstingets investeringsråd/ landstingsstyrelsen för eventuellt beslut om dispens för uppkommet avsteg. Vilket objekt avses Projektnamn: Orsaksanalys Beskriv utförligt varför projektet/byggnationen kommer att avvika från gällande miljöprogram (beslutat av landstinget) Beskriv konsekvensen av avsteget utifrån följande aspekter Ekonomi: Miljö och energiförbrukning Övrigt Beskriv förslag till beslut 16 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel -0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²). Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

35 Avsteg föreslaget av Projektledare: XXX Datum: XXXX-XX-XX Uppsala läns landstingsstyrelse Godkänd Avslag Kommentar: Sign och datum: (se protokoll från beslut) Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

36 PROJEKTLEDARENS EGENKONTROLL BILAGA 8 Projekt namn/nummer Projektledare Konsult Entreprenör Upphandlingsskedet Projektspecifikt miljöprogram är framtaget med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram och hänsyn taget till Landstingsservice Miljöprogram och eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Beslut avseende miljöfrågor hanteras av projektledaren själv eller av en utsedd miljösamordnare. OBS projektledaren har alltid ansvaret för miljöfrågorna i projektet. Projekteringsskedet Sammanställt förfrågningsunderlag för projektering och då inkluderat miljöprogram. Projektspecifikt miljöprogram är upprättat. Rivningsinventering är utfört. Projektör har lämnat miljöplan. Miljöplan godkänd av projektledare/miljösamordnare Sammanställning av avvikelser från miljöprogrammet är upprättat. Byggskedet Sammanställt förfrågningsunderlag för entreprenad och då inkluderat miljöprogram, materialinventering samt Egenkontroll av entreprenadarbete. Projektspecifikt miljöplan är upprättat. Avfallshanteringsplan/Rivningsplan har upprättats enligt LSU:s mall Entreprenör har lämnat miljöplan Miljöplan godkänd av projektledare/miljösamordnare. Checklista för KMA genomgången med entreprenör och undertecknad Sammanställning av avvikelser från miljöprogrammet gjord Klart dat Kommentar Uppföljning Dokumentation på använda byggmaterial är upprättat. Krav på avfallsrapportering är uppfyllt. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

37 MILJÖRONDSPROTOKOLL PROJEKTLEDARE BILAGA 9 Projekt Rondens omfattning Datum Projektledare/Miljöansvarig Städning Godkänd enl. Landstingsservice Städhandbok JA NEJ Notering/åtgärd: Avfallshantering Godkänd enl. Landstingsservice projektanpassade miljöplan JA NEJ Godkända fraktioner som används på byggarbetsplatsen Farligt avfall (olika slag separeras) Gips El-avfall (olika slag separeras) Skrot och metall Trä Fyllnadsmassor Plast för återvinning Deponi (utsorterat) Brännbart Blandat avfall för eftersortering Notering/åtgärd: Godkända intyg Tillstånd för sanering av farliga material Transport av farliga avfall Mottaget farligt avfall Annat Notering/åtgärd: Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

38 Använda material Notering/åtgärd: Fuktskydd Följer projektets fuktskyddsbeskrivning Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans Fuktskydd är rätt monterat Notering/åtgärd: Transporter/arbetsfordon Maskiner ska ha katalytisk avgasrening Partikelfilter Motorvärmare Hydraulolja enligt SS Smörjfett enligt SS Maskiner ska fylla bullerkrav Arbetsmaskiner ska ha regelbunden service Spillberedskap ska finnas Notering/åtgärd: Buller Bullermätning utförd: Tid och plats: Uppmätt db(a): Notering/åtgärd: Mark/vatten Rutin för hantering av markförorening godkänd Rutin för hantering av förorenade schaktmassor godkänd Rutin för hantering av länsvatten godkänd Rutiner utförda på godkänt sätt: Notering/åtgärd: Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

39 LSU CHECKLISTA INOMHUSMILJÖ BILAGA 10 Vårdlokaler i världsklass Soraja Nadimpour Miljösamordnare Bilaga till Landstingsservice miljöprogram