Miljöprogram för Landstingsservice Byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Transkript

1 Miljöprogram för Landstingsservice Byggverksamhet och fastighetsförvaltning Upprättad av: Uppdaterat: Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING BYGG OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN LANDSTINGETS MILJÖPOLICY LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING PROJEKTAVDELNINGEN FASTIGHETER OCH SERVICE TEKNIKAVDELNINGEN TRANSPORT/LOGISTIK BESTÄLLAR OCH CONTROLLERAVDELNINGEN BILAGOR 1 Mall för projektspecifikt miljöprogram Små projekt 2 Mall för projektspecifikt miljöprogram Stora projekt 3 Mall för miljökonsekvensbeskrivning 4 Avfallshantering styrande dokument 5 Rivnings och Avfallshanteringsplan 6 Avfallsrapport för byggprojekt 7 Avvikelseblankett materialval 8 Projektledarens egenkontroll checklista 9 Miljörondsprotokoll projektledare Landstingsservice miljöprogram

3 1. INLEDNING Landstinget i Uppsala är miljöcertifierat enligt ISO och detta miljöprogram är ett styrande dokument i miljöledningssystemet för Landstingsservice. Miljöprogrammet för byggnation och förvaltning beskriver de miljökrav som ställs vid byggnation och förvaltning och skall inte blandas ihop med landstingets miljöprogram som beskriver landstingets generella miljömål som landstinget antar vart fjärde år. 2. BYGG OCH FASTIGHETSSEKTORNS MILJÖPÅVERKAN Landstingsservice betydande miljöaspekter är: Användning av värme Användning av el Användning av kyla Användning av (bygg )material Användning av gas (framför allt lustgas och andra anestesigaser) Avfall Transport 3. LANDSTINGETS MILJÖPOLICY Landstingsservice följer landstingets miljöpolicy, som fastställdes i landstingsfullmäktige den 17 juni Landstingets verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushållar med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. Landstingsservice miljöprogram

4 För Landstingsservice betyder det att (Landstingsservice handling): Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och bidra till långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser vilket konkretiseras genom att: Våra fastigheter erbjuder en god inomhusmiljö. Vi främjar hushållandet av energi och övriga resurser vid planering, byggnation, renovering och drift. Vi anpassar försörjningssystem mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning av energi. Vi fasar ut miljö och hälsostörande ämnen i byggvaror. Vi ställer miljökrav på entreprenörer och konsulter i projekt. I största möjliga utsträckning väljer vi sådana material, produkter, byggnads och installationstekniska lösningar som inte skadar miljö och hälsa. Vi verkar för en avfallsminskning, samt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi minskar transportflöden genom effektivisering och planering Vi tar hänsyn till kundernas behov och önskemål vid val av byggtekniska lösningar och miljöanpassar skötseln av den inre och yttre miljön av våra fastigheter. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att människor och miljö inte skadas. Vi verkar för en avfallsminskning samt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Vi källsorterar allt vårt avfall. Vi planerar byggprojekt på ett sätt som värnar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster. Vi för en löpande dialog med entreprenörer och följer upp arbetet under hela processen. 4. LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Inför varje mandatperiod fastställs ett landstingsgemensamt miljöprogram för landstinget i Uppsala län. Följande mål berör direkt byggverksamhet och fastighetsförvaltning vid Landstingsservice: Energianvändning (värme, kyla, ånga och el) År 2018 ska: Energianvändningen (värme, el, ånga och kyla ) i Landstinget i Uppsala län vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än Den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara två procent av den totala mängden inköpt elenergi. 1 Miljöbyggnad Mellan åren ska: Nyproducerade och större ombyggnationer av landstingets fastigheter som sker vara klassade enligt Miljöbyggnad eller motsvarande. 2 1 Detta motsvarar solceller på ca m² takyta på landstingets fastigheter. 2 Klassning enligt Miljöbyggnad. Guld: nyproduktion, silver: större ombyggnation eller motsvarande. Landstingsservice miljöprogram

5 Transporter År 2018 ska: Koldioxidutsläppen från tjänsteresor 3 vara 10 procent lägre per anställd, i jämförelse med år procent av de transportfordon 4 landstinget leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. Avfall År 2018 ska: Andelen materialåtervunnet avfall 5 vara minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Landstingets totala mängd avfall vara lägre än Kemikalier År 2018 ska: 10 % av de ämnen som landstinget ska fasa ut, vara avvecklade. Andelen A och B klassade 6 byggmaterial per projekt vara minst 90 procent. Se länk till landstingets miljöprogram länk 4.1 LANDSTINGSSERVICE SPECIFIKA MILJÖMÅL OCH KRAV SOM OMFATTAR BYGGVERKSAMHET OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING Energi Energianvändning: Energianvändningen i Landstingets fastigheter ska begränsas genom effektiv värme, kyl och elanvändning, under såväl förvaltning som byggnation. Drivmedel till reservkraft: Landstingsservice ska köpa in det drivmedel som ger minst utsläpp av föroreningar. Uppföljning av energianvändning: Energiuppföljning ska göras regelbundet i alla fastigheter. Analys av data ska ligga till grund för effektiviseringsåtgärder. Avfall Byggavfall ska materialåtervinnas i största möjliga mån. 3 Med tjänsteresor avses tåg, flyg, fordon som är leasade eller köpta av landstinget, egen bil i tjänsten och hyrbil. 4 Minibuss, ambulanser, lastbilar och skåpbilar. Mål om att landstingets personbilar, minst 90 procent, ska drivas med förnybara bränslen är uppnått. Därmed sätts inget nytt mål. 5 Med materialåtervunnit avfall avses de avfallsslag som återanvänds till nya produkter genom materialutnyttjande. 6 Enligt den klassificeringsdatabas som används inom landstinget är A klassade byggnadsmaterial det bästa miljöalternativet och B klassade det näst bästa. Landstingsservice miljöprogram

6 Årligen lämnas statistik på totala avfallsmängder, såväl miljöfarligt som återvunnet avfall. Entreprenören ska använda Landstingsservice mall för rapportering av byggavfallsstatistik. Landstingsservice ska skapa förutsättningar för sina hyresgäster att källsortera sitt avfall (hushållsavfall). Byggmaterial Landstingsservice ska i möjligaste mån använda miljö och hälsoanpassade byggmaterial. De byggvaror och material som anbudsgivare levererar ska registreras i Landstingsservice miljöhanteringssystem för byggmaterial 7. Landstingsservice krav på bedömningsnivå är A och B. Byggvaror med bedömning C får inte användas utan godkännande från miljöenheten vid Landstingsservice. Användning av byggmaterial med annan bedömning än A och B ska dokumenteras som avvikelse och avvikelsen skall kompletteras med argument för varför den eventuellt ska användas. Rapportering av avvikelse och begäran av Landstingsservice godkännande skall ske digitalt. Vid rapportering skall mall för materialavvikelse rapportering bilaga 7 till Landstingsservice miljöprogram användas Golvmattor: Torrutrymme; 100 % av golvmattor vid ny och ombyggnation vara ftalat och PVC fria Våtutrymme, golvmattor ska vara fria från särskilt farliga ftalater. VVS rör: Minst 85 procent av nyinstallerade VA rör ska vara ftalat och PVC fria. Dokumentation: Inbyggt byggmaterial skall registreras med mängd och plats. Projektledare har ansvaret för att all miljödokumentation efter avslutat byggprojekt erhålls. Vid sanering av PCB i byggnader ska Landstingsservice mallar användas och dokumentation skickas till Landstingsservice Miljöenhet. Byggavfall ska dokumenteras och rapporteras till Landstingsservices Miljöenhet. Vid dokumentation ska bilaga nr.6 användas. Byggmaterial innehållande PVC ska undvikas. Val av system och tekniska installationer Vid val av system och teknisk installation skall Landstingsservice systemförvaltares styrande dokument följas. System och tekniska installationer ska registreras i Landstingsservice miljöhanteringssystem för byggmaterial 8. Tillsvidare krävs inte avvikelserapportering vid användning av C klassade system och tekniska installationer. OBS: Placering av tekniska system ska dokumenteras i SundaHus Databasen. 7 Landstingsservice miljöhanteringssystem är SundaHus databas. 8 Landstingsservice miljöhanteringssystem är SundaHus databas. Landstingsservice miljöprogram

7 Vid miljöklassning av projekt ska alltid hårdare krav beaktas. Kemikalier Miljömärkta produkter ska används där det är möjligt. Miljö och hälsostörande ämnen som klassificerats som utfasningsämnen enligt EU direktivet och symboliseras enligt kriterierna för U i SundaHus Miljödata, ska fasas ut. Hantering av kemikalier i verksamheten ska ske i enlighet med Landstingets styrande dokument för hantering av kemikalier. Sanering av PCB haltiga fogar ska ske i samband med fönsterbyte. Leverantörer Leverantörer ska ha ett aktivt miljöarbete och kunna redovisa detta. Deras produkter ska registreras i Landstingsservice miljöhanteringssystem för byggmaterial 9. Innemiljö Byggnaderna ska underhållas så att de bidrar till en god inomhusmiljö, utan risk för negativ miljöoch hälsopåverkan samt hänsyn tas till brukarens miljökrav. Om det finns indikationer på hälsoproblem som kan bero på byggnaders underhåll, ska dessa utredas och åtgärdas. Byggprojekt ska genomföras så att framtida fuktproblem undviks. Fastighetsförvaltare har ansvaret att alla åtgärder i samband med innemiljöfrågor uppdateras i byggnadens specifika miljödokument. Alla OVK besiktningar och Energideklarationer ska sparas i varje byggnads miljömapp. Respektive områdesansvarige har ansvar för uppdatering av miljömapparna. Övrigt Utsläpp till mark, luft, dagvatten och övrigt vatten till följd av spill och läckage ska begränsas under såväl fastighetsdrift som byggnation. 5. PROJEKTAVDELNINGEN 5.1 ORGANISATION Projektledaren ansvarar för att säkerställa att miljökraven och miljödokumentationen i projekt uppfylls. Projektledare ska se till att: Det ska skapas en miljömapp för varje projekt. 9 Landstingsservice miljöhanteringssystem är SundaHus databas. Landstingsservice miljöprogram

8 Ett miljöprogram som följer Landstingsservice miljömål och krav finns under projektering. All miljödokumentation för projektet (miljökonsekvensbeskrivning, miljöinventering, materialval) sparas i projektets specifika miljömapp. Vilken sedan infogas i byggnadens dokumentation. Entreprenören tar fram projektets specifika miljöplan enligt projektets miljöprogram. Projektledare ska fylla i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 för varje projekt. Ifylld checklista ska lämnas till Landstingsservice miljöansvarige efter avslutat projekt. 5.2 AVVIKELSER Avvikelser och korrigerande åtgärder gentemot projektets miljömål ska kontinuerligt dokumenteras samt rapporteras till och godkännas av Landstingsservice. 5.3 UPPFÖLJNING Uppföljning i projektet beskrivs i projektets miljöprogram. Uppföljningen består i regel av att miljöfrågor tas upp på projekterings och byggmöten och i dialog med konsulter och entreprenörer. I större projekt görs dokumenterade revisioner, bilaga nr.9. Omfattningen ska beskrivas i projektets specifika miljöprogram. 5.4 DOKUMENTATION Miljöarbetet i projektet ska dokumenteras. I miljöprogrammet ska framgå vilken dokumentation som ska tas fram. All miljödokumentation (projektets specifika miljöprogram, materialval, avvikelserapport och avfallsrapport) lämnas till Landstingservice Miljöenhet. Denna dokumentation sparas i specifika mappar för respektive byggnad. 5.5 RUTINER FÖR SMÅ PROJEKT För mindre projekt gäller förenklade rutiner. Små projekt definieras som: Mindre hyresgästanpassningar och underhållsprojekt. Projektledaren går igenom projektets miljöpåverkan med hjälp av Mall för projektspecifikt miljöprogram Små projekt bilaga nr.1. Projektledaren informerar entreprenören om projektets specifika miljökrav, materialval och avfalls dokumentation. Projektledaren signerar Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8 vid projektets slut. 5.6 RUTINER FÖR STORA PROJEKT FÖRSTUDIE Projektets miljöambition: Landstingsservice beslutar om projektets miljöambition. Miljöutredningar: Landstingsservice samlar in underlag avseende tidigare utförda utredningar, samt bedömer behov av ytterligare miljöutredningar. Miljöorganisation för projektet: Landstingsservice beslutar om en miljösamordnare ska finnas för projektet. Det ska tas hänsyn till vattenskyddsområden: Landstingsservice miljöprogram

9 Projektledaren ansvarar för kontakten med länsstyrelsen och kommunen vid arbete inom vattenskyddsområde. Projektledaren har även ansvar för nödlägesrutinen om en olycka skulle ske Projektering Vid upphandling av konsulter och entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera konsulter om Landstingsservice miljömål och krav. Landstingsservices styrande miljödokument ska hämtas på Miljökonsekvensbeskrivning (MKB): Projektledaren ansvarar för att en MKB upprättas för projekt som inkluderar anmälnings eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. MKB upprättas enligt Mall för miljökonsekvensbeskrivning bilaga nr.3. Miljöprogram: Projektledaren upprättar ett projektspecifikt miljöprogram. Vid framtagande av miljöprogram ska Landstingsservice mall användas. Mall för projektspecifikt miljöprogram Stora projekt bilaga nr.2. Konsulten väljer byggmaterial enligt Landstingsservice kriterier. SundaHus databas ska användas Produktion Vid upphandling av entreprenörer ska deras miljöarbete vara ett av utvärderingskriterierna. Projektledaren ansvarar för att informera entreprenörer om LSU:s miljökrav och projektets miljöprogram. Entreprenören ska hämta alla styrande miljödokument på Miljöplan: Entreprenörer ska upprätta projekt specifika miljöplan som beskriver hur de säkerställer att kraven i miljöprogrammet uppfylls. Avfallshantering: Entreprenören ska lämna avfallsstatistik enligt mallen för avfallsrapportering, bilaga nr.6. Rivning: Entreprenören ska ta fram rivning och dess avfallshanteringsplan enligt Landstingsservice mall, bilaga nr Uppföljning av miljöarbete i projekt och dokumentation Projektens miljöprogram följs upp av projektledaren och eventuella avvikelser dokumenteras. För uppföljning under projektarbete används miljöronddokument bilaga nr.9. Projektledaren fyller vid slutet av projektet i Projektledarens egenkontroll checklista bilaga nr.8. Dokumenten sedan läggs till grund för utvärdering av Entreprenörens Kvalité och Miljöarbete. 6. FASTIGHETER OCH SERVICE 6.1 ENERGI Energianvändning avläses månadsvis. Ett flödesschema möjliggör analys för att utvärdera resultatet och en åtgärdsplan ska leda till minskad energianvändning. Landstingsservice miljöprogram

10 6.2 AVFALL Landstingservice ska underlätta källsortering av verksamhetens avfall för sina hyresgäster både i egna och inhyrda lokaler. 6.3 KEMIKALIER Alla kemikalier ska beställas via Tekniska förrådet som kontinuerligt uppdaterar Kemia databasen och tar fram statistik på använd mängd kemikalier 6.4 INNEMILJÖ Landstingsservice vill skapa bästa möjliga innemiljö för sina hyresgäster. Alla genomförda inventeringar och åtgärder skall sparas i byggnadens specifika Miljömapp. Miljöenheten har ansvar för uppdateringen. 6.5 HYRESGÄSTENS ÖNSKEMÅL OCH KRAV GÄLLANDE MILJÖ Det ska tas hänsyn till hyresgästernas önskemål om speciella miljökrav. 6.6 KÖP OCH FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETER Miljöbedömning av fastigheter ska göras vid köp och försäljning av fastigheter. 7. TEKNIKAVDELNINGEN 7.1 VATTENVERK Landstingsservice äger två vattenverk, Akademiska sjukhusets vattenverk och Wiks vattenverk. Vattenverken är dokumenterade enligt livsmedelföreskrifter. Dokumentationen omfattar bl.a. egenkontrollprogram. Dokumentationen ska revideras årligen. All dokumentation finns digitalt. Landstingsservice Kemikalieansvarig har ansvaret för revidering av dokumentationen. Teknikavdelningen har ansvaret för genomförandet av åtgärdsplan och åtgärder av avvikelser. 7.2 UNDERHÅLL Vid underhåll av olika moment i befintliga byggnader såsom luftkvalitet, operativ temperatur, buller och drag ska nivå Silver enligt Miljöbyggnadsklassningen erhållas. 7.3 KÖLDMEDIUM Årlig rapportering om användning av köldmedium och dess mängd lämnas in till tillsynsmyndigheter, i enlighet med tillsynsmyndigheternas krav. Driftchefen har ansvaret för rapporteringen Landstingsservice miljöprogram

11 7.4 MYNDIGHETSKONTAKTER Kontakt med myndighet ska gå via teknikchef alternativt Landstingsservices miljöenhet. 7.5 ENERGIANVÄNDNING I BYGGNADER Teknikavdelningen har ansvar för energioptimering av byggnader. Avdelningen har ansvar för framtagande av en årlig energiplan och statistik över förvaltningens energiförbrukning. 7.6 MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER Teknikavdelning miljöenhet har ansvaret för miljöklassning av byggnader. Miljöklassningen sker enligt Miljöbyggnads klassificeringssystem. Större Nybyggnationer ska nå nivå Guld och större ombyggnationer ska nå nivå Silver. 8. LOGISTIK / TRANSPORT Vid köp och leasing av transporter ska Landstigets miljömål beaktas. Hantering av avfall från hyresgästernas verksamhet ska ske enligt Landstingets avfallshandböcker. 9. BESTÄLLAR OCH CONTROLLERAVDELNINGEN Städ, tvätt och kosthantering ska ske enligt Landstingets styrande dokument. Landstingsservice miljöprogram

12 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM BILAGA 1 SMÅ PROJEKT Landstingsservice "Förnamn efternamn" Tfn "Ditt telefonnummer" E post "personlig adress"@lul.se Projekt: Mottagarnamn: Adress Postnr postort Datum: Checklistan används i små projekt. Landstingsservices projektledare går igenom listans punkter före start: Syftet med denna mall är att hantera miljöfrågorna även vid mindre ombyggnationer/ hyresgästanpassningar. I större byggprojekt ska ett projektspecifikt miljöprogram tas fram. CHECKLISTA Information Projektledaren ska informera konsulter och entreprenörer om Landstingsservice Miljöprogram 10 samt landstingets miljöpolicy. Buller Ljudnivån på entreprenörers maskiner och arbete ska tillämpas till verksamheten. Avfall Avfall ska sorteras enligt Landstingsservice styrande dokument, Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Avfallsmängder ska rapporteras i fraktioner. Vid rapportering ska Landstingsservice Miljöprogram, bilaga 6 användas. Vid behov av rivningsplan enligt PBL, ska Landstingsservice mall användas. Miljöprogram bilaga 5. För transporter av farligt avfall ansvarar entreprenören för att begära in och sammanställa tillstånd för detta. Innemiljö Påverkas inneklimatet (värme, kyla, luftomsättning.)? Om Ja, säkerställ att klimatkrav uppfylls. Enligt Landstingsservice Miljöprogram. Tillfredställande uttorkning av konstruktioner ska ske. Det handlar om tillräcklig med torkning. Tätskikt i våtrum ska utföras av företag auktoriserat av GVK. KLART/SIGN 10 Entreprenören får ta del av Landstingsservice styrande dokument via länken Landstingsservice miljöprogram

13 CHECKLISTA KLART/SIGN Energi Påverkas fastighetens energiförbrukning av projektet? Om Ja, välj varor/produkter med energi klass A eller som lägst B. Byggvaror/kemikalier Vid val av byggvaror ska SundaHus Miljödata 11 användas. Byggvaror av miljöklass A och B ska väljas. Eventuella avvikelser ska sammanställas och skickas till miljoenheten.lsu@lul.se för godkännande. För rapportering av avvikelser ska alltid avvikelsemallen (bilaga 7) användas. På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas på arbetsplatsen för kemiska produkter. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Mark Om förorening i mark påträffas ska anmälan till kommunens miljökontor göras. Vid behov av upprättande av MKB 12 enligt kommunens bestämmelser, ska Landstingsservice mall användas. Se Miljöprogram bilaga 3. Egenkontroll Har entreprenören system för egenkontroll? Nödlägesberedskap: Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand eller explosion kontaktas räddningstjänsten. Avvikelse från ovan ställda krav ska dokumenteras med motivering och förslag till åtgärd eller alternativ. Avvikelse ska godkännas av projektledaren innan arbete påbörjas. Projektörer och entreprenörer ansvarar för att dokumentation som visar att ovanstående krav har uppfyllts. Slutdokumentationen levereras senast i samband med slutbesiktningen till Landstingsservice. Landstingsservice projektledare: Underskrift: Projektavdelningen Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr Miljökonsekvensbeskrivning Landstingsservice miljöprogram

14 MALL FÖR PROJEKTSPECIFIKT MILJÖPROGRAM BILAGA 2 STORA PROJEKT Uppdaterat Projektinformation Projekt Ny byggnation ombyggnation Framtidens Akademiska Projektnamn XXX Dnr XXX Projektledare Namn, tele, mailadress Miljöansvarig Namn, tele, mailadress (miljösamordnare??) Projektnummer XXX Byggnadsnummer XXX Byggnadsnamn XXX Placering Plan XXX Rum XXX Projektstart XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

15 Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Orientering om projektet 3 Miljöorganisation 4 Generella krav 4.1 Landstingsservice miljömål 4.2 Hyresgästens miljömål och önskemål 4.3 Projektets specifika miljökrav 5 Utredningar och myndighetskontakter 6 Projektrutiner 6.1 Miljöstyrning i projekt 6.2 Konsult och entreprenörs miljöarbete 6.3 Övriga miljökrav 6.4 Markföroreningar 6.5 Schaktmassor 6.6 Vattenskyddsområde 6.7 Byggmaterial 6.8 Teknisk installation Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

16 1. INLEDNING Följande miljöprogram är avsett att användas av Landstingsservice i samband med nybyggnad och större ombyggnader. Miljöprogrammet är projektanpassat. Syftet med programmet är att styra miljöfrågorna genom hela projektet. Projektledaren ansvarar för att miljöprogrammet upprättas i projektet med hjälp av denna mall. 2. ORIENTERING OM PROJEKTET Ge en kort beskrivning om projektets omfattning, verksamhet, samt tidsplan XXX 3. PROJEKTETS MILJÖORGANISATION Orientering för projektets organisation fylls i av projektledaren Projektledare: XXX Beställarens miljöansvarig: XXX Konsulter: XXX Miljöansvarig i respektive konsult och entreprenörsorganisation ska namnges i den egna miljöplanen. 4. GENERELLA KRAV 4.1 LANDSTINGETS GENERELLA MILJÖMÅL Beskriv hur detta kommer att omhändertas i projektet. XXX 4.2 HYRESGÄSTENS MILJÖMÅL OCH ÖNSKEMÅL Om hyresgästen/brukaren har några önskemål så tas dessa upp här. XXX 4.3 PROJEKTETS SPECIFIKA MILJÖKRAV Om projektet har några ytterligare miljökrav beskrivs dessa här. XXX 5. UTREDNINGAR OCH MYNDIGHETSKONTAKTER Förteckning över de utredningar som är utförda i projektet/berör projektet: XXX Förteckning över de utredningar som kommer att utföras i projektet. XXX Följande myndighetskontakter är tagna avseende miljö: XXX Följande myndighetskontakter kvarstår att kontakta avseende miljö: XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

17 6. PROJEKTRUTINER 6.1 MILJÖSTYRNING I PROJEKTET MILJÖPROGRAMMET Detta miljöprogram beskriver mål och krav för projektet. Miljöprogrammet är projektanpassat och baseras på Landstingsservices miljöprogram. Miljöprogrammet ska bifogas förfrågningshandlingarna vid upphandling av konsulter och entreprenörer. KOMMUNIKATION Miljöfrågor ska vara en stående punkt vid projekterings och byggmöten. Projektledaren eller miljösamordnaren ansvarar för att informera konsulter och entreprenörer om Landstingsservices miljökrav. Projektets miljösamordnare har ansvar för att ständig kommunikation sker med Landstingsservices miljöenhet. UPPFÖLJNING OCH REVISIONER Det är viktigt att ställda miljökrav följs upp under projekterings och produktionsskedet. Detta kan göras genom miljöronder, separata miljömöten eller i form av revisioner. Revisioner ska utföras i alla stora projekt. Projektledaren beslutar om i vilken omfattning revisioner ska göras i projektet. Dessa utförs av projektledaren, projektets miljösamordnare eller annan anlitad revisor. Revisioner dokumenteras i revisionsrapporter. 6.2 KONSULTERS OCH ENTREPRENÖRERS MILJÖARBETE Respektive konsult och entreprenör ansvarar för att miljölagstiftning och miljöprogrammets krav uppfylls. Entreprenörer ska i en egen miljöplan redovisa hur de beaktar kraven som står i projektets miljöprogram. MILJÖPLAN Entreprenörer ska tidigt före byggstart redovisa miljöplanen för projektledaren. Miljöplanen ska överensstämma med detta miljöprogram. GRANSKNING OCH EGENKONTROLL Granskning av föreskrivna varor görs av konsulter. Granskning av icke föreskrivna varor utförs av entreprenörer. Landstingsservice har tecknat en verksamhetslicens för SundaHus Miljödata. Detta innebär att alla som arbetar med bygg och fastighetsprojekt har tillgång till databasen. Vid val av material ska SundaHus Miljödata användas Projektledare lämnar namn på konsulter och entreprenörer som är involverade i projektet till Landstingsservice miljöansvarig för att ordna inloggningskonton. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

18 AVVIKELSEHANTERING Avvikelser lämnas av konsulter och entreprenörer om de önskar avvika från de krav som anges i miljöprogrammet. Önskan om avvikelse samt motiv ska rapporteras till projektledare och Landstingsservice miljöenhet för bedömning. Avvikelserapportering ska utföras enligt Mall för rapportering av avvikelse (bilaga till Landstingsservice Miljöprogram) och skickas till miljoenheten.lsu@lul.se, se även bilaga 7.2. Projektledaren sammanställer samtliga avvikelser i ett dokument som läggs in i projektdokumentationen. DOKUMENTATION Konsulter och entreprenörer ansvarar för att erforderlig dokumentation överlämnas kontinuerligt till projektledaren. Efter projektets slut ska projektledaren samla in följande miljödokumentation som används för framtida förvaltning av objektet: Miljöplan Energiberäkningar Protokoll från fuktmätningar Ev. miljöutredningar Förteckning över avvikelser gentemot Landstingsservice Miljökrav. Förteckning över föreskrivna och inbyggda material och produkter med mängd och placering. Avfallsstatistik Transportdokument & tillstånd (avfall) Miljökonsekvensbeskrivning i förekommande fall Sammanställning av erfarenheter Protokoll från miljöuppföljningar, såsom miljöronder och miljörevisioner 6.3 ÖVRIGA MILJÖKRAV I PROJEKTET Här kan övriga miljökrav eller undantag redovisas. 6.4 MARKFÖRORENINGAR Markföroreningar ska kartläggas och åtgärder vidtas. Det råder anmälningsplikt om förorening påträffas. Projektledaren ansvarar för att anmälan sker. 6.5 SCHAKTMASSOR Hantering av förorenade schaktmassor ska ske på ett korrekt sätt. Möjligheten till att återanvända schaktmassor inom projektet ska beaktas. Hanteringen av länsvatten ska ske enligt myndighetskrav. 6.6 VATTENSKYDDSOMRÅDE Akademiska sjukhuset ligger inom primärt vattenskyddsområde. Beakta Miljökontorets lokala regler för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

19 Hantering och lagring av petroleumprodukter ska så långt som möjligt undvikas. Inom inre skyddszon får hantering och lagring av petroleumprodukter och kemikalier inte förekomma utan dispens från länsstyrelsen. Inom yttre skyddszon ska petroleumprodukter och kemikalier hanteras och lagras på ett korrekt sätt. Kontakta kommunen och länsstyrelsen för byggprojekt inom vattenskyddsområde. Särskild nödlägesberedskap krävs vid arbete inom detta område. Möjligheten till lokalt omhändertagande av lakvatten vid upplag av förorenade schaktmassor, ska utredas. 6.7 BYGGMATERIAL Det använda byggmaterialet ska registreras i Landstingsservice miljöhanteringssystem 14. Därigenom lagras information som byggvarudeklarationer, säkerhetsdatablad samt i förekommande fall driftoch skötselinstruktioner. Även mängd och placering ska anges i databasen. Produkter med bedömningen A och B är godkända. Produkter med bedömningen C ska avvikelserapporteras. Vid avvikelserapportering ska bilaga 7 till Landstingsservice miljöprogram användas. Avvikelser ska skickas till projektledare och miljöenheten vid Landstingsservice för bedömning. Golvmattor ska vara ftalat och PVC fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Nyinstallerade VA rör ska vara ftalat och PCV fria. 6.8 Teknisk installation Vid installation av tekniska system ska Landstingsservice systemförvaltarnas styrande dokument följas. OBS: Tekniska system och installationer, samt placering av dessa ska dokumenteras i Landstingsservices miljöhanteringssystem för byggmaterial 15. C klassade installationer är godkända. Det krävs ingen avvikelserapportering BELYSNING Se teknisk anvisning för EL. Installerad Belysningseffekt skall vara enligt SS EN Bör värden ska uppnås VVS VA Vattensnåla armaturer installeras. Duschhandtaget ska ha sil som ger stora vattendroppar/ej vattendimma som ger upphov till risk för inandning av Legionella VVS VENTILATION 14 Landstingsservice miljöhanteringssystem är SundaHus databas. 15 Landstingsservice miljöhanteringssystem är SundaHus databas. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

20 Varvtalsstyrning och behovsstyrning av VVS system. Bästa möjliga återvinningssystem (energiverkningsgrad) ska användas EL För pumpar, aggregat samt elmotorer ska LCC beräkningar göras. Varvtals och behovsstyrning av el system. Växellöst hissmaskineri ger minskad energiförbrukning och smörjolja behövs inte. 6.9 RADON Radonrisk ska undersökas och eventuell risk ska hanteras. Hänsyn tas till BBR krav GRÖNYTOR Projektera med hänsyn till befintliga träd. Återskapa borttagna grönytor. Hårdgjorda ytor ska minimeras FUKTSKYDD En fuktskyddsbeskrivning ska upprättas av fuktsakkunnig. Byggnaden ska fuktsäkerhetsprojekteras enligt ByggaF eller motsvarande. 16 Uttorkning av byggfukt i betongen ska tas med i tidplanen. Identifiera risker för fuktproblem i byggskedet. Kontroll av fuktkvot ska göras innan inbyggnad och leverans. Skydda fuktkänsliga material mot nederbörd och annan påverkan under förvaring och byggnation STÄDNING Städning ska projekteras enligt Städhandbok för landstinget i Uppsala län LUL:s styrdokument EMISSIONER Lågemitterande material väljs GOLV 16 Miljöklassad byggnad, nybyggnad, nivå Silver Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

21 För golvbeläggningar ska limning undvikas där så är möjligt. Vid läggning av nya golv ska den gamla mattan tas bort och limmet slipas bort. I torra utrymmen ska nya mattor vara ftalat och PVC fria MATERIAL I VÅTRUM Material i våtrumsväggar, tak och golv ska tåla hög fuktbelastning utan att skadas. Golvmattor ska vara ftalatfria. Övriga krav gällande våtrum enligt BBR ska beaktas FUNKTIONER Luftkvalitet: Nybyggnationsprojekt ska uppfylla kraven enligt Miljöbyggnad Guld, vid ombyggnation ska kraven enligt Miljöbyggnad klass Silver uppfyllas. Viktigt att ta hänsyn Landstingsservice system styrande dokument. Om de styrande dokumenten innehåller olika krav, är det alltid de hårdare kraven som gäller ENERGI Energianvändningen för uppvärmning 17 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Om projektet klassas enligt Miljöbyggnad (Guld resp Silver) och Miljöbyggnadskraven är hårdare än Landstingets generella energimål, är det Miljöbyggnadskraven som gäller. Energianvändningen ska optimeras. Byggnader ska utformas så att energianvändningen blir låg. Beakta särskilt klimatskalet, köldbryggor, och värmeåtervinning. I befintliga byggnader ska energiskalet samt värme och ventilationssystemet energieffektiviseras MEDIAMÄTNING Energimätare för värme, kyla och vatten ska installeras på byggnadsnivå. Elmätare ska installeras så att uppdelning av fastighetsel och verksamhetsel kan utföras. 17 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/ m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel 0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel 0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²).. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

22 6.18 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vagabonderande strömmar ska undvikas. Femledarsystem och lågt utstrålande kablar ska användas. Magnetfält där människor stadigvarande vistas ska beaktas. Hänsyn ska tas till gällande krav. Elschakt, ställverk och centraler placeras så långt som möjligt från ytor där personer stadigvarande vistas AVFALL Avfallshanteringsplanen ska upprättas enligt Landstingsservices mallar (se Miljöprogrammet, bilaga 5). I de fall rivningsplan krävs enligt PBL. Vid framtagande av avfalls och rivningsplan ska Landstingsservice mall bilaga 5 till Landstingsservices miljöprogram användas. Entreprenören ska i samband med upprättande av Avfallshanteringsplan ta hänsyn till landstingets riktlinjer gällande avfall. Entreprenören ska redovisa avfallsmängder i fraktioner. För rapportering av avfallsmängder ska Landstingsservice blankett bilaga 6 till Landstingsservices miljöprogram användas. Entreprenören ska sammanställa tillstånd och rivningsdokumentation och överlämna till beställaren. I det fall material klassat som farligt avfall, typ asbest, påträffas ska det i möjligaste mån avlägsnas, även om det inte direkt ingår i projektet BRANDSKYDD Landstingsservice riktlinjer för byggnadstekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd ska tillämpas BULLER OCH ANDRA STÖRNINGAR Buller och luktstörningar ska minimeras. Bullernivån ska diskuteras med verksamheten och riktlinjer för områden anpassas till specifika krav i specifika projekt. Entreprenören ska i miljöplanen beskriva vilka störningar som kan uppstå i omgivningen. Tidplan görs för förutsägbara störningar. Särskild information ges vid arbeten som är bullrande och vibrerande, dammspridande eller ger avgaser. Entreprenören ska dessutom ange hur de säkerställer att kraven i detta miljöprogram efterlevs. Vid nybyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Guld och ombyggnation Miljöklassad byggnad, nivå Silver. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

23 6.22 TRANSPORTER Minimera antalet transporter till och från, samt inom arbetsplatsen genom god samordning. Maskiner ska ha katalytisk avgasrening, partikelfilter och vara kopplade till motorvärmare. Hydraulolja ska vara miljövänlig. Maskiner ska uppfylla bullerkrav. Arbetsmaskiner ska genomgå regelbunden service. Spillberedskap ska finnas. Använd i största möjliga mån transportfordon som drivs med ickefossila bränslen. Vid användande av tunga lastbilar 18 inom uppdraget ska fordon som lägst uppfyller kraven i Euro IV (emission standard) användas KEMISKA PRODUKTER På arbetsplatsen ska en kemikalieförteckning finnas tillgänglig för kemiska produkter. Säkerhetsdatablad ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Informationen ska uppdateras fortlöpande. Alla märkningspliktiga produkter ska förvaras tillsammans med information om hantering vid eventuellt tillbud. Hantering av kemiska produkter på byggarbetsplatsen ska ske enligt lagstiftade krav. Landstingets styrande dokument gällande kemikaliehantering ska följas INOMHUSMILJÖ Miljöbyggnads krav för inomhusmiljö gäller 6.25 NÖDLÄGESBEREDSKAP Beredskapsplan för eventuellt miljönödläge ska upprättas innan projektet påbörjas. Vid miljöolycka ska alltid beställaren och kommunens miljökontor kontaktas genast. Vid risk för utsläpp, läckage, brand skall alla nödvändiga åtgärder vidtas. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

24 MALL FÖR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA 3 Icke teknisk sammanfattning Inledning - Bakgrund - Syfte - Disposition - Avgränsningar - Planerad verksamhet Nulägesbeskrivning - Kommunala planer och program - Allmänt - Riksintressen - Omgivande verksamheter och bebyggelse - Geotekniska och geologiska förhållanden - Förekomst av föroreningar i mark - Grund och ytvattenstånd - Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv - Landskapsbild - Naturresurser - System i plan och höjd Alternativredovisning - Nollalternativ - Sökt alternativ - Alternativredovisning Miljömål - Nationella miljömål - Regionala och lokala miljömål Miljökonsekvenser - Allmänt - Nollalternativ - Sökt alternativ anläggningsskedet - Sökt alternativ driftskedet - Alternativ utformning och lokalisering Åtgärder för att minska verksamhetens miljöpåverkan - Åtgärder under anläggningsskedet - Åtgärder under driftskedet Samråd Tidplan Källor Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

25 AVFALLSHANTERING STYRANDE DOKUMENT BILAGA 4 Detta styrande dokument är avsett för entreprenörer i byggprojekt. Dokumentet omfattar krav på hantering av avfall vid rivning. Övriga krav avseende avfall framgår av projektets miljöprogram samt tillhörande bilagor. Det ska lämnas statistik på nedan nämnda avfallsslag. Basnivå för källsortering vid byggproduktion och hantering av farligt och icke farligt avfall: Återvunnet avfall (plast, el avfall, förpackningar/emballage, skrot och metall, lastbärare, fyllnadsmassor). Brännbart Farligt avfall Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall Gipsspill: Spill av gips kan återvinnas till nya gipsskivor. Plast: Installationsspill är rent avfall som kan återvinnas. Spill av PVC rör och PVC mattor kan återvinnas till nya produkter av samma slag. Förpackningar: För förpackningar gäller producentansvar. Lastbärare: Lastbärare (byggpallar) ska återanvändas. Farligt avfall Färg och lackavfall samt lim och fogmassor som innehåller organiska lösningsmedel/andra farliga ämnen, oljeavfall, förpackningar som innehåller rester av eller är förorenade av farliga ämnen definieras som farligt avfall. Anmälan av mellanlagring av farligt avfall ska göras till kommunens Miljökontor. Vid anmälan ska miljökontorets blankett användas. Anmälan för mellanlagring krävs inte om avfallet lagras på arbetsplatsen. Allt farligt avfall som uppstår ska sorteras i olika avfallsslag. Vid sortering av olika sorters farligt avfall ska hänsyn tas till FA listan 19. Tillstånd ska finnas för transport av farligt avfall. Vid rapportering av farligt avfall ska namn på transportör och mottagare lämnas på blanketten. Farligt avfall ska skickas till godkänd mottagare. Misstänkta föroreningar i betong ska skickas till analys för fastställande av föroreningstyp. Vid hantering av avfall från rivning ska särskild hänsyn tas till påträffande av asbest, bly, PVC, CFC (freon) och el avfall. FA listan ska användas. 19 Avfallshantering vid byggande och rivning Kretsloppsrådets riktlinjer 2007 Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

26 Kommentarer: Entreprenören får gärna dela upp avfallet i fler fraktioner än vad som anges i detta dokument. Mindre uppdelning i fraktioner än enligt ovannämnda basnivå ska vara särskilt motiverad. Fraktionerna deponi eller Blandat avfall för eftersortering ska minimeras. Producentansvar för förpackningar ska användas. Alla avvikelser ska dokumenteras samt motiveras. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

27 RIVNINGS OCH AVFALLSHANTERINGSPLAN BILAGA 5 Anvisningar redovisas på detta sätt. Kan raderas då planen fylls i. Datum Status Redovisning av materialinventering Rivningsplan Slutredovisning av avfallshantering Reviderad datum Uppgifter som ska lämnas i rivningsplan markeras på detta sätt med ljusgrått fält. Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Adress Byggherre Byggherrens kontaktperson Kvalitetsansvarig Adress Adress, telefon, mobiltelefon, e post Adress, telefon, mobiltelefon, e post Materialinventering Materialinventering utförd, datum Materialinventering utförd av Se bilagor Adress, telefon, mobiltelefon, e post Bygglov/rivningslov, bygganmälan/rivningsanmälan Lov sökt, datum Lov beviljat, datum Bygganmälan, datum Rivningsanmälan, datum Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

28 Byggnad och verksamhet Byggnadstyp (t ex flerfamiljshus, industri, kontor) Huvudsakliga ingående byggmaterial (t ex trä, betong) Nuvarande användning/verksamhet (kan vara flera) Byggår Ombyggnadsår Byggnadsarea Antal våningar Grund Stomme Tak Se bilaga Från och med år Tidigare användning/ verksamhet (kan vara flera) Från och med år Rivningens omfattning Beskriv rivningens omfattning, t ex hela byggnaden, del av byggnaden (vilken?), vatten och avlopp, ventilation m.m. eller beskriv ombyggnadens omfattning. Byggnadsarea som berörs av rivningen. Mark Risk för markförorening Oljetankar Inventering av markföroreningar Har utförts, datum Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening Bilaga Kommer att göras Kommer inte att göras Entreprenaden (Fylls i då entreprenaden beställts) Entreprenör Platsansvarig Tel, e post Adress Ansvarig för avfallshanteringen Tel, e post Kortfattad beskrivning av entreprenadens omfattning Entreprenadform Startdatum Färdigställandedatum Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

29 FARLIGT AVFALL OCH ANNAT AVFALL SOM KRÄVER SPECIELL UPPMÄRKSAMHET Kretsloppsrådets dokument Söklista kan användas som hjälp vid inventering. Hantering av farligt avfall och övriga restprodukter beskrivs översiktligt i Kretsloppsrådets dokument Lista över farligt avfall (FA lista). I tabellen nedan lämnas information för entreprenaden. Fylls i av entreprenör Avfallsslag Bedömd mängd / omfattning 1 Hantering/ förvaring Borttagen mängd Transportör Mottagare Mottagen mängd Återvunnet avfall Farligtavfall Brännbart avfall Deponiavfall övrigt 1 Mängder som ska ligga till grund för entreprenörens anbud redovisas i separat mängdförteckning där mängder FA redovisas. Kommentarer För den som lämnar uppgifter om inventering: Ange avfallsslag som ska återanvändas även avfallstyp som sökts men inte hittats vid materialinventering. Lämna hänvisningar till eventuella provanalyser. Lämna hänvisningar till kompletterande information på ritningar eller i andra dokument. För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. För entreprenören: Ange kontrollerade tillstånd för transportör respektive mottagare. Verifikationer ska finnas vid slutredovisning och hänvisas till från denna lista. Avvikelser ska kommenteras. Utrymmen som inte kunnat inventeras Beskriv här o/e markera på ritning. Verifiering SANERING Beskriv sanering om sådan ska genomföras. Observera att sanering ska anmälas till kommunens miljönämnd! ARBETSMILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder som krävs. Hänvisa till aktuell arbetsmiljölagstiftning och andra källor för information. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

30 MILJÖRISKER VID DEMONTERING/SANERING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL Beskriv miljörisker och skyddsåtgärder som krävs för att skydda miljön. Hänvisa till aktuell lagstiftning och andra källor för information. Kommentarer För rivningsplan som ska lämnas in innan entreprenaden är beställd: Komplettera under denna rubrik med beställarens krav på hantering och slutlig behandling av varje redovisat avfallsslag. Källsortering Ange eventuella material/produkter att återanvända. För entreprenören: Ange eventuell avvikelse från sortering i fraktioner enligt basnivån och eventuellt andra kompletterande uppgifter. Kommentera eventuella avvikelser beträffande mängder och omklassade fraktioner. Kärl/containrar och placering av dessa Redovisa även på ritning Logistik och rutiner Bilagor Övriga upplysningar Underskrift inventerare Underskrift byggherre Undertecknad byggherre förbinder sig att rivningsmaterial av olika slag kommer att hanteras enligt denna rivningsplan. Verifikationer/kvitton på lämnade avfallsslag kommer att kunna redovisas. Underskrift entreprenör (vid slutredovisning) Ort och datum Ort och datum Ort och datum Telefon Telefon Telefon Namnteckning Namnteckning Namnteckning Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

31 AVFALLSRAPPORT FÖR BYGGPROJEKT BILAGA 6 Projektledares namn: XXX Entreprenörs namn: XXX Projektnummer XXX Byggnadsnamn XXX Uppdaterat Transportör erhållit tillstånd för transport av farligt avfall JA NEJ Avfallsfraktioner Mängd kg Godkänd Mottagare Transportör Farligt avfall Asbest Bly PVC CFC PCB Olja Kadmium Kvicksilver PAH Bromerade flamskyddsmedel Mögelangripet virke Övrigt miljöfarligt Totalt miljöfarligtavfall Återvunnet avfall Brännbartavfall Deponi Osorterat avfall Totalt avfall XXX XXX XXX XXX XXX XXX Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

32 Obligatoriskt: Avfallshantering ska ske enligt Landstingsservice Miljöprogram bilaga 4 Att fylla i alla uppgifter i detta dokument. Vid klassificering av farligt avfall ska FA listan användas. Att denna blankett ska skickas digitalt till Landstingservice. Alla avvikelser mot dessa obligatoriska krav samt mot rivningsplan/avfallshanteringsplan ska motiveras. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

33 AVVIKELSEBLANKETT MATERIALVAL BILAGA 7 Avsteg från beställarens miljöprogram uppdaterat Material/produkter som erhållit helhetsbedömning C i SundaHus miljödatabas ska godkännas av beställaren innan det får föreskrivas eller köpas in. Beskriv konsekvensen av avsteget samt markera vilken aspekt som påverkas under respektive skede. Projektnamn Hus nr Projekt nr Projektledares namn: Avvikelse föreslagen av: Konsultnamn: Entreprenör namn Beskriv föreslaget avsteg samt motivering till avsteg (inkl bedömning i SundaHus) Beskriv konsekvensen av avsteget Markera vilken aspekt som påverkas och i vilket skede Program Projektering Byggproduktion Drift/skötsel Miljö Kvalitet Hälsa Tid Investering Kostnad för projektet (jämförelse krav/föreslaget avsteg) Beställarens beslut Godkänd Sign och datum: Avslag Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

34 AVVIKELSEBLANKETT MOT ENERGIMÅL BILAGA 7.1 Uppdaterat Vid avsteg från beställarens miljöprogram gällande energimål: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning20 vara högst 60 kwh/m2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnation. ska avvikelseblankett fyllas i och skickas till projektansvarig för energiprojektet/miljöchef (LSU) som sedan skickar denna vidare till landstingets investeringsråd/ landstingsstyrelsen för eventuellt beslut om dispens för uppkommet avsteg. Vilket objekt avses Projektnamn: Orsaksanalys Beskriv utförligt varför projektet/byggnationen kommer att avvika från gällande miljöprogram (beslutat av landstinget) Beskriv konsekvensen av avsteget utifrån följande aspekter Ekonomi: Miljö och energiförbrukning Övrigt Beskriv förslag till beslut 20 Avser byggnadens specifika energianvändning enligt definition i BBR19, där även komfort kyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi inkluderas. Utöver angivna värden kan ett tillägg göras vid ett genomsnittligt uteluftsflöde över 0,35 l/s/m² enligt BBRs riktlinjer. För dessa tillägg gäller för nybyggnad formeln 70(qmedel 0,35)*(60/80) kwh/m² Atemp och år och för större ombyggnad formeln 70(qmedel 0,35)*(70/80) kwh/m² Atemp och år där qmedel i båda fallen högst får tillgodoräknas upp till 1,00 (l/s per m²). Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

35 Avsteg föreslaget av Projektledare: XXX Datum: XXXX XX XX Uppsala läns landstingsstyrelse Godkänd Avslag Kommentar: Sign och datum: (se protokoll från beslut) Bilaga till Landstingsservice miljöprogram

36 Rutin för avvikelserapportering vid val av byggmaterial BILAGA 7.2 Detta är en intern rutin för hur avvikelser vid val av byggmaterial hanteras vid Landstingsservice. Rutinen utgår från Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Ordinarie avvikelser 1. Miljösamordnare, projektledare eller annan kontaktperson för det aktuella byggprojektet fyller i och skickar avvikelseblanketten, enligt bilaga Avvikelseblanketten skickas till LSUs Miljöenhets funktionsbrevlåda, miljoenheten.lsu@lul.se. 3. Miljöenheten ger återkoppling till den person från byggprojektet som skickat avvikelsen, inom en vecka. Svar på avvikelsen sker inom max fjorton dagar. Akuta avvikelser 4. Akuta avvikelser ska undvikas i möjligaste mån, genom att planera projekten på bästa sätt. 5. I de fall akuta avvikelser uppkommer så kontaktar projektledaren eller byggledaren ansvarig biträdande projektchef, innan beslut fattas om vidare hantering. 6. Biträdande projektchef begär att en avvikelse formuleras. Biträdande projektchef kontaktar miljöenhetens miljösamordnare för miljöanpassat byggande. Om miljösamordnaren inte är anträffbar, kontaktas någon av miljöenhetens andra medarbetare för beslut om avvikelsen. Vid val av byggmaterial ska alltid Miljöbyggnads kriterier för val av byggmaterial prioriteras. Bilaga till Landstingsservice miljöprogram